{"id":3179,"date":"2017-03-13T18:12:28","date_gmt":"2017-03-13T17:12:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3179"},"modified":"2026-02-22T23:18:15","modified_gmt":"2026-02-22T21:18:15","slug":"englunds-gard-pa-storavagen-113","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3179","title":{"rendered":"Englunds g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 113"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden till h\u00f6ger uppf\u00f6rdes av bonden Erik Anders Storkull, som sedan bytte sl\u00e4ktnamn till Englund. Viktor Nylunds foto av Erik Anders Englunds g\u00e5rd efter flytten till Palon finns i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015, med hj\u00e4lp av Paul Englund och Birgit Norrvik. Helga Englunds anteckningar och kartor fr\u00e5n \u00e5r 1936 har varit till stor hj\u00e4lp. Uppdatering gjord i mars 2017. Om du vill l\u00e4sa om den donation som Emil Storkull gjorde fyra dagar f\u00f6re han avled, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/span><\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden till h\u00f6ger p\u00e5 bilden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1909 av Erik Anders Storkull, senare Englund (1880-1948) och hans f\u00f6r\u00e4ldrar Josef \u201dKoll Josip\u201d Storkull (1842-1916) och Anna Greta \u201dKoll Anagret\u201d Henriksdotter (f. B\u00e5sk 1844- 1936). \u00a0Erik Anders Englund var bror till s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund (1873-1936), handlanden Josef Henrik Storkull (1875-1931), handlanden Erland Nor\u00e9n (1877-1965) och byggm\u00e4staren Emil Storkull (1887-1912).<\/p>\n

Bonden Erik Anders Englund var den som \u00f6vertog det gamla hemmanet Storkull, som hade g\u00e5tt i samma sl\u00e4kt sedan 1700-talet. \u00a0I samband med storskiftet 1900-1912 s\u00e5 blev Storkulls hemman flyttat till Palon, s\u00e5 g\u00e5rden som tidigare hade st\u00e5tt p\u00e5 Storkulls hemman d\u00e4r Myll\u00e4ris g\u00e5rd st\u00e5r i dag, n\u00e4ra sportplanen och Lillbron, plockades ner och byggdes upp p\u00e5 nytt enligt nya ritningar.<\/p>\n

Ritningar till den nya huvudbyggnaden och lillstugan gjordes upp av byggm\u00e4staren Emil Storkull, som var yngre bror till Erik Anders.<\/p>\n

\"Den
Den h\u00e4r planritningen uppgjordes \u00e5r 1908 av Emil Storkull d\u00e5 han gick i industriskolan i Vasa. Emil var bror till Erik Anders Englund. Emil var ocks\u00e5 med och byggde folkskolan i Dagsmark \u00e5r 1909 men dog i lungsot \u00e5r 1912, endast 24 \u00e5r gammal. Domestikrummet som finns i nedre v\u00e4nstra h\u00f6rnet \u00e4r ett rum passande f\u00f6r tj\u00e4nstefolket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fasaden
Fasaden mot \u00f6ster, allts\u00e5 mot g\u00e5rdssidan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g fasaden ut ner mot byn. Ritningen \u00f6ver fasaderna \u00e4r konstn\u00e4rligt utf\u00f6rda och vackert f\u00e4rglagda. Trots att det inte fanns n\u00e5gra bostadsrum p\u00e5 vinden, s\u00e5 var huset f\u00f6rsett med n\u00e5gonting s\u00e5 ovanligt som en balkong, troligen den f\u00f6rsta i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r syns skuggan av fotografen Selim Bj\u00f6rses d\u00e5 han fotograferade Englunds g\u00e5rd uppe i Palon.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens och hemmanets historia.<\/strong><\/h3>\n

Storkulls hemman nr 6 fanns f\u00f6re f\u00f6rsta storskiftet \u00e5r 1770 i byin nedanf\u00f6r nuvarande skolbyggnad, p\u00e5 det omr\u00e5de d\u00e4r s\u00e5 gott som all bebyggelse fanns den tiden.<\/p>\n

\"Den
Den starka streckade linjen visar var hemmanet fanns \u00e5r 1770. Dagens skolbyggnad ligger r\u00e4tt ovanf\u00f6r. Ritningen gjord av l\u00e4raren Einar Lind.<\/figcaption><\/figure>\n

Den f\u00f6rsta k\u00e4nda bonden p\u00e5 Storkulls kronohemman p\u00e5 \u00bd mantal var bonden Mickel Josefsson, som satte namnet Stoorkul eller Krok p\u00e5 hemmanet. Mickel Josefsson var son till Josef J\u00f6ransson, hans farfar hette J\u00f6ran Mattsson och farfarsfars hette Matts och han var f\u00f6dd i b\u00f6rjan p\u00e5 1600-talet.<\/p>\n

Kanske fanns det n\u00e5gon kulle p\u00e5 Sebasbacken som sl\u00e4kten tog namnet efter. F\u00f6ljande \u00e4gare efter Mickel var hans son Henrik Storkull och brorsonen Erik Mattsson mellan \u00e5ren 1724-1750. Erik var f\u00f6dd i slutet p\u00e5 1600-talet och han var gift med Margareta Andersdotter och de fick dottern Maria, f. ca 1710 och 2 barn till. Eriks dotter Maria tog \u00f6ver hemmanet \u00e5r 1750 och hon var sedan 1730 gift med Matts M\u00e5rtensson. Matts M\u00e5rtensson var bonde till omkring 1760 d\u00e5 han dog. \u00c4nkan Maria fortsatte som bonde till \u00e5r 1770, d\u00e5 deras son Matts Mattsson Storkull (1739-1801) tog \u00f6ver. Han blev den femte bonden p\u00e5 hemmanet Storkull.<\/p>\n

Matts Mattsson Storkull d.\u00e4.<\/span> (1739-1801) den femte bonden \u00e5ren 1770-1801.<\/strong><\/h5>\n

Han fick dock bara halva hemmanet p\u00e5 \u00bc mantal, f\u00f6r hans bror Erik tog \u00f6ver den andra halvan. Alla dessa var b\u00f6nder p\u00e5 Sebasbackan nedanf\u00f6r nuvarande skolbyggnad. Storkull hemmanet som tidigare var ett kronohemman, inl\u00f6st av Matts Mattsson \u00e5r 1771 till ett skattehemman. \u00c5r 1771 ut\u00f6kades hemmanet med ytterligare 1\/12 mantal och d\u00e5 r\u00e4knades mantalen till 7\/12.<\/p>\n

F\u00f6r denna \u00f6kning av mantalen skulle det givetvis betalas skatt \u201d2 Riksdahles 10 skillingar 6 runstycken (=Svenska Banco) \u201doch efter det fick Matts ett kvitto som lyder s\u00e5r h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dBetyg att \u00e5bon Matts Mattsson uthi L\u00e4nets Lantm\u00e4terie insatt beh\u00f6rig skattel\u00f6sen f\u00f6r Storkull hemman Nr 6 i Dagsmark by och Lappfierds sockn till\u00f6kta 1\/12 mantal.<\/em><\/p>\n

