{"id":3704,"date":"2017-04-17T22:03:35","date_gmt":"2017-04-17T20:03:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3704"},"modified":"2025-09-09T21:22:07","modified_gmt":"2025-09-09T18:22:07","slug":"storsjo-trask","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3704","title":{"rendered":"Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk i Korsb\u00e4ck"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2019, med hj\u00e4lp av Bo-G\u00f6ran Lindh, tidningen Syd-\u00d6sterbotten, Helga Englund och olika historieb\u00f6cker. Wilhelm Jansson har bidragit med uppgifter om den f\u00f6rsta torrl\u00e4ggningen.<\/span><\/p>\n

Tr\u00e4sket bildades genom landh\u00f6jningen<\/strong><\/h3>\n

\u00c4nnu f\u00f6r 4\u00a0000 \u00e5r sedan var Storsj\u00f6n i Korsb\u00e4ck en del av Bottenhavet, men p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen s\u00e5 blev den s\u00e5 sm\u00e5ningom en s\u00f6tvattensj\u00f6. Denna sj\u00f6 fick sitt vatten fr\u00e5n Lill\u00e5n i den s\u00f6dra \u00e4ndan, som i sin tur fick vatten fr\u00e5n de stora sj\u00f6arna i Vesij\u00e4rvi. Sj\u00f6arna i Vesij\u00e4rvi var smala och l\u00e5ngstr\u00e4ckta, de kunde n\u00e4rmast f\u00f6rliknas vid en bredare \u00e5. Sj\u00f6arnas l\u00e4ngd var runt 7 km utan n\u00e4mnv\u00e4rd fallh\u00f6jd. Dessa omr\u00e5den i Vesij\u00e4rvi drog tidigt till sig bos\u00e4ttare, som fr\u00e4mst livn\u00e4rde sig p\u00e5 fiske och jakt.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Rurik Nylunds karta visar var strandlinjen gick f\u00f6r 5000 \u00e5r sedan. I Dagsmark var det bara en liten del av By\u00e5sen, Berg\u00e5sen och Drag\u00e5sen som stack upp ur havet. Trianglarna visar var det fanns bos\u00e4ttning denna tid. B\u00f6tombergen stack ocks\u00e5 upp ur havet men n\u00e5gon bos\u00e4ttning har aldrig funnits d\u00e4r. Nutida v\u00e4gar \u00e4r utritade med smala streck f\u00f6r att det skall vara l\u00e4ttare att orientera sig.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter att Storsj\u00f6n blivit en s\u00f6tvattensj\u00f6 s\u00e5 fick den ett utlopp i den norra \u00e4ndan till den n\u00e4rbel\u00e4gna Lillsj\u00f6n, som d\u00e5 \u00e4nnu under en l\u00e5ng tid var i direkt f\u00f6rbindelse med havet. Niv\u00e5skillnaden mellan dessa b\u00e5da sj\u00f6ar var ett par meter men utfl\u00f6det fr\u00e5n Storsj\u00f6n bromsades upp av den bergskam som fanns vid S\u00e5gkvarnbacken nedanf\u00f6r Lindqvist hemman.<\/span><\/span><\/p>\n

Vattnet fr\u00e5n sj\u00f6arna i Vesij\u00e4rvi f\u00f6rde med sig stora m\u00e4ngder slam som lade sig p\u00e5 bottnen i Storsj\u00f6n, n\u00e5got som senare skulle visa sig vara en stor f\u00f6rdel f\u00f6r jordbruket. Vissa omr\u00e5den formligen slammade igen.<\/span><\/span><\/p>\n

Med tiden blev ocks\u00e5 Lillsj\u00f6 en s\u00f6tvattensj\u00f6 och torrl\u00e4ggningar d\u00e4r visade sig ha stor betydelse f\u00f6r bos\u00e4ttningen i Lillsj\u00f6. D\u00e4rf\u00f6r gjordes flera f\u00f6rs\u00f6k att ocks\u00e5 s\u00e4nka vattenniv\u00e5n i Storsj\u00f6n f\u00f6r att kunna erh\u00e5lla mera mark. Storsj\u00f6n var tre och en halv kilometer l\u00e5ng och en kilometer bred och var allts\u00e5 en av Syd\u00f6sterbottens st\u00f6rsta sj\u00f6ar i tiderna. Sj\u00f6n var s\u00e5 stor att de finskatalande kallade den f\u00f6r Merij\u00e4rvi. Det fanns gott om fisk i sj\u00f6n men \u00e4nd\u00e5 inte lika mycket som i den fiskrika Lillsj\u00f6n lite l\u00e4ngre ner.<\/span><\/span><\/p>\n

Den \u00e4ldsta bos\u00e4ttningen vid Storsj\u00f6n fanns i dess norra \u00e4nda p\u00e5 Berg\u00e5sen. Utgr\u00e4vningar har visat att det bodde folk p\u00e5 \u201dKal Erikas backan\u201d redan f\u00f6r 5\u00a0000 \u00e5r sedan, allts\u00e5 under tid d\u00e5 sj\u00f6n fortfarande var en del av havet. Ocks\u00e5 runt Lillsj\u00f6n fanns det tidig bebyggelse. P\u00e5 Lillsj\u00f6ns \u00f6stra strand, p\u00e5 L\u00e5ng\u00e4ngen har det gjorts flera betydande fornfynd vars \u00e5lder ber\u00e4knas till n\u00e4rap\u00e5 3\u00a0500 \u00e5r. Forskare har kommit fram till att dessa bos\u00e4ttningar inte var fasta, utan det var kringresande j\u00e4gare och fiskare som under en l\u00e4ngre tid vistades runt sj\u00f6arna.<\/span><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en intressant artikel av Rurik Nylund, som handlar om de f\u00f6rsvunna sj\u00f6arna ”Storsj\u00f6 Tr\u00e4sk och Lillsj\u00f6n” s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

