{"id":3710,"date":"2017-04-17T22:25:30","date_gmt":"2017-04-17T20:25:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3710"},"modified":"2019-06-10T22:56:58","modified_gmt":"2019-06-10T19:56:58","slug":"411-ha-mark-erovrade-for-plogen-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3710","title":{"rendered":"Torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1930-talet."},"content":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1926:<\/span><\/span><\/p>\n

DAGSMARK STORSJ\u00d6\u00a0 SKALL TORRL\u00c4GGAS.<\/strong><\/h3>\n

Vid sammantr\u00e4de i m\u00e5ndags i och f\u00f6r skiftning av Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att l\u00e5ta skiftningen bero n\u00e5gon tid, och i st\u00e4llet fortast m\u00f6jligt f\u00f6rverkliga en av gammalt ifr\u00e5gasatt \u00e5tg\u00e4rd att torrl\u00e4gga tr\u00e4sket, varf\u00f6r beh\u00f6riga papper \u00e4ven tidigare anskaffats. F\u00f6r ans\u00f6kande av statsbidrag f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let och i \u00f6vrigt f\u00f6rverkliga beslutet tillsattes en kommitt\u00e9 med direkt\u00f6r Viktor Nylund som ordf\u00f6rande och b\u00f6nderna Josef Henrik Liljedal, Erland Hammarberg, Erland Lind och Josef Backlund som ledam\u00f6ter.<\/p>\n

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 18.9.1935:<\/span><\/span><\/p>\n

411 ha mark er\u00f6vrade f\u00f6r plogen i Dagsmark.<\/strong><\/h3>\n

Torrl\u00e4ggningsf\u00f6retaget, som kostat 712,000 mk granskades och \u00f6verl\u00e4mnades till mark\u00e4garna senaste l\u00f6rdag.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Flerst\u00e4des i v\u00e5rt land har under de senaste \u00e5ren ny odlingsbar jord vunnits genom sj\u00f6f\u00e4llningar och f\u00f6rdjupningar av \u00e5ar och b\u00e4ckar, och redog\u00f6relser \u00f6ver dylika nyf\u00f6rv\u00e4rv p\u00e5 jordbruksfronten intressera s\u00e4kert v\u00e5r \u201djordbundna\u201d befolkning. I det f\u00f6ljande skall en kort redog\u00f6relse \u00f6ver de olika skedena i ett s\u00e5dant f\u00f6retag skildras.<\/span><\/span><\/p>\n

Nyf\u00f6rv\u00e4rvet i fr\u00e5ga \u00e4r bel\u00e4get i Lappfj\u00e4rds \u00f6stligaste by, Dagsmark, n\u00e4ra Stor\u00e5 kommuns gr\u00e4ns. H\u00e4r liksom annorst\u00e4des i \u00d6sterbotten bor en idog jordbrukarbefolkning, som helt g\u00e5r upp i sitt jordbruk. P\u00e5 grund av den st\u00e4ndigt v\u00e4xande befolkningssiffran och de upprepade hemmansklyvningarna har man blivit tvungen att t\u00e4nka p\u00e5 nya m\u00f6jligheter att vinna odlingsmark. Tanken p\u00e5 en torrl\u00e4ggning av tvenne tr\u00e4sk i byn mognade mera och mera. Men redan i b\u00f6rjan av 1700-talet anh\u00f6ll bygdens b\u00f6nder om tillst\u00e5nd att f\u00e5 f\u00e4lla vattnet, f\u00f6rst fr\u00e5n Lillsj\u00f6n och senare fr\u00e5n Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, vilken anh\u00e5llan \u00e4ven bif\u00f6lls. Arbetet i forsarna vidtog med d\u00e5tida enkla redskap. Stenarna drogs upp i av vidjor gjorda kassar och gyttjan och mullen i f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6rf\u00e4rdigade tr\u00e4skopor. Efter m\u00e5nga \u00e5rtiondens m\u00f6dosamma arbete har vattenniv\u00e5n sjunkit s\u00e5 mycket, att i st\u00e4llet f\u00f6r att d\u00e4r tidigare v\u00e4xte s\u00e4v och vass, man nu kunde gl\u00e4dja sig \u00e5t att f\u00e5 inb\u00e4rga \u201dgott fr\u00e4ken och mansh\u00f6gt starr\u201d s\u00e5som en \u00e5ldring uttryckte sig. Men att helt torrl\u00e4gga dessa tr\u00e4sk stod ej i gubbarnas makt. Finlands gamla urberg i forsens botten trotsade dessa anstr\u00e4ngningar, och sakkunnig ledning och medel saknades. Mycket hade dock redan vunnits och man n\u00f6jde sig med att varje sommar reparera vinterns skador i kanalen och i m\u00e5n av m\u00f6jlighet \u00e4ven f\u00f6rdjupa den. Dammar byggdes, medels vilka vattenst\u00e5ndet i tr\u00e4sken reglerades v\u00e5r och h\u00f6st f\u00f6r att f\u00e5 god gr\u00e4sv\u00e4xt och f\u00f6r att skydda gr\u00e4sroten f\u00f6r tj\u00e4lens f\u00f6rst\u00f6relse.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen, s\u00e4rskilt under regniga somrar, var m\u00f6dosam. H\u00f6et m\u00e5ste sl\u00e4pas i ekstockar eller p\u00e5 annat s\u00e4tt till str\u00e4nderna f\u00f6r att torkas d\u00e4r. Ja, ibland blev stora delar av tr\u00e4sken ob\u00e4rgade. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade tanken att forts\u00e4tta f\u00f6rf\u00e4drens p\u00e5b\u00f6rjade arbete vinna allt flera anh\u00e4ngare. Man \u00f6nskade byta fr\u00e4ken och starr till s\u00e4d och \u00e4dlare gr\u00e4s. S\u00e5 skreds fr\u00e5n ord till handling.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1919 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r A. Jaskari efter verkst\u00e4lld unders\u00f6kning kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r torrl\u00e4ggning av sagda tr\u00e4sktillandningar, vilka steg till 235,000 mk. \u00c5r 1927 verkst\u00e4llde ingenj\u00f6r Hj. Sourander synef\u00f6rr\u00e4ttning f\u00f6r erh\u00e5llande av gr\u00e4vningstillst\u00e5nd och uppgjorde ett nytt kostnadsf\u00f6rslag med slutsumman 1,150,000 mk. \u00c5r 1931 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r V\u00e4in\u00f6 T. Heimonen \u00e4nnu ett tredje kostnadsf\u00f6rslag, vilket b\u00e4ttre motsvarade nutida \u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden och som slutade p\u00e5 710.000 mk.<\/span><\/span><\/p>\n

