{"id":3412,"date":"2017-03-20T18:01:56","date_gmt":"2017-03-20T17:01:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3412"},"modified":"2026-04-24T18:32:11","modified_gmt":"2026-04-24T15:32:11","slug":"finska-folkskolan-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3412","title":{"rendered":"Finska folkskolan i Dagsmark"},"content":{"rendered":"
\"H\u00e4r
Den nybyggda finska folkskolan fotograferad fr\u00e5n norr p\u00e5 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i mars 2017 och i januari 2020 med hj\u00e4lp av Ilpo Myllyniemi och Janette Westerlunds foton.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:\u00a0<\/strong><\/h4>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Isak Hemberg, hans sl\u00e4kt och om den g\u00e5rd som han byggde, d\u00e4r finska skolan i Norrviken sedan inrymdes, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa Wilhelm Janssons ber\u00e4ttelse om ”Finnskolan” i Norrviken, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Finska folks<\/strong>kolans historia<\/strong><\/h2>\n

Undervisning i finskspr\u00e5kig folkskola startade i Dagsmark \u00e5r 1932. F\u00f6re det hade byns finskspr\u00e5kiga barn g\u00e5tt antingen i den svenska folkskolan eller i den finska skolan i Lappfj\u00e4rd. M\u00f6jlighet fanns ocks\u00e5 att g\u00e5 i den finska folkskolan i Norrviken i Korsb\u00e4ck, som\u00a0 Iisakki Salomoninpoika Lipasti (1876-1942) hade startat d\u00e4r \u00e5r 1929. Iisakki flyttade sedan med familjen till Kristinestad, d\u00e4r han k\u00f6pte g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 39. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 d\u00f6ttrarna Taimi Lilja Mirjami (f.1915 i B\u00f6tom) och Helvi Irja Rakel (f.1908 i B\u00f6tom).<\/p>\n

\"H\u00e4r
Iisakki Salomoninpoika Lipasti (1876-1942) var f\u00f6dd i Kurikka och han var gift med Aina Sigrid, som var f\u00f6dd 1875 i Kauhajoki. Han var med och grundade flera finska skolor i \u00d6sterbotten. Tillsammans med Johannes Myllyniemi grundade han den finska folkskolan i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

En Frans V\u00e4l\u00f6 fr\u00e5n H\u00e4rkmeri fick Iisakki Lipasti att \u00e5r 1929 grunda en finsk skola i Korsb\u00e4ck, eller i Merij\u00e4rvi som det heter p\u00e5 finska. Skolan som kallades ”Merij\u00e4rvi skola” erh\u00f6ll statligt st\u00f6d trots att elevantalet var l\u00e5gt. I augusti 1929 bildades en underst\u00f6dsf\u00f6rening f\u00f6r den finska folkskolan, som fick namnet ”Lapv\u00e4\u00e4rtin Merij\u00e4rven yksityinen suomalaisen kansakoulun kannatusyhdistys r.y.” \u00c5r 1932 p\u00e5pekade kommunfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd att denna skola, som tillkommit i agitatoriskt syfte inte fyllde n\u00e5got behov och kommunen skulle be myndigheterna att granska verksamheten. Antalet elever var som sagt f\u00e5, s\u00e5 att de flyttade till Dagsmark d\u00e4r en ny skola inr\u00e4ttades.<\/p>\n

D\u00e5 den finska folkskolan i Norrviken drogs in p\u00e5 v\u00e5ren 1931 flyttade Iisakki med sin familj till Kristinestad och han bytte sedan sl\u00e4ktnamn till Lipas. Paret Lipas ligger begravda p\u00e5 nya begravningsplatsen vid Alesundsv\u00e4gen.<\/p>\n