\"\"
Omkring 1810 s\u00e5g Storsj\u00f6n och Lillsj\u00f6n ut s\u00e5 h\u00e4r och vid kanalen mellan sj\u00f6arna l\u00e5g den kvarn som Erik Rosenstedt byggde efter att ha flyttat fr\u00e5n Norrmark. Hemmanet Korsb\u00e4ck l\u00e5g p\u00e5 \u00f6stra sidan av Storsj\u00f6n, nedanf\u00f6r dagens Stenlunds g\u00e5rd. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet i Sverige.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1846 s\u00e5 beskrivs tr\u00e4sket som uttorkat. P\u00e5 tr\u00e4skets \u00f6stra strand s\u00e5 visar den r\u00f6da pricken var hemmanet Korsb\u00e4ck fanns, det vill s\u00e4ga nedanf\u00f6r nuvarande Stenlunds g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Nybyggaren Mickel Korsb\u00e4ck<\/strong><\/h3>\n

Den f\u00f6rsta nybyggaren p\u00e5 detta omr\u00e5de hette Mickel Mickelsson L\u00e5ng (1699-1775) och han tog sedan namnet Korsb\u00e4ck. Han slog sig ner p\u00e5 Storsj\u00f6ns \u00f6stra strand nedanf\u00f6r Stenlunds och Liljedahls g\u00e5rdar i mitten av 1700-talet och \u00e5r 1753 blev det ett skattehemman p\u00e5 inemot ett halvt mantal. Hemmanet fick namnet Korsb\u00e4ck och blev det sjunde hemmanet i Dagsmark. Bos\u00e4ttningen b\u00f6rjade h\u00e5lla sig med djur och b\u00f6nderna m\u00e4rkte nu att vattenv\u00e4xterna i sj\u00f6n var utm\u00e4rkt f\u00f6da \u00e5t djuren. Denna tid fanns det inga egentliga odlingar utan b\u00f6nderna sk\u00f6rdade det gr\u00e4s som man hittade p\u00e5 \u00e4ngar och sluttningar. Men genom att sk\u00f6rda vattenv\u00e4xterna och spara dessa f\u00f6r den l\u00e5nga vintern, s\u00e5 kunde de h\u00e5lla sig med flera djur. <\/span><\/span><\/p>\n

B\u00e4sta sk\u00f6rden fick de om v\u00e4xterna under en stor del av \u00e5ret stod under vatten. Med dammluckor b\u00f6rjade de reglera vattendjupet s\u00e5 att om sommaren var sj\u00f6n s\u00e5 gott som torrlagd men under resten av \u00e5ret var den t\u00e4ckt av vatten. Det h\u00e4r systemet hade testats p\u00e5 andra h\u00e5ll i landet med gott resultat.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 lappgr\u00e4set skulle b\u00e4rgas i Storsj\u00f6tr\u00e4sk eller i Lappfj\u00e4rden anv\u00e4ndes dylika sl\u00e4por. Det v\u00e5ta gr\u00e4set var tungt och ibland skulle det sl\u00e4pas flera hundra meter till stranden, d\u00e4r det skulle torka. Foto ca 1910, G\u00f6sta Grotenfelt, Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

Lappgr\u00e4set<\/strong><\/h3>\n

Det h\u00e4r gr\u00e4set som fr\u00e4mst bestod av fr\u00e4ken och starr, kallades vanligtvis f\u00f6r lappgr\u00e4s eller lapph\u00f6. Det var mycket n\u00e4ringsrikt och redan en liten sk\u00f6rd kunde f\u00f6da flera kor \u00e5ret om. Det h\u00e4r vattengr\u00e4set var ocks\u00e5 bra anv\u00e4nda i st\u00f6vlar och skor, som annars kunde bli v\u00e5ta. Genom att packa gr\u00e4set eller skoh\u00f6et<\/a>\u00a0 i st\u00f6vlarna h\u00f6lls f\u00f6tterna torra och varma hela dagen och skorna kallades d\u00e4rf\u00f6r lappskor (p\u00e5 finska lapatossu).<\/span><\/span><\/p>\n

I Nordisk familjebok fr\u00e5n 1911 s\u00e5 kallas de h\u00e4r skorna f\u00f6r k\u00e4ngskor \u201dsom skydda mot v\u00e4ta och k\u00f6ld, \u00e4ro oumb\u00e4rliga i \u00f6fre Norrland, men m\u00e5ste sorgf\u00e4lligt istoppas med \u201dLapph\u00f6\u201d, d.v.s. torkade och gnuggade Carex-v\u00e4xter (Carex acuta, ampullacea, aquatilis, vesicaria m.fl.)<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Stockladorna vid Dagsmark storsj\u00f6 tr\u00e4sk stod sida vid sida, fotot fr\u00e5n 1910-talet. L\u00e4raren Frans Steng\u00e5rd n\u00e4mner i en skrift att ”man nu kunde inb\u00e4rga gott fr\u00e4ken och mansh\u00f6gt starr”.<\/figcaption><\/figure>\n

Torrl\u00e4ggning av tr\u00e4sket b\u00f6rjade p\u00e5 1800-talet<\/strong><\/h3>\n

Initiativet till att f\u00f6rsta g\u00e5ngen torka ut tr\u00e4sket togs av n\u00e5gra b\u00f6nder fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski, som alla hade en del av sina marker i den s\u00f6dra \u00e4ndan av tr\u00e4sket. De var Johan, Petter och Samuel Forsman, Gabriel och Matts Kanganp\u00e4, Thomas L\u00e5ngfors och Matts Korvenala. Den 24 augusti 1822 f\u00f6rr\u00e4ttades syn p\u00e5 st\u00e4llet och alla s\u00f6kande var n\u00e4rvarande och byam\u00e4nnen fr\u00e5n Dagsmark och Lappfj\u00e4rd deltog ocks\u00e5. Det gjorde ocks\u00e5 flera torpare, som bodde i det h\u00e4r omr\u00e5det som ocks\u00e5 ins\u00e5g nytta med en torrl\u00e4ggning, f\u00f6r att f\u00e5 mera h\u00f6\u00e4ngar. Kronol\u00e4nsmannen och Kejserliga Majest\u00e4tens befallningsman var n\u00e4rvarande och det var ocks\u00e5 H\u00e4radsn\u00e4mndemannen Johan Berg och bonden Jakob Andersson Siroi.<\/p>\n