Enligt detta kostnadsf\u00f6rslag vidtog sedan arbetet. Av denna upptog Litt A. 83,000 mk (unders\u00f6kningskostnader, arbetsledning och arbetsredskapen) och Litt B. 627,000 mk (de egentliga arbetskostnaderna).<\/span><\/span><\/p>\n

I sin resolution av den 9 april 1929 gav landsh\u00f6vdingen tillst\u00e5nd till arbetets p\u00e5b\u00f6rjande och enligt lantbruksministeriets beslut av den 1 november beviljade staten f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let 735,000 mk av medel f\u00f6r extraordinarie arbeten, varav som direkt st\u00f6d 421,500 mk (d.v.s. unders\u00f6kningskostnaderna, arbetsledningen och arbetsredskapen j\u00e4mte h\u00e4lften av arbetskostnaderna) och som statsl\u00e5n 313,500 mk med 7 % annuitet p\u00e5 villkor, att arbetet p\u00e5b\u00f6rjas som reservarbete, vilket \u00e4ven godtogs. R\u00e4tt att placera sina arbetsl\u00f6sa i f\u00f6retagets arbeten hade Lappfj\u00e4rd och Kristinestad, senare \u00e4ven Stor\u00e5. Arbetet vidtog den 10 december 1932 och slutf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av september 1935. Som arbetsledare har fungerat byggm\u00e4stare R. Peura.<\/span><\/span><\/p>\n

Den slutliga granskningen och f\u00f6retagets \u00f6verl\u00e5telse \u00e5t mark\u00e4garna skedde senaste l\u00f6rdag (14.9.1935). Som lantbruksstyrelsens representant n\u00e4rvar byr\u00e5ingenj\u00f6r P. V. Nuutila och fr\u00e5n Vasa lantbruksdistrikt distriktsingenj\u00f6r N. Hermonen. Av distriktsingenj\u00f6rens redog\u00f6relse framgick, att den torrlagda arealen utg\u00f6r 411,15 ha, varav p\u00e5 Storsj\u00f6 andel 337,76 ha och Lillsj\u00f6 27,20 samt resten 46,19 ha p\u00e5 \u00f6vriga n\u00e4rbel\u00e4gna marker. Arbetets totalkostnader uppg\u00e5r till c:a 712,000 mk, varav direkt statsunderst\u00f6d c:a 410,000 mk och som statsl\u00e5n 302,000 mk, vilken summa \u00e5terbetalas med 7 % annuitet, varav 4 % utg\u00f6r r\u00e4nta och 3 % amortering. \u00c5terbetalningen b\u00f6rjar 3 \u00e5r efter det f\u00f6retaget \u00f6verl\u00e5tits \u00e5t mark\u00e4garna eller \u00e5r 1939 och uppb\u00e4res av kronofogden i samband med statsskatten under 21 \u00e5rs tid. Efter denna redog\u00f6relse \u00f6verl\u00e4mnade ingenj\u00f6r P. V. Nuutila den f\u00e4rdigblivna kanalen i mark\u00e4garnas v\u00e5rd.<\/span><\/span><\/p>\n

Av det tal, som huvudsysslomannen Viktor Nylund h\u00f6ll till ingenj\u00f6rer och byggm\u00e4stare, fram att mark\u00e4garna med tacksamhet mottaga den f\u00e4rdiga kanalen. S\u00e4rskilt riktade han sig till byggm\u00e4stare R. Peura, som f\u00f6rt arbetet till ett f\u00f6r alla parter gott slut.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 ha Storsj\u00f6- och Lillsj\u00f6 tr\u00e4sk blivit odlingsbar mark med ett pH-v\u00e4rde 4-6, d\u00e4r inom loppet av n\u00e5gra \u00e5r v\u00e5rs\u00e4d och h\u00f6vallar vaja i sommarvinden. Den sedan l\u00e4nge dr\u00f6mda dr\u00f6mmen \u00e4r vorden verklighet.<\/span><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1926: DAGSMARK STORSJ\u00d6\u00a0 SKALL TORRL\u00c4GGAS. Vid sammantr\u00e4de i m\u00e5ndags i och f\u00f6r skiftning av Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att l\u00e5ta skiftningen bero n\u00e5gon tid, och i st\u00e4llet fortast m\u00f6jligt f\u00f6rverkliga en av gammalt ifr\u00e5gasatt \u00e5tg\u00e4rd Forts\u00e4tt l\u00e4sa Torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1930-talet.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3704,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3710","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3710","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3710"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3710\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7852,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3710\/revisions\/7852"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3710"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}