{"id":327,"date":"2016-09-09T23:11:32","date_gmt":"2016-09-09T21:11:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=327"},"modified":"2026-02-13T13:00:41","modified_gmt":"2026-02-13T11:00:41","slug":"klemes-kalle-och-fina-pa-dagsmarkvagen-79","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=327","title":{"rendered":"Klemes Kalle och Fina p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 79"},"content":{"rendered":"
\"S\u00e5
Den h\u00e4r g\u00e5rden stod f\u00f6re storskiftet p\u00e5 Klemets eller Br\u00e4nninas hemman, som det ocks\u00e5 kallades, riktigt p\u00e5 gr\u00e4nsen till skoltomten med gaveln mot landsv\u00e4gen. Enligt konstn\u00e4ren Rosblom s\u00e5g g\u00e5rden ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Eva Gr\u00f6nlund, Inga-Lill Sandstr\u00f6m och Erkki M\u00e4kitalo. Foton utl\u00e5nade av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle och mycket information har tagits ur barnbarnet Wilhelm B\u00e5sks anteckningar, som Gustav B\u00e5sk fr\u00e5n Esbo l\u00e5nat ut.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens och hemmanets historia<\/strong><\/h2>\n

”Klemes Kalle”, allts\u00e5 Karl Erik Klemets (1857-1939) var gift med Josefina (f. Berg i Uttermossa 1856-1947) som kallades Fina och de bodde i en g\u00e5rd, som stod lite \u00f6ster om den nuvarande skolbyggnaden. De fick flera barn men bara dottern Ida<\/span> Josefina<\/strong> (1885-1980) n\u00e5dde vuxen \u00e5lder. Denna Ida gifte sig \u00e5r 1909 med Emil B\u00e5sk (f\u00f6dd 1884 n\u00e4ra Kiaskroken men blev utflyttad till Gr\u00f6ndahlas p\u00e5 \u00c5backan, d\u00f6d 1976 i Helsingfors).<\/p>\n

Karl Erik var son till \u201dKlemes Josip\u201d Josef Klemets (1833-1919) och Fredrika (1831-1919) som bodde i centrala Dagsmark bredvid folkskolan. Josef och Fredrika fick flera barn f\u00f6rutom Karl Erik, bland annat Josef Viktor <\/u>(1852-1936, far till Erik Anders Klemets 1887-1968), Johan Henrik<\/u> (1854-1916 som tog namnet L\u00e5ngfors och i samband med storskiftet flyttade till Klemets\u00e4ndan) och flera andra barn som emigrerade till Amerika.<\/p>\n

Karl Eriks far \u201dKlemes Josip\u201d var en av de f\u00f6rsta att resa till Amerika, d\u00e5 han \u00e5kte iv\u00e4g 1872 och for \u00e4nnu en g\u00e5ng till Amerika \u00e5r 1879. Han arbetade d\u00e5 p\u00e5 en farm i Iowa, tills s\u00f6nerna samlade pengar f\u00f6r hans hemresa \u00e5r 1887. Josef Klemets hade 6 s\u00f6ner och 2 av dessa vistades en tid i Amerika och 2 flyttade dit f\u00f6r gott. Det var endast de 2 \u00e4ldsta br\u00f6derna som hela tiden stannade hemma i Dagsmark. (Om du vill l\u00e4sa mera om Karl Eriks sl\u00e4kt, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong>,<\/a> g\u00e5 sedan till tabell 228).<\/p>\n

\u00c5r 1888<\/strong> reste s\u00e5 Karl Erik Klemets eller ”Klemes Kalle” som han kallades utan hustru och dotter till Amerika, tillsammans med \u201dRebeck Viktor\u201d allts\u00e5 Viktor L\u00e5ng som d\u00e5 var bonde och \u00e4gare till Backlundas hemman p\u00e5 A-sidon. Hustrun Fina och lilla dottern Ida stannade allts\u00e5 hemma.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade Karl Erik och Josefina 1\/18 dels mantal av Klemets hemmanet, vars marker l\u00e5g utspridda i byn. Under storskiftet 1900-1912 fick Karl Erik och Josefina sitt hemman utflyttat till Storfors, n\u00e4ra Ragnarsvik. Omkring 1903, d\u00e5 Karl Erik \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Amerika efter 15 \u00e5rs bortavaro flyttade de sin g\u00e5rd till det nya st\u00e4llet i Storfors. Det nya hemmanet fick namnet Landg\u00e4rds. Josefina som var f\u00f6dd i Uttermossa hade sl\u00e4kt i Dagsmark, eftersom hon var syster till Viktor Nylunds mor Anna Kajsa Berg (1844-1891). Karl Erik och Josefina\u00a0 bytte i n\u00e5got skede sl\u00e4ktnamn till Ragnas efter flytten till Storfors, s\u00e4kerligen p\u00e5 grund av n\u00e4rheten till Ragnarsvik.<\/p>\n

