{"id":3055,"date":"2017-03-07T20:15:52","date_gmt":"2017-03-07T19:15:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3055"},"modified":"2025-12-15T23:17:12","modified_gmt":"2025-12-15T21:17:12","slug":"lantmataren-och-naturvannen-gunnar-grondahl","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=3055","title":{"rendered":"Lantm\u00e4taren och naturv\u00e4nnen Gunnar Gr\u00f6ndahl"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2017, med hj\u00e4lp av Heddy och Ole Gr\u00f6ndahl och Raimo Henttonen. Uppgifter ocks\u00e5 plockade ur tidningen Syd-\u00d6sterbottens arkiv.<\/span><\/strong><\/p>\n

Gunnar var en aktiv skribent, som publicerade m\u00e5nga artiklar i tidningarna och vill se n\u00e5gra, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Det var allts\u00e5 \u00e5r 1961 som Gunnar och Sylvia Gr\u00f6ndahl k\u00f6pte g\u00e5rden p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen av sj\u00f6kapten Nils Nelson och\u00a0dennes andra\u00a0hustru Elvira. Gunnar (1907-1984) var\u00a0son till bonden och n\u00e4mndemannen Viktor Gr\u00f6ndahl och dennes hustru Amanda, f\u00f6dd Uddfolk. Vill du l\u00e4sa mera om g\u00e5rden som Gunnar k\u00f6pte, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Efter folkskolan i Dagsmark b\u00f6rjade Gunnar i samskolan i Kristinestad, d\u00e4rifr\u00e5n han utdimitterades som student 1928.<\/p>\n

\"Den
Den 26 maj 1928 fick Gunnar sin vita m\u00f6ssa och h\u00e4r st\u00e5r han med blommor p\u00e5 trappan till samskolan d\u00e4r han b\u00f6rjade i september 1920.<\/figcaption><\/figure>\n

Lantm\u00e4taren Gunnar.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 var Gunnar i milit\u00e4ren och i augusti 1929 avslutade han reservofficersutbildningen vid RUK i Fredrikshamn. I september 1930 b\u00f6rjade Gunnar studera lantm\u00e4teri vid Tekniska H\u00f6gskolan i Helsingfors och d\u00e4rifr\u00e5n blev han utdimitterad i maj 1936.<\/p>\n

\"Det
Det h\u00e4r fina diplomet fick Gunnar d\u00e5 han blev f\u00e4rdig lantm\u00e4tare i maj 1936. Diplomet \u00e4r modell st\u00f6rre, n\u00e4rmare en halv meter h\u00f6gt, s\u00e5 det var s\u00e4kert meningen att det skulle ramas in och h\u00e4ngas upp i finrummet.<\/figcaption><\/figure>\n

Under studietiden fick Gunnar utf\u00f6ra vissa uppdrag inom lantm\u00e4teriet. I juni 1931 blev han utn\u00e4mnd till lantm\u00e4teripraktikant \u00e5t Nils Molander i Lappfj\u00e4rd och det var han s\u00e4kert i m\u00e5nga \u00e5r, f\u00f6r 1934 skrev Molander ut ett intyg \u00f6ver de uppgifter Gunnar har haft. Tv\u00e5 veckor efter Molanders intyg gav lantm\u00e4teristyrelsen Gunnar r\u00e4tt att utf\u00f6ra vissa lantm\u00e4teriarbeten, dock under f\u00f6rmans \u00f6verseende.<\/p>\n

