{"id":3450,"date":"2017-03-21T22:15:09","date_gmt":"2017-03-21T21:15:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3450"},"modified":"2026-03-23T17:47:24","modified_gmt":"2026-03-23T15:47:24","slug":"myllyniemis-gard-pa-abackvagen-250","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3450","title":{"rendered":"Myllyniemis g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 250"},"content":{"rendered":"
\"P\u00e5
Den s\u00f6dra \u00e4ndan av den h\u00e4r g\u00e5rden byggde Johannes Myllyniemi som bostad \u00e5r 1932 och den tillbyggdes senare med ett snickeri i norra \u00e4ndan och byggnaden fick d\u00e5 detta utseende.\u00a0 Myllyniemis g\u00e5rd \u00e4r fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster i augusti 2013.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Marjatta och Ilpo Myllyniemi.<\/strong>\u00a0<\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa ett personportr\u00e4tt om stenbyggaren Jukka Myllyniemi, skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>!<\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens och hemmanet Rosenbergs historia<\/strong><\/h3>\n

Hemmanet Rosenberg \u00e4gdes av amerika\u00e4nkan Karolina Rosenback och i november \u00e5r 1910 \u00f6verl\u00e4t hon det \u00e5t sonen Viktor Rosenback eller Rosenberg (1876-1921) och hans hustru Matilda (f.Klemets 1875-1962). \u00c5r 1904 hade Viktor gift sig med Matilda Klemets, som var dotter till Erik Johansson Klemets (1827-1902) och Greta (f. Storkull (1834-1904). Karolinas bondg\u00e5rd stod p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r P. Kl\u00e5vus boningshus st\u00e5r i dag och \u00e4gorna var utspridda \u00f6ver hela byn. Vid storskiftet 1900-1912 fick de sitt hemman utflyttat fr\u00e5n Sebasbackan till \u00c5backan. \u00c4gorna samlades nu p\u00e5 tv\u00e5 skiften och skogen fanns p\u00e5 M\u00f6ss\u00e5sen. Hemmanet p\u00e5 5\/96 dels mtl fick namnet Rosenberg och det bestod av 20 ha \u00e5kermark och 10 ha skog.<\/p>\n

Rosenbergs gamla bondg\u00e5rd flyttades fr\u00e5n Sebasbackan ca 1910 till en plats bakom Myllyniemis nedlagda snickeri. Viktor och Matilda flyttade d\u00e5 dit medan Viktors mor Karolina levde kvar nere i byin i Kaalas Minas g\u00e5rd som stod i Kias-kroken, d\u00e4r Vilho Toivonen sedan byggde sin g\u00e5rd<\/a>. Karolina dog 1928 medan det \u00e4r ok\u00e4nt n\u00e4r hennes man i Amerika dog.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 30 april<\/strong> s\u00e5lde Matilda och Viktor g\u00e5rden och hemmanet \u00e5t Erland och Fina Nor\u00e9n. K\u00f6peskillingen utgjorde 11 500 mark, plus sytning \u00e5t Viktors mor Karolina Rosenback. Dessa i sin tur s\u00e5lde g\u00e5rden vidare \u00e5t Ida och Viktor Lillsj\u00f6 och de i sin tur s\u00e5lde den \u00e5t Akseli och Rufiina Pihlaja i b\u00f6rjan p\u00e5 december \u00e5r 1916.<\/p>\n

Myllyniemi tar \u00f6ver Rosenbergs gamla g\u00e5rd<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1916, i slutet av december<\/strong> s\u00e5lde s\u00e5lde makarna Pihlaja g\u00e5rden \u00e5t Oskar och Vilhelmina Myllyniemi fr\u00e5n Ohriluoma f\u00f6r 20 000 mark. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Oskar 18 000 mark av Isojoen S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki.<\/p>\n

Sl\u00e4kten Myllyniemi<\/strong> kom ursprungligen fr\u00e5n Villamo i Stor\u00e5 men \u00e5r 1901 flyttade Oskar Fritiof (1878-1953) till Kornb\u00e4ck by i B\u00f6tom tillsammans med hustrun Vilhelmiina (1871-1950).<\/p>\n