\"Klemes-Kalles
Karl Eriks och Josefinas hemman Landg\u00e4rds 1:11 hade ett ypperligt l\u00e4ge mellan Storfors och Ragnarsvik, p\u00e5 norra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5. Storskifteskartan \u00e4r fr\u00e5n Riksarkivet i Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"H\u00e4r
Klemes Kalle nere till v\u00e4nster och bredvid honom \u201dRebeck Viktor\u201d som dog i Chicago \u00e5r 1900. Klemes Kalle \u00e5terv\u00e4nde till Dagsmark \u00e5r 1903. Mannen i bakgrunden \u00e4r Henrik Kaas fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Fotot fr\u00e5n 1888 utl\u00e5nat av Kerstin Persson.<\/figcaption><\/figure>\n

Under Karl Eriks vistelse i Amerika fick Josefina en dotter tillsammans med dr\u00e4ngen Viktor Klemets (f. 1860):<\/p>\n

–Hulda Maria<\/strong> (1898-1968) som \u00e5r 1920 flyttade till Amerika och d\u00e4r gifte sig med John Alfred Wilson (f. i \u00d6vermark 1898).<\/p>\n

\"P\u00e5
Klemes Kalles hustru Josefina med dottern Ida. Fotot togs medan Kalle vistades i Amerika under \u00e5ren 1888-1903. Fotot utl\u00e5nat av Kerstin Persson.<\/figcaption><\/figure>\n

Klemes Kalle eller Charly som han kallades i Amerika \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n \u00e5r 1903 och blev morsk n\u00e4r han m\u00e4rkte att Ida hade f\u00e5tt en Hilda-dotter till. Dr\u00e4ngen Viktor Klemets som var dotterns far hade nog velat gifta sig med med Josefina eftersom Kalle inte hade h\u00f6rt av sig p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

Kalle hotade med att sl\u00e4nga ut b\u00e5de Josefina och Hilda men d\u00e5 ingrep Ida och hon sade att i s\u00e5 fall g\u00e5r hon ocks\u00e5. Kalle beklagade sig ocks\u00e5 f\u00f6r sina br\u00f6der och ber\u00e4ttade att han t\u00e4nker skicka iv\u00e4g den otrogna Josefina och hennes o\u00e4kta dotter. Men han lugnade ned sig, d\u00e5 en av br\u00f6derna fr\u00e5gade: -\u201dJaha, och vad har du h\u00e5llit p\u00e5 med i Amerika under de senaste 15 \u00e5ren?\u201d Efter det togs saken aldrig mera upp. Kalle, som hade vistats i Amerika mellan \u00e5ren 1888 och 1903 kunde b\u00e5de l\u00e4sa och skriva engelska.<\/p>\n

\"P\u00e5
Klemes Kalles typiska Amerikakista, som bland annat inneh\u00f6ll en speciellt fin fiol n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde till Dagsmark efter sina 15 \u00e5r i Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e5gon tid efter att Kalle \u00e5terv\u00e4nt, s\u00e5 ville dottern Ida \u00e5ka till sina dr\u00f6mmars stad New York tillsammans med l\u00e4rarinnan Selma Gr\u00f6ndahl och Kalle fr\u00e5gade om hon verkligen t\u00e4nkte \u00e5ka och hon sade d\u00e5 ja. Men d\u00e5 svarade Kalle: -\u201dJa, det skall jag s\u00e4tta stopp f\u00f6r, skulle jag l\u00e5ta min enda dotter fara till Sodom och Gomorra?\u201d Men sedan d\u00e5 styvdottern Hilda \u00e5r 1920 ville \u00e5ka till Amerika, d\u00e5 var det inga hinder.<\/p>\n