Vasa den 20 januari 1778.<\/em><\/p>\n

Carl Stihlman, landsh\u00f6vding<\/em>\u201d<\/p>\n

Det var i b\u00f6rjan p\u00e5 Matts Mattssons tid som bonde som det f\u00f6rsta storskiftet \u00e4gde rum. Storskiftet var s\u00e4kert helt n\u00f6dv\u00e4ndigt, f\u00f6r innan det s\u00e5 bestod Storkulls hemman av inte mindre \u00e4n 36 skiften. I och med storskiftet minskade antalet skiften till 23, vilket i och f\u00f6r sig ocks\u00e5 \u00e4r f\u00f6r mycket. Helga Englund har gjort upp en f\u00f6rteckning p\u00e5 de 36 skiften:<\/p>\n

–Smedholmen<\/strong>, hela byns gemensamma \u00e4ng, allts\u00e5 Kias holmen<\/h6>\n
–Landgierden<\/strong> eller Langj\u00e4\u00e4lon, i Klemets\u00e4ndan<\/h6>\n
–\u00c4rosgierdet<\/strong>, omr\u00e5det runt Gr\u00f6nroos Erlands, nu Mattas Lennartas i Klemets\u00e4ndan<\/h6>\n
–Storsveden<\/strong> \u00e4ng, p\u00e5 andra sidan \u00e5n, mittemot Lindells<\/h6>\n
–Stor\u00e5kern<\/strong>, \u00e5kermark n\u00e4ra Kias-viken. Denna \u00e5ker blev f\u00f6rst\u00f6rd av \u00f6versv\u00e4mning 1763 och togs inte med i storskiftet 1770.<\/h6>\n
–Lill\u00e5kern<\/strong>, \u00e5ker nedanf\u00f6r skolbyggnaderna<\/h6>\n
–Vallgierden<\/strong>, \u00e5ker emellan Lill\u00e5kern och landsv\u00e4gen<\/h6>\n
–Nygierdet,<\/strong> \u00e5ker p\u00e5 ok\u00e4nt st\u00e4lle<\/h6>\n
–S\u00f6der\u00e5kern<\/strong>, b\u00e5de \u00e5ker o \u00e4ng, p\u00e5 S\u00e5nan v\u00e4ster om Nylundas s\u00e5gen<\/h6>\n
–Kilgierdet,<\/strong> \u00e5ker p\u00e5 gamla boplatsen, nedanf\u00f6r skolan mot \u00e5n<\/h6>\n
–Bastugierdet<\/strong>, \u00e5ker n\u00e4ra Klemets E. A:s g\u00e5rd (d\u00e4r Kiosken ? stod)<\/h6>\n
–Umbiaita<\/strong>, \u00e4ng som var gemensam med byn, nedanf\u00f6r skr\u00e4ddare J. Klemets mot \u00e5n<\/h6>\n
–Brogierdet<\/strong>, \u00e5ker bakom uthusen d\u00e4r Krook<\/h6>\n
–Lillsveden<\/strong>, \u00e5ker bakom Krook<\/h6>\n
–G\u00e4dd\u00e4ngs\u00e5kern<\/strong>, \u00e5ker bakom Krook, norr om v\u00e4gen<\/h6>\n
–Leirbackan<\/strong>, b\u00e5de \u00e5ker o \u00e4ng<\/h6>\n
–S\u00f6derstranden<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–L\u00e5ngkilan,<\/strong> \u00e4ng<\/h6>\n
–Tomtgropen,<\/strong> utsynt till boplats, \u00e4gs tillsammans med 2 andra<\/h6>\n
–\u00c4nikoski<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Ytterst\u00e4ngarne<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Tallholmen<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Fors\u00e4ngen<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Grop\u00e4ngen<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Lillsj\u00f6\u00e4ngen<\/strong>, tillsammans med en annan bonde<\/h6>\n
–Lillsj\u00f6n<\/strong>, \u00e4ng tillsammans med en annan bonde<\/h6>\n
–Aspn\u00e4set<\/strong>,\u00e4ng<\/h6>\n
–Ladu\u00e4ngen<\/strong>, \u00e4ng, tillsammans med 2 andra b\u00f6nder<\/h6>\n
–Br\u00e4nn\u00e4ng<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–B\u00f6rkm\u00e5san<\/strong>, \u00e4ng gemensam med hela byn<\/h6>\n
–Hvit\u00e5sb\u00e4cken<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Kaldm\u00e5san<\/strong> eller \u00d6stanm\u00e5san, \u00e4ng i \u00a0Lappfj\u00e4rd<\/h6>\n
–Spangm\u00e5san<\/strong>, \u00e4ng<\/h6>\n
–Skitviken<\/strong>, gemensam med hela byn<\/h6>\n
–H\u00e5lgr\u00e4ddan<\/strong>, \u00e4ng tillsammans med 4 andra b\u00f6nder<\/h6>\n
–Storpalon<\/strong>, \u00e4ng tillsammans med 3 andra b\u00f6nder<\/h6>\n

F\u00f6re storskiftet \u00e5r 1770 var hemmanets totala \u00e5kerareal ungef\u00e4r 2,5 hektar och \u00e4ngar 27 hektar. Skogen var ju d\u00e5 \u00e4nnu oskiftad. Dessutom var Matts Mattsson del\u00e4gare i tv\u00e5 kvarnar i Lillsj\u00f6 och i Klemetskvarnen \u00e4gde han en tolftedel.<\/p>\n

Matts Mattsson d.\u00e4. var gift med Anna Karin Larsdotter Klemets (1741-1800) och de fick flera barn men de mest k\u00e4nda \u00e4r Maria (1764-1825) som gifte sig med skomakaren och torparen Johan Petter Fr\u00f6berg, efter dem s\u00e5 finns det m\u00e5nga \u00e4ttlingar \u201dSkomakas\u201d och den andra k\u00e4nda \u00e4r Matts som blev f\u00f6ljande \u00e4gare till Storkulls hemman.<\/p>\n

Johan Petter Fr\u00f6berg, som var gift med Maria Storkull blev ingen hemmans\u00e4gare utan de fick i slutet av 1700-talet ett torp av Marias bror Matts Mattson d.y. Detta torp beskrivs som \u201dh\u00e4lften av Tomtmyran (nedre delen) samt all mark i hagen vid Landsv\u00e4gen v\u00e4ster om Fr\u00f6bergs tomt. F\u00f6r detta skulle d\u00e5 Johan Petter Fr\u00f6berg g\u00f6ra \u00bd dagsverke i veckan, med g\u00e5rdens kost. S\u00e5 sent som \u00e5r 1910 inl\u00f6ste bonden Erik Anders Englund torpet av d\u00e5varande \u00e4garen Vilhelmina Karlsdotter Fr\u00f6berg f\u00f6r ett pris av 125 mark i guld.<\/p>\n

Matts Mattsson Storkull d.y.<\/span> (1766-1848) den sj\u00e4tte bonden \u00e5ren 1801-1822.<\/strong><\/h5>\n