Finska skolan flyttar fr\u00e5n Norrviken till \u00c5backan<\/strong><\/h3>\n

Den f\u00f6rsta h\u00f6stterminen 1932 h\u00f6lls skolan hemma hos Johannes Myllyniemi, vars hus stod bakom nuvarande Myllyniemis snickeri. Men en egen skolbyggnad skulle anskaffas och en s\u00e5dan hittade de p\u00e5 andra sidan \u00c5backv\u00e4gen. Det b\u00f6rjade s\u00e5 att Oskar Myllyniemi \u00e5r 1925 av sitt hemman Rosenberg hade s\u00e5lt ett omr\u00e5de p\u00e5 0,5 ha \u00e5t Ida och Frans Ville Ketola f\u00f6r 2 500 mark. P\u00e5 omr\u00e5det stod en gammal byggnad och f\u00f6rutom k\u00f6peskillingen skulle k\u00f6parna ocks\u00e5 betala sytning \u00e5t Karolina Rosenberg. I mars 1927 s\u00e5lde Frans Ville Ketola och Ida detta omr\u00e5de, som f\u00e5tt namnet Nyg\u00e4rd \u00e5t Johannes Klemets f\u00f6r 7 500 mark sytningsfritt och de flyttade sj\u00e4lva till Palon. Den 16 augusti 1932 s\u00e5lde Johannes Klemets omr\u00e5det Nyg\u00e4rd \u00e5t Knut och Hilda Santam\u00e4ki f\u00f6r 10 400 mark och redan den 20 augusti 1932 s\u00e5lde Knut och Hilda Santam\u00e4ki omr\u00e5det igen och nu var k\u00f6paren den underst\u00f6dsf\u00f6rening, som hade bildats \u00e5r 1929. K\u00f6pesumman hade nu stigit till 14 000 mark och k\u00f6pebrevet undertecknades av s\u00e4ljarna och av Johannes Myllyniemi och Salomon Lipasti som k\u00f6pare. \u00c5r 1937 s\u00f6kte f\u00f6reningens ordf\u00f6rande om lagfart p\u00e5 skolomr\u00e5det och den beviljades 2 mars 1937.<\/p>\n

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hade den finska folkskolan nu f\u00e5tt ett eget skolhus. Det var litet, endast ett klassrum som m\u00e4tte 4,5 x 9 m. Den 19 maj 1934 besl\u00f6t kommunfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd att det skulle bildas ett finskt skoldistrikt med namnet ”Dagsmark finska skoldistrikt”. En skola skulle hyras och i den skulle finskspr\u00e5kiga barn fr\u00e5n Dagsmark och Korsb\u00e4ck g\u00e5, likas\u00e5 barn fr\u00e5n Storliden som h\u00f6r till Lappfj\u00e4rds by.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1932 k\u00f6pte underst\u00f6dsf\u00f6reningen detta hus av Knut och Hilda Santam\u00e4ki, som fyra dagar innan hade k\u00f6pt det av skr\u00e4ddaren Johannes Klemets<\/a> och efter det verkade den privata finska folkskolan h\u00e4r till 1936. Tomten d\u00e4r denna f\u00f6rsta skolbyggnad stod \u00e4r i dag parkeringsplats p\u00e5 den s\u00e5 kallade Estrellafastigheten. En flagga och flaggst\u00e5ngen som syns p\u00e5 fotot donerades av aff\u00e4rsmannen K. H. Jylli fr\u00e5n Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Folkskolan
Folkskolan var de f\u00f6rsta \u00e5ren inrymd i Johannes Myllyniemis hem som f\u00f6rr fanns bakom nuvarande snickeri men sedan flyttade den \u00e5r 1932 till byggnaden som syns mitt i bild, d\u00e4r flaggst\u00e5ngen st\u00e5r i gaveln. F\u00f6ljande g\u00e5rd till h\u00f6ger \u00e4r Johannes och Sylvi Myllyniemis nybygge och f\u00f6ljande \u00e4r Knut Santam\u00e4kis nybyggda g\u00e5rd. Bakom den finska skolan skymtar en av ”\u00c5sinas” bondg\u00e5rdar. Fotot fr\u00e5n 30-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Den som startade och drev p\u00e5 den finskspr\u00e5kiga undervisningen var Johannes Myllyniemi<\/a>. Han var f\u00f6dd i april 1904 och hans f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon flyttade \u00e5r 1917 till Dagsmark fr\u00e5n Ohriluoma i Karijoki. 1928 gifte han sig med Sylvi Salin fr\u00e5n Kristinestad. Tillsammans med brodern Urho blev Johannes snickare.<\/p>\n