Trots att Gunnar blev f\u00e4rdig lantm\u00e4tare 1936 fick han inte direkt utf\u00f6ra alla arbeten. \u00c5r 1939 uts\u00e5gs Gunnar till lantm\u00e4teriauskultant under ingenj\u00f6r Molander i Lappfj\u00e4rd och i maj 1941 fick han r\u00e4tt att utf\u00f6ra storskiften och styckningar men bara under f\u00f6rmans \u00f6verseende.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst i september 1945 som lantm\u00e4teristyrelsen gav Gunnar r\u00e4tt att p\u00e5 egen hand utf\u00f6ra alla till lantm\u00e4teriet h\u00f6rande sysslor. Hans arbetsf\u00e4lt var stort f\u00f6r han r\u00f6rde sig mellan Sideby upp till Gamlakarleby. Vid f\u00f6rr\u00e4ttningar som tog l\u00e4ngre tid kunde han till och med bo i t\u00e4lt. I n\u00e4romr\u00e5det r\u00f6rde han sig med cykel men l\u00e4ngre resor gjordes med t\u00e5g. \u00c5r 1953 skaffade Gunnar en Austin A30 bil och efter det gjordes arbetsresorna med egen bil. \u00c5r 1955 blev det en ny indelning av distrikt och Gunnar b\u00f6rjade d\u00e5 arbeta i N\u00e4rpes. \u00c5r 1960 blev Gunnar \u00f6verflyttad till Vasa d\u00e4r han blev utn\u00e4mnd till ordf\u00f6rande i jorddispositionskommissionen och d\u00e4r arbetade han till ungef\u00e4r 1970 d\u00e5 han avgick med pension.<\/p>\n

Gunnar och Sylvia.<\/strong><\/h3>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 februari 1941, s\u00e5 var Gunnar p\u00e5 en resa med h\u00e4st tillsammans med brodern Johannes. P\u00e5 hemv\u00e4gen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd m\u00f6tte de en lastbil i J\u00e4rvel\u00e4kroken i Idb\u00e4cken. I kv\u00e4llsm\u00f6rkret och p\u00e5 grund av den d\u00e5liga sikten s\u00e5 blev br\u00f6derna Gr\u00f6ndahls sl\u00e4de p\u00e5k\u00f6rd av den m\u00f6tande lastbilen.<\/p>\n

\"Av
Av tidningsartikeln 4.2.1941 framg\u00e5r att Johannes och h\u00e4sten klarade sig oskadda medan Gunnar blev sv\u00e5rt skadad. Han fick inre skador och ett benbrott, och han f\u00f6rdes sedan till sjukhuset i Kristinestad f\u00f6r v\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e4r gipsades benet men s\u00e5 pass misslyckat att det m\u00e5ste brytas s\u00f6nder f\u00f6r att gipsas p\u00e5 nytt. Det h\u00e4r betydde en mycket l\u00e5ng sjukhusvistelse f\u00f6r Gunnar. I kriget blev Gunnar sv\u00e5rt skadad av granatsplitter och han v\u00e5rdades l\u00e4nge p\u00e5 sjukhus men han blev slutligen hj\u00e4lpt av en l\u00e4kare fr\u00e5n Sverige. Han blev s\u00e5 gott som \u00e5terst\u00e4lld men k\u00e4nde nog av skadorna hela livet.<\/p>\n

P\u00e5 sjukhuset blev han bekant med Sylvia Nyman fr\u00e5n Vasa. Sylvia var utbildad sjuksk\u00f6terska och som Lotta blev hon stationerad p\u00e5 sjukhuset i Kristinestad. Tycke uppstod och efter en tid gifte han sig med Sylvia.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi l\u00f6jtnanten Gunnar Gr\u00f6ndahl som gifte sig med Sylvia.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1946 adopterade Gunnar och Sylvia den 3-\u00e5riga Ole, som var f\u00f6dd i Vasa. De bodde f\u00f6rst p\u00e5 mejeriet i Dagsmark, sedan flyttade de till Sandan i L\u00e5lby. Efter det bodde de en tid p\u00e5 Helsingforsbanken i Lappfj\u00e4rd och sedan flyttade de till Perus. \u00c5r 1948 k\u00f6pte Gunnar den f\u00f6re detta S\u00f6dra filialen av Lappfj\u00e4rd Andelshandel<\/a>, som fanns p\u00e5 Dahlsbackan eller Klockarsbackan i Lappfj\u00e4rd. De bodde d\u00e4r till 1959 och i augusti 1960 s\u00e5lde de g\u00e5rden \u00e5t Martta Vesterlund. De flyttade d\u00e5 till B\u00f6le i N\u00e4rpes och d\u00e4r bodde de till 1961 d\u00e5 de flyttade till \u00c5backan i Dagsmark. Ungef\u00e4r mellan \u00e5ren 1963-65 bodde familjen i Vasa d\u00e5 Gunnar arbetade p\u00e5 jorddispositionskommissionen men efter det bodde de i Dagsmark s\u00e5 l\u00e4nge de levde.<\/p>\n

