{"id":2854,"date":"2017-02-19T12:13:03","date_gmt":"2017-02-19T11:13:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2854"},"modified":"2024-04-28T22:49:26","modified_gmt":"2024-04-28T19:49:26","slug":"lappfjards-a-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2854","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rds \u00e5"},"content":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund 2013, uppdaterades i februari 2017.\u00a0<\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa en dikt om Lappfj\u00e4rd \u00e5 som Ragnar Backlund publicerade i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1991, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Gunnar Gr\u00f6ndahl som var en sann naturv\u00e4n hade Lappfj\u00e4rds \u00e5 som sitt speciella sk\u00f6tebarn. Om du vill l\u00e4sa hans intressanta utredning om \u00e5n, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Sedan urminnes tider har Lappfj\u00e4rds \u00e5 som rinner genom Dagsmark och Lappfj\u00e4rd ut till havet s\u00f6der om Kristinestad varit en riktig livsnerv. Den har en l\u00e4ngd p\u00e5 n\u00e4rmare 70 km och ursprunget finns i de vattenrika k\u00e4llomr\u00e5dena p\u00e5 Lauhanvuori i Stor\u00e5. All bebyggelse har i tiderna uppst\u00e5tt n\u00e4ra \u00e5n och jordbruket har uppst\u00e5tt ur tillandningarna kring \u00e5n. \u00c5ns betydelse kan inte underskattas och den \u00e4r fortfarande viktig f\u00f6r fiske och rekreation.<\/p>\n

Tor Bergman, som \u00e4r uppv\u00e4xt i Korsb\u00e4ck hade analyserat vattenkvaliteten vattnet b\u00e5de i den s\u00e5 kallade K\u00e4rjenkoski\u00e5n och i huvudf\u00e5ran fr\u00e5n Stor\u00e5. I tidskriften Sk\u00e4rg\u00e5rd presenterade han \u00e5r 1978 resultatet som kom fram till att det \u00e4r mycket stor skillnad p\u00e5 de tv\u00e5 \u00e5arna. <\/span><\/span>Vattnet i Stor\u00e5 \u00e4r relativt mineralfattigt och rent medan vattnet i K\u00e4rjenkoski \u00e4r starkt brunf\u00e4rgat av humussyror och det \u00e4r syrefattigt. K\u00e4rjenkoski\u00e5n har den h\u00f6gsta salthalten i hela \u00e5systemet och det beror p\u00e5 en urlakning av salter ur lerlager som avl\u00e4gsnats p\u00e5 bottnen av den nu torrlagda Storsj\u00f6n under den tid d\u00e5 Storsj\u00f6n \u00e4nnu var i f\u00f6rbindelse med havet, vilket enligt Rurik Nylund skulle ha varit ungef\u00e4r \u00e5r 1\u00a0500 f.Kr.<\/span><\/span><\/p>\n

Att flotta stockar och annat virke i \u00e5n var ju tidigare ett vanligt s\u00e4tt att transportera det fr\u00e5n skogarna fram till havet eller till n\u00e5gon s\u00e5g som var bel\u00e4gen n\u00e4ra \u00e5n. Det f\u00f6rekom ofta br\u00e5k mellan virkes\u00e4garna och de boende l\u00e4ngs str\u00e4nderna och d\u00e4rf\u00f6r uppgjordes regler f\u00f6r hur flottningen skulle g\u00e5 till. I mars 1903 besl\u00f6t lantdagen om en f\u00f6rnyad f\u00f6rordning och vill du l\u00e4sa den, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/span><\/span><\/a><\/strong><\/p>\n

Det viktiga reningsverket i Kristinestad<\/strong><\/h4>\n

Vattenkvaliteten i Lappfj\u00e4rds \u00e5 har i allm\u00e4nhet varit bra, \u00e5tminstone i huvudf\u00e5ran som f\u00e5r sitt vatten ur k\u00e4llorna i Stor\u00e5. P\u00e5 1970-80-talet b\u00f6rjade det ske f\u00f6r\u00e4ndringar d\u00e5 hush\u00e5llen och jordbruket sl\u00e4ppte ut allt mer f\u00f6roreningar i \u00e5n. Potatisfabrikerna bidrog ocks\u00e5 till nedsmutsningen och detta ledde till att staden b\u00f6rjade planera f\u00f6r ett st\u00f6rre reningsverk i staden, dit allt avloppsvatten kunde ledas och renas. Planeringen inleddes i mitten av 1980-talet och projektet gick ut p\u00e5 ocks\u00e5 B\u00f6tom kommun skulle anslutas till avloppsn\u00e4tet. Reningsverket i Kristinestad kunde tas i bruk \u00e5r 1984. Norrg\u00e5rds fabriker i Dagsmark m\u00e5ste ocks\u00e5 f\u00e5s med och n\u00e4r allt var klart kunde bygget av ledningar inledas. \u00c5r 1989 kunde den nya ledningen fr\u00e5n B\u00f6tom, via Dagsmark och Lappfj\u00e4rd till Kristinestad tas i bruk.<\/p>\n