Oskar och Vilhelmina, mera k\u00e4nda som ”Oskari ja Miina”,\u00a0 som levde som b\u00f6nder i Kornb\u00e4cken h\u00f6rde att elbolaget Jyllinkoski som \u00e4gde Tuimala-kraftverket i n\u00e4rheten hade planer p\u00e5 att d\u00e4mma upp vattnet i \u00e5n s\u00e5 pass mycket att deras marker skulle dr\u00e4nkas. Oskar b\u00f6rjade leta efter en annan bondg\u00e5rd och ett hemman och hittade i Dagsmark Rosenbergs tomma g\u00e5rd. Den h\u00e4r relativt nya g\u00e5rden hade varit obebodd en tid trots att den hade bytt \u00e4gare flera g\u00e5nger och s\u00e5 i april \u00e5r 1917 flyttade Oskar med sin familj till det helt svenskspr\u00e5kiga Dagsmark. Flytten fr\u00e5n Kornb\u00e4cken skedde med h\u00e4st p\u00e5 vinterv\u00e4gen, som gick \u00f6ver \u00e5n ungef\u00e4r d\u00e4r Mellan\u00e5 Plant finns i dag.<\/p>\n

Nog fanns det orsak f\u00f6r de svenskspr\u00e5kiga grannarna p\u00e5 \u00c5backan att f\u00f6rundra sig, vad det var f\u00f6r folk som kom med h\u00e4st \u00f6ver \u00e5n f\u00f6r att bos\u00e4tta sig i den tomma g\u00e5rden.<\/p>\n

F\u00f6re flytten till \u00c5backan hade Oskar och Vilhelmina f\u00e5tt 8 barn varav 3 dog unga men de h\u00e4r 5\u00a0 levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

–Hilda<\/strong> f. 1902 gifte sig med Knut Santam\u00e4ki fr\u00e5n B\u00f6tom. Vill du l\u00e4sa mera om Hilda, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

–Johan ”Johannes” Adolf <\/strong>f. 1904 gifte sig \u00e5r 1928 med Sylvia Salin (f.1906) fr\u00e5n Kristinestad och blev snickare p\u00e5 hemg\u00e5rden.<\/p>\n

–Vilho <\/strong>f. 1909, gift med Alli Tevanen. Vilho var kapten i finska arm\u00e9n och verkade p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen. Vilhos son Pekka Myllyniemi var riksdagsman en period i mitten p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n

–Urho<\/strong> f. 1913, gifte sig med Hj\u00f6rdis fr\u00e5n Kronoby, snickare i Dagsmark, i b\u00f6rjan p\u00e5 1940-talet till Kronoby och slutligen p\u00e5 H\u00f6gbacken i Vasa. Urho hade i juni 1939 k\u00f6pt 4 ha mark av sina f\u00f6r\u00e4ldrar, som fick namnet M\u00e4kirinne 3:76 norr om landsv\u00e4gen och i september 1944 bj\u00f6d han ut dessa 8 tunnland i tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Han bodde redan d\u00e5 i Kronoby.<\/p>\n

-Helmi,<\/strong> f. 1918 i Dagsmark fick o\u00e4kta dottern Kyllikki \u00e5r 1944 med bondsonen Uuno J\u00e4rvim\u00e4ki fr\u00e5n B\u00f6tom. Gifte sig 7 december 1946 med bonden Gunnar H\u00e4gglund och fick med honom barnen Helge, Holger och Margit.<\/p>\n