Ida och Emil B\u00e5sk tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

Klemes Kalle och Fina hann inte vara b\u00f6nder p\u00e5 sitt nya hemman i Storfors mera \u00e4n 7 \u00e5r f\u00f6rr\u00e4n de \u00e5r 1910 s\u00e5lde det \u00e5t dottern Ida och m\u00e5gen Emil B\u00e5sk.<\/p>\n

\u00c5r 1910, den 14 mars<\/strong> s\u00e5lde Klemes Kalle och Fina hemmanet och g\u00e5rden \u00e5t sin dotter Ida och hennes man Emil B\u00e5sk. K\u00f6peskillingen p\u00e5 700 mark skulle betalas \u00e5t Idas dotter Hulda Maria, d\u00e5 hon blev myndig. K\u00f6parna skulle p\u00e5 normalt vis ge livstids sytning \u00e5t Kalle och Fina, och en del sytning skulle de ocks\u00e5 betala \u00e5t Kalles f\u00f6r\u00e4ldrar Josef och Fredrika. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Klemes Kalle och hans Fina ut i lillstugan, som de hade byggt p\u00e5 samma g\u00e5rdsplan.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Emil B\u00e5sk och hans Ida, klicka h\u00e4r!<\/u><\/strong><\/a><\/p>\n

\"Lillstugan
Lillstugan d\u00e4r Klemes Kalle och Fina bodde stod p\u00e5 samma st\u00e4lle d\u00e4r den nyare st\u00e5r. Lillstugan p\u00e5 bilden byggde Erkki och Lauri M\u00e4kitalo med hj\u00e4lp av grannen Emil Lillsj\u00f6. Ungkarlen Lauri M\u00e4kitalo bodde sedan h\u00e4r hela livet.<\/figcaption><\/figure>\n

Ida och Emil B\u00e5sk flyttade d\u00e5 in i huvudbyggnaden men Emil trivdes inte alls p\u00e5 hustruns hemman i Storfors, utan ville flytta till sitta andra hemman p\u00e5 \u00c5backan. P\u00e5 grund av trassliga aff\u00e4rer bland annat med Axel Lilltr\u00e4sk, s\u00e5 hamnade Emil och Ida B\u00e5sk p\u00e5 obest\u00e5nd och redan \u00e5r 1912 f\u00f6rs\u00f6kte de s\u00e4lja hela hemmanet Landg\u00e4rds i Storfors.<\/p>\n

\"Annonsen
Annonsen till v\u00e4nster var inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten redan 1912 men tydligen s\u00e5 hittade han ingen k\u00f6pare d\u00e5, eftersom han \u00e5r 1913 annonserade ut hemmanet igen.<\/figcaption><\/figure>\n

Nya \u00e4gare tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1913<\/strong> verkade det som om Emil och Ida av n\u00e5gon anledning skulle ha s\u00e5lt halva hemmanet \u00e5t l\u00e4raren Henrik Rosenback och hans hustru Selma och sedan k\u00f6pte de samma hemman tillbaka. Selma var n\u00e4ra sl\u00e4kt med Idas mor Josefina.<\/p>\n