Sonen Ole flyttade till Sverige 1962 och f\u00f6ljande \u00e5r gifte han sig med grannens dotter Heddy Nygren.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi att Gunnar blev rikligt uppvaktad d\u00e5 han fyllde 50 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

Gunnar Gr\u00f6ndahl och den sibiriska sipprankan.<\/strong><\/h3>\n

Lantm\u00e4taren Gunnar Gr\u00f6ndahl som i sitt arbete r\u00f6rde sig i skog och mark blev tidigt intresserad av naturen. Han r\u00f6rde sig ofta i skogarna och runt Lappfj\u00e4rds \u00e5 och k\u00e4nde till det mesta. D\u00e4rf\u00f6r blev han nog m\u00e4kta f\u00f6rv\u00e5nad d\u00e5 han tillsammans med Erland Bj\u00f6rkskog fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd h\u00f6ll p\u00e5 med en lantm\u00e4terif\u00f6rr\u00e4ttning den 17 juni 1947 lite s\u00f6der om B\u00f6tombergen och de hittade en lianliknande ok\u00e4nd v\u00e4xt. \u201dHandi v\u00e4xtin har du int\u201d sade Erland.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r Gunnar som lantm\u00e4tare och han ser ut att ha blivit uppvaktad med blommor. Foto Leif \u00d6sterblad, Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

Det hade han inte\u00a0och ingen annan i Finland heller f\u00f6r den delen. Kl\u00e4tterv\u00e4xten som slingrade sig i granarna som de hade hittat var av sl\u00e4ktet Clematis, kom Gunnar underfund med d\u00e5 han studerade sina b\u00f6cker. Han skickade exemplar av v\u00e4xten till Helsingfors universitet f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp men d\u00e4r st\u00e4llde de sig tvivlande till fyndet. De antog till och med att v\u00e4xten hade hittats i n\u00e5gon tr\u00e4dg\u00e5rd. Gunnar lyckades dock \u00f6vertyga vetenskapsm\u00e4nnen vid universitetet och en dr Gunnar Marklund bes\u00f6kte st\u00e4llet tillsammans med Gunnar. Han kunde konstatera att Gunnar hade gjort ett unikt fynd, att v\u00e4xten var en sippranka som tidigare hade hittats bara p\u00e5 ett st\u00e4lle i Norden och det var i Norge.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r st\u00e5r Gunnar till h\u00f6ger och f\u00f6revisar sipprankan i n\u00e4rheten av B\u00f6tombergen.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 Gunnars inr\u00e5dan fredade mark\u00e4garen omr\u00e5det redan 1948, s\u00e5 att inga avverkningar gjordes d\u00e4r. I december 1952 fredades omr\u00e5det d\u00e4r sipprankan, Clematis sibirica finns och tack vare det kan vi \u00e4nnu idag gl\u00e4djas \u00e5t den unika v\u00e4xten n\u00e4ra B\u00f6tombergen.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en l\u00e5ng och utf\u00f6rlig artikel om sipprankan, som Gunnar skrev 1968, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"Sipprankan
Sipprankan blommar med ljusa blommor i juni \u2013 juli.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I november 1947 fick Gunnar Gr\u00f6ndahl detta diplom f\u00f6r fyndet av den unika sibiriska sipprankan.<\/figcaption><\/figure>\n

Gunnar som dokumenterare.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1982 p\u00e5b\u00f6rjade Gunnar dokumentationen om storskiftet i Dagsmark som p\u00e5gick under \u00e5ren 1900-1912. Som gammal lantm\u00e4tare och knutpatriot hade han ett stort intresse att samla dokument och annan information om denna stora process, som p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndrade hela byn.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r ser p\u00e4rmen ut p\u00e5 boken som trycktes p\u00e5 N\u00e4rpes Tryckeri och utkom 1984 i 300 exemplar. Den \u00e4r p\u00e5 \u00f6ver 100 sidor och h\u00e4r finns direkta citat och fakta plockade ur skifteshandlingarna. Gunnar hoppades att denna dokumentation skulle vara till nytta f\u00f6r framtida forskare.<\/figcaption><\/figure>\n