Redan p\u00e5 kort sikt kunde m\u00e4rkbara f\u00f6rb\u00e4ttringar i vattenkvaliteten noteras. Mellan Dagsmark och reningsverket p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6sund i Kristinestad finns det 6 pumpstationer och i slutet av april 1990 blev det ett tekniskt fel p\u00e5 pumpstationen nedanf\u00f6r Holmbergas i Dagsmark, vilket ledde till att orenat avfallsvatten fr\u00e5n Dagsmark och B\u00f6tom leddes rakt ut i \u00e5n. Detta skedde en fredagskv\u00e4ll och felet reparerades f\u00f6rst i b\u00f6rjan av f\u00f6ljande vecka. ”Bedr\u00f6vligt” sade Nils Gr\u00f6nlund att s\u00e5dant f\u00e5r ske.<\/p>\n

Hotet fr\u00e5n de finska grannkommunerna<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1970 planerade Kauhajoki, Kurikka och Sein\u00e4joki att de skall s\u00e4kra sin vattentillg\u00e5ng med att ta sitt dricksvatten fr\u00e5n k\u00e4llorna p\u00e5 Lauhanvuori, p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Kauhajoki och Stor\u00e5. Detta fick ansvarsfulla personer att reagera och i oktober gjorde intresserade personer i Lappfj\u00e4rd en titt p\u00e5 k\u00e4llomr\u00e5dena.<\/p>\n

Som guide hade de direkt\u00f6r Rurik Nylund och de bes\u00f6kte platsen d\u00e4r vattenm\u00e4taren finns. Den \u00e4r utm\u00e4rkt p\u00e5 nedanst\u00e5ende karta med en stj\u00e4rna, som pilen pekar p\u00e5.<\/p>\n

Den h\u00e4r vattenm\u00e4taren ligger omkring 4 km sydv\u00e4st om TV-linkstationen p\u00e5 180 meters h\u00f6jd \u00f6ver havet. Vid bes\u00f6ket rann det 58 liter vatten per sekund och det 5\u00a0000 kubikmeter per dygn.<\/p>\n

Det har m\u00e4tts upp att under l\u00e5ngvariga torrperioder, s\u00e5 f\u00e5r Lappfj\u00e4rds \u00e5 80 % av sitt vatten fr\u00e5n k\u00e4llorna p\u00e5 Lauhanvuori. Till exempel under den rekordtorra sommaren 1969 s\u00e5 rann det 1\u00a0800 liter per sekund i \u00e5n, medan det i N\u00e4rpes \u00e5 rann 150 liter och i Tj\u00f6ck \u00e5 endast 14 liter per sekund.<\/p>\n

\u201dSamarbetsorganet f\u00f6r Lappfj\u00e4rds \u00e5\u201d slog larm och uppvaktade vattendistriktet, som skulle ta st\u00e4llning till problemet.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta ser vi bra Lappfj\u00e4rds \u00e5 med alla bifl\u00f6den. Vid den bl\u00e5a pilen och stj\u00e4rnan ser vi var m\u00e4tstationen f\u00f6r k\u00e4llorna p\u00e5 Lauhanvuori ligger.<\/figcaption><\/figure>\n

Landh\u00f6jningens inverkan p\u00e5 landskapet.<\/strong><\/h4>\n

Landh\u00f6jningen har p\u00e5verkat landskapet i Dagsmark och 100 \u00e5r efter v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan l\u00e5g kusten vid Verkforsen eller Storbroforsen. P\u00e5 200-talet l\u00e5g Bottenhavskusten vid Gamlaforsen eller Nylundas forsen och p\u00e5 500-talet gick den vid Klemets forsen. P\u00e5 800-talet gick vattnet upp till Storfors och Ragnarsvik vid Flak\u00e5sen och p\u00e5 900-talet fanns kusten vid det som vi kallar P\u00e4rusforsen, men som f\u00f6rr hette H\u00f6gforsen, H\u00e5koski eller R\u00e5ksforsen.<\/p>\n