Vid synen konstaterades att tr\u00e4sket ligger mellan byarna K\u00e4rjenkoski och Dagsmark, det \u00e4r en halv mil l\u00e5ngt och 1\/4 mil brett och att vattendjupet p\u00e5 mitten \u00e4r lite mer \u00e4n 5 alnar, allts\u00e5 3 meter. F\u00f6r att kunna f\u00e4lla vattenniv\u00e5n m\u00e5ste en kanal gr\u00e4vas i mycket stenbunden mark, s\u00e5 att vattnet kan ledas ned till Lillsj\u00f6n och d\u00e4rifr\u00e5n via Lill\u00e5n ut till havet. Kanalen skulle vara 600 meter l\u00e5ng, 7 meter bred och ha ett djup p\u00e5\u00a0 3,6 meter. Kostnaden f\u00f6r gr\u00e4vandet ber\u00e4knades till 4 rubel silver per aln, vilket skulle g\u00f6ra en totalkostnad p\u00e5 4 200 rubel silver.<\/p>\n

L\u00e4ngs den befintliga \u00e5n vid S\u00e5gkvarnbacken l\u00e5g Erik Rosenstedts enbladiga s\u00e5g p\u00e5 den v\u00e4stra sidan och en mj\u00f6lkvarn f\u00f6r husbehov p\u00e5 den \u00f6stra. Vattenfl\u00f6det var s\u00e5 litet att s\u00e5gen kunde h\u00e5llas i g\u00e5ng endast 4 dagar om v\u00e5ren och m\u00f6jligtvis 2 dagar om h\u00f6sten. Vid synen konstaterades att om en uttorkning g\u00f6rs s\u00e5 kommer dessa b\u00e5da att bli obrukbara. Om du vill l\u00e4sa mera om denne Erik Rosenstedt och hans s\u00e5gar i Storfors och i Korsb\u00e4ck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Under denna syn meddelade alla byam\u00e4n fr\u00e5n Dagsmark och n\u00e5gra fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd att de vill delta i torrl\u00e4ggningsprojektet. Flera torpare i Dagsmark f\u00f6renade sig i projektet och det var endast b\u00f6nderna Matts Clemets, Matts B\u00e5sk, Henric B\u00e5sk, Eric L\u00e5ng och Lars Clemets fr\u00e5n Dagsmark som motsatte sig torrl\u00e4ggningen. De \u00e4gde marker nedanf\u00f6r Stortr\u00e4sket och trodde att deras \u00e4ngar skulle ta skada genom \u00f6versv\u00e4mning och de godk\u00e4nde projektet om de i s\u00e5 fall kunde f\u00e5 ers\u00e4ttning av tr\u00e4skets del\u00e4gare. Vid synen konstaterades att del\u00e4garna skulle \u00e5samkas stora kostnader och f\u00f6rr\u00e4ttningsm\u00e4nnen skulle f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 skattelindring som ers\u00e4ttning.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra \u00e5r fick intressenterna tillst\u00e5nd av landsh\u00f6vdingen att s\u00e4nka vattenniv\u00e5n i tr\u00e4sket. Storsj\u00f6n som b\u00f6rjade kallas Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk delades nu in i fyra omr\u00e5den: L\u00e5ngstranden, Norrviken, B\u00e5skviken och Djupviken.<\/span> De h\u00e4r omr\u00e5dena delades sedan in i 20 lotter, vilket gjorde att hela tr\u00e4sket bestod av 80 lotter. Lotterna kunde vid behov delas i tv\u00e5 eller \u00e4nnu flera delar, vilket gjorde att ett stort antal intressenter kunde vara med och dela p\u00e5 gr\u00e4set. En m\u00e4tning p\u00e5 1850-talet visade att tr\u00e4sket var p\u00e5 343 hektar, vilket gjorde att en lotts storlek var lite \u00f6ver 4 hektar. Lotterna var av olika storlek, beroende p\u00e5 vilken v\u00e4xtlighet det fanns. Ju mera fr\u00e4ken det fanns, ju mindre blev lotten och p\u00e5 vissa lotter s\u00e5 fanns det liten v\u00e4xtlighet och d\u00e5 blev den f\u00f6ljaktligen mycket st\u00f6rre.<\/span><\/p>\n

N\u00e5gra lagfarter till dessa lotter fanns inte, utan de r\u00e4knades och v\u00e4rderades som l\u00f6s egendom, vilket betydde att lott\u00e4garna inte betalade n\u00e5gon skatt f\u00f6r \u00e4gorna. I sj\u00e4lva verket s\u00e5 \u00e4gde de inte heller marken utan endast r\u00e4tten att sk\u00f6rda. Lotterna kunde byta \u00e4gare med ett handslag och som k\u00f6peskilling kunde anv\u00e4ndas allt mellan ett kalvskinn och en h\u00e4st.<\/span><\/p>\n

Varje \u00e5r skiftades lotterna, s\u00e5 att en \u00e4gare som ett \u00e5r hade sin lott i Norrviken f\u00f6ljande \u00e5r kunde f\u00e5 den i Djupviken. Detta roterande system visade sig vara mycket r\u00e4ttvist.\u00a0<\/span><\/p>\n

Helga Englund, vars far Erik Anders \u00e4gde en s\u00e5 kallad lott i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk har ber\u00e4ttat om hur det gick till att b\u00e4rga dessa n\u00e4ringsrika v\u00e4xter i tr\u00e4sket.\u00a0 Du kan l\u00e4sa hennes ber\u00e4ttelse genom att klicka <\/span>H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/span><\/span><\/p>\n

Bolaget hade egen bokf\u00f6ring och vill du se ett plock ur kassaboken p\u00e5 1900-talet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!\u00a0<\/strong><\/span><\/a><\/span>Bolaget annonserade flitigt i tidningen Syd-\u00d6sterbotten och s\u00e5 gott som alla annonser finns p\u00e5 denna samma sida.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med \u00e5r 1903 h\u00f6lls protokollf\u00f6rda bolagsst\u00e4mmor och vill du l\u00e4sa en del som skrevs i protokollen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Handlanden Viktor Ulfves \u00e4gde ocks\u00e5 mark och i oktober 1899 bj\u00f6d han ut han en tredjedels lott i Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk.<\/figcaption><\/figure>\n