Allting bekostades med privata medel av den finsktalande befolkningen de f\u00f6rsta \u00e5ren men fr\u00e5n \u00e5r 1936 blev skolan kommunal. Den f\u00f6rsta skoldirektionen bestod av Akseli Alho, Otto R\u00f6nnlund, som sedan bytte namn till Rajalehto, Johannes Myllyniemi, Sameli Yli-Heikkil\u00e4 och Viljami Koivum\u00e4ki. M\u00e5nga trodde d\u00e5 att skolhusfr\u00e5gan skulle l\u00f6sas snabbt men det blev flera tillf\u00e4lliga l\u00f6sningar f\u00f6re det egna riktiga skolhuset kunde invigas 1953.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 14 april<\/strong> besl\u00f6t direktionen f\u00f6r underst\u00f6dsf\u00f6reningen att f\u00f6reningen skall upph\u00f6ra och beslutet fastst\u00e4lldes p\u00e5 ett f\u00f6ljande m\u00f6te den 25 maj. D\u00e5 tillsattes en kommitt\u00e9 best\u00e5ende av Johan Myllyniemi, Knut Santam\u00e4ki och V\u00e4in\u00f6 Mannila och de fick i uppdrag att f\u00f6rvalta de medel som f\u00f6reningen \u00e4gde, bland annat l\u00e4genheten Nyg\u00e4rd och den ur bruk tagna skolbyggnaden. Tillg\u00e5ngarna skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r ”Dagsmarkin suomalaisten hyv\u00e4ksi” och f\u00f6rslaget var att ett antal finska b\u00f6cker skulle samlas i ett bibliotek.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 26 maj<\/strong> s\u00e5lde underst\u00f6dsf\u00f6reningen ett omr\u00e5de p\u00e5 3 625 kvm n\u00e4rmare \u00e5n \u00e5t Johannes Myllyniemi f\u00f6r 5 000 mark. L\u00e4genheten fick namnet Pikkupalsta. F\u00f6reningen blev kvar med ett omr\u00e5de n\u00e4ra v\u00e4gen, som var 55 m l\u00e5ngt och 25 m brett och byggnaden skulle anv\u00e4ndas som bibliotek med finska b\u00f6cker.<\/p>\n

\u00c5r 1982, den 24 januari<\/strong> besl\u00f6t kommitt\u00e9n att l\u00e4genheten Nyg\u00e4rd skall s\u00e4ljas \u00e5t Ky B\u00f6rje Norrg\u00e5rd, som hade sin potatisindustri p\u00e5 granntomten. K\u00f6peskillingen utgjorde 8 000 mark och den skulle Norrg\u00e5rd betala till en fond ”Dagsmarkin koululaisrahasto”, som f\u00f6rvaltades av den finska skolan i Lappfj\u00e4rd. K\u00f6pebrevet undertecknade av VD B\u00f6rje Norrg\u00e5rd och p\u00e5 s\u00e4ljarsidan av Johan Myllyniemi och Kauko Santam\u00e4ki med fullmakt av sin far Knut Santam\u00e4ki ”koska kuulon heikkuden takia en itse voi kokouksessa seurata keskustelua”. Den sista undertecknaren var Viljo Mannila, som hade fullmakt av sin far V\u00e4in\u00f6 Mannila ”joka on sairauden takia estyneen\u00e4”.<\/p>\n

Finska folkskolan verkade i flera olika byggnader<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 kommunens f\u00f6rsorg upprustades i tur och ordning ett flertal hus d\u00e4r undervisningen kunde ske. F\u00f6rst flyttade skolan i slutet p\u00e5 30-talet till ”\u00c5sinas” Erland Rosenbacks bondg\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backan, sedan 1941 till\u00a0Varsaviitas obebodda bondg\u00e5rd<\/a> i Palon och sedan till ”Pelas Viktors”<\/a> gamla bondg\u00e5rd n\u00e4ra Lillbron, mittemot b\u00f6nehuset. Sedan blev det \u00e4nnu en flytt till H\u00e4llbackas hus<\/a> p\u00e5 \u00c5backan n\u00e4ra gr\u00e4nsen till B\u00f6tom.<\/p>\n

