{"id":26295,"date":"2026-10-29T17:00:25","date_gmt":"2026-10-29T15:00:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26295"},"modified":"2026-10-29T17:00:25","modified_gmt":"2026-10-29T15:00:25","slug":"lauhan-vuori","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26295","title":{"rendered":"Lauhan vuori"},"content":{"rendered":"

Denna artikel om Lauhanvuori \u00e4r skriven p\u00e5 gammal finska och var inf\u00f6rd i \u201dOulun Wiikko-Sanomia\u201d 23.12.1854. Med AI:s hj\u00e4lp \u00e4r texten \u00f6versatt till modern och begriplig svenska. Artikeln skrevs i tiderna av signaturen A. A. och det var Vesa Rouvali fr\u00e5n Karvia som tipsade om artikeln.<\/strong><\/span><\/p>\n

Detta grusberg ligger en mil bort i nordost fr\u00e5n det kapell som h\u00f6r till Lappfj\u00e4rds socken vid Stor\u00e5, och en och en halv mil fr\u00e5n \u00e5sen Maaselk\u00e4, som g\u00e5r genom Kankaanp\u00e4\u00e4 socken. V\u00e4gen till bergets topp \u00e4r n\u00e4stan obem\u00e4rkt f\u00f6r den resande, eftersom berget \u00e4r l\u00e5ngsluttande och stiger en halv mil fr\u00e5n vilket h\u00e5ll man \u00e4n n\u00e4rmar sig. P\u00e5 toppen finns en stor k\u00e4lla och traktens sjuka brukar bes\u00f6ka den f\u00f6r att bota sina sjukdomar med dess vatten.<\/p>\n

Lite l\u00e4ngre ner fr\u00e5n toppen, p\u00e5 bergets s\u00f6dra sluttning finns en liten sj\u00f6 d\u00e4r man kan hitta fiskar som lokalbefolkningen kallar ”spet\u00e4lskefiskar”. De \u00e4r ungef\u00e4r en fot l\u00e5nga, fyllda med bruna och svarta fl\u00e4ckar, och man kan se sm\u00e5 taggar ovanf\u00f6r g\u00e4larna, p\u00e5 bukfenorna samt p\u00e5 ryggen