\u00c5r 1914, den 16 november<\/strong> s\u00e5lde Emil och Ida B\u00e5sk hemmanet Landg\u00e4rds p\u00e5 1\/18 mtl \u00e5t bonden Erik Tomasson Pihlaja, som var f\u00f6dd \u00e5r 1855 i Stor\u00e5. Erik Pihlaja var gift med Anna Kajsa Eriksdotter, som var f\u00f6dd \u00e5r 1863 i Tj\u00f6ck och de hade tre barn. K\u00f6peskillingen utgjorde 7 900 mark, plus sytningen \u00e5t tidigare \u00e4garna Karl och Fina. Sytningen var intecknad i hemmanet som garanti f\u00f6r att den faktiskt gavs. S\u00e4kerligen var det m\u00f6jligt att f\u00f6rhandla om den men de hade alltid r\u00e4tt till allt vad som stod i sytningskontraktet, till och med s\u00e5dana \u00e5r d\u00e5 hemmans\u00e4garen r\u00e5kade ut f\u00f6r missv\u00e4xt.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 30 juni<\/strong> s\u00e5lde Erik Pihlaja en parcell p\u00e5 1 ha \u00e5t s\u00e5g\u00e4garen Karl Storfors f\u00f6r 1 000 mark och denne s\u00f6kte och fick lagfart f\u00f6rst 1923.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r parcellen Stenfors 1:27 s\u00e5lde Erik Pihlaja \u00e5t Storfors Kalle \u00e5r 1915. Storfors s\u00e5lde den sedan vidare \u00e5t Emil L\u00e5ngfors i november 1925.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1917, den 30 juli\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Erik och Anna Kajsa Pihlaja hela Landg\u00e4rds hemman p\u00e5 1\/18 dels mtl \u00e5t bonden och garvaren Eevertti Aleksanteri Leikas (f.1872 i Nakkila) och hans hustru Maria (f.1848 i Sastmola.1923 i Dagsmark). Maria hade varit gift tidigare med garvareges\u00e4llen Juho Kustaa Laaksonen och \u00e5r 1848 flyttade hon till Stor\u00e5. Maria hade inga barn men hon och Eevertti\u00a0 hade en fosterdotter Senja Maria (f.1903), som for till Amerika \u00e5r 1924. Erik och Anna Kajsa Pihlaja flyttade sedan till B\u00f6tom. K\u00f6peskillingen utgjorde 13 000 mark och st\u00f6rsta delen betalades med en skuldsedel. Leikas fick genast \u00f6verta markerna, skogen och alla byggnader och fick ocks\u00e5 ta h\u00e4lften av \u00e5rets sk\u00f6rd. Garvare Leikas bodde p\u00e5 hemmanet och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 en Justus Joensuu.<\/p>\n

\u00c5r 1923, den 29 januari<\/strong> s\u00e5lde E. A. Leikas 2 jordlotter, flera djur och allt sitt bohag p\u00e5 auktion.<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> s\u00e5lde bonden Leikas hemmanet och g\u00e5rden \u00e5t garvaren Juho M. Suominen fr\u00e5n Kristinestad. Leikas och Suominen gjorde en bytesaff\u00e4r, d\u00e5\u00a0 Leikas bytte hemmanet mot tomterna nr 179-180 p\u00e5 Strandgatan<\/a> i Kristinestad. M\u00f6jligtvis bodde Suominen d\u00e4r ocks\u00e5 \u00e4nda fram tills han s\u00e5lde g\u00e5rden. Ungef\u00e4r samtidigt s\u00e5lde Leikas omr\u00e5det Jokiranta p\u00e5 1,1 ha \u00e5t samma garvare Suominen, f\u00f6r 7 100 mark<\/p>\n

\"\"
Den 18 juli 1924 bj\u00f6d Suominen ut g\u00e5rden i Kristiinan Sanomat och den skall s\u00e4ljas p\u00e5 auktion. N\u00e5gra ordentliga anbud kom det inte, s\u00e5 Suominen beh\u00f6ll g\u00e5rden och hemmanet \u00e4nnu i m\u00e5nga \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1926, den 7 maj<\/strong> s\u00e5lde garvare Suominen ett markomr\u00e5de n\u00e4ra Ragnarsvik \u00e5t Eino Uusitalo (f.1893 i Merikarvia) och hans hustru Emilia (f. Honkala 1902 i Ahlainen). Markomr\u00e5det p\u00e5 1 ha hade namnet Jokiranta 1:129 och paret Uusitalo s\u00e5lde det vidare den 10 september 1929 \u00e5t Vilhelm och Signe M\u00e4kitalo.<\/p>\n

M\u00e4kitalo tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1929<\/strong> s\u00e5lde Juho M. Suominen g\u00e5rden och hemmanet Landg\u00e4rds \u00e5t Vilhelm M\u00e4kitalo (1890-1967).<\/p>\n