\"I
I den h\u00e4r bastun uppe i Kornb\u00e4cken f\u00f6ddes barnen Hilda, Johannes, Vilho och Urho Myllyniemi medan den yngsta dottern Helmi f\u00f6ddes ett \u00e5r efter flytten till Dagsmark, allts\u00e5 1918.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 detta foto fr\u00e5n \u00e5r 1928 syns en del av Rosenbergs gamla bondg\u00e5rd, som tidigare hade st\u00e5tt p\u00e5\u00a0 Sebasbackan och den fanns allts\u00e5\u00a0 bakom nuvarande snickeriet.
Nere fr\u00e5n v\u00e4nster: Helmi Myllyniemi (f. 1918 senare gift med Gunnar H\u00e4gglund), Oskar Myllyniemi (1878-1953), Vilhelmiina Myllyniemi ( 1871-1950), Hilda Santam\u00e4ki med dottern Helvi i famnen och l\u00e4ngst till h\u00f6ger Knut Santam\u00e4ki.
I \u00f6vre raden fr\u00e5n v\u00e4nster Johannes (1904-1985) och hans hustru Sylvia (f. Salin i Kristinestad \u00e5r 1906), Urho Myllyniemi (1913-2008) och Vilho Myllyniemi (f.1909)<\/figcaption><\/figure>\n
\"Haajamos
Haajamos portr\u00e4tt fr\u00e5n 1939 av Oskar och Vilhelmina Myllyniemi.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Myllyniemis
Myllyniemis gamla g\u00e5rd \u00e4r riven och kvar finns endast det gamla f\u00e4huset i bakgrunden. Det \u00e4r ombyggt och anv\u00e4nds i dag som f\u00f6rr\u00e5d av snickarna h\u00e4r p\u00e5 bilden, Ilpo och Marjatta (1947-2018) Myllyniemi. Uthuset \u00e4r ombyggt men inuti syns fortfarande v\u00e4ggarna av det f\u00e4hus som Oskar byggde efter att de flyttat till Dagsmark. Bakom bj\u00f6rkarna t.v. stod Myllyniemis gamla g\u00e5rd med l\u00e5ngsidan mot \u00c5backv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Nere
Nere t.v. sitter Oskar Myllyniemi och ser n\u00f6jd ut. Bakom honom st\u00e5r Knut Santam\u00e4ki som gift sig med dottern Hilda. Bredvid Hilda st\u00e5r Helvi Santam\u00e4ki och l\u00e4ngst t.v. st\u00e5r Kauko Santam\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Myllyniemis familj. Nere fr\u00e5n v\u00e4nster Miina Myllyniemi med Keijo Santam\u00e4ki i famnen, sedan Helvi Santam\u00e4ki och Pertti Santam\u00e4ki. Bakom Pertti hans kusin Alli L\u00e4hdesm\u00e4ki och bredvid henne Alli Myllyniemi. Mannen med hatten \u00e4r Oskar Myllyniemi med Kauko Santam\u00e4ki i famnen. D\u00e4r bak st\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4nster fr\u00f6ken Niemi fr\u00e5n Villamo, sedan Helmi Myllyniemi, Martta Forsberg fr\u00e5n Sideby, Sylvia Myllyniemi och Hilda Santam\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"T.h.
T.h. st\u00e5r Oskar Myllyniemi med barnen Hilda, Johannes och Urho.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Tre av Oskar Myllyniemis barn, de tre andra \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nda.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Uppe
Uppe till v\u00e4nster Johannes Myllyniemi bredvid en Viitanen fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4. Mannen nere till v\u00e4nster heter Virtanen och den andra \u00e4r Heikki V\u00e4lim\u00e4ki. V\u00e4lim\u00e4ki gifte sig sedan med Aili Hemberg och blev snickare p\u00e5 hemg\u00e5rden uppe i Palon.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
En grupp musiker hemma hos Johannes Myllyniemi, sj\u00e4lv st\u00e5r han l\u00e4ngst bak. Mannen till v\u00e4nster \u00e4r Heikki V\u00e4lim\u00e4ki, han med fiolen hette Virtanen och med dragspelet kan heta Smith eller Smits.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Johannes
Johannes dotter Alli och hennes f\u00f6rsta man Heikki med barnen Tarja f. 1952 och Olavi f. 1953.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
En ung Sylvia Myllyniemi.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Vilhelmina och Oskar Myllyniemi.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Urho och Hj\u00f6rdis Myllyniemi med de 5 barnen: Harri f.1940, Vivi-Ann f.1942, Ritva f.1943, Margita f.1947 och Robert f.1949. Hj\u00f6rdis som var f\u00f6dd Nylund i Kronoby kom till Dagsmark p\u00e5 30-talet d\u00e5 hon b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 Dagsmark Andelsmejeriet.<\/a> Hj\u00f6rdis deltog aktivt i f\u00f6reningslivet i byn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Vilho Myllyniemi, f. 1909 som avancerade till kapten i den finska arm\u00e9n.<\/figcaption><\/figure>\n

I unga \u00e5r var b\u00e5de Urho och Vilho Myllyniemi mycket duktiga idrottare och ofta representerade dom Dagsmark Idrottsklubb vid st\u00f6rre t\u00e4vlingar. I tidningen Syd-\u00d6sterbotten 27 maj 1942 fick Urho ber\u00f6mmelse som f\u00e5rfarmare, eftersom ett av hans f\u00e5r hade f\u00e5tt 4 lamm och ett annat hela 5 lamm, vilket torde vara n\u00e5got av rekord.<\/p>\n