Han var f\u00f6dd \u00e5r 1766, gifte sig med Margareta (f. 1765) , eller Greta som hon kallades och de fick flera barn men endast dottern Helena (f. 1798) och sonen Josef (f. 1807) levde till vuxen \u00e5lder. Hemmanet som Matts Mattsson \u00e4gde var 7\/48 mantal stort och bestod nu av 6 tunnland \u00e5ker och 39 tunnland \u00e4ng, allts\u00e5 ungef\u00e4r 22 hektar. Men sedan n\u00e4r skogen delades \u00e5r 1793 s\u00e5 fick han uppodlingsbara marker \u00f6ver 50 hektar p\u00e5 Suttm\u00e5san, By\u00e5sen, Tomtgropen, B\u00f6hlsm\u00e5san, Spangm\u00e5ssan, S\u00f6der\u00e5kern, Lerbackan, S\u00f6derstranden, \u00a0L\u00e5ngkilan, Fors o Grop\u00e4ng. D\u00e4rtill fick han 2 riktiga skogsskiften, det ena p\u00e5 By\u00e5sen p\u00e5 130 hektar och det andra p\u00e5 Drag\u00e5sen \u00f6ver 30 hektar. Det var med andra ord ett mycket stort hemman med arealer \u00f6ver 230 hektar!<\/p>\n

Matts Mattsson tyckte nu att det b\u00f6rjade bli tr\u00e5ngt mellan g\u00e5rdarna p\u00e5 Sebasbackan eller p\u00e5 Storkullen, s\u00e5 i b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet s\u00e5 besl\u00f6t han att flytta g\u00e5rden till Brobackan, d\u00e4r han fr\u00e5n tidigare hade stora marker bredvid Kvarn\u00e5v\u00e4gen vid Storgropen. D\u00e4r p\u00e5 Brobacken l\u00e4t Matts utsyna en ny boplats \u00e5t sig, p\u00e5 det stora obrukade omr\u00e5de, som inte blev delat i storskiftet 1770.<\/p>\n

Tillsammans med sonen Josef Mattsson (1807-1874) uppf\u00f6rde Matts Mattsson en ny g\u00e5rd, som l\u00e5g lite bakom nuvarande Myll\u00e4ris gula g\u00e5rd i korsningen till Lillsj\u00f6.<\/p>\n

Det var inte enda g\u00e5rden som byggdes p\u00e5 Brobackan just d\u00e5, f\u00f6r K\u00e5rk g\u00e5rden stod i timra \u00e5r 1808 och en bonde p\u00e5 Lillkull hemman hade synat ut en plats i den s\u00e5 kallade Midsommarsl\u00e4ton, allts\u00e5 \u201dd\u00e4r Westeras\u201d. Den h\u00e4r tiden fanns ju ingen Storbro utan v\u00e4gen gick l\u00e4ngs Kot\u00e5 \u00f6ver en bro upp till Krook-g\u00e5rden p\u00e5 andra sidan. Fr\u00e5n bron gick sedan Korsb\u00e4ckv\u00e4gen och Lillsj\u00f6v\u00e4gen rakt fram och 150 meter fr\u00e5n bron, p\u00e5 v\u00e4nstra sidan v\u00e4gen byggdes s\u00e5 Storkulls g\u00e5rd mittemot v\u00e4gsk\u00e4let Kvarn\u00e5-Lillbron.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 kartan som Helga Englund ritat s\u00e5 ser vi var \u201dKoll-g\u00e5\u00e5lin\u201d stod i korsningen till Lillsj\u00f6. Det var ju en tidstypisk helhet med innerg\u00e5rden helt omg\u00e4rdad av olika byggnader. Alla byggnader var timrade av stock men endast boningshuset och lillstugan var br\u00e4dfodrade. Boningshuset hade fr\u00e5n b\u00f6rjan ingen riktig stenfot, s\u00e5 \u00e5r 1870 plockades g\u00e5rden ner och d\u00e5 sattes en ny stenfot av kilad sten under och s\u00e5 byggdes g\u00e5rden upp p\u00e5 nytt.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00e4huset var byggt av kullerstenar och vissa var v\u00e4ldigt stora. Stenv\u00e4ggarna var n\u00e4rmare 1 meter breda men endast 1 meter h\u00f6ga, f\u00f6r ovanp\u00e5 stenarna s\u00e5 timrades det med stockar.<\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan hade alla byggnader tak gjorda av n\u00e4ver. Dessa tak var radade av stora n\u00e4verstycken och ovanp\u00e5 n\u00e4vret satte man trodor som var radade s\u00e5 t\u00e4tt som m\u00f6jligt med barkytan ned\u00e5t. De h\u00e4r trodorna tyngdes sedan ner med st\u00f6rre trodor och med stenar. Boningshuset, lillstugan och en del uthus fick sedermera p\u00e4rttak, medan f\u00e5rhuset och vedlidret fick nya tak av br\u00e4der.<\/p>\n

F\u00f6r att komma in p\u00e5 g\u00e5rden s\u00e5 k\u00f6rdes det genom en port mellan stallet och lillstugan. Fr\u00e5n b\u00f6rjan fanns det d\u00f6rrar i porten som kunde st\u00e4ngas till natten men p\u00e5 senare tid togs dessa bort. N\u00e5gra tr\u00e4dg\u00e5rdsland fanns inte p\u00e5 detta st\u00e4lle.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna v\u00e4lgjorda ritning har Helga Englund visat hur huvudbyggnaden var m\u00f6blerad. I slutet p\u00e5 1800-talet s\u00e5 sov man i s\u00e5 kallade f\u00e5ll\u00e5tans\u00e4ngar, som var i tv\u00e5 v\u00e5ningar med ett skynke som man kunde dra f\u00f6r. I k\u00f6ket fanns en s\u00e5 kallad karhylla, d\u00e4r tallrikar och fat radades upp. I k\u00f6ket fanns ocks\u00e5 spisen som var av \u00f6ppen modell, d\u00e4r elden sprakade och samtidigt lyste upp stugan.<\/figcaption><\/figure>\n

Mitt p\u00e5 v\u00e4ggen mellan backkammaren och bords\u00e4ndskammaren fanns det stora matbordet. N\u00e5gra stolar fanns inte vid matbordet utan d\u00e4r fanns en b\u00e4nk, eller l\u00e5ngstol som det d\u00e5 hette. Ett likadant bord med l\u00e5ngstol fanns ocks\u00e5 i framstugan.<\/p>\n

I framstugan fanns det ingen eldstad, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4ndes den till att f\u00f6rvara kl\u00e4der och andra saker i. Alla v\u00e4ggar i framstugan var fullh\u00e4ngda med kl\u00e4der och s\u00e4ngkl\u00e4der. Och mycket kl\u00e4der fanns det d\u00e4r Storkullas, f\u00f6r den \u201dstoflecko\u201d som ville vara n\u00e5got, skulle vara rustad med till exempel ett 30-tal kjolar. Av Lappfj\u00e4rdsdr\u00e4kten fanns det omkring 50 olika m\u00f6nster och f\u00e4rgsammans\u00e4ttningar.<\/p>\n

Man sov inte i framstugan utan endast i stugan och i bords\u00e4ndskammaren.<\/p>\n

\"S\u00e5
Kollg\u00e5rden p\u00e5 K\u00e5rkbackan s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r \u00e5r 1908, fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster av Viktor Nylund. P\u00e5 fotot Viktors br\u00f6der byggm\u00e4staren Emil Storkull och den blivande bonden Erik Anders Storkull som \u00e5r 1910 bytte namn till Englund. Till h\u00f6ger husbonden \u201dKoll Josip\u201d och hans Anagret. Virket i f\u00f6rgrunden skulle anv\u00e4ndas p\u00e5 det nya st\u00e4llet i Palon.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rr var det brukligt att den \u00e4ldsta sonen i familjen \u00e4rvde hela hemmanet efter sina f\u00f6r\u00e4ldrar. De yngre s\u00f6nerna kunde f\u00e5 ett torp att bruka och bebygga men detta h\u00f6rde under hemmanet. Om det fanns n\u00e5gra d\u00f6ttrar s\u00e5 brukade de f\u00e5 en liten utl\u00f6sen, som inte alls l\u00e5g i proportion till vad den \u00e4ldsta brodern fick. Till och med vid arv, s\u00e5 var det s\u00e5 att flickorna \u00e4rvde h\u00e4lften mindre \u00e4n pojkarna.<\/p>\n

S\u00e5 var det ocks\u00e5 f\u00f6r Matts som og\u00e4rna ville dela hemmanet mellan barnen, utan \u00e5t dottern Helena och hennes man Johan Stenberg, som var av lotssl\u00e4kt fr\u00e5n Sideby gav han \u00e5r 1818 endast ett torp p\u00e5 By\u00e5sen. I torpkontraktet s\u00e5 st\u00e5r det att \u201dtimmer fick tagas ur skogen till behov, \u00e5ker i Sotm\u00e5san, till Potatoes land \u00e5kerstycket mot bonden Erik Storkulls badstuga, ben\u00e4mnt Kilg\u00e4rdsstycket. Denna torplegenhet som v\u00e5r m\u00e5g och dotter nu bekommer i st\u00e4llet f\u00f6r deras andel i v\u00e5rt egande Storkull hemman, \u00e4ger de bebruka och disponera i deras \u00f6friga livstid<\/em>\u201d. M\u00e4rk v\u00e4l att det var meningen att torpet skulle ges tillbaka till hemmanet efter torparnas d\u00f6d.<\/p>\n

Efter n\u00e5gra \u00e5r kom dock Matts Mattsson p\u00e5 andra tankar och han delade \u00e5r 1822 hemmanet \u00e5t b\u00e5da barnen, p\u00e5 det viset att m\u00e5gen Johan Stenberg och dottern Helena fick 1\/3 och sonen Josef fick 2\/3 av det. Torpet f\u00f6ll d\u00e5 tillbaka till hemmanet. Helena Storkull och hennes man Johan fick flera barn och vill l\u00e4sa mera om dem, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> och g\u00e5 sedan till tabell 22.<\/p>\n

Det torp som Helena och Johan Storkull hade haft under en kort tid, gavs \u00e5r 1822 \u00e5t f\u00f6rra soldaten Johan Rosenlund p\u00e5 livstid men med vissa villkor, bland annat att det efter Johans d\u00f6d skulle falla tillbaka till hemmanet. Men det gick inte s\u00e5 och d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4mde Storkulls d\u00e5varande bonde Josef Mattsson \u00e5r 1868 Rosenlunds arvingar till tinget f\u00f6r att vr\u00e4ka dem fr\u00e5n torpet. Tinget d\u00f6mde torparvingarna att l\u00e4mna torpet tillbaka.<\/p>\n

Josef Mattsson Storkull<\/span> (1807-1874)<\/strong>, den sjunde bonden<\/strong> 1822-1874.<\/strong><\/h5>\n

Han tog \u00f6ver 2\/3 av Storkulls hemman \u00e5r 1822 och beh\u00f6ll det \u00e4nda till sin d\u00f6d \u00e5r 1874. Det var inget litet hemman det var fr\u00e5gan om, s\u00e4kerligen mer \u00e4n 150 hektar skog och mark.<\/p>\n

Josef Mattsson var gift 2 g\u00e5nger. F\u00f6rsta g\u00e5ngen med Anna Jossandt fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd (1811-1833) och med henne fick han bara sonen Erik Henrik (1832-1907). Sedan gifte han sig en andra g\u00e5ng med Greta Sm\u00e5tr\u00e4sk fr\u00e5n Vikb\u00e4cken (1814-1861) och med henne fick Josef 9 barn. Flera av de h\u00e4r barnen dog unga, utom d\u00f6ttrarna Anna Kajsa som gifte sig till Lappfj\u00e4rd och Karolina som gifte sig till Korsb\u00e4ck. Och s\u00e5 fick de 2 s\u00f6ner, den \u00e4ldre fick namnet Josef (f.1842) och hette f\u00f6ljaktligen Josef Josefsson.<\/p>\n

Den yngre sonen som hette Johan (1855-1918) fick endast ett torp som l\u00e5g bakom Antas Ottoas p\u00e5 By\u00e5sen, med en boningsstuga best\u00e5ende av en farstu och bakkammare, j\u00e4mte 5 kappland odlad mark. N\u00e4r han gifte sig med Anna Kajsa D\u00e5hli fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 flyttade han dit och blev bonde d\u00e4r. Det h\u00e4r torpet hade tidigare tillh\u00f6rt torparen Matts Mattsson B\u00e5sk. Torparen Johan Storkull for emellertid till Amerika \u00e5r 1877 och d\u00e5 s\u00e5lde han eller \u00f6verl\u00e4t torpet tillbaka till hemmanet.<\/p>\n

Torpet p\u00e5 By\u00e5sen \u00f6vertogs sedan av skomakaren Karl Malakiasson Lindell, som blev den sista torparen p\u00e5 Storkulls hemman. Torpet blev nu litet st\u00f6rre f\u00f6r han fick \u201den \u00e5kergerda i Lillm\u00e5san 36 famnar l\u00e5ng och 26 famnar bred vid B\u00e5sk kot\u00e5get<\/em>\u201d. N\u00e5gra dagsverken beh\u00f6vde han inte g\u00f6ra utan han \u201dskall fullg\u00f6ra till oss allt skomakare arbete \u00e5rligen, med g\u00e5rdens kost och material, n\u00e4r vi honom p\u00e5 kallar<\/em>\u201d.<\/p>\n

Denna torpplats \u00f6vertogs senare av Karls dotter \u201dKias Kalleas Mari\u201d allts\u00e5 Maria Lindell.<\/p>\n

\u00c5r 1874<\/strong> avled Josef Mattsson och hans Storkull hemman p\u00e5 7\/72 mtl \u00f6vertogs av Erik Henrik (f. 1832) fr\u00e5n det f\u00f6rsta \u00e4ktenskapet och Josef (1842-1916) fr\u00e5n det andra. \u00c5r 1878 delade halvbr\u00f6derna hemmanet, s\u00e5 att de fick 7\/144 mtl vardera. Om du vill l\u00e4sa mera om Erik Henrik, som bytte namn till Sundholm, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/a><\/strong>.<\/u><\/a><\/p>\n

Josef Josefsson Storkull<\/span> (1842-1916), den \u00e5ttonde bonden 1874-1909.<\/strong><\/h5>\n

Josef tog \u00f6ver f\u00e4derneg\u00e5rden \u00e5r 1878 och han var bonde fram till 1909. Josef som kallades f\u00f6r \u201dKoll Josip\u201d gifte sig \u00e5r 1870 med Anna Greta B\u00e5sk (1844-1936) som blev kallad f\u00f6r \u201dKoll Anagret\u201d. Anna Greta var dotter till kyrkobyggaren Johan Henrik B\u00e5sk och hans hustru Brita Maria, som d\u00e5 bodde n\u00e4ra Kiaskroken.<\/p>\n

\"P\u00e5
\u201dKoll Anagret\u201d och \u201dKoll Josip\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

Koll Josip och Koll Anagret var allts\u00e5 b\u00f6nder p\u00e5 Brobackan och det var s\u00e4kert han som plockade ner boningshuset f\u00f6r att s\u00e4tta en ny stenfot under. De fick totalt 9 barn, varav 4 dog som unga men 5 levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

–Johan Viktor<\/u><\/strong> (1873-1936) som senare tog namnet Nylund. Han var bonde, s\u00e5g\u00e4gare och direkt\u00f6r p\u00e5 Ab P\u00e4rusfors, som han grundade 1918. Vill du l\u00e4sa mera om Nylundas Viktor, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

–Josef Henrik<\/strong> (1875-1931) som kallades f\u00f6r Koll-Handlarin. Vill du l\u00e4sa mera om handlaren J.H. Storkull, s\u00e5 skall du klicka h\u00e4r<\/u><\/a><\/strong>. Vill du l\u00e4sa om hans aff\u00e4r, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

–Erland<\/strong> (1877-1965) som senare tog namnet Nor\u00e9n, aff\u00e4rsman med egen butik i byin, men som \u00e5r 1923 emigrerade till Canada och han kom inte tillbaka. Vill du l\u00e4sa mera om Nor\u00e9ns aff\u00e4r, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

–Erik Anders<\/strong> (1880-1948) som delade hemmanet tillsammans med sin yngre bror Emil. \u00c5r 1910 tog han namnet Englund, blev bonde som tog \u00f6ver hemg\u00e5rden och hemmanet Englund 6:4.<\/p>\n

–Otto Emil<\/u><\/strong> (1887-1912) som \u00e5ren 1906-1909 gick i Vasa industriskola och blev byggm\u00e4stare. Han var med och byggde folkskolan i Dagsmark tillsammans med storebror Viktor Nylund. Under studietiden \u00e5r 1908 gjorde han ritningar till Englunds nya g\u00e5rd, f\u00f6re den flyttades upp till Palon. Emil delade hemmanet med sin bror Erik Anders och den delen fick nr R\u00f6nnlund 6:13. Emil insjuknade i lungsot och han vistades st\u00f6rsta delen av \u00e5r 1910 p\u00e5 sanatoriet i Nummela. Han blev tillf\u00e4lligt frisk och stark men snart b\u00f6rjade hans h\u00e4lsa vackla igen. Emil s\u00e5lde sin del av Storkull hemmanet \u00e5t brodern Erik Anders f\u00f6re han dog i lungsot, ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\"P\u00e5
Byggm\u00e4staren Emil Storkull, ca 1910.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6re storskiftet 1900-1912 s\u00e5 hade \u201dKoll-Josip\u201d \u00e5krar p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen runtom Dagsmark, till exempel:<\/p>\n

–Storgropen<\/strong>, som l\u00e5g p\u00e5 nord\u00f6stra sidan om Kvarn\u00e5v\u00e4gen.<\/h6>\n
–Sottm\u00e5san<\/strong>, som fanns uppe i Palon dit de blev utflyttade och d\u00e4r sl\u00e4kten fortfarande bor.<\/h6>\n
–Kilg\u00e4rdan<\/strong>, som fanns p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r mejeriet byggdes.<\/h6>\n
–Soldatstycket<\/strong>, som l\u00e5g p\u00e5 Erik Anders Klemets skifte, \u00f6ster om avloppsdiket som leder fr\u00e5n ungdomslokalen.<\/h6>\n
–Nedanf\u00f6Kul<\/strong>l, p\u00e5 v\u00e4stra sidan om nuvarande skolans mark.<\/h6>\n
–Golberg<\/strong>, som l\u00e5g r\u00e4tt ovanf\u00f6r Gr\u00f6nroos Erlandas och Roras-Viktor R\u00f6nnkvistas.<\/h6>\n
–Br\u00e4nnor,<\/strong> som l\u00e5g ovanf\u00f6r Josipas Hindrikas, str\u00e4ckte sig upp till skogen.<\/h6>\n
–Utf\u00f6JosipasHindrikas<\/strong>, som l\u00e5g p\u00e5 Erland Norrg\u00e5rds skifte.<\/h6>\n
–G\u00e5d\u00e4ng<\/strong>, som l\u00e5g p\u00e5 Artur Mitts skifte.<\/h6>\n
–Lillg\u00e5d\u00e4ng<\/strong>, som var det skifte som l\u00e5g nedanf\u00f6r G\u00e5d\u00e4ng.<\/h6>\n
–Lerbackan<\/strong>, som var p\u00e5 L\u00e5ngkvistas skifte bredvid Rosengrens skifte.<\/h6>\n
–Bym\u00e5san,<\/strong> som var bredvid Otto Hietaojas g\u00e5rd n\u00e4ra Berg\u00e5sen.<\/h6>\n

 <\/p>\n

D\u00e4rtill fanns det \u00e4ngar p\u00e5 minst lika m\u00e5nga st\u00e4llen:<\/p>\n

–Storskifte<\/strong>, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n \u00c5backv\u00e4gen och upp till skogen p\u00e5 Agn\u00e4s Frans skifte.<\/h6>\n
–Lillskifte<\/strong>, som var p\u00e5 Johannes H\u00e4llbacks skifte.<\/h6>\n
–Tj\u00f6tton<\/strong>, som var p\u00e5 Alfred Storkulls skifte, mellan \u00c5backv\u00e4gen ner till \u00e5n.<\/h6>\n
–Langkilan<\/strong>, som l\u00e5g bredvid Tj\u00f6tton.<\/h6>\n
–Milan\u00e5nan<\/strong>, som var d\u00e4r Henrik Klemets skifte p\u00e5 holmen, allts\u00e5 Mellan\u00e5.<\/h6>\n
-JotAxelaslindor<\/strong>, som var uppe p\u00e5 Skr\u00e4ddarm\u00e5san p\u00e5 \u00c5backan.<\/h6>\n
–Skr\u00e4ddarm\u00e5san<\/strong>, som hade kommit i utbyte fr\u00e5n B\u00f6tom skifteslag fr\u00e5n Joonasas bel\u00e4gna \u00e4gor, p\u00e5 \u201dKoll-Viktoras\u201d och Nylund Viktoras skifte.<\/h6>\n
–Br\u00e4nn\u00e4ngen<\/strong>, som l\u00e5g vid Karl Br\u00e4nnkulls g\u00e5rd.<\/h6>\n
–Spangm\u00e5san<\/strong>, som l\u00e5g p\u00e5 andra sidan om L\u00e5ngfors g\u00e5rd i Klemets\u00e4ndan.<\/h6>\n
–B\u00f6rkm\u00e5san<\/strong>, som ligger mellan Tr\u00e4sket och Starr\u00e4ngen<\/h6>\n
–Alahagan,<\/strong> som l\u00e5g mellan Viktor Bj\u00f6rklunds v\u00e4g och Josef Str\u00f6mbergs v\u00e4g.<\/h6>\n
-Skomakasj\u00e4\u00e4lon<\/strong>, som l\u00e5g mellan Br\u00e4nnor och Golberg.<\/h6>\n
–Br\u00e4nnhagan<\/strong>, som l\u00e5g just bredvid Br\u00e4nnor.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Erik Anders Englund<\/span> (1880-1948) den nionde bonden \u00e5ren 1909-1948.<\/strong><\/h5>\n

Erik Anders (1880-1948) anv\u00e4nde kusinen Erik Anders B\u00e5sks (1886-1954) pass d\u00e5 han \u00e5r 1903 reste till Amerika under den v\u00e4rsta f\u00f6rryskningsperioden. L\u00e4nsmannen i Lappfj\u00e4rd hj\u00e4lpte till med f\u00f6rfalskningen av passet. I kyrkboken 1903 rapporteras han som \u201df\u00f6rfallol\u00f6st utebliven\u201d. I G\u00f6teborg fick han ett nytt pass med namnet Erik A. Josefsson och med fartyget Saxonia kom han till Boston 17.9.1903. Han arbetade p\u00e5 en f\u00e5rfarm i Utah men sedan arbetade han i en guldgruva i Denver i Colorado. Han \u00e5terv\u00e4nde ca 1907 till Dagsmark.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1909, den 3 mars<\/strong> k\u00f6pte Erik Anders Storkull hemmanet efter sin far \u201dKoll Josip\u201d. K\u00f6peskillingen utgjorde 4 500, som skulle ges som utl\u00f6sen \u00e5t syskonen. D\u00e4rtill skulle Erik Anders ge livstids sytning \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n

Storkulls hade stora \u00e5krar p\u00e5 Sottm\u00e5san och i storskiftet blev d\u00e5 utflyttade fr\u00e5n Brobackan till Palon, d\u00e4r sl\u00e4kten fortfarande bor. G\u00e5rden och uthusen p\u00e5 Brobackan plockades ner \u00e5r 1909 och allt byggdes upp p\u00e5 nytt, men efter nya ritningar som Erik Anders\u00b4 bror Emil Storkull hade gjort upp \u00e5ret innan.<\/p>\n

Den nya boplatsen var igenv\u00e4xt med tr\u00e4d och buskar men d\u00e4r byggdes boningshuset och uthusen \u00e5r 1909 och lillstugan \u00e5r 1915.<\/p>\n

\"P\u00e5
En ung Erik Anders Storkull, senare Englund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 storskifteskartan s\u00e5 ser vi hemskiftet p\u00e5 Englunds hemman, som best\u00e5r av nr 6:4 och 6:13. Ut\u00f6ver hemskiftet s\u00e5 fanns det skogsskiften p\u00e5 \u00c4nikoskmossen och p\u00e5 Drag\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n

I storskiftet tilldelades Josef Josefsson Storkull Englund hemmanet 6:4 totalt 14,5 hektar och R\u00f6nnlund hemmanet 6:13 totalt 15,8 hektar, allt tillsammans 30 hektar. \u00c5krarna b\u00f6rjade t\u00e4ckdikas redan p\u00e5 20-talet och Helga skrev att \u00e5r 1934 s\u00e5 var 7,6 hektar t\u00e4ckdikade och till exempel \u00e5r 1934 s\u00e5 t\u00e4ckdikades 1,6 hektar med tegelr\u00f6r.<\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1915 byggdes en lillstuga p\u00e5 g\u00e5rden som fick ett lite modernare utseende \u00e4n de traditionella i Dagsmark. H\u00e4r bodde \u00e4nkan \u201dKoll Anagret\u201d fram till \u00e5r 1936 d\u00e5 hon dog i en \u00e5lder av 92 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Mot
Mot v\u00e4ster fick lillstugan detta utseende. Lillstugan st\u00e5r fortfarande kvar men blev p\u00e5 1960-talet f\u00f6rsedd med ljusa mineritplattor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g allts\u00e5 boplatsen i Palon ut d\u00e5 byggnaderna var f\u00e4rdiga.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter 20 \u00e5r p\u00e5 det nya st\u00e4llet s\u00e5 revs de gamla uthusen, som hade blivit b\u00e5de d\u00e5liga och opassliga. \u00c5ren 1928-29 s\u00e5 tillverkades cementtegel och \u00e5r 1930 byggdes s\u00e5 det nya f\u00e4huset av 18\u00a0000 stenar. Det var ett projekt och det kr\u00e4vdes flera murare, bland annat Karl Hemberg<\/a>, \u201dHolmbergas\u201d Sigurd L\u00f6fgren, \u201dLena\u201d Erland Rosenback<\/a>, Emil och Hemming<\/a> Nyholm, \u201dKlemes\u201d Valter L\u00e5ngfors<\/a>, \u201dSt\u00e5l\u201d Frans Nyberg och Selin Mang\u00e5rd som var fr\u00e5n Perus. Takstolarna sattes upp av Erik Anders sj\u00e4lv tillsammans med \u201dRuffa\u201d Josef Granholm fr\u00e5n Nystad.<\/a><\/p>\n

\"Ovanp\u00e5
Ovanp\u00e5 f\u00e4huset byggdes ett h\u00f6nshus, p\u00e5 g\u00e5rdssidan byggdes ett f\u00e4husk\u00f6k, en mj\u00f6lkkammare och ett rotfruktsrum. \u00c5r 1934 har Helga Englund gjort upp en ny ritning, d\u00e4r nya uthuset \u00e4r med.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1934 gjorde Helga Englund denna ritning som visar hur den nya g\u00e5rden i Palon var m\u00f6blerad.<\/figcaption><\/figure>\n

Den nya bonden p\u00e5 Storkull hemman Erik Anders Storkull (1880-1948) bytte \u00e5r 1910 namn till Englund och gifte sig med Amanda Sofia Korsb\u00e4ck fr\u00e5n Korsb\u00e4ck (1888-1974). Manda var dotter till Karl Josefsson Korsb\u00e4ck (1850-1917) och Vilhelmina Lillkull (1849-1927) som bodde i Stenlunds g\u00e5rd i Korsb\u00e4ck. Manda var syster bland annat till: Karl Henrik Liljeblad, till Adelina<\/a> som var gift med Henrik Lindroos i Kvarn\u00e5, till Viktor Sten<\/a>, till Johannes Stenlund och till Ida som gifte sig med Viktor Bergqvist.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Erik Anders Englund med sin Manda.<\/figcaption><\/figure>\n

Erik Anders och Manda fick 8 barn:<\/p>\n

–Gerda<\/strong> Johanna (1911-1938) ogift och barnl\u00f6s<\/p>\n

–Inga<\/strong> Irene (1913-2002) ogift och barnl\u00f6s<\/p>\n

–Estrid<\/strong> Alice (1915-1993) ogift och barnl\u00f6s<\/p>\n

–Ellen<\/strong> Elvina (1917-1985) gift Bengtsson, bosatt i Sverige, barnl\u00f6sa<\/p>\n

–Helga<\/strong> Helena (1919-1978) ogift och barnl\u00f6s<\/p>\n

–Anna<\/strong> Amanda (1919-2007)<\/a> gift med \u201dBod-Birger\u201d Bj\u00f6rklund (1915-1993) f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd. Barnl\u00f6sa.<\/p>\n

–Birgit<\/strong> (f. 1928) gift med Egil Norrvik (f. 1928) bosatta i Palon, 4 barn.<\/p>\n

–Paul<\/strong> Erik (1930-2024) gift med Margareta Hemberg (f. 1936) Margareta \u00e4r dotter till bonden Karl och Hulda Hemberg fr\u00e5n Palon. Paul tog \u00f6ver hemmanet efter faderns d\u00f6d. 2 barn. Vill du l\u00e4sa mera om Hembergs g\u00e5rd och sl\u00e4kt, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Erik Anders var en aktiv bonde som utvecklade hemmanet och var tidig med att ta i bruk moderna maskiner i jordbruket. Han var en drivande kraft d\u00e5 Andelsmejeriet byggdes i Dagsmark \u00e5r 1929. Under \u00e5ren 1915-1925 hade han viktiga positioner i Dagsmark Lantmanngille och han var med i Dagsmark Andelskassa. Han var inte politiskt aktiv men han satt en tid p\u00e5 40-talet som ledamot i h\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mnen. \u00c5r 1921 var han ekonom vid folkskolan och \u00e5r 1924 var han skoldirektionens ordf\u00f6rande.<\/p>\n

Englund \u00e4gde en halv lott av Dagsmark Storsj\u00f6 Tr\u00e4sk och Helga Englund har skrivit om hur det gick till att b\u00e4rga gr\u00e4set d\u00e4r. Vill du l\u00e4sa om detta och mycket annat som Helga skrivit, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/a><\/strong>.<\/u><\/a><\/p>\n

Paul Englund den tionde bonden (1948-1992)<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1948 avled Erik Anders Englund och det \u00e5ret tog den enda sonen Paul (1930-2024) \u00f6ver hela hemmanet och han blev allts\u00e5 den tionde bonden p\u00e5 Storkulls hemman. Lite motvilligt gjorde han det, f\u00f6r han var ju endast 17 \u00e5r och i den \u00e5ldern kanske han hellre skulle han gjort s\u00e5dant som de andra ungdomarna h\u00f6ll p\u00e5 med.<\/p>\n

\"P\u00e5
Englundas Manda.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1969 revs den gamla g\u00e5rden och en ny och modern byggdes p\u00e5 samma st\u00e4lle. Under byggnadstiden bodde familjen i \u201dn\u00f6tskamarin\u201d i uthuset.<\/p>\n

\"Lillstugan
Lillstugan som byggdes ungef\u00e4r 1915 st\u00e5r fortfarande kvar, men det gamla bostadshuset revs \u00e5r 1969 och ett nytt hus uppf\u00f6rdes p\u00e5 samma st\u00e4lle, syns till h\u00f6ger p\u00e5 bilden. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st v\u00e5ren 2003.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1962<\/strong> gifte sig Paul med Margareta Hemberg, som \u00e4r dotter till Karl och Hulda Hemberg och de fick 2 barn. Paul satt en tid som ledamot i kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1992<\/strong> tog sonen Per-Erik \u00f6ver hemmanet, som allts\u00e5 \u00e4r den 11 bonden p\u00e5 hemmanet. Nu \u00e4r f\u00f6ljande generation p\u00e5 g\u00e5ng, som en vacker dag kommer att ta \u00f6ver det anrika hemmanet, som varit i samma sl\u00e4kts \u00e4go i \u00f6ver 300 \u00e5r.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
D\u00e5 Englund Erik Anders \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Amerika \u00e5r 1907, s\u00e5 hade han sina tillh\u00f6righeter i denna kista som hade ink\u00f6pts i Amerika. Den anv\u00e4ndes sedan i hemmet f\u00f6r f\u00f6rvaring av viktiga och dyrbara saker och hemmanspapper.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna reservoarpenna fick Erik Englund p\u00e5 sin 60-\u00e5rsdag \u00e5r 1940 av Dagsmark Andelskassa. Han var ju en av de drivande krafterna bakom denna andelskassa som var den f\u00f6rsta i regionen d\u00e5 den startade \u00e5r 1925.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uppe till v\u00e4nster en nummerskylt som har varit fastsatt p\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6rem\u00e5l som varit utl\u00e5nat i krigstj\u00e4nst. Till h\u00f6ger Erik Englunds sigillst\u00e4mpel som anv\u00e4ndes d\u00e5 n\u00e5gonting skulle f\u00f6rseglas. N\u00e5len l\u00e4ngst till v\u00e4nster gavs f\u00f6r deltagande i ”Riksmarschen” eller i landskampen i g\u00e5ng mellan Sverige och Finland \u00e5r 1941. N\u00e5len i mitten gavs f\u00f6r deltagande i Lantbruksklubbens verksamhet och Gyllene spaden” till h\u00f6ger gavs f\u00f6r ett gott utf\u00f6rt arbete.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1914 gjordes det upp en v\u00e4xtf\u00f6ljdsplan \u00f6ver hemmanen Englund och R\u00f6nnlund, som tillsammans utgjorde 12,43 ha. Hemmanet delades upp i 10 skiften och en J. B\u00e4ckman f\u00f6reslog vilken gr\u00f6da de olika skiften skulle ha. Han f\u00f6reslog tr\u00e4da, r\u00e5g, rotfrukter, korn eller baljv\u00e4xter, vall, betesmark och v\u00e5rs\u00e4d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 Selim Bj\u00f6rses foto st\u00e5r Birgit och Paul Englund och visar upp sitt klubbland.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Eftersom
Eftersom brodern Viktor Nylund hade skaffat en bil, s\u00e5 m\u00e5ste nog Erik Anders Englund skaffa ett k\u00f6rkort, s\u00e4kerligen ett av de f\u00f6rsta i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Barfotaflickorna Helga och Anna Englund visar upp sitt tr\u00e4dg\u00e5rdsland. Selim Bj\u00f6rses var l\u00e4rare i Lappfj\u00e4rd som ivrade f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsodling. Han var ocks\u00e5 fotograf som hann f\u00f6reviga m\u00e5nga personer och h\u00e4ndelser mellan \u00e5ren 1910-1950 i Lappfj\u00e4rd men ocks\u00e5 i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 trappan till lillstugan st\u00e5r Erik Anders Englund med hustrun Manda och modern Anna Greta, tillsammans med sina 6 f\u00f6rsta flickor. Foto Viktor Nylund, Traditionsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"D\u00e5
D\u00e5 Paul lekte med Pala-Jalle s\u00e5 gick det inte b\u00e4ttre \u00e4n att Paul br\u00f6t armen och han hamnade till sjukhuset. Paul ber\u00e4ttade glatt och skrattande s\u00e5 ing\u00e5ende om olyckan f\u00f6r l\u00e4karen, att denne tipsade tidningen, s\u00e5 att de skrev denna artikel. Samma dag som tidningen kom ut, s\u00e5 kom Lindroos Adelina med andan i halsen, l\u00e4ggandes i full fart \u00f6ver \u00e5krarna fr\u00e5n Kvarn\u00e5 f\u00f6r att se vad som hade h\u00e4nt med Paul.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Josef \u201dKoll Josip\u201d Storkull och hans hustru Anna Greta, som kallades f\u00f6r Anagret. Josip var k\u00e4nd som en sn\u00e4ll och foglig man medan Anagret var mera best\u00e4md av sig. Foto Viktor Nylund, Traditionsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Anna \u201dAnagret\u201d allts\u00e5 Greta Storkull, hon som var gift med Koll-Josip.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Erik
Erik Anders och Amanda fick hela 7 flickor i f\u00f6ljd, h\u00e4r de sex \u00e4ldsta \u00e5r 1922. Fr\u00e5n v\u00e4nster Helga, Estrid, Gerda, Ellen, Inga och Anna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Paul, Helga och Inga tillsammans med pappa Erik Anders och de vattnar de b\u00e5da h\u00e4starna. Fotot fr\u00e5n mitten p\u00e5 30-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 14 oktober 1939 var en sorgens dag hos Englunds, d\u00e5 Erik Anders tvingas f\u00f6ra Lotta med h\u00f6k\u00e4rran till Lappfj\u00e4rd, via t\u00e5gstationen i Kristinestad mot den sovjetiska gr\u00e4nsen. Ryssarna var hotfulla och vinterkriget stod f\u00f6r d\u00f6rren. Efter en tid skickades Lotta tillbaka till hemg\u00e5rden eftersom det visade sig att hon var dr\u00e4ktig. Men det betydde bara att Erik Anders m\u00e5ste skicka en annan h\u00e4st till fronten i st\u00e4llet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Familjen Englund sitter p\u00e5 stugtrappan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Englunds
Englunds uthus i mitten p\u00e5 1930-talet, med Paul springande p\u00e5 g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00f6st\u00f6rarna
H\u00f6st\u00f6rarna st\u00e5r t\u00e4tt framf\u00f6r Englunds g\u00e5rd. Lillstugan syns till v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Birgit
Birgit Englund visar upp det d\u00e5tida skidmodet framf\u00f6r hemg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Anna
Anna och Helga Englund i tr\u00e4dg\u00e5rdslandet framf\u00f6r huset. Foto Selim Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Anna
Anna Englund nere vid \u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Anna Englund st\u00e5r p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e5nga ungdomar st\u00e5r i dag, f\u00f6r hon ser ut att kolla in vad v\u00e4nnerna h\u00e5ller p\u00e5 med via mobilen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Det
Det ser ut som ett avskedsfest f\u00f6r ”Pelas” Otto Lillkull, som sitter bakom skrivbordet. 1903 for han till Amerika och kom inte tillbaka. Kamraterna runtomkring \u00e4r fr\u00e5n v\u00e4nster Erik Anders Englund fr\u00e5n Koll, ”And\u00e4sas” Erik Anders Sundblom, ”And\u00e4sas” Erland Gr\u00f6nroos, ”Kia\u00b4s” Erland B\u00e5sk och sittande till h\u00f6ger ”Ruffa Josip” Josef Granholm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 bordet sitter tvillingarna Anna och Helga Englund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Erland Nor\u00e9n tillsammans med dottern Anni. Erland var ju son till Koll-Josip och Anna Greta. Erland emigrerade till Canada \u00e5r 1923 och han hade inte mycket kontakt till hembyn under de 40 \u00e5r som han bodde d\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Englund Mandas f\u00f6r\u00e4ldrar Karl Korsb\u00e4ck (1850-1917) och Vilhelmina (1849-1927).<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"H\u00e4r
Gerda Englund i den fina barnvagnen. Foto Viktor Nylund, Traditionsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Emil
Emil Storkull n\u00e4rmare kameran, v\u00e5rdades p\u00e5 sanatoriet R\u00f6ykk\u00e4 i Nummela och det g\u00e4llde att vistas s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt ute i friska luften. Sanatoriet som l\u00e5g l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6vrig bebyggelse \u00e4r i dag i d\u00e5ligt skick men \u00e4r t\u00e4nkt att bli en f\u00f6rl\u00e4ggning f\u00f6r asyls\u00f6kande flyktingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Erik
Erik Anders Englund, tredje fr\u00e5n h\u00f6ger och brodern Viktor Nylund, tredje fr\u00e5n v\u00e4nster var s\u00e5 musikaliska att de fick vara med i den hornorkester som folkskoll\u00e4raren Henrik Rosenback grundade \u00e5r 1904. Instrumenten k\u00f6pte de av Nykterhetsf\u00f6reningen Rauhas i Kristinestad f\u00f6r 250 mark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Bonden Erik Anders Englund (1880-1948) med ungdomsf\u00f6reningens m\u00e4rke i rockuppslaget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Erik Anders och Manda med de tv\u00e5 \u00e4ldsta flickorna Gerda och Inga.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1939 ordnades en landsomfattande fr\u00f6utst\u00e4llning och Erik Englund fick andra pris f\u00f6r sin r\u00f6dkl\u00f6ver.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4nsi-Suomen Karjanjalostusyhdistys godk\u00e4nde kon Krona i stamboken f\u00f6r v\u00e4stfinsk lantrasboskap i mars 1938. Krona var d\u00e5 n\u00e4sta 10 \u00e5r gammal och fick nr 49974.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Svenska \u00d6sterbottens H\u00e4stavelsf\u00f6rbund ordnade en utst\u00e4llning i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1950 och Paul Englunds stambokssto Benni fick detta fina diplom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Notis i Syd-\u00d6sterbotten 19.10.1971.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015, med hj\u00e4lp av Paul Englund och Birgit Norrvik. Helga Englunds anteckningar och kartor fr\u00e5n \u00e5r 1936 har varit till stor hj\u00e4lp. Uppdatering gjord i mars 2017. Om du vill l\u00e4sa om den donation som Emil Forts\u00e4tt l\u00e4sa Englunds g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 113<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":88,"menu_order":133,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3179","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3179","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3179"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25621,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3179\/revisions\/25621"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/88"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}