\"Det
Det var nog s\u00e4kert tr\u00e5ngt d\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r m\u00e5nga elever i mitten p\u00e5 30-talet gick i den finska folkskolan som stod bredvid Myllyniemis, i det hus som hade tillh\u00f6rt skr\u00e4ddaren Johannes Klemets. L\u00e4rarinnan \u00e4r Aini Jokinen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd som anst\u00e4lldes av kommunen sommaren 1936. Hon slutade \u00e5r 1944 d\u00e5 hon flyttade till s\u00f6dra Finland.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den finska folkskolan var inhyst i Erland och Fina Rosenbacks stora bondg\u00e5rd under n\u00e5gra \u00e5r i slutet p\u00e5 30-talet. Den verkade h\u00e4r till 1941 d\u00e5 skolan flyttade till ”K\u00e5rk Erk J\u00e5hanas” g\u00e5rd i Palon, som d\u00e5 \u00e4gdes av Varsaviita fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4. Efter kriget \u00f6vertog Jantunen denna g\u00e5rd och d\u00e5 flyttade skolan till ”Pelas Viktors”<\/a> stora bondg\u00e5rd n\u00e4ra Lillbron.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var hela tiden klart att det i Dagsmark beh\u00f6vdes en ny finskspr\u00e5kig folkskola men det p\u00e5st\u00e5s att det fanns ett visst motst\u00e5nd bland de svenskatalade och att ingen visade sig villig att s\u00e4lja mark f\u00f6r en s\u00e5dan skola. I september 1948 s\u00e5lde ”Koll Frans” Storkull ett omr\u00e5de p\u00e5 ett halvt hektar f\u00f6r 100 000 mark \u00e5t Lappfj\u00e4rds kommun, som tomt \u00e5t den finska folkskolan. Denna tomt l\u00e5g n\u00e4ra \u00c5backv\u00e4gen, bakom nuvarande Lindfors potatisk\u00e4llare. Av n\u00e5gon orsak d\u00f6g inte denna tomt utan skolan byggdes sedan p\u00e5 annat st\u00e4lle. Lappfj\u00e4rds kommun s\u00e5lde i juni 1956 den obebyggda skoltomten f\u00f6r 30 000 mark (inte 130 000 mark som Sydin skrev) \u00e5t Frans Lindfors.<\/a><\/p>\n

Eftersom de finskspr\u00e5kiga i byn var utspridda \u00f6ver hela byn s\u00e5 fanns det flera f\u00f6rslag var den nya skolan skulle placeras och p\u00e5 ett m\u00f6te hos H\u00e4llbacks i april 1951 kunde m\u00f6tesdeltagarna enas om att den nya skolan skulle byggas i n\u00e4rheten av Nelsons aff\u00e4r invid den stora landsv\u00e4gen. M\u00f6jligtvis kunde de t\u00e4nka sig en plats l\u00e4ngs \u00c5backv\u00e4gen ca 1 km fr\u00e5n mejeriet. Detta enligt principen att skolan skall byggas mitt i byn.<\/p>\n

N\u00e5gon enighet kunde inte n\u00e5s i placeringsfr\u00e5gan. Lappfj\u00e4rds kommun kunde dock p\u00e5 ett m\u00f6te i maj 1951 enas om ett f\u00f6rslag gjort av folkskolinspekt\u00f6r Mitts att ett omr\u00e5de skulle k\u00f6pas av Knut Santam\u00e4ki<\/a> ca 2 km norr om mejeriet. Det slutgiltiga beslutet fattades p\u00e5 kommunfullm\u00e4ktiges m\u00f6te den 4 september 1951, att kommunen skulle k\u00f6pa en tomt p\u00e5 ett hektar f\u00f6r 225 000 mark av Knut Santam\u00e4ki.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1953 var det taklagsfest p\u00e5 skolbygget och det flaggades fr\u00e5n balkongen, dagen till \u00e4ra.<\/figcaption><\/figure>\n