Johannes Myllyniemi tar \u00f6ver och bygger g\u00e5rden p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 251<\/strong><\/h3>\n
\"P\u00e5
Myllyniemis g\u00e5rd p\u00e5 Strandg\u00e5rd l\u00e4genhet som den ser ut idag, fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster \u00e5r 2013.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1932, den 22 februari<\/strong> s\u00e5lde Oskar och Miina Myllyniemi ett markomr\u00e5de p\u00e5 2 ha av Rosenbackhemmanet \u00e5t sin sin Johan Adolf Myllyniemi f\u00f6r 4 000 mark, plus livstids sytning \u00e5t s\u00e4ljarna. Omr\u00e5det som fick namnet Strandg\u00e5rd 3:60 l\u00e5g mellan landsv\u00e4gen och Lappfj\u00e4rds \u00e5. Johan Adolf b\u00f6rjade d\u00e5 bygga en ny g\u00e5rd \u00e5t sig p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen. Han byggde f\u00f6rst den s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden och den tillbyggdes senare med ett litet snickeri i norra \u00e4ndan och byggnaden fick d\u00e5 detta utseende. Samma dag s\u00e5lde Oskar och Miina Myllyniemi ett lika stort markomr\u00e5de \u00e5t sin dotter Hilda, som var gift med Knut Santam\u00e4ki och det l\u00e5g nordost om Johans markomr\u00e5de, l\u00e4ngs med v\u00e4gen till Mellan\u00e5.. K\u00f6peskillingen var samma 4 000 mark, plus sytningen och det h\u00e4r omr\u00e5det fick namnet Jokirinta 3:61.<\/p>\n

\u00c5r 1928<\/strong> hade Johan Adolf, men som kallades Johannes Myllyniemi (1906-1985) gift sig med Sylvia Salin (1906-1985) fr\u00e5n Kristinestad. Sylvia arbetade d\u00e5 p\u00e5 Kyynys caf\u00e9 medan Johannes vid denna tid arbetade p\u00e5 Westas skidfabrik i Kristinestad.<\/p>\n

\"I
I bortre \u00e4ndan av Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan fanns det v\u00e4lk\u00e4nda Kyynys caf\u00e9 och d\u00e4r arbetade Sylvia Salin under flera \u00e5r f\u00f6re hon gifte sig med Johannes och flyttade till Dagsmark. L\u00e4s mera om den gamla stadsg\u00e5rden H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"Sylvia
Sylvia Salin arbetade p\u00e5 Kyynys caf\u00e9 p\u00e5 Strandgatan i 8 \u00e5r. Fotot \u00e4r fr\u00e5n 1925 och till v\u00e4nster st\u00e5r Miili S\u00f6derback.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 skidfabriken Westa n\u00e4ra Varvsbacken i Kristinestad arbetade Johannes \u00e5r 1927, han st\u00e5r\u00a0l\u00e4ngst till h\u00f6ger. Westa tillverkade ocks\u00e5 m\u00f6bler och inredningar, till exempel en stor del av inredningen i den svenska samskolan tillverkades h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Ab
Ab Westa verkade i denna byggnad som l\u00e5g mellan Varvsbacken och Badhusparken. \u00d6vre v\u00e5ningen f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1961 d\u00e5 det fanns en bilverkstad h\u00e4r. I dag verkar stadens sj\u00f6fartsmuseum i byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 bilden t.v. den nybyggda g\u00e5rden \u00e5r 1932 och det ser ut som att gamla stockar skulle ha anv\u00e4nts vid bygget. P\u00e5 bilden till h\u00f6ger st\u00e5r Johannes och Sylvia p\u00e5 trappan tillsammans med dottern Alli \u00e5r 1934.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den h\u00e4r flygbilden \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1961 och Myllyniemis g\u00e5rd uppe till h\u00f6ger. Den h\u00f6gra ing\u00e5ngen gick till snickeriet och den v\u00e4nstra till Johannes och Sylvias bostad. Snickarvirket finns upplagrat n\u00e4ra landsv\u00e4gen. \u00c5kerv\u00e4gen p\u00e5 andra sidan \u00c5backv\u00e4gen leder till Oskars g\u00e5rd, som revs \u00e5r 1961.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flygfoto fr\u00e5n 1999 d\u00e4r man ser att Myllyniemis g\u00e5rd ligger n\u00e4ra \u00c5backv\u00e4gen och Estrellas fabriker.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Det
Det var allts\u00e5 i det h\u00e4r huset som Johannes b\u00f6rjade snickra f\u00f6nster, d\u00f6rrar och mycket annat. En tid var han i bolag med yngre brodern Urho men Urho flyttade i b\u00f6rjan p\u00e5 1940-talet till Kronoby och blev snickare d\u00e4r och sedan flyttade han till Vasa och byggde hus och snickeri \u00e5t sig p\u00e5 H\u00f6gbacken.<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r snickeriverkstaden blev sm\u00e5ningom f\u00f6r liten och \u00e5r 1956 byggde Johannes om f\u00e4huset p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen n\u00e4ra den gamla hemg\u00e5rden. Han h\u00f6jde upp taket och gjorde vissa andra f\u00f6rb\u00e4ttringar. N\u00e5got snickeri blev det d\u00e4remot inte av det gamla f\u00e4huset utan \u00e5r 1967 byggde Johannes den snickeribyggnad som fortfarande st\u00e5r d\u00e4r.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Johannes Myllyniemi i snickeriet.<\/figcaption><\/figure>\n