Intressenterna i tr\u00e4sket skulle regelbundet utf\u00f6ra dagsverken. Ibland skulle flottningskanalen f\u00f6rb\u00e4ttras och rensas, dammluckorna skulle f\u00f6rnyas eller bara s\u00e4ttas p\u00e5 plats. Intressenterna delades upp i fyra arbetslag: \u00c5bygglaget, Br\u00e4nnlaget, Dagsmarklaget och Korsb\u00e4cklaget. Dessa arbetslag kallades i tur och ordning till dagsverken genom annonsering i Syd-\u00d6sterbotten. De h\u00e4r dagsverken bokf\u00f6rdes, och fr\u00e5n och med 1900 till 1930 s\u00e5 sk\u00f6tte bland annat K. H. Bj\u00f6rses fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd om protokollet och med stor noggrannhet har han skrivit ner varje intressents dagsverken.<\/p>\n

Om du vill se vem som var del\u00e4gare fr\u00e5n \u00e5r 1900 och fram\u00e5t, s\u00e5 klicka H\u00c4R!\u00a0<\/strong><\/span><\/span><\/a>Eftersom lotterna r\u00e4knades som l\u00f6segendom, s\u00e5 finns det inga lagfarter men i dagsverkslistan s\u00e5 finns del\u00e4garna med och vill du kolla vilka de var efter 1920 fram till 30-talet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!\u00a0<\/strong><\/span><\/span><\/a>Allm\u00e4nt kan man s\u00e4ga att p\u00e5 1920-talet s\u00e5 koncentrerades \u00e4gandet mera till ortsbor fr\u00e5n Korsb\u00e4ck, d\u00e5 Lappfj\u00e4rdsborna s\u00e5lde sina lotter.<\/span><\/p>\n

Lotterna blev med tiden v\u00e4ldigt eftertraktade och relativt dyra. Stora b\u00f6nder fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds kyrkoby hade k\u00f6pt in sig i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk eftersom lappgr\u00e4set som de i l\u00e5nga tider hade sk\u00f6rdat i Lappfj\u00e4rden h\u00f6ll p\u00e5 att ta slut p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen och av utgr\u00e4vningar. Mer \u00e4n h\u00e4lften av intressenterna var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds by, en tredjedel fr\u00e5n Dagsmark och n\u00e5gra ocks\u00e5 fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski i Stor\u00e5. <\/span><\/p>\n

Folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m skrev s\u00e5 h\u00e4r i Wasa Tidning i augusti 1887:<\/span><\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen \u00e4r nu slutf\u00f6rd och sk\u00f6rdearbetet har b\u00f6rjat. H\u00f6avkastningen \u00e4r betydligt s\u00e4mre \u00e4n i fjol, till f\u00f6ljd av brist p\u00e5 regn. Inom kommunen finns dock en v\u00e4ldig \u00e4ng, som endast i motsatt fall l\u00e4mnar d\u00e5lig avkastning, n\u00e4mligen Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk. F\u00f6r \u00e5tskilliga tiotal \u00e5r sedan b\u00f6rjade man uttorka n\u00e4mnda tr\u00e4sk och arbetet hade en f\u00f6ga anad framg\u00e5ng, s\u00e5 att hela den fordom stora vattenspegeln nu f\u00f6rvandlats till en utomordentligt god \u00e4ng. Varje h\u00f6st tills\u00e4ttes dammluckan, s\u00e5 att hela \u00e4ngen om vintern \u00e4r under vatten. P\u00e5 f\u00f6rsommaren \u00f6ppnas dammluckan, och vattnet str\u00f6mmar ut. Genom en dylik anordning fordrar \u00e4ngen varken odling, dikning eller g\u00f6dsling, utan bibeh\u00e5ller sin fulla b\u00f6rdighet genom vattnet, som tillf\u00f6r v\u00e4xterna rikliga n\u00e4rings\u00e4mnen, utom det att \u00e4ngen aldrig kan skadas av torka eller frost.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

Ifr\u00e5ga varande \u00e4ng, som \u00e4r omkring fyra verst l\u00e5ng och inemot tv\u00e5 verst bred <\/span><\/em>(verst \u00e4r en rysk l\u00e4ngdenhet, motsvarande 1\u00a0066 meter)<\/span><\/span>, delas uti \u00e5ttio (80) lotter. Varje lott l\u00e4mnar \u00e5rligen i medeltal sextio skrindar h\u00f6, d. v. s. hela \u00e4ngen ger fyratusen \u00e5ttahundra (4.800) skrindar h\u00f6 \u00e5rligen. H\u00e4rav erh\u00e5lles f\u00f6da f\u00f6r 480 kor, om man ber\u00e4knar tio skrindar h\u00f6 f\u00f6r varje ko.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

I aff\u00e4rsv\u00e4g betalas f\u00f6r varje lott f\u00f6r n\u00e4rvarande i medeltal med 1 800 mark, d\u00e4rav f\u00f6ljer, att hela \u00e4ngen motsvarar den enorma summan etthundra fyratiofyra tusen (144.000) mark.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Kristinestads tidning om h\u00f6b\u00e4rgningen i sitt allra f\u00f6rsta provnummer, som utkom 11 augusti 1897:<\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen p\u00e5g\u00e5r med synnerlig br\u00e5dska och borde, med lika gynnsam v\u00e4derlek som hittills, snarligen kunna slutf\u00f6ras. Till f\u00f6ljd af den under juni m\u00e5nad r\u00e5dande torkan blir afkastningen fr\u00e5n vanliga \u00e4ngar icke s\u00e5 riklig, som den p\u00e5 v\u00e5ren antogs blifva. H\u00f6bristen kan dock h\u00e4r i v\u00e4sentlig m\u00e5n afhj\u00e4lpas genom den j\u00e4mf\u00f6relsevis rikliga m\u00e4ngd h\u00f6, som \u00e5rligen erh\u00e5lles fr\u00e5n Dagsmark Storsj\u00f6-tr\u00e4sk. Fr\u00e5n n\u00e4mnda tr\u00e4sk, som delas i 80 lotter, b\u00e4rgas \u00e5rligen minst 4,000 skrindar h\u00f6, hvaraf omkring 400 kor kunna vinterf\u00f6das. Enligt af landtm\u00e4taren J. H. Gr\u00f6ndahl \u00e5r 1854 v\u00e4rkst\u00e4ld avfattning och uppr\u00e4ttad kartabeskrifning inh\u00e4mtas: att ifr\u00e5gavarande tr\u00e4sk, inom de gr\u00e4nser det vid n\u00e4mnda tid af intressenterna h\u00e4fdades, bestod af 635 tunnland \u00e4ng, 29 tunnland \u00e4ngsmark och 31 tunnland inom tr\u00e4sket varande skogsmark och till \u00e4ng otj\u00e4nlig mark, hvadan tr\u00e4skets hela arealvidd s\u00e5lunda uppg\u00e5r till 695 tunnland. F\u00f6r n\u00e4rvarande betalas en lott i tr\u00e4sket vanligen med 2,000 mark, hvarf\u00f6re hela tr\u00e4sket motsvarar ett totalv\u00e4rde af 160,000 mark.<\/em><\/span><\/p>\n