Vilhelm M\u00e4kitalo var f\u00f6dd i Merikarvia men hade i slutet p\u00e5 1920-talet flyttat till Lillsundv\u00e4gen i Lappfj\u00e4rd. Han arbetade med att k\u00f6ra spannm\u00e5l fr\u00e5n N\u00e4rpestrakten till Bj\u00f6rneborg med h\u00e4st. S\u00e5 tr\u00e4ffade han Signe (f. Kangas 1914-1968) fr\u00e5n Sideby och de gifte sig \u00e5r 1934 och Signe flyttade ocks\u00e5 till Storfors. B\u00e5de Vilhelm och Signe var finskatalande och det var nog inte l\u00e4tt att den tiden bos\u00e4tta p\u00e5 en helsvensk ort, d\u00e4r det fanns mycket f\u00e5 finskspr\u00e5kiga.<\/p>\n

Vilhelm och Signe fick s\u00f6nerna Pentti (f.1936), Lauri (f.1937), Eero (f.1939) och Erkki (f.1941).<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 21 april<\/strong> s\u00e5lde Vilhelm och Signe hemmanet Landg\u00e4rds \u00e5t sina s\u00f6ner Lauri och Erkki och det \u00e4r fortfarande i den sl\u00e4ktens \u00e4go.<\/p>\n

\"Ett
\u00c5r 1969 uppf\u00f6rde bonden Erkki M\u00e4kitalo denna g\u00e5rd \u00e5t sig och sin familj och ett par \u00e5r senare revs Klemes Kalles och Finas gamla g\u00e5rd, som stod \u00f6ster om det nya huset. De nuvarande \u00e4garna \u00e4r barnbarnsbarn till Vilhelm M\u00e4kitalo.<\/figcaption><\/figure>\n

Klemes Kalle som person.<\/strong><\/h3>\n

Av Amerika-fararna var Kalle den mest spr\u00e5kkunniga i byn, han kunde till och med skriva p\u00e5 engelska. Han ber\u00e4ttade inte mycket om sin tid i Amerika, fadern Josef d\u00e4remot hade inga h\u00e4mningar utan ber\u00e4ttade vitt och brett om livet d\u00e4r. Kalle var ocks\u00e5 duktig p\u00e5 att skriva brev och han h\u00f6ll hela tiden kontakt med sina sl\u00e4ktingar. Han verkade mycket bel\u00e4st och var religi\u00f6st lagd och kunskaperna i bibliska historien var goda.<\/p>\n

Mest k\u00e4nd blev \u201dKlemes Kalle\u201d \u00a0dock som byspelman, redan som barn tog de \u00e4ldre honom med f\u00f6r att spela p\u00e5 br\u00f6llop. D\u00e5 Kalle \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Amerika s\u00e5 hade en mycket bra fiol med sig, som l\u00e4raren Henrik Rosenback lyckades f\u00e5 k\u00f6pa. Emil B\u00e5sk k\u00f6pte sedan en ny fiol \u00e5t Kalle, som absolut inte skulle f\u00e5 s\u00e4ljas.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Ann-Mari H\u00e4ggman om spelmannen Klemes-Kalle n\u00e4r hon \u00e5r 2006 skrev om Folkmusiken i Kristinestadsnejden:<\/p>\n