-\u201dEn sammanst\u00e4llning \u00f6ver storskiftesregleringen b\u00f6r finnas tillg\u00e4nglig i ett mindre format\u201d, sade Gunnar i en intervju i tidningen Syd-\u00d6sterbotten i maj 1984. \u201dAlla kan inte beh\u00f6va gr\u00e4va i arkiven f\u00f6r att f\u00e5 fram fakta. Sj\u00e4lv har jag plockat uppgifter fr\u00e5n lantm\u00e4terikontorets arkiv i Vasa\u201d.<\/p>\n

Naturv\u00e5rdaren Gunnar Gr\u00f6ndahl.<\/strong><\/h3>\n

Trots att Gunnar som lantm\u00e4tare r\u00f6rde sig \u00f6ver hela \u00d6sterbotten och i arbetet kom i kontakt med mycket folk, s\u00e5 \u00e4r det nog \u00e4nd\u00e5 som naturv\u00e5rdare han \u00e4r mest k\u00e4nd. Redan som liten pojke b\u00f6rjade han intressera sig f\u00f6r naturen och milj\u00f6n, m\u00f6jligtvis tack vare sin farbror Josef B\u00e5sk som var en stor naturv\u00e4n.<\/p>\n

I arbetet som lantm\u00e4tare fick han sj\u00e4lv se hur folk utan att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6ljderna f\u00f6rst\u00f6rde naturen. Skogarna sk\u00f6vlades, \u00e5krarna utarmardes och Lappfj\u00e4rds \u00e5 f\u00f6rorenades och allt detta fick Gunnar att bli den milj\u00f6k\u00e4mpe som han blev. I n\u00e4romr\u00e5det blev han dock motarbetad, flera jordbrukare ans\u00e5g att Gunnar var en broms i utvecklingen av det effektiva odlandet. Gunnar har sj\u00e4lv medgett att han var lite f\u00f6re sin tid eftersom ordet milj\u00f6skydd i det n\u00e4rmaste var ett sv\u00e4rord bland jordbrukarna i mitten p\u00e5 1900-talet. En av Gunnars bekanta inom milj\u00f6v\u00e5rden yttrade en g\u00e5ng om Gunnar att n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden kommer han att f\u00e5 uppr\u00e4ttelse och att han en vacker dag kommer att st\u00e5 staty i Dagsmark.<\/p>\n

Eftersom Gunnar bodde mycket n\u00e4ra Lappfj\u00e4rds \u00e5, s\u00e5 blev det vattendraget hans sk\u00f6tebarn som fick den st\u00f6rsta uppm\u00e4rksamheten. \u00c5n som har sin upprinnelse i Stor\u00e5 h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rorenas av potatisindustrin och fiskodlingarna i Villamo i Stor\u00e5. Detta gjorde att Gunnar \u00e5r 1967 tog initiativ till bildandet av Samarbetsorganet f\u00f6r Stor\u00e5 \u2013 Lappfj\u00e4rds \u00e5s vattenomr\u00e5de. Organet hade till uppgift att skydda \u00e5n mot nedsmutsning och s\u00e5 gott som samtliga fiskelag i Stor\u00e5 och Lappfj\u00e4rd var involverade i arbetet.<\/p>\n

\"Gunnar
Gunnar var den sj\u00e4lvskrivna ordf\u00f6randen f\u00f6r Samarbetsorganet och h\u00e4r st\u00e5r han med klubban i handen utanf\u00f6r ungdomslokalen i Vanhakyl\u00e4. Till v\u00e4nster st\u00e5r Matti Kuusim\u00e4ki fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4 och till h\u00f6ger st\u00e5r Raimo Henttonen, som representerade fiskelaget i Lappfj\u00e4rd. Fotot fr\u00e5n slutet p\u00e5 1970-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

I hela 17 \u00e5r var Gunnar ordf\u00f6rande i Samarbetsorganet tills han \u00e5r 1984 avsade sig uppdraget med \u00e5lderns r\u00e4tt. Efter Gunnars fr\u00e5nf\u00e4lle 1984 f\u00f6rde Samarbetsorganet en tynande tillvaro och i dag har det ingen verksamhet alls.<\/p>\n