Nya skolbyggnaden tas i bruk \u00e5r 1953<\/strong><\/h3>\n

Man kan l\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5 att lyckan var stor d\u00e5 det nya, rymliga skolhuset kunde tas i bruk 1953. Det byggdes av byggm\u00e4stare Hinds och fick 2 klassrum, kombinerad fest- och sl\u00f6jdsal, k\u00f6k och matsal. P\u00e5 vinden fanns 3 bost\u00e4der, 2 f\u00f6r l\u00e4rarna och en f\u00f6r skolk\u00f6ksan.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r har Ilpo Myllyniemi lyckats f\u00e5nga m\u00e5nga saker p\u00e5 samma bild. Fotot \u00e4r fr\u00e5n senare h\u00e4lften av 50-talet, d\u00e4r den finska folkskolan dominerar. Till h\u00f6ger om skolan syns Johannes Myllyniemis g\u00e5rd, medan uthusen till h\u00f6ger finns hos Knut Santam\u00e4ki. Bron och v\u00e4ger leder till Frivelas eller Mellan\u00e5 som det heter nuf\u00f6rtiden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00f6ndagen den 22 augusti 1954 kunde den nya skolan invigas och d\u00e5 ordnades det med en fest kl.13. Inbjudningskortet utl\u00e5nat av A-J Myllyniemi.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 50-talet var det m\u00e5nga elever som gick i den nya folkskolan men antalet minskade efter hand. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var ju skolan en tv\u00e5l\u00e4rarskola men fr\u00e5n och med 1965 blev det en skola med en l\u00e4rare. Skolan blev indragningshotad redan fr\u00e5n augusti \u00e5r 1969 men d\u00e5varande direktionen kunde med skolstyrelsens hj\u00e4lp r\u00e4dda skolan f\u00f6r ytterligare tre \u00e5r.<\/p>\n

Finska folkskolan upph\u00f6rde v\u00e5ren 1972<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 grund av l\u00e5gt elevunderlag upph\u00f6rde den finskspr\u00e5kiga skolan i Dagsmark v\u00e5ren 1972 och eleverna skjutsas d\u00e4refter till skolan i Lappfj\u00e4rd. S\u00e5 det blev n\u00e4rmare 40 \u00e5r med undervisning p\u00e5 finska, men sedan tog det slut f\u00f6r gott. Den sista skoldirektionen bestod av Eero Puputti, Sylvi Kuusisto, Eero Riihiluoma, Kauko Santam\u00e4ki, Esko Ohlgren och Johannes Myllyniemi. L\u00e4rarinnan Ilona Klemets som var med i 20 \u00e5r flyttade till den finska skolan i Lappfj\u00e4rd. Skolans k\u00f6ksa Tyyne Rintala som hade arbetat p\u00e5 skolan i 20 \u00e5r visste inte om hon skulle g\u00e5 i pension eller f\u00e5 forts\u00e4tta n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n

Efter att skolan indrogs b\u00f6rjade det planeras att inr\u00e4tta ett barndaghem i byggnaden. Planerna godk\u00e4ndes men endast tillf\u00e4lligt och h\u00f6sten 1972 b\u00f6rjade ungef\u00e4r 50 barn i barndaghemmet. Mer \u00e4n h\u00e4lften av dessa var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Tanja Lassila och Dorthe Haldin och tv\u00e5 bitr\u00e4den sk\u00f6tte om de sm\u00e5. under det \u00e5r den verkade.<\/p>\n

B\u00f6rje Norrg\u00e5rd tar \u00f6ver skolbyggnaden<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1975<\/strong> riktade B\u00f6rje Norrg\u00e5rd (f.1948) fr\u00e5n Dagsmark en anh\u00e5llan till staden Kristinestad, att han f\u00f6r 52 000 mark skulle f\u00e5 k\u00f6pa den gamla skolbyggnaden och tomten p\u00e5 ett hektar. Han hade f\u00f6r avsikt att grunda ett f\u00f6retag inom potatis- och gr\u00f6nsakshanteringen. Han lovade att inom ett \u00e5r anst\u00e4lla inemot 10 personer och i december godk\u00e4nde stadsfullm\u00e4ktige aff\u00e4ren enh\u00e4lligt och k\u00f6pebrevet undertecknades den 6 januari f\u00f6ljande \u00e5r. B\u00f6rje Norrg\u00e5rd bildade d\u00e5 kommanditbolaget Ky B\u00f6rje Norrg\u00e5rd Kb med sin far Arne som tyst bolagsman och detta bolag inf\u00f6rdes i handelsregistret i februari 1976.<\/p>\n