Karl Erik Josefsson Klemets, ”Klemets Kalle”, (1857-1939; fr.1913 Ragnas) var f\u00f6dd och uppvuxen p\u00e5 Klemets hemman men flyttade till Ragnarsvik och tog d\u00e4r efternamnet Ragnas. Klemets Kalle kan s\u00e4gas vara ett musikaliskt underbarn. Det ber\u00e4ttas att han redan som barn skulle ha varit en fullgod fiolspelman. Ungdomarna var s\u00e5 angel\u00e4gna om att f\u00e5 honom som spelman till danserna att de bar Kalle till danstillst\u00e4llningarna. Han spelade ocks\u00e5 p\u00e5 ett br\u00f6llop l\u00e5ngt innan han gick i skriftskolan, vilket var ovanligt. Han s\u00e4ndes till klockarskola, d\u00e4r han inte trivdes, men d\u00e4r han av allt att d\u00f6ma byggde upp sin stora psalmrepertoar. Under \u00e5ren 1888-1903 vistades han i Amerika, d\u00e4r han l\u00e4rde sig skriva och tala engelska. Efter hemkomsten var hans hem samlingsplats for Amerikafarare och i det huset ber\u00e4ttades m\u00e5nga historier fr\u00e5n landet i v\u00e4ster. Fr\u00e5n Amerika hade Klemets Kalle med sig en fiol, som ans\u00e5gs f\u00f6rmer \u00e4n de flesta. \u00c5r 1908 deltog han i spelmanst\u00e4vlingen i Kristinestad och fick ett IV pris, d.v.s 10 mark. F\u00f6r denna penningbel\u00f6ning l\u00e4r han ha blivit mycket generad (B\u00e5sk 1984). P\u00e5 \u00e4ldre dagar f\u00f6rbj\u00f6d hans religi\u00f6sa \u00f6vertygelse honom att spela p\u00e5 br\u00f6llop och ungdomsdanser. Fiolen h\u00e4ngde mest p\u00e5 v\u00e4ggen. Men om n\u00e5gon med hj\u00e4lp av en sup lyckades f\u00e5 honom \u00f6vertalad att ta i fiolen, d\u00e5 ville det inte bli n\u00e5gon \u00e4nda p\u00e5<\/span> spelandet. Hans barnbarn, Wilhelm B\u00e5sk, har ber\u00e4ttat, att musiken f\u00f6r j\u00e4mnan lj\u00f6d i Klemets Kalles inre \u00f6ra. ”Han kunde <\/span><\/em>n\u00e5gon g\u00e5ng fr\u00e5ga sin hustru Josefina om hon h\u00f6rde den, vilket hon naturligtvis inte kunde” (B\u00e5sk 1984).<\/em><\/span><\/p>\n

Klemets Kalles repertoar finns r\u00e4tt v\u00e4l dokumenterad; 1930 tecknade Alfhild Forslin upp 12 melodier efter honom (SLS 523). Tv\u00e5 polkor efter Klemets Kalle lever fortfarande kvar i traditionen, Klemets Kalles ”Ettan” och ”Tv\u00e5an.<\/em><\/span><\/p>\n

Och s\u00e5 h\u00e4r skrev Bertel Forslin fr\u00e5n Dagsmark men bosatt i \u00c5bo i en hembygdsbok \u00e5r 1943:<\/p>\n

\u2026 P\u00e5 dansen gick det livat till. Redan efter f\u00f6rsta valsen var nervositeten borta. N\u00e5gon brist p\u00e5 spelm\u00e4n var det aldrig p\u00e5 den tiden. Fiolen sk\u00f6ttes av vana h\u00e4nder och i de flesta fall hade den g\u00e5tt i arv fr\u00e5n far till son. Det var b\u00e5de takt och rytm n\u00e4r tre \u201dkarlar\u201d n\u00e4mligen Blind-Kalle, St\u00e5l-Kalle och Klemets-Kalle kl\u00e4mde i.<\/span> <\/em><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om Klemets Kalle och andra spelm\u00e4n i Kristinestadsnejden s\u00e5 skall du klicka p\u00e5 l\u00e4nken h\u00e4r under, s\u00e5 kommer du till Ann-Mari H\u00e4ggmans sida p\u00e5 Svenska Litteraturs\u00e4llskapet.<\/p>\n

URL: www.sls.fi\/folkdiktning\/spelmannen.php?id=44s<\/u><\/a><\/p>\n

\"Den
Den h\u00e4r \u00f6ver 100 \u00e5r gamla ladan i skogsbrynet \u00e4r det enda synliga som Klemes Kalle har l\u00e4mnat efter sig. Allts\u00e5 f\u00f6rutom hans musik som \u00e4nnu spelas av det lokala spelmanslaget p\u00e5 olika tillst\u00e4llningar.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Eva Gr\u00f6nlund, Inga-Lill Sandstr\u00f6m och Erkki M\u00e4kitalo. Foton utl\u00e5nade av Kerstin Persson, barnbarnsbarn till Klemes-Kalle och mycket information har tagits ur barnbarnet Wilhelm B\u00e5sks anteckningar, som Gustav B\u00e5sk fr\u00e5n Esbo l\u00e5nat ut. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Klemes Kalle och Fina p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 79<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":61,"menu_order":79,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-327","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/327","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=327"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/327\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25583,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/327\/revisions\/25583"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=327"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}