\"\"
F\u00f6r 1000 \u00e5r sedan var strandlinjen betydligt l\u00e4ngre \u00f6sterut \u00e4n i dag. Av Lappfj\u00e4rd syntes endast Mangsbacken, Kladdbacken och Knusbacken som sm\u00e5 \u00f6ar i fj\u00e4rden. P\u00e5 Lappfj\u00e4rdsv\u00e4gen i Perus s\u00e5 syns det fortfarande tydligt var strandlinjen gick i n\u00e4rheten av Silanders g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Eftersom P\u00e4rusforsen har en fallh\u00f6jd p\u00e5 mer \u00e4n 4 meter s\u00e5 l\u00e5g kusten p\u00e5 detta st\u00e4lle i hela 400 \u00e5r och l\u00e4ngs landsv\u00e4gen mellan Lappfj\u00e4rd och Perus, s\u00e5 syns det bra vid Silanders g\u00e5rd var kusten gick i l\u00e5nga tider. Nedanf\u00f6r den lilla backen v\u00e4xer det vass i dikena men ovanf\u00f6r ingenting.<\/p>\n

\"\"
I b\u00f6rjan av 1300-talet var Lappfj\u00e4rds \u00e5 inemot 7 km kortare \u00e4n vad den \u00e4r i dag. \u00c5n rann ut i havet ungef\u00e4r nedanf\u00f6r v\u00e4gkorsningen till B\u00f6tom. Fr\u00e5n stranden uppstr\u00f6ms var markerna mycket l\u00e5gl\u00e4nta och de h\u00e4r omr\u00e5dena sv\u00e4mmade s\u00e4kert \u00f6ver med j\u00e4mna mellanrum.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rst p\u00e5 1300- och 1400-talet gick kusten vid Holmforsen i Lappfj\u00e4rd och efter 100 \u00e5r till vid Sandgrundsforsen eller Nybroforsen. Lappfj\u00e4rd by ligger i dag p\u00e5 en h\u00f6jd av 4 – 6 meter ovanf\u00f6r havet, vilket betyder att det slutligen steg ur havet f\u00f6rst p\u00e5 1500 – 1600- talet. Den h\u00e4r tiden sv\u00e4mmade byn \u00f6ver vid varje v\u00e5rflod och ocks\u00e5 vid l\u00e4ngre regnperioder, s\u00e5 bebyggelsen koncentrerades till de h\u00f6gre backarna, s\u00e5som Kullan (13-14 m.\u00f6.h) , Bruskbackan (16 m.\u00f6.h), Knusbackan (13 m.\u00f6.h), Kladdbackan (10 m.\u00f6.h), Hindersbackan (8 m.\u00f6.h) och Mangsbackan (13 m.\u00f6.h). P\u00e5 2010-talet byggdes det dammar l\u00e4ngs hela \u00e5n i Lappfj\u00e4rd, som skall skydda omr\u00e5det vid h\u00f6gt vattenst\u00e5nd.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 str\u00e4ckan fr\u00e5n Dagsmark till havet kallas \u00e5n f\u00f6r Lappfj\u00e4rds \u00e5 medan den fr\u00e5n Dagsmark upp till k\u00e4llorna p\u00e5 Lauhavuori kallas f\u00f6r Isojoki. P\u00e5 en karta \u00f6ver Finlands j\u00e4rnv\u00e4gar fr\u00e5n \u00e5r 1921 ser vi dock att \u00e5n kallas f\u00f6r Uronjoki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I centrala Dagsmark rinner Lill\u00e5n ut i huvudf\u00e5ran och p\u00e5 \u00c5backan n\u00e4ra gr\u00e4nsen till B\u00f6tom finns flera bif\u00e5ror.
H\u00e4r en karta fr\u00e5n slutet av 1800-talet \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5 med alla dess tillfl\u00f6den.<\/figcaption><\/figure>\n

Forsar i Dagsmark:<\/strong><\/h3>\n

Inom Dagsmark finns flera forsar och i de flesta forsarna byggdes i tiderna s\u00e5gar eller kvarnar. Redan p\u00e5 1600-talet fanns flera s\u00e5gkvarnar men i dag finns inga s\u00e5gar, kvarnar eller elektricitetsverk som drivs av vattenkraft. Vissa forsar har flera namn och det f\u00f6rorsakar en viss f\u00f6rvirring \u00e4nnu i dag.<\/p>\n