Gunnars arbete f\u00f6r naturen fick publicitet l\u00e5ngt utanf\u00f6r den egna regionen. Till och med Dagens Nyheter hade den 11 april 1983 i en stort uppslagen artikel skrivit om Gunnar som \u201dk\u00e4mpar f\u00f6r milj\u00f6n i \u00f6debygden\u201d. Det finns mycket att g\u00f6ra f\u00f6r milj\u00f6n, skrev tidningen som i beundrande ordalag skrev om Gunnars arbete. Gunnar tyckte att det var bra att Finland har f\u00e5tt ett eget milj\u00f6ministerium och ett gr\u00f6nt parti som till och med hade tv\u00e5 riksdagsm\u00e4n. Gunnar sj\u00e4lv var dock en svenskafolkpartist, som till och med skyltade med en egen kandidat i grinden d\u00e5 Dagens Nyheter var p\u00e5 bes\u00f6k.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1970-talet n\u00e4r Mets\u00e4-Botnia besl\u00f6t att bygga en cellulosafabrik i Kask\u00f6 planerades det att Pjelaxfj\u00e4rden skulle g\u00f6ras till en s\u00f6tvattenbass\u00e4ng f\u00f6r fabrikens behov. Detta protesterade pjelaxborna mot och de fick st\u00f6d i kampen av naturv\u00e4nnen Gunnar Gr\u00f6ndahl. Han gjorde utredningar som visade vilka skadliga effekter en invallning av Pjelaxfj\u00e4rden skulle ha p\u00e5 naturen. I samma veva best\u00e4mde Gunnar att det skulle bildas en naturskyddsf\u00f6rening i Syd\u00f6sterbotten, som skulle ha till uppgift att \u00f6vervaka industrin och speciellt bevaka Mets\u00e4-Botnias verksamhet i Kask\u00f6. \u00c5r 1973 besl\u00f6ts s\u00e5 att bilda Sydbottens natur och milj\u00f6 r.f. och Gunnar Gr\u00f6ndahl var f\u00f6reningens ordf\u00f6rande i m\u00e5nga \u00e5r. Tack vare Gunnar och denna f\u00f6rening gjorde Mets\u00e4-Botnia stora investeringar i reningsanl\u00e4ggningar och i sj\u00e4lva processarbetet som ledde till att utsl\u00e4ppen minskade. Mets\u00e4-Botnia st\u00e4ngde cellulosafabriken i Kask\u00f6 2009. Sydbottens Natur och milj\u00f6 sysslar i dag med landskapsv\u00e5rd, naturv\u00e5rd och ordnande av exkursioner f\u00f6r medlemmarna.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r st\u00e5r Gunnar Gr\u00f6ndahl vid Lappfj\u00e4rds och ser hur vattnet rinner \u00f6ver dammen i P\u00e4rusforsen, d\u00e4r han tyckte att fisktrappor borde byggas f\u00f6r att underl\u00e4tta fiskarnas vandring uppf\u00f6r \u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n

Politikern och aktivisten Gunnar Gr\u00f6ndahl.<\/strong><\/p>\n

Gunnar var en aktiv person som ville vara med i samh\u00e4llsbyggandet och han st\u00e4llde upp p\u00e5 allt d\u00e4r han hade en m\u00f6jlighet att p\u00e5verka. Otaliga \u00e4r de ins\u00e4ndare som Gunnar skickade till de olika tidningarna i landet och han deltog flitigt i debatterna som g\u00e4llde milj\u00f6n och skyddet av den. Han var aktiv inom kommunalpolitiken, bland annat s\u00e5 satt han som milj\u00f6n\u00e4mndens ordf\u00f6rande i Kristinestad under \u00e5ren 1973-1980. P\u00e5 50-talet var ordf\u00f6rande f\u00f6r v\u00e4gn\u00e4mnden i Lappfj\u00e4rd och \u00e5r 1973 blev han invald i densamma, men nu i det nya Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1966 blev Gunnar utsedd av svenska folkpartiet till kandidat i riksdagsvalet. Detta ledde till protester fr\u00e5n bondek\u00e5ren i Syd\u00f6sterbotten som befarade att Gunnars kandidatur skulle splittra de eniga jordbrukarna och hota invalet av Verner Korsb\u00e4ck och Ragnar Granvik. Gunnar fick 697 r\u00f6ster och blev inte invald.<\/p>\n

