{"id":26415,"date":"2026-11-21T23:33:36","date_gmt":"2026-11-21T21:33:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26415"},"modified":"2026-11-21T23:33:36","modified_gmt":"2026-11-21T21:33:36","slug":"nar-bonderna-hade-egna-skutor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26415","title":{"rendered":"N\u00e4r b\u00f6nderna hade egna skutor"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Nedtecknat av Hilma Stockhammar och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten 28.11.1944. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2026.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>B\u00f6nderna i de syd\u00f6sterbottniska kustsocknarna hade med egna farkoster idkat handel med Stockholm och \u00c5bo sedan urminnes tider. De ans\u00e5g sig ha seglationsfrihet p\u00e5 grund av ett mycket gammalt privilegiebrev, vari konung Magnus Eriksson Smek \u00e5r 1348 beviljat b\u00f6nderna i N\u00e4rpes, Mustasari och Peders\u00f6re r\u00e4tt till handel med Stockholm. Lappfj\u00e4rd och Skaftung tillh\u00f6rde denna tid N\u00e4rpes socken. Privilegiet stadf\u00e4stes sedermera \u00e5r 1357 av konung Magnus son Erik.<\/p>\n<p>Det blev Gustav Wasa som med sin ekonomiska blick ins\u00e5g att b\u00f6nderna f\u00f6r det allm\u00e4nna b\u00e4sta borde s\u00e4lja sina varor till n\u00e4rmaste stad, d\u00e5 ju st\u00e4derna som s\u00e5dana var beroende av de inkomster de kunde f\u00e5 av handel och sj\u00f6fart. Gustav Wasa f\u00f6rbj\u00f6d d\u00e4rf\u00f6r \u00e5r 1533 de finl\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nderna all handel och seglation. \u00c5r 1552 var han \u00e5nyo tvungen att f\u00f6rnya sitt p\u00e5bud och hotade med livsstraff de b\u00f6nder som inte s\u00e5lde sina varor till st\u00e4derna.<\/p>\n<p>Borgerskapet i st\u00e4derna gladde sig \u00f6ver att som de ans\u00e5g, b\u00f6ndernas urgamla seglationsr\u00e4tt s\u00e5lunda blivit upph\u00e4vd. B\u00f6nderna s\u00e5g p\u00e5 saken med andra \u00f6gon. De fortsatte sina resor n\u00e4r tillf\u00e4lle gavs och menade att det ena kungsordet kunde vara lika gott som det andra, i synnerhet som det p\u00e5stods att Gustav Vasa i b\u00f6rjan av sin regering bifallit till privilegiebrevet av \u00e5r 1357.<\/p>\n<p>S\u00e5 stod sakerna n\u00e4r Gustav II Adolf \u00e5r 1614 f\u00f6rbj\u00f6d bondehandeln i allm\u00e4nhet, med undantag f\u00f6r de \u201efinska sk\u00e4rb\u00f6nderna\u201c, som skulle \u00e4ga r\u00e4tt till handel med Stockholm. D\u00e4rmed avs\u00e5gs v\u00e4l inte \u00d6sterbotten som den tiden \u00e4nnu inte r\u00e4knades till \u201ddet egentliga Finland\u201d men kungens ord tolkades s\u00e5 av \u00d6sterbottens b\u00f6nder. Den tiden, innan Kristinestad grundades, var det Vasaborgarna som klagade \u00f6ver den syd\u00f6sterbottniska bondeseglationen. Efter Kristinestads tillkomst, avs\u00e5gs naturligtvis att staden p\u00e5 Kopp\u00f6n skulle beh\u00e4rska traktens handel och seglation. D\u00e4rmed b\u00f6rjade den segslitna striden mellan stad och landsbygd som sedan p\u00e5gick n\u00e4rmare 200 \u00e5r.