Skiftesf\u00f6rr\u00e4ttningen 1926<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1925, den 13 juli<\/strong> ans\u00f6kte bonden Viktor Sten med flera om att lotterna skulle skiftas mellan intressenterna. Ans\u00f6kan riktades till landsh\u00f6vdingen i Vasa och denne behandlande ans\u00f6kan den 15 september samma \u00e5r. Han skickade d\u00e5 ans\u00f6kningshandlingarna \u00e5t lantm\u00e4taren Ihmet Hannelius, som \u00e5tog sig \u00e4rendet.<\/p>\n

Hannelius sammankallade intressenterna till ett sammantr\u00e4de genom en kung\u00f6relse i b\u00e5de Lappfj\u00e4rds och Stor\u00e5 kommunen. Den skulle h\u00e5llas den den 5 juli 1926 p\u00e5 Korsb\u00e4ck folkskola i Dagsmark och p\u00e5 sammantr\u00e4det var ett stort antal intressenter med. Vid sammantr\u00e4det konstaterades att genom landsh\u00f6vdingens utslag den 7 mars 1831 hade tr\u00e4sket uttorkats genom utdikning. Tr\u00e4sket som dittills varit en naturlig \u00e4ng hade nu b\u00f6rjat torka och \u00e5tminstone markerna p\u00e5 de h\u00f6gre st\u00e4llena torkat ut s\u00e5 pass att \u00e4ngsodling inte l\u00e4ngre lyckades. Eftersom lotterna regelbundet skiftades mellan intressenterna ville ingen \u00e5ta sig att bruka upp markerna f\u00f6r annan odling. D\u00e4rf\u00f6r ans\u00e5gs det att lotterna borde skiftas f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre m\u00f6jligheter till uppodling av \u00e4ngarna.<\/p>\n

Enligt Syd-\u00d6sterbotten den 7 juli 1926 besl\u00f6t sammantr\u00e4det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Vid sammantr\u00e4de i m\u00e5ndags i och f\u00f6r skiftning av Dagsmark storsjo tr\u00e4sk, besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att l\u00e5ta skiftningen bero n\u00e5gon tid, och i st\u00e4llet fortast m\u00f6jligt f\u00f6rverkliga en av gammalt ifr\u00e5gasatt \u00e5tg\u00e4rd att torrl\u00e4gga tr\u00e4sket, varf\u00f6r beh\u00f6riga papper \u00e4ven tidigare anskaffats. F\u00f6r ans\u00f6kande av statsbidrag f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let och i \u00f6vrigt f\u00f6rverkliga beslutet tillsattes en kommitt\u00e9 med direkt\u00f6r Viktor Nylund som ordf\u00f6rande och b\u00f6nderna Josef Henrik Liljedal, Erland Hammarberg, Erland Lind och Josef Backlund som ledam\u00f6ter.<\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1931, mellan 21 juli till 6 augusti<\/strong> utf\u00f6rde lantm\u00e4teripraktikanten Lars Tor\u00e9n kartl\u00e4ggning av tr\u00e4sktillandningens marker. Som kedjekarlar hade han hj\u00e4lp av b\u00f6nderna Hemming Nyholm och Evert Liljedahl. Omkretsr\u00e5arna m\u00e4rktes ut och f\u00f6rfallna r\u00f6sen letades fram. 11 – 12 augusti verkst\u00e4lldes \u00e4gograderingen och som graderingsm\u00e4n deltog b\u00f6nderna Johan Lillkull och Karl Henrik Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 31 augusti<\/strong> var sak\u00e4garna sammankallade till ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck och s\u00e5 gott som alla intressenter var n\u00e4rvarande. D\u00e4r genomgicks f\u00f6rslagen till hur skiftningen skall g\u00e5 till. Om du vill l\u00e4sa mera om resultatet p\u00e5 sammantr\u00e4det och se hur kartorna s\u00e5g ut, s\u00e5 skall du klicka dig vidare H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1930-talet<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 fotot som Hans Stenlund l\u00e5nat ut ser man hur jordmassorna k\u00f6rdes bort med skottk\u00e4rror l\u00e4ngs flera landg\u00e5ngar p\u00e5 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1932<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades en f\u00f6rdjupning av \u00e5n mellan Storsj\u00f6 tr\u00e4sk och Lillsj\u00f6n. <\/span>I november 1932 besl\u00f6t lantbruksministeriet att bidra med 710\u00a0000 mark f\u00f6r torrl\u00e4ggningen av Storsj\u00f6 och Lillsj\u00f6 tr\u00e4sk. Direkt st\u00f6d utgjorde 396\u00a0500 mak och f\u00f6rm\u00e5nligt l\u00e5n p\u00e5 313\u00a0500 mark. Villkor f\u00f6r dessa st\u00f6d var att arbetarna skulle antas genom arbetsl\u00f6shetsn\u00e4mndes f\u00f6rmedling.<\/p>\n