L\u00e4ngst upp ligger Kornb\u00e4ckforsen med en fallh\u00f6jd p\u00e5 1,7 m och den ligger ca 36 meter \u00f6ver havsytan. F\u00f6ljande \u00e4r Villurinkoski som \u00e4r 1,5 km l\u00e5ng och har en fallh\u00f6jd p\u00e5 11,5 m. Sedan f\u00f6ljer Kl\u00e4ppforsen, \u00f6sterom dagens Mellan\u00e5 Plant p\u00e5 gr\u00e4nsen till B\u00f6tom och d\u00e4r fanns det tiderna en s\u00e5g och en kvarn som \u00e4gdes av Oskari Penttinen. Kl\u00e4ppforsen har en fallh\u00f6jd p\u00e5 1,9 m.<\/span><\/p>\n

Verkforsen.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
I centrala Dagsmark finns Verkforsen, som vissa kallar f\u00f6r Brobackforsen eller Storbroforsen. Ocks\u00e5 d\u00e4r har det funnits en kvarn och s\u00e5g l\u00e5ngt tillbaka i tiden men som p\u00e5 1920-talet byggdes om till elverk. H\u00e4r en karta fr\u00e5n 1897 d\u00e4r kvarnen, dammen och Storbron finns inritade. Verkforsen har en fallh\u00f6jd om 1,8 meter. F\u00f6r \u00f6ver 2000 \u00e5r sedan l\u00e5g havskusten just p\u00e5 detta st\u00e4lle men p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen har kusten nu flyttats n\u00e4rmare 20 km l\u00e4ngre v\u00e4sterut.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om s\u00e5gkvarnen och elverket i Verkforsen, s\u00e5 klicka <\/span>H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n

Gamlaforsen.<\/strong><\/h4>\n

Den fors som p\u00e5 gamla kartor heter Gamlaforsen kallas ocks\u00e5 f\u00f6r Nylundas forsen, Verkforsen eller Vadarforsen. H\u00e4r nedan en gammal karta fr\u00e5n 1901 \u00f6ver Gamlaforsen d\u00e4r ocks\u00e5 dammen och Viktor Nylunds elektricitetsverk \u00a0\u00e4r inritat. Detta elverk startade redan \u00e5r 1915 och var allts\u00e5 det f\u00f6rsta i hela Lappfj\u00e4rds kommun. Gamla forsen har en fallh\u00f6jd om 2,4 m.<\/span><\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta s\u00e5 ser vi att forsen nedanf\u00f6r Nylundas kallas f\u00f6r Gamlaforsen.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund, som byggde b\u00e5de s\u00e5g, snickeri och elverk i Gamlaforsen, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Klemetsforsen.<\/strong><\/h4>\n
\"I
I Klemetsforsen har det funnits en kvarn som drevs med vatten allt sedan 1600-talet. H\u00e4r en karta fr\u00e5n \u00e5r 1897 som visar forsen, Klemets bron och kvarnens placering. Klemets forsen har en fallh\u00f6jd om 2,4 m.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om kvarnen vid Klemetsforsen, s\u00e5 klicka H\u00c4R!\u00a0\u00a0<\/strong><\/span><\/a>Vill du l\u00e4sa mera om Klemets bro, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Storfors.<\/strong><\/h4>\n
\"I
I Storfors finns Flack\u00e5sforsen eller Landg\u00e4rdsforsen och d\u00e4r hade det funnits en kvarn och s\u00e5g sedan \u00e5r 1781. F\u00f6rst p\u00e5 \u00e5ns s\u00f6dra sida men i slutet p\u00e5 1800-talet byggdes den p\u00e5 den norra sidan. Denna fors har en fallh\u00f6jd p\u00e5 1,2 m. H\u00e4r en karta fr\u00e5n 1890 \u00f6ver Flack\u00e5sforsen d\u00e4r s\u00e5gen finns utritad.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om kvarnarna, s\u00e5gen och elverket i Storfors, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

N\u00e5gra hundra meter v\u00e4sterut fr\u00e5n Storfors ligger Ragnarsvik, som i tiderna ocks\u00e5 hade betydande s\u00e5g- och kvarnverksamhet. Vill du l\u00e4sa mera om Ragnarsvik, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

700 meter nedstr\u00f6ms fr\u00e5n Ragnarsvik ligger Storholmen, som \u00e4r den st\u00f6rsta i Lappfj\u00e4rds \u00e5. Vill du l\u00e4sa mera om den natursk\u00f6na holmen, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"Precis
Precis som namnet s\u00e4ger har det i Kvarn\u00e5 funnits en kvarn i tiderna och inte bara en utan det var tv\u00e5. Den ena var bel\u00e4gen p\u00e5 Malarudden mittemot nuvarande Kvarn\u00e5 S\u00e5g och den l\u00e5g l\u00e4ngre mot byn..<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I Tuimala-forsen i Kornb\u00e4cken byggdes \u00e5r 1925 ett elkraftverk av lokala krafter men som sedan s\u00e5ldes \u00e5t Jyllinkosken S\u00e4hk\u00f6. Rester av detta kraftverk finns fortfarande kvar. P\u00e5 kartan ser vi var kraftverket fanns.<\/figcaption><\/figure>\n