<\/p>\n<p>St\u00e4dernas borgare och \u00e4mbetsm\u00e4n uppvaktade s\u00e5lunda flera g\u00e5nger under tidernas lopp regeringen i avsikt att st\u00e4vja den fria bondeseglationen som var till s\u00e5 stort men f\u00f6r stadens framg\u00e5ng och utveckling. Det var p\u00e5 Karl XI:s tid som b\u00f6nderna fick medh\u00e5ll. Men senare inskr\u00e4nktes dessa frir\u00e4ttigheter s\u00e5 att endast de vid \u201dsj\u00f6kanten\u201c boende b\u00f6nderna, vars \u00e4gor gr\u00e4nsade till havet, och som idkade fiske och s\u00e4lskytte och skattades f\u00f6r dessa n\u00e4ringsgrenar skulle f\u00e5 fri handelsr\u00e4tt p\u00e5 Stockholm och \u00c5bo. I Lappfj\u00e4rds socken fick endast Skaftung s\u00e5dan r\u00e4tt. Detta var tiden n\u00e4rmast f\u00f6re stora ofreden.<\/p>\n<p>Detta beslut f\u00f6ranledde att allmogen i s\u00f6dra \u00d6sterbotten protesterade vid 1723 \u00e5rs riksdag. \u00c5r 1726 samlades deputerade fr\u00e5n Vasa, Nykarleby, Jakobstad och Kristinestad, samt allmoge fr\u00e5n sj\u00f6socknarna mellan Peders\u00f6re och Lappfj\u00e4rd, f\u00f6r att under landsh\u00f6vdingens \u00f6verinseende verkst\u00e4lla en ordentlig unders\u00f6kning i bondeseglationens segslitna tvistefr\u00e5ga.<\/p>\n<p>N\u00e4rpesborna beg\u00e4rde d\u00e5 seglationsfrihet p\u00e5 \u201dStockholm och andra orter p\u00e5 v\u00e4stersidan\u201coch i lappfj\u00e4rdsbornas skrivelse uppr\u00e4knades f\u00f6ljande byar s\u00e5som av gammalt ber\u00e4ttigade till sj\u00f6fart: Sideby, Skaftung, H\u00e4rkmeri, Lappfj\u00e4rd, \u00d6mossa och Tj\u00f6ck. B\u00f6nderna h\u00e4nvisades d\u00e5 givetvis till 1696 \u00e5rs regeringsbeslut enligt vilket endast vissa s\u00e4rpr\u00e4glade sk\u00e4rg\u00e5rdsbyar tillerk\u00e4ndes seglationsfrihet. I Lappfj\u00e4rd s\u00e5ledes endast Skaftung by.<\/p>\n<p>Men \u00e5r 1733 erh\u00f6ll dessa sj\u00f6farande b\u00f6nder en stor l\u00e4ttnad, d\u00e4rigenom att de slapp, att som f\u00f6rut, bes\u00f6ka tullkamrar, visiteras och f\u00f6rpassas. Nu beh\u00f6vde de erl\u00e4gga endast enkel tull p\u00e5 den ort dit de seglat och d\u00e4r deras vara skulle f\u00f6rs\u00e4ljas. Den bondeseglation som hela tiden trots f\u00f6rbud, skett i smyg, tog givetvis d\u00e5 raskare fart, helst som b\u00f6nderna endast beh\u00f6vde uppvisa intyg att de medf\u00f6rde varor av \u201degen avel\u201c vilket var om\u00f6jligt kontrollera.<\/p>\n<p>N\u00e4r man talar om smuggling i de syd\u00f6sterbottniska sk\u00e4rg\u00e5rdsbyarna, m\u00e5ste man ta med i r\u00e4kningen att detta \u00e4r n\u00e5got som g\u00e5tt i arv genom \u00e5rhundraden, p\u00e5 grund av den tidtals f\u00f6rbjudna bondeseglationen och det smussel som uppfanns f\u00f6r allt kringg\u00e5 lagens stundom ganska godtyckliga och olikartade best\u00e4mmelser. Bonden-fiskaren-skutskepparen ans\u00e5g sig ha st\u00f6d i det gamla kungsordet och betraktade alla senare p\u00e5bud s\u00e5som or\u00e4ttvisa. Det g\u00e4llde att klara levebr\u00f6det och vad man \u00e4n skyllt syd\u00f6sterbottningen f\u00f6r, handlingskraft har befolkningen alltid \u00e4gt.<\/p>\n<p>Tullens folk ans\u00e5gs av gammalt som \u201dnaturliga fiender\u201c.