F\u00f6ljande \u00e5r var Gunnar uppst\u00e4lld som kandidat i elektorsvalet inf\u00f6r det stundande presidentvalet. Gunnar flaggade \u00f6ppet f\u00f6r ett st\u00f6d av den sittande presidenten Kekkonen men han fick endast 460 r\u00f6ster och blev inte vald.<\/p>\n

\u00c5r 1970 var Gunnar uppst\u00e4lld i folktingsvalet. Han fick h\u00e4r 312 r\u00f6ster och blev inte invald.<\/p>\n

Hans meritlista \u00e4r mycket l\u00e5ng, bland annat var han p\u00e5 50-talet ordf\u00f6rande\u00a0i Lappfj\u00e4rds jaktv\u00e5rdsf\u00f6rening. Mellan \u00e5ren 1948-1954 var han ordf\u00f6rande eller hade andra ledande uppgifter i IF L\u00e4nken och f\u00f6r detta arbete fick han undervisningsministeriets f\u00f6rtj\u00e4nstmedalj i silver \u00e5r 1956. Gunnar var speciellt intresserad av orientering och var en av grundarna till l\u00e4nkenorienteringen \u00e5r 1946. Han var ocks\u00e5 ofta speaker p\u00e5 IF L\u00e4nkens idrottst\u00e4vlingar. \u00c5r 1968 blev han invald i styrelsen p\u00e5 det nybildade bolaget B\u00f6tombergens sport- och turistcentrum Ab.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds pension\u00e4rsklubb bildades i november 1971 och hade 17 medlemmar och Gunnar valdes d\u00e5\u00a0 till klubbens f\u00f6rsta ordf\u00f6rande. 1974 blev han utn\u00e4mnd till hedersmedlem i Ostrobotnia Australis.<\/p>\n

1938 var Gunnar ordf\u00f6rande i Dagsmark ungdomsf\u00f6rening och d\u00e5 f\u00f6reningen firade sina 80 \u00e5r s\u00e5 skrev han en historik om den. I den tredje delen av Lappfj\u00e4rds historia som utkom 1976 skrev Gunnar hela 35 sidor, rikt illustrerade med kartor och bilder. D\u00e4r skrev han om de olika byarna i Lappfj\u00e4rd och om djur, f\u00e5glar och v\u00e4xter.<\/p>\n

Gunnar var v\u00e4lvilligt inst\u00e4lld till industrin men endast om de verkade p\u00e5 ett milj\u00f6v\u00e4nligt s\u00e4tt. S\u00e5lunda hade han ett \u00f6vervakande \u00f6ga p\u00e5 potatisindustrin, R\u00f6nnholms fiskodlingar i Villamo och i Storfors, Mets\u00e4-Botnia i Kask\u00f6 och Pohjolan Voima i Kristinestad. I b\u00f6rjan p\u00e5 1970-talet var han kritiskt inst\u00e4lld till Nestes tillt\u00e4nkta oljeraffinaderi i Kristinestad och skrev flera ins\u00e4ndare mot den planerade etableringen.<\/p>\n

P\u00e5 ett m\u00f6te i Dagsmark d\u00e4r det diskuterades potatisindustrin i lappfj\u00e4rdsnejden, s\u00e5 var det n\u00e5gon deltagare som fr\u00e5gade av Gunnar vad han tycker om detta. Gunnar svarade: \u201dH\u00e4r \u00e4r det inte fr\u00e5ga om vad jag tycker, utan om vad naturen tycker\u201d. Och det var s\u00e5 som Gunnar t\u00e4nkte, milj\u00f6n och naturen g\u00e5r alltid f\u00f6rst.<\/p>\n

Gunnar och f\u00f6r\u00e4ndringar i klimatet<\/strong><\/h3>\n

Som handelsman i Dagsmark p\u00e5 1980-talet hade jag, Lasse Backlund god och regelbunden kontakt med Gunnar Gr\u00f6ndahl, eftersom det var han som gjorde ink\u00f6pen. Gunnar var inte speciellt bekant f\u00f6r mig fr\u00e5n tidigare men med tiden l\u00e4rde jag k\u00e4nna honom som en klok och bildad man, som kunde det mesta om milj\u00f6n och naturen. Han v\u00e4rnade om naturen men alla i Dagsmark gillade inte hans id\u00e9er eftersom han kritiskt granskade b\u00f6nderna och deras odlingss\u00e4tt med anv\u00e4ndande av b\u00e5de konstg\u00f6dsel och bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n