Vi ser att det i alla forsar har det funnits s\u00e5gkvarnar sedan l\u00e5nga tider tillbaka. Sedan 1600-talet drev Dagsmarkborna en kvarn i Korsb\u00e4ck, ca 300 meter nedanf\u00f6r nuvarande bron. Allts\u00e5 det var redan innan det fanns n\u00e5gon fast bos\u00e4ttning d\u00e4r och den skulle kanske vara kvar \u00e4nnu om inte v\u00e5rfloden skulle ha f\u00f6rt bort den ca 1840. Kvarnen l\u00e5g vid Storgropen, som sedan Lill\u00e5n r\u00e4tades ut p\u00e5 1950-talet ligger lite p\u00e5 sidan om den nuvarande dragningen.<\/p>\n

Slutligen kan vi konstatera att Lappfj\u00e4rd \u00e5 med dess vattenkraft har haft en stor betydelse f\u00f6r Dagsmark by. De b\u00f6rdiga \u00e5krarna l\u00e4ngs \u00e5n har ocks\u00e5 bidragit till det ekonomiska v\u00e4lst\u00e5nd som alltj\u00e4mt r\u00e5der i omr\u00e5det. Lappfj\u00e4rds \u00e5s betydelse f\u00f6r utvecklingen i Dagsmark \u00e4r s\u00e5 pass stor att vi gott kan p\u00e5st\u00e5 att utan \u00e5n skulle inte Dagsmark finnas till i dag.<\/p>\n

Foton.<\/h3>\n
\"\"
I centrala Dagsmark utmynnar Lill\u00e5n i huvudf\u00e5ran och mitt i Selim Bj\u00f6rses foto syns den natursk\u00f6na ”\u00c5ddin” d\u00e4r Westerbacks st\u00e5tliga g\u00e5rd \u00e4r skymd av vegetationen. Under Stora bron till v\u00e4nster syns det elkraftverk som byggdes d\u00e4r en s\u00e5gkvarn stod i tiderna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r spegelblank kan Lappfj\u00e4rds \u00e5 vara under en vacker f\u00f6rsommardag \u00e5r 2018. Fotot \u00e4r taget av Kim Hammarberg och det \u00e4r taget uppstr\u00f6ms fr\u00e5n Storbron i centrala Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e5gra laxar finns inte i Lappfj\u00e4rds \u00e5, men d\u00e4remot finns det gott om havs\u00f6ringar, som f\u00f6r tydlighetens skull inte \u00e4r n\u00e5gon laxfisk. H\u00e4r visar Elina Henttonen upp en havs\u00f6ring p\u00e5 5,5 kg, 83 cm l\u00e5ng som pappa Raimo hade dragit upp i P\u00e4rusforsen i maj 1985.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Kim
Kim Hammarbergs foto fr\u00e5n Verkforsen d\u00e4r rester av den gamla dammen kan sk\u00f6njas. Fotot fr\u00e5n f\u00f6rsommaren 2018.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Utsikt fr\u00e5n Nybroen i Lappfj\u00e4rd. Till v\u00e4nster syns Nybroparkens estrad. Foto fr\u00e5n juni 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dammen vid Nybroen i Lappfj\u00e4rds centrum leder in vatten i kanalen till Sandgrunds s\u00e5g. I bakgrunden syns folkh\u00f6gskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e5n bron \u00f6ver riks\u00e5ttan ner mot havet \u00e4r Lappfj\u00e4rds \u00e5 invallad och ovanp\u00e5 vallarna finns det fina v\u00e4gar. Foto fr\u00e5n juni 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I Lappfj\u00e4rds \u00e5s nedre lopp finns det inga stora forsar och h\u00f6jdskillnaden i \u00e5n fr\u00e5n bron \u00f6ver riks\u00e5ttan och ner till havet \u00e4r under 2 meter. H\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r det \u00e4nnu 1,6 km ner till fj\u00e4rden.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund 2013, uppdaterades i februari 2017.\u00a0 L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa en dikt om Lappfj\u00e4rd \u00e5 som Ragnar Backlund publicerade i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1991, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Gunnar Gr\u00f6ndahl som var en sann naturv\u00e4n hade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rds \u00e5<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2854","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2854"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22799,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854\/revisions\/22799"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2854"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}