<\/p>\n<p>P\u00e5 grund av nya klagom\u00e5l fr\u00e5n st\u00e4dernas sida, tog regeringen genom landsh\u00f6vding Fr\u00f6lich \u00e5r 1737 \u00e5nyo upp fr\u00e5gan. Det blev vid ett sammantr\u00e4de p\u00e5 Korsholm och d\u00e4rvid f\u00f6rdes Kristinestads talan av stadens energiska borgm\u00e4stare Aniphas Parment. Denne kom till och med med en beskrivning \u00f6ver f\u00f6rh\u00e5llandena i Kristinestadstrakten. Borgm\u00e4stare Parment hade ingenting att anm\u00e4rka emot Sidebys och Skaftungs seglationsfrihet. Sideby hade 6 hemman, Skaftung 4 \u201dmed svaga \u00e5krar och \u00e4ngar men tillr\u00e4ckligt med skog. De kom dock till r\u00e4tta med sitt \u00e5ker- och svedjeland samt fiskevatten och hade sedan freden p\u00e5 sexton \u00e5r ej seglat, emedan de f\u00f6re flykten blott tagit skada av sin seglation, Sideby hade godvilligt s\u00e5lt sitt fartyg till staden.\u201c<\/p>\n<p>Detta enligt Kristinestads historia, som dock p\u00e5 tal om Tj\u00f6ck f\u00f6rt\u00e4ljer:<\/p>\n<p>Borgm\u00e4star Parments p\u00e5st\u00e5enden var visserligen dikterade av hans synnerligen varma intresse f\u00f6r stadens b\u00e4sta, men de var inte \u00f6verensst\u00e4mmande med r\u00e4tta f\u00f6rh\u00e5llanden. I sj\u00e4lva verket hade b\u00f6nderna s\u00e5v\u00e4l i Lappfj\u00e4rd som i Tj\u00f6ck sedan urminnes tider handel p\u00e5 Stockholm. Men Parment p\u00e5stod om Tj\u00f6ck att \u201ede hade varken f\u00f6re eller efter freden seglat\u201c.<\/p>\n<p>Parment bestred s\u00e5lunda energiskt de f\u00f6rm\u00f6gnare byarnas r\u00e4tt till seglation, d\u00e5 han d\u00e4remot inte brydde sig om att protestera mot de svagare byarnas s\u00e5som Sideby, Skaftung och Pjelax, vilka han givetvis ans\u00e5g mindre farliga.<\/p>\n<p>P\u00e5 sammantr\u00e4det i Korsholm upplystes ocks\u00e5 om att de av b\u00f6nderna anv\u00e4nda fartygen var av 6\u20137 famnars l\u00e4ngd och med 7\u20138 mans bes\u00e4ttning. Denna \u201dbes\u00e4ttning\u201c bestod oftast av del\u00e4gare s\u00e5v\u00e4l i fartyg som last.<\/p>\n<p>Men s\u00e5 kom kriget igen och \u00e5rtionden gick, utan att st\u00e4dernas f\u00f6respr\u00e5kare lyckades trots m\u00f6ten och petitioner, f\u00e5 n\u00e5gon reda i bondeseglationens trassliga h\u00e4rva. Under tiden seglade b\u00f6nderna flitigt. F\u00f6r de sm\u00e5 kustst\u00e4derna var saken en livsfr\u00e5ga men regeringen i Stockholm hade f\u00f6r mycket annat att sk\u00f6ta om f\u00f6r att hinna bry sig om att reda ut strider mellan bondbyar och sm\u00e5 st\u00e4der i en fj\u00e4rran provins av riket.<\/p>\n<p>Men bakom ryggen p\u00e5 myndigheter och tullkammare seglade b\u00f6nderna till Stockholm med sina produkter och vem kunde skilja p\u00e5 vad som var bondens \u201degen avel\u201c eller s\u00e5dant som bonden sj\u00e4lvt ink\u00f6pt eller saluf\u00f6rde f\u00f6r sina bybors r\u00e4kning.<\/p>\n<p>Den fr\u00e5ga som segast bl\u00f6ttes och st\u00f6ttes var fr\u00e5gan huruvida allmogen i alla kustsocknar skulle anses ber\u00e4ttigad till seglation, eller blott vissa byar. Egentligen var det ju st\u00e4derna som borde ha haft lagen p\u00e5 sin sida men b\u00f6nderna var sega och envisa och regeringen s\u00e5g oftast mellan fingrarna eller hade f\u00f6ga tid med dessa saker. \u00c5r 1786 f\u00f6rbj\u00f6ds visserligen allmogen att begagna st\u00f6rre d\u00e4ckade fartyg \u00e4n av 50 l\u00e4ster. Men fr\u00e5n det rika N\u00e4rpes ensamt gjorde ett 20-tal fartyg flera resor \u00e5rligen till \u00c5bo. L\u00e4ngre