Ocks\u00e5 genom hela tr\u00e4sket gr\u00e4vdes det en \u00e5, som hade en l\u00e4ngd p\u00e5 7,5 km. Arbetet utf\u00f6rdes som n\u00f6dhj\u00e4lpsarbete d\u00e4r staten stod f\u00f6r en stor del av l\u00f6nerna. Gr\u00e4vningen gjordes f\u00f6r hand, vilket gjorde att den tog tre \u00e5r att genomf\u00f6ra. Folk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, Kristinestad och Stor\u00e5 fick m\u00f6jlighet till arbete h\u00e4r. Berggrunden vid S\u00e5gkvarnbackan gjorde dock att s\u00e4nkningen inte kunde g\u00f6ras s\u00e5 djup som det var t\u00e4nkt men \u00e4nd\u00e5 kunde ett tjugotal hektar mark f\u00e5s torrlagd. Nedanf\u00f6r den nuvarande \u00e5bron hade det p\u00e5 1800-talet gr\u00e4vts en flottningskanal ner mot Lillsj\u00f6n, och genom denna kunde virkeshandlarna flotta virket nedf\u00f6r \u00e5n. Kanalen f\u00f6rdjupades och f\u00f6rb\u00e4ttrades hela tiden och den spr\u00e4ngdes ner i berget. Den h\u00e4r kanalen var ca 4 meter bred och p\u00e5 v\u00e5rarna d\u00e5 dammluckorna \u00f6ppnades, s\u00e5 var vattenfl\u00f6det s\u00e5 stort att flottning av props och stockar var m\u00f6jlig. Varje \u00e5r skulle kanalen rensas med spadar och krafsor. Bolaget Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk uppbar en avgift av virkeshandlarna f\u00f6r att dessa skulle f\u00e5 anv\u00e4nda kanalen. I kanalens b\u00f6rjan fanns det ocks\u00e5 dammluckor, allts\u00e5 nedanf\u00f6r ”Antas backan” vid Liljeblads.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
Med s\u00e5dana skottk\u00e4rror k\u00f6rdes leran, stenarna och jordmassorna upp p\u00e5 land d\u00e5 \u00e5n dikades ut p\u00e5 30-talet. Beh\u00e5llaren var gjord av pl\u00e5t medan resten, till och med hjulet var gjort av tr\u00e4. Foto Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1930-talet, s\u00e5 kan du l\u00e4sa vad tidningen Syd-\u00d6sterbotten\u00a0skrivit om detta, genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en intressant artikel i tidningen \u00d6sterbottens Dagblad \u00e5r 1933, s\u00e5\u00a0 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en intressant och detaljerad artikel inf\u00f6rd i Hufvudstadsbladet 1935, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Helga Englund skriver i slutet p\u00e5 sin ber\u00e4ttelse att Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk nu h\u00e5ller p\u00e5 att dikas ut och torrl\u00e4ggas. P\u00e5 detta foto fr\u00e5n 1933 eller 1934, taget av ok\u00e4nd fotograf ser vi arbetarna och en del av deras verktyg. Som synes g\u00f6rs arbetet helt f\u00f6r hand. Fotot l\u00e5nat av Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut d\u00e5 arbetet var slutf\u00f6rt p\u00e5 1930-talet. I och med denna torrl\u00e4ggning blev det slut med h\u00f6b\u00e4rgningen med ekstock eller med \u201dandran o sl\u00e4pon\u201d. Fotot l\u00e5nat av Sven Stenlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Brobyggarna i f\u00e4rd med att bygga locket p\u00e5 den nybyggda stenbron \u00f6ver Lill\u00e5n \u00e5r 1934. Den h\u00e4r bron revs p\u00e5 1950-talet d\u00e5 den nuvarande bron byggdes lite nedstr\u00f6ms. Fotot ur Linda Lindells samlingar, utl\u00e5nat av Bo-G\u00f6ran Lindh.<\/figcaption><\/figure>\n

Varje \u00e5r flottades propsar och timmer nedf\u00f6r Lill\u00e5n p\u00e5 v\u00e5ren d\u00e5 vattenst\u00e5ndet var som h\u00f6gst. I tr\u00e4skets s\u00f6dra \u00e4nda fanns det dammluckor, som skulle d\u00e4mma upp vattnet mot K\u00e4rjenkoski och Vesij\u00e4rvi. D\u00e5 dammluckorna \u00f6ppnades s\u00e5 var det enklare att flotta i det strida vattnet. I bland samlades flottningsvirket upp i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk och f\u00f6r att olika virkeshandlares stockar inte skulle blandas ihop s\u00e5 satte handlarna ut bommar runt virket och dessa bommar hade h\u00e5l i b\u00e5da \u00e4ndarna och bands sedan ihop med tvinnade vidjor. D\u00e5 dessa bommar skulle s\u00e4ttas ut f\u00e4rdades m\u00e4nnen med b\u00e5tar som de kallade ”pj\u00e4xor”.<\/p>\n

\"\"
Stockflottarens arbete var tungt och farligt, men \u00e4nd\u00e5 fanns det unga pojkar med som med kexens hj\u00e4lp skulle se till att stockarna fl\u00f6t ner f\u00f6r \u00e5n till virkesuppk\u00f6parens s\u00e5g. Fotot fr\u00e5n SLS, Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n

I samband med den f\u00f6rsta stora \u00e5rensningen p\u00e5 30-talet s\u00e5 skiftades markerna mellan del\u00e4garna i bolaget. Del\u00e4garna fick d\u00e5 lagfart p\u00e5 sin lotter och d\u00e4rmed upph\u00f6rde lottningen av omr\u00e5dena. Vill du l\u00e4sa mera om denna lantm\u00e4terif\u00f6rr\u00e4ttning, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

\"\"
Nog var det ett stort arbete att gr\u00e4va dylika kanaler f\u00f6r hand. Fotot \u00e4r fr\u00e5n 1930-talet och i bakgrunden syns Runar Linds g\u00e5rd mitt i bild.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 15 oktober 1934 skrev byggm\u00e4stare Reino Peura ett arbetsintyg \u00e5t Frans \u00c5lgars fr\u00e5n Korsb\u00e4ck.\u00a0 Frans hade under tiden 1.1.1933 – 15.10.1934 deltagit i b\u00e5de brobygget och utgr\u00e4vningarna i Korsb\u00e4ck. Under tiden 1.4.1933 – 15.5.1933 och 1.11.1933 – 30.3.1934 arbetade Frans som stenhuggare, han var med och gr\u00e4vde grunden f\u00f6r stenkistorna, med betong gjutit bottenplattorna f\u00f6r stenkistorna och i \u00f6vrigt sten- och tr\u00e4arbete p\u00e5 \u00e5bron i Korsb\u00e4ck. Den \u00f6vriga tiden har han varit sysselsatt med att dika i kanalen, borra i stenar och bygga dammar. Arbetsintyget uppvisats av sonen Lars \u00c5lgars.<\/figcaption><\/figure>\n