En g\u00e5ng d\u00e5 Gunnar kom in i aff\u00e4ren och s\u00e5g ut att han bra med tid, s\u00e5 fr\u00e5gade jag vad han trodde om det som folkskoll\u00e4raren Einar Lind hade ber\u00e4ttat f\u00f6r oss i folkskolan p\u00e5 1960-talet. Det var s\u00e5 att vi i geografin hade diskuterat jordens befolkning, som d\u00e5 hade \u00f6verstigit 3-miljarders strecket. L\u00e4rare Lind, som vi kallade ”Limbin” visste ber\u00e4tta att v\u00e5rt jordklot inte kan f\u00f6da mer \u00e4n 5 miljarder m\u00e4nniskor, allts\u00e5 5 000 miljoner. Odlingarna r\u00e4cker helt enkelt inte till f\u00f6r att m\u00e4tta s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor. Till p\u00e5 k\u00f6pet var befolknings\u00f6kningen mycket snabb och den mesta \u00f6kningen skedde i Asien och i Afrika. I de h\u00e4r underutvecklade v\u00e4rldsdelarna fanns det enligt Limbin inga m\u00f6jligheter att ut\u00f6ka odlingarna s\u00e5 snabbt, att maten skulle f\u00f6rsl\u00e5 \u00e5t alla. Hungersn\u00f6d v\u00e4ntade med andra ord.<\/p>\n

Just vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 80-talet n\u00e4rmade vi oss det magiska 5-miljardersstrecket, som Limbin hade hotat med som v\u00e4rldens underg\u00e5ng. S\u00e5 jag tog tillf\u00e4llet i akt och fr\u00e5gade Gunnar vad han trodde om Limbins funderingar. Hur g\u00e5r det n\u00e4r vi blir mer \u00e4n 5 miljarder p\u00e5 jordklotet?<\/p>\n

Jag m\u00e4rkte att Gunnar hade t\u00e4nkt p\u00e5 detta och han svarade direkt att maten kommer inte att vara n\u00e5got problem. Den r\u00e4cker nog till, eftersom det nu fanns resurser att transportera den fr\u00e5n en v\u00e4rldsdel till en annan. Odlingstekniken och f\u00f6r\u00e4dlingen hade m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttrats, sk\u00f6rdarna har blivit st\u00f6rre och kvaliteten p\u00e5 r\u00e5varor mycket b\u00e4ttre. Det var ju ett lugnande besked f\u00f6r mig, \u00e5tminstone n\u00e4r det kom fr\u00e5n experten Gunnar, som visste vad han pratade om.<\/p>\n

Just som jag trodde att dagens \u00e4mne var avklarat, s\u00e5 s\u00e5g Gunnar bekymrad ut och jag m\u00e4rkte att det var n\u00e5got mer han ville ber\u00e4tta. ”Maten r\u00e4cker nog till men milj\u00f6n och klimatet kommer inte att klara av en befolkning p\u00e5 mer \u00e4n 5 miljarder” fortsatte han. Gunnar m\u00e4rkte att det h\u00e4r var ett ok\u00e4nt omr\u00e5de f\u00f6r mig, s\u00e5 han fortsatte ber\u00e4tta att ”vi skall inte tro att det hela tiden g\u00e5r att utnyttja jordens resurser utan att klimatet och milj\u00f6n lider. Mera folk betyder mera mat, mera trafik, mera fabriker, mera byggnader, st\u00f6rre samh\u00e4llen, mera skolor – ja, mera av allting. Och det \u00e4r det h\u00e4r som jorden inte kommer att klara av”. Nu kom Gunnar in p\u00e5 ett omr\u00e5de, som jag inte alls k\u00e4nde till och d\u00e5 f\u00f6rstod jag att inte st\u00e4lla n\u00e5gra dumma fr\u00e5gor som skulle avsl\u00f6ja min okunnighet.<\/p>\n