tillbaka i tiden var seglationstiden inskr\u00e4nkt till enbart h\u00f6sten, d\u00e5 jordbruksprodukter l\u00e4mpligen kunde fraktas till Stockholm p\u00e5 samma g\u00e5ng som den n\u00f6tboskap fr\u00e5n kristinestadstrakten som ans\u00e5gs som den b\u00e4sta fr\u00e5n Finland saluf\u00f6rdes. Kanske har det \u00f6sterbottniska ordspr\u00e5ket: \u201eMan ska ta hustru norrifr\u00e5n men ko s\u00f6derifr\u00e5n\u201c uppkommit av detta rykte om kristinestadsnejdens goda mj\u00f6lkkor?<\/p>\n<p>N\u00e4r Finland kommit under Ryssland, uppvaktades kejsar Alexander I och den syd\u00f6sterbottniska bondeseglationens segslitna, ja outslitliga fr\u00e5ga, kom \u00e5ter p\u00e5 tal, men n\u00e5got resultat synes det inte ha kommit till. Inte f\u00f6r Kristinestads del \u00e5tminstone, och fr\u00e5n 1800-talet har traditionen bevarat m\u00e5nga muntliga ber\u00e4ttelser om dessa sm\u00e5 bondefartyg som seglade p\u00e5 Stockholm och \u00c5bo.<\/p>\n<p>I Skaftung visste gammalt folk att ber\u00e4tta mycket. Borgm\u00e4star Parment kunde nog ha r\u00e4tt i vissa fall i den saken att b\u00f6nderna stundom led skada av sin seglation. S\u00e5lunda ruinerades ett flertal skaftungb\u00f6nder under senare delen av 1800-talet, p\u00e5 grund av fartygsf\u00f6rlust och olyckor i samband med f\u00f6rlisningar. Att fylleriet ocks\u00e5 blomstrade upp under dessa l\u00e5ngf\u00e4rder p\u00e5 sj\u00f6n \u00e4r sj\u00e4lvklart vilket belyses av gammalt folks historier. Men i g\u00e5rdarna var s\u00e5v\u00e4l porslinet, som b\u00f6ckerna och sidenhuvuddukarna minnen fr\u00e5n dessa f\u00e4rder till Stockholm.<\/p>\n<p>Slutligen en gammal historia fr\u00e5n Skaftung: N\u00e5gra b\u00f6nder som gemensamt \u00e4gde en liten skuta, erh\u00f6ll traktering vid n\u00e5got h\u00f6gtidligt tillf\u00e4lle. Efter\u00e5t beklagade sig en av del\u00e4garna, som ans\u00e5g sig ha f\u00e5tt f\u00f6r skral del av v\u00e5tvaran: \u201dJag ha t\u00f6tta deilin, men feg minta tupin\u201d.<br \/>\nDet betyder ungef\u00e4r \u201dJag har st\u00f6rsta delen men fick minsta supen\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nedtecknat av Hilma Stockhammar och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten 28.11.1944. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2026. B\u00f6nderna i de syd\u00f6sterbottniska kustsocknarna hade med egna farkoster idkat handel med Stockholm och \u00c5bo sedan urminnes tider. De ans\u00e5g sig ha seglationsfrihet p\u00e5 <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26415\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  N\u00e4r b\u00f6nderna hade egna skutor<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22154,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26415","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26415","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26415"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26415\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26416,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26415\/revisions\/26416"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22154"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26415"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}