Johannes var k\u00e4nd som en bra snickare som gjorde ett bra arbete. Han \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd som den som drev p\u00e5 att Dagsmark skulle f\u00e5 en finskspr\u00e5kig folkskola. Redan \u00e5r 1932 startade den finska skolan i Myllyniemis gamla g\u00e5rd men snart flyttade den till andra sidan v\u00e4gen till ett litet hus p\u00e5 4,5 x 9 m som hade endast ett klassrum. Det lilla huset hade tillh\u00f6rt skr\u00e4ddaren Johannes Klemets och blev tomt d\u00e5 han flyttade n\u00e4rmare centrum. Efter att skolan blev kommunal var han dess m\u00e5ng\u00e5riga direktionsordf\u00f6rande. Vill du l\u00e4sa mera om den finska folkskolan i Dagsmark, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r har Ilpo Myllyniemi lyckats f\u00e5nga m\u00e5nga detaljer p\u00e5 samma bild. Fotot \u00e4r fr\u00e5n senare h\u00e4lften av 50-talet, d\u00e4r den finska folkskolan dominerar. Till h\u00f6ger om skolan syns Johannes Myllyniemis g\u00e5rd, medan uthusen till h\u00f6ger finns hos Knut Santam\u00e4ki. Bron och v\u00e4gen leder till Frivelas eller Mellan\u00e5 som det heter nuf\u00f6rtiden.<\/figcaption><\/figure>\n

Ilpo Myllyniemi tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1968, den 8 ma<\/strong>j s\u00e5lde Johannes Myllyniemi g\u00e5rden vid \u00c5backv\u00e4gen \u00e5t sonen Ilpo, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. Johannes tog \u00e5t sig r\u00e4tten att bo kvar i g\u00e5rdens s\u00f6dra del till d\u00f6d dag medan k\u00f6paren fick \u00f6verta den oinredda norra delen. Han gifte sig \u00e5r 1969 med Marjatta Kiviharju, f. 1947 i Stor\u00e5.<\/p>\n

Johannes och Sylvia fick 1 dotter och 3 pojkar och de 2 \u00e4ldsta pojkarna fortsatte med snickerir\u00f6relsen medan den yngsta \u00e4r i gr\u00e4vmaskinbranschen.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa om Johannes bortg\u00e5ng och hans nekrolog, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"H\u00e4r
Johannes Myllyniemi.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Sylvia Myllyniemi tillsammans med \u00e4ldsta\u00a0barnet Alli Myllym\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ilpo och Marjatta Myllyniemi p\u00e5 Majbo tillsammans med Helvi Klemets.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r ”b\u00e5s\u00e5t \u00e5 or\u00e4idit” kan det se ut d\u00e5 Jukka Myllyniemi p\u00e5b\u00f6rjar ett st\u00f6rre arbete. H\u00f6sten 2014 h\u00f6ll han p\u00e5 med tv\u00e5 gr\u00e4vmaskiner utanf\u00f6r nuvarande Jungmans restaurang vid Sj\u00f6gatan. Slutresultaten blev otroligt bra och var och en har m\u00f6jlighet att sj\u00e4lv beundra stenkajen, som \u00e4r ett m\u00e4sterverk utan like. Om du vill l\u00e4sa ett personportr\u00e4tt om Jukka, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>!<\/figcaption><\/figure>\n

Myllyniemen Puunjalostus p\u00e5\u00a0 \u00c5backv\u00e4gen 250. <\/strong><\/h3>\n
\"Byggnaden
Byggnaden d\u00e4r Myllyniemen Puunjalostus verkade i flera \u00e5r byggdes \u00e5r 1967 av Johannes Myllyniemi (1904-1985).<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om snickeriet Myllyniemen Puunjalostus, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Marjatta och Ilpo Myllyniemi.\u00a0 Om du vill l\u00e4sa ett personportr\u00e4tt om stenbyggaren Jukka Myllyniemi, skall du klicka H\u00c4R! G\u00e5rdens och hemmanet Rosenbergs historia Hemmanet Rosenberg \u00e4gdes av amerika\u00e4nkan Karolina Rosenback och i Forts\u00e4tt l\u00e4sa Myllyniemis g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 250<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":92,"menu_order":250,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3450","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3450","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3450"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3450\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25725,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3450\/revisions\/25725"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/92"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3450"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}