Torrl\u00e4ggningen p\u00e5 1950-talet<\/strong><\/h2>\n

P\u00e5 1950-talet planerades en st\u00f6rre upprensning av \u00e5n och diplomingenj\u00f6r Ole Suupohja gjorde upp planerna. Han var f\u00f6dd 1911 i Nyslott men arbetade som lantbruksingenj\u00f6r i Vasa distrikt, fr\u00e4mst d\u00e5 i s\u00f6dra \u00d6sterbotten. I slutet av 1950-talet gjordes s\u00e5 sj\u00e4lva upprensningen av \u00e5n, d\u00e5 berget nedanf\u00f6r S\u00e5gkvarnsbackan spr\u00e4ngdes bort och \u00e5n r\u00e4tades ut nedanf\u00f6r Lindqvists hemman. Arbetet kunde nu g\u00f6ras med gr\u00e4vmaskin och resultatet blev att Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk blev s\u00e5 gott som torrlagt. Endast p\u00e5 v\u00e5rarna och vid l\u00e4ngre regnperioder kan markerna runt Lill\u00e5n fortfarande sv\u00e4mma \u00f6ver och leda till stora skador. Korsb\u00e4ck bro som hade byggts i b\u00f6rjan av 1930-talet revs och en ny uppf\u00f6rdes ca 100 m nedanf\u00f6r den gamla. Om du vill l\u00e4sa en l\u00e5ng tidningsartikel i Syd-\u00d6sterbotten om utgr\u00e4vningen 1956, skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Utloppet fr\u00e5n tr\u00e4sket kunde s\u00e4nkas med hela 3 meter och det gav f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett effektivare odlande och nya gr\u00f6dor kom till. Odling av potatis var starkt p\u00e5 kommande men markerna var frost\u00f6mma och risken f\u00f6r missv\u00e4xt var stor. \u00c5r 1965 p\u00e5b\u00f6rjades ett projekt med odling av timotejfr\u00f6 och s\u00e5 gott som alla 77 mark\u00e4gare deltog. Tr\u00e4sket visade sig vara l\u00e4mpligt f\u00f6r denna gr\u00f6da och prisniv\u00e5n var garanterad. Projektet med den h\u00e4r kontraktsodlingen blev framg\u00e5ngsrik. I Korsb\u00e4ck bodde d\u00e5 omkring 250 personer och tack var jordbruket i tr\u00e4sket s\u00e5 hade till och med n\u00e5gra Sverigeemigranter \u00e5terv\u00e4nt till hemtrakterna.<\/p>\n

\u00c5r 1965<\/strong> h\u00f6lls en v\u00e4gf\u00f6rr\u00e4ttning om den v\u00e4g som hade byggts l\u00e4ngs med det uttorkade tr\u00e4sket. V\u00e4gen var d\u00e5 3,5 km l\u00e5ng och slutade uppe vid M\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ssas och p\u00e5 f\u00f6rr\u00e4ttningen best\u00e4mdes antalet v\u00e4genheter och d\u00e4r best\u00e4mdes ocks\u00e5 att v\u00e4gen skall heta Storsj\u00f6v\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"
Det var en st\u00e5tlig stenbro som byggdes \u00f6ver den nygr\u00e4vda Lill\u00e5n \u00e5ren 1933-1934. Bron l\u00e5g nedanf\u00f6r Lindhs g\u00e5rd, allts\u00e5 lite uppstr\u00f6ms fr\u00e5n den nuvarande bron. Bron revs i samband med gr\u00e4vningarna p\u00e5 1950-talet. Foto Selim Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4r \u00e4r bygget av den nya bron i Korsb\u00e4ck p\u00e5 g\u00e5ng i mitten av 1950-talet. Det lokala likvagnshuset syns till v\u00e4nster. Den r\u00f6da g\u00e5rden \u00e4r Einar Linds. Till v\u00e4nster st\u00e5r folkskoll\u00e4raren Nils Bergman med sonen Tom Bergman och till h\u00f6ger st\u00e5r Ida Korsb\u00e4ck. Fotot taget av Celia Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n

Tr\u00e4sket i dag<\/strong><\/h3>\n

Sedan b\u00e5de Storsj\u00f6 tr\u00e4sk och Lillsj\u00f6n torrlagts, liksom de st\u00f6rre sj\u00f6arna i Vesij\u00e4rvi, s\u00e5 finns det inte l\u00e4ngre n\u00e5gra st\u00f6rre sj\u00f6ar vid Lill\u00e5n. Lill\u00e5n som \u00e4r betydligt l\u00e4ngre \u00e4n huvudf\u00e5ran fr\u00e5n Lauhanvuori, bidrar med en fj\u00e4rdedel av Lappfj\u00e4rds \u00e5s vatten. <\/span><\/p>\n

\u00d6versv\u00e4mningar har fortfarande intr\u00e4ffat regelbundet, fr\u00e4mst p\u00e5 v\u00e5ren men ocks\u00e5 sommartid vid l\u00e4ngre regnperioder. \u00c5r 1986 i april var 200 \u2013 250 hektar \u00e5kermark under vatten och enligt en artikel i Syd-\u00d6sterbotten 29 april var bonden Runar Lind b\u00e5de f\u00f6rv\u00e5nad och bekymrad. Bebyggelsen \u00e4r inte hotad men han menade att \u00e5kermarken utarmas och \u201ddrar kalken med sig ner till Lappfj\u00e4rds fj\u00e4rden n\u00e5nstans\u201d. Han hade tagit kontakt med vattendistriktet redan 1978 men n\u00e5gon hj\u00e4lp f\u00e5s inte d\u00e4rifr\u00e5n. Det enda som skulle hj\u00e4lpa nu \u00e4r att f\u00f6rdjupa forsen och rensa \u00e5n, \u201dannars f\u00e5r vi packa ryggs\u00e4cken och ge oss av allesammans\u201d.<\/p>\n