I snabb byggde Norrg\u00e5rd ut b\u00e5de lagren och produktionsutrymmena. Efter olika \u00e4gare s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade chipsfabriken Estrella alla byggnader, d\u00e4r tillverkning av potatischips inleddes. I maj 2004 meddelades att Estrella kommer att l\u00e4gga ner sin fabrik i Dagsmark och att de flyttar produktionen utomlands.<\/p>\n

I flera \u00e5r stod byggnaderna och den gamla folkskolan tom tills ett m\u00f6belf\u00f6retag fr\u00e5n Kurikka k\u00f6pte alltsammans och hade sina lager av importm\u00f6bler i de stora utrymmena.<\/p>\n

Staden Kristinestad k\u00f6per tillbaka skolbyggnaden<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 2014 k\u00f6pte staden Kristinestad den gamla skolan och alla \u00f6vriga byggnader och hyrde ut dem till nybildade Dagsfood som i b\u00f6rjan p\u00e5 2015\u00a0b\u00f6rjade tillverka olika saftprodukter i de gamla utrymmena. Bakom Dagsfood st\u00e5r livsmedelsf\u00f6retaget Riitan Herkku fr\u00e5n Korsholm. \u00c5r 2017\u00a0inledde ett annat f\u00f6retag som heter Dagsmark Petfood tillverkning av hundmat i en del av fabriksfastigheten men redan f\u00f6ljande \u00e5r flyttade de sin fabrik till Kernos gamla utrymmen i B\u00f6tom.<\/p>\n

Foton och tidningsurklipp.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
\u00c5r 1934 hade tidningen Suupohjan Sanomat denna artikel inf\u00f6rd i tidningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Artikel i Suupohjan Sanomat 11.7.1936.<\/figcaption><\/figure>\n

\"4\"<\/p>\n

\"H\u00e4r
L\u00e4raren Ilmari Aho och en del av eleverna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Eleverna
Eleverna 1952-53.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1955 var det s\u00e5 h\u00e4r m\u00e5nga elever i finska folkskolan. Till v\u00e4nster Ilona Klemets och till h\u00f6ger Ilmari Aho.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r har de skid\u00e5kande eleverna st\u00e4llt upp sig f\u00f6r fotografering. Fotot fr\u00e5n ca 1957.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto ca 1959 med l\u00e4rarna Ilona Klemets och Ilmari Aho.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Ett
Ett lite ovanligare klassfoto fr\u00e5n 1967.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Under
Under n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 40-talet var den finskspr\u00e5kiga folkskolan inrymd i den bondg\u00e5rd som hade tillh\u00f6rt ”Pelas-Viktor” men som sedan \u00f6vertogs av L\u00f6fgrens. L\u00e4rare h\u00e4r var Ilona Viitam\u00e4ki, som var hemma fr\u00e5n Hang\u00f6,\u00a0hon st\u00e5r d\u00e4r bak i mitten. Hon gifte sig senare \u00e5r 1951 med bonden och bilhandlaren \u00c5ke Klemets.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r i H\u00e4llbackas g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backan var den finska folkskolan inrymd n\u00e5gra \u00e5r fram till 1953 d\u00e5 den nya skolbyggnaden togs i bruk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den gamla finska folkskolan ut 2013 efter att Estrella lade ner verksamheten n\u00e5got \u00e5r innan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 Mellan\u00e5v\u00e4gen verkade den finska folkskola i Dagsmark under \u00e5ren 1953-1972.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i mars 2017 och i januari 2020 med hj\u00e4lp av Ilpo Myllyniemi och Janette Westerlunds foton. L\u00e4nkar:\u00a0 Vill du l\u00e4sa mera om Isak Hemberg, hans sl\u00e4kt och om den g\u00e5rd som han byggde, d\u00e4r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Finska folkskolan i Dagsmark<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3412","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3412","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3412"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3412\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25841,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3412\/revisions\/25841"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3412"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}