{"id":26396,"date":"2026-11-20T23:07:53","date_gmt":"2026-11-20T21:07:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26396"},"modified":"2026-11-20T23:07:53","modified_gmt":"2026-11-20T21:07:53","slug":"jullyktor-och-julkors","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26396","title":{"rendered":"Jullyktor och julkors"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Hilma Stockhammars text publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 23.12.1944. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2026.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Den som v\u00e4xt upp i Sideby socken och firat sina barndomsjular d\u00e4r. vet vilken betydelsefull roll julkorsen och jullyktorna spelade i byarnas julfirande. N\u00e4r man i tidig morgonstund \u00e5kte till julottan i Sideby kyrka, r\u00e4knade barnen med sp\u00e4nt intresse lyktornas antal p\u00e5 de olika g\u00e5rdarnas flaggst\u00e4nger. Deras olikf\u00e4rgade silkespappersrutor i r\u00f6tt, bl\u00e5tt, gult och gr\u00f6nt lyste likt stor stadens neonljus i v\u00e5ra dagar och den flaggst\u00e5ng som uppbar de flesta lyktorna besk\u00e5dades med beundran och en smula avundsjuka.<\/p>\n<p>I den g\u00e5rden hade pojkarna varit duktigast. Fr\u00e5n min barndom minns jag dessa kyrkf\u00e4rder vid bj\u00e4llerklang n\u00e4r ljusen i stugf\u00f6nstren erinrade om att folk \u00f6verallt var p\u00e5 benen f\u00f6r att fira juldagsmorgnar och bereda sig f\u00f6r ottef\u00e4rd. I norra \u00e4ndan av Sideby kyrkby r\u00e4knade man noga alla de granna papperslyktorna: M\u00e5nne pojkarna d\u00e4r var duktigare \u00e4n hemma i Skaftung?<\/p>\n<p>Men hur man \u00e4n r\u00e4knade och j\u00e4mf\u00f6rde, kom man till resultatet att ingen annan g\u00e5rd hade s\u00e5 granna lyktor och julkors som Erland Sundn\u00e4s i Skaftung i v\u00e4stran \u00e4ndan. I den g\u00e5rden var julkorsen n\u00e5got extra och troligt \u00e4r att de var de finaste och mest ursprungliga exemplar som funnits i v\u00e5r tid i de syd\u00f6sterbottniska byarna. Erland Sundn\u00e4s julkors borde aldrig f\u00e5 falla i gl\u00f6mska ty de har etnografiskt intresse.<\/p>\n<p>Dessa \u00f6sterbottniska julkors, kallas i s\u00f6dra Finland Tomaskors och restes vid tomas m\u00e4ss den 21 december, n\u00e4r man ans\u00e5g att julen tog sin b\u00f6rjan fordomdags. De restes p\u00e5 \u00e5rets kortaste dag, n\u00e4r m\u00f6rkret ruvade tyngst \u00f6ver jorden. Det heliga korsets tecken skulle skydda g\u00e5rdens helgfrid f\u00f6r onda makter. Att julkorset dessutom pyntades med tallris, \u00e5syftade i forna tider att symbolisera livets och naturens f\u00f6rnyelse. Den 22 december var natten redan n\u00e5gra fattiga sekunder kortare &#8230;<\/p>\n<p>Tomaskorsen eller julkorsen har sitt ursprung fr\u00e5n katolsk tid i Finland. \u00c4nnu p\u00e5 1600-talet hyllade b\u00f6nderna i Tavastland den katolska seden att resa ett stort kors utanf\u00f6r sin g\u00e5rd. I s\u00f6dra Europa, l\u00e4r dessa kors finnas lite varstans i byarna, p\u00e5 samma vis som de talrikt f\u00f6rekommande madonnabilderna vid v\u00e4gsk\u00e4len.<\/p>\n<p>Kyrkornas takprydnader, de rikt utsirade j\u00e4rnkorsen, ha v\u00e4l stundom st\u00e5tt modell f\u00f6r tomaskorsen i \u00c5bo sk\u00e4rg\u00e5rd. Var de syd\u00f6sterbottniska b\u00f6nderna tog sina modeller ifr\u00e5n \u00e4r v\u00e4l h\u00f6ljt i dunkel men s\u00e4kerligen g\u00e5r deras ursprung l\u00e5ngt tillbaka i seklerna. I v\u00e5r almanacka st\u00e5r \u00e4nnu ordet Korsm\u00e4ssa, den dag n\u00e4r korset bars i procession ut p\u00e5 \u00e5krarna f\u00f6r att skydda \u00e5rets s\u00e5dd och v\u00e4lsigna sommarens gr\u00f6da. Denna katolska sed firades i maj m\u00e5nad och f\u00f6rekommer \u00e4n idag i katolska l\u00e4nder. Och fast\u00e4n Finland i \u00e5rhundraden varit protestantiskt, kvarlever n\u00e5got av det forna katolska s\u00e5som nu i form av julkors och till exempel bruket av granar vid begravningar. Stundom pyntades korsen med halm i vissa trakter.<\/p>\n<p>Bruket att fira julhelgen med julkors och jullyktor \u00e4r en f\u00f6rn\u00e4mlig \u00e5lderdomlig sed. Att de f\u00f6rstn\u00e4mnda funnits i s\u00e5 vackra exemplar just i Skaftung \u00e4r n\u00e5got att vara stolt \u00f6ver. Det \u00e4r en tradition som b\u00f6r v\u00e5rdas. En tradition som h\u00f6r landsbygden till. Den enda \u00f6sterbottniska stad som upptagit och bevarat n\u00e5got av denna gamla tradition \u00e4r Jakobstad. D\u00e4r l\u00e4r man \u00e4n i dag resa julkors p\u00e5 torget och h\u00e4nga upp juldekorationer \u00f6ver gatorna. I Jakobstad har dessa dekorationer formen av ett kors, ett ankare och ett hj\u00e4rta: Tro, hopp och k\u00e4rlek.<\/p>\n<p>Men landsbygden kring Jakobstad har jullyktor p\u00e5 flaggst\u00e4ngerna liksom i Syd\u00f6sterbotten. Och det riktiga, \u00e4kta tomaskorset eller julkorset, fanns \u00f6verst p\u00e5 flaggst\u00e5ngen hos Sundn\u00e4s i Skaftung, samt i f\u00f6renklad form p\u00e5 andra h\u00e5ll inom Sideby socken. S\u00e4kert har de ocks\u00e5 f\u00f6rekommit i andra olikartade former i andra \u00f6sterbottniska byar. Men de i Sideby socken var nog de finaste. Deras m\u00e4stare, bonden Erland Sundn\u00e4s, har nu i m\u00e5nga \u00e5r vilat i graven i Kilhagan i Sideby. Men intresset och kunnigheten har s\u00e4kert g\u00e5tt i arv till efterkommande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hilma Stockhammars text publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 23.12.1944. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2026. Den som v\u00e4xt upp i Sideby socken och firat sina barndomsjular d\u00e4r. vet vilken betydelsefull roll julkorsen och jullyktorna spelade i byarnas julfirande. N\u00e4r man i <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26396\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Jullyktor och julkors<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22154,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26396","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26396","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26396"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26396\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26397,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26396\/revisions\/26397"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22154"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26396"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}