I f\u00f6ljande nummer av Syd-\u00d6sterbotten kan vi dock l\u00e4sa att Ossi Kartano, Alf Bergkvist, Sven Stenlund och Bengt Lind har satt de f\u00f6rsta tidiga potatisarna i Korsb\u00e4ck i slutet av april, s\u00e5 det redde upp sig relativt snabbt.<\/span><\/p>\n

Efter utdikningen p\u00e5 1950-talet byggde bolaget flera mindre broar \u00f6ver \u00e5n. Flera av dessa f\u00f6rst\u00f6rdes dock under sv\u00e5rare islossningar och de byggdes inte upp igen. Den st\u00f6rsta bron p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n L\u00e5ngmarksv\u00e4gen \u00f6ver till L\u00e5ngstrands vid Norrvikv\u00e4gen har s\u00e5 gott som hela tiden varit i skick. Den hade en viktbegr\u00e4nsning p\u00e5 endast 1 000 kg vilket gjorde att st\u00f6rre traktorer inte kunde anv\u00e4nda den. Det borde inte heller den virkesbil fr\u00e5n H\u00e4rkmeri ha gjort n\u00e4r den \u00e5r 1986 k\u00f6rde s\u00f6nder bron som f\u00f6rbinder de b\u00e5da sidorna i tr\u00e4sket. Bilen klarade sig medan bron blev ofarbar. Bilens f\u00f6rs\u00e4kringsbolag ersatte en del av kostnaderna f\u00f6r en ny bro. Tekniska n\u00e4mnden i Kristinestad ans\u00e5g dock att nya bron skulle vara tillf\u00e4llig, eftersom en ny som klarar 20 ton beh\u00f6vs. N\u00e5gra pengar till en dylik bro fanns inte, s\u00e5 staden l\u00e4t d\u00e5 byggare Hanses reparera och bygga bron s\u00e5 att den klarar 3 tons last.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1990-talet ans\u00f6kte jordbrukaren Bo-G\u00f6ran Lindh om en \u00e4goreglering av skiftena i Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, men de andra del\u00e4garna var inte f\u00e4rdiga f\u00f6r en s\u00e5dan. Men i b\u00f6rjan av 2000-talet togs fr\u00e5gan upp p\u00e5 nytt, d\u00e5 \u00e5tminstone Leif Hammarberg, Kim Stenlund, Allan Kaskela och Bo-G\u00f6ran Lindh p\u00e5 nytt ans\u00f6kte om \u00e4goreglering av tr\u00e4sket. Denna kunde nu genomf\u00f6ras och flera del\u00e4gare passade p\u00e5 att s\u00e4lja markerna \u00e5t staten. F\u00f6re \u00e4goregleringen fanns det hela 264 l\u00e4genheter i tr\u00e4sket men antalet kunde minskas till 64. En av del\u00e4garna som f\u00f6re regleringen hade 17 olika skiften, fick nu allt samlat p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen. <\/span><\/p>\n

\"\"
\u00c4goregleringen som utf\u00f6rdes i tr\u00e4sket p\u00e5 2000-talet var n\u00f6dv\u00e4ndig, eftersom lantbrukarnas stora maskiner nuf\u00f6rtiden kr\u00e4ver stora ytor. Annat var det f\u00f6re \u00e4goregleringen d\u00e5 ett halvt dussin traktorer kunde rymmas p\u00e5 samma foto. Bo-G\u00f6ran Lindhs foto \u00e4r fr\u00e5n maj 1998.<\/figcaption><\/figure>\n

Regleringen gjorde att \u00e4gorna blev betydligt st\u00f6rre och l\u00e4ttare att sk\u00f6ta. Tr\u00e4sket som tidigare har varit sj\u00e4lvdr\u00e4nerande kunde nu t\u00e4ckdikas till stora delar. P\u00e5 v\u00e5rarna och vid l\u00e5ngvariga regnperioder kan tr\u00e4sket fortfarande sv\u00e4mmas \u00f6ver. Nedanf\u00f6r Nystr\u00f6ms g\u00e5rd i<\/a> Dagsmark s\u00e5 finns ”Pelas-Erkas storst\u00e4inin” mitt i \u00e5n och d\u00e5 den \u00e4r helt t\u00e4ckt av vatten, s\u00e5 vet man att \u00e5krarna i Korsb\u00e4ck ocks\u00e5 \u00e4r t\u00e4ckta, \u00e5tminstone delvis.<\/span><\/p>\n

I dag finns inte mycket kvar som p\u00e5minner om det gamla tr\u00e4sket, men fortfarande kallar folk Korsb\u00e4ck f\u00f6r ”Tresk”. V\u00e4gen till Korsb\u00e4ck kallas i Dagsmark ”Tresk veejin”, medan den i Korsb\u00e4ck kallas ”Bym\u00e5ss t\u00e5”. Korsb\u00e4ckborna \u00e4r n\u00f6jda med dagens situation i det torrlagda tr\u00e4sket och de \u00e4r stolta \u00f6ver sitt f\u00f6rflutna och vill ofta framh\u00e4va att ”Tresk je b\u00e4st”!<\/p>\n

\"\"
De finska talande pratar om ”Merij\u00e4rvi” och p\u00e5 h\u00f6sten 2012 gjorde ortsnamnet r\u00e4tt f\u00f6r sig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flera hundra hektar mark l\u00e5g under vatten i flera dagar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4ftiga skyfall under flera dagar f\u00f6rorsakade sv\u00e5ra \u00f6versv\u00e4mningar i Korsb\u00e4ck h\u00f6sten 2012. S\u00e5 gott som alla \u00e5krar i tr\u00e4sket l\u00e5g under vatten i flera dagar och jordbrukarna led sv\u00e5ra f\u00f6rluster.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2019, med hj\u00e4lp av Bo-G\u00f6ran Lindh, tidningen Syd-\u00d6sterbotten, Helga Englund och olika historieb\u00f6cker. Wilhelm Jansson har bidragit med uppgifter om den f\u00f6rsta torrl\u00e4ggningen. Tr\u00e4sket bildades genom landh\u00f6jningen \u00c4nnu f\u00f6r 4\u00a0000 \u00e5r sedan var Storsj\u00f6n Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk i Korsb\u00e4ck<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":11,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3704","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3704"}],"version-history":[{"count":79,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24601,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704\/revisions\/24601"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3704"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}