Gunnar kom n\u00e4rmare mig och s\u00e5 sp\u00e4nde han \u00f6gonen i mig. ”Kan du f\u00f6rst\u00e5 vad det h\u00e4r betyder” fr\u00e5gade han. N\u00e5, det gjorde jag f\u00f6rst\u00e5s inte s\u00e5 han svarade sj\u00e4lv ”att den tilltagande befolknings\u00f6kningen, utnyttjandet av jordens resurser, utbyggnaden av st\u00e4der och fabriker, den \u00f6kade trafiken och produktionen av energi kommer att leda till att jordens medeltemperatur kommer att stiga”.<\/p>\n

Dumt nog tyckte jag att den h\u00e4r temperatur\u00f6kningen var en god sak, eftersom jag inte gillade de kalla och l\u00e5nga vintrarna, som vi hade p\u00e5 80-talet. ”Befolknings\u00f6kningen och vad den medf\u00f6r kommer att g\u00f6ra att medeltemperaturen kommer att stiga med flera grader i framtiden p\u00e5 hela jordklotet, ocks\u00e5 hos oss i Dagsmark”, sade Gunnar och betalade f\u00f6r ink\u00f6pen och gick iv\u00e4g och det h\u00e4r \u00e4mnet var d\u00e4rmed slutbehandlat.<\/p>\n

Gunnar var ju en aktiv skribent men jag har inte lyckats hitta n\u00e5gon artikel, d\u00e4r han skulle ha behandlat denna fr\u00e5ga om befolknings\u00f6kningen..<\/p>\n

Foton och \u00f6vrigt<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1977 skrev Margit och Torvald Hohenthal denna hyllningsdikt till Gunnar Gr\u00f6ndahl till hans 70-\u00e5rsdag, som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten:<\/p>\n

Hyllning till Gunnar Gr\u00f6ndahl<\/strong><\/em><\/h6>\n
<\/h6>\n
Till Syd\u00f6sterbottens st\u00f6rsta naturv\u00e5rdarman<\/em><\/h6>\n
vi s\u00e4nder v\u00e5r hyllning s\u00e5 god som vi kan!<\/em><\/h6>\n
M\u00e5 krafterna alltid, i kampen f\u00f6rbli<\/em><\/h6>\n
lik ynglingens, b\u00e5de blomma och bi,<\/em><\/h6>\n
f\u00f6r skog och f\u00f6r sl\u00e4tt, f\u00f6r \u00e4lv och f\u00f6r strand,<\/em><\/h6>\n
f\u00f6r sj\u00f6 och allt vatten, f\u00f6r luft och f\u00f6r land,<\/em><\/h6>\n
f\u00f6r ekorre, fisk, f\u00f6r \u00e4lg och f\u00f6r lo<\/em><\/h6>\n
f\u00f6r uggla och tornfalk, f\u00f6r helt fredad mo!<\/em><\/h6>\n
Du alltid arbetat f\u00f6r Skapelsens v\u00e4l,<\/em><\/h6>\n
m\u00e5 skaparen v\u00e4lsigna Din kropp och din sj\u00e4l!<\/em><\/h6>\n
\"Gunnar
Gunnar r\u00f6rde sig ofta i naturen och visste var de b\u00e4sta hjortronst\u00e4llen fanns. H\u00e4r har han med sig l\u00e4raren Nils Bergman fr\u00e5n Korsb\u00e4ck och bakom dem sitter Jan Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I november 1981 visade Gunnar f\u00f6r Vbl:s reporter hur kn\u00e4ckesjukan har angripit de unga tallplantorna p\u00e5 B\u00f6tombergen.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2017, med hj\u00e4lp av Heddy och Ole Gr\u00f6ndahl och Raimo Henttonen. Uppgifter ocks\u00e5 plockade ur tidningen Syd-\u00d6sterbottens arkiv. Gunnar var en aktiv skribent, som publicerade m\u00e5nga artiklar i tidningarna och vill se n\u00e5gra, s\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lantm\u00e4taren och naturv\u00e4nnen Gunnar Gr\u00f6ndahl<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2786,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3055","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3055","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3055"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3055\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3059,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3055\/revisions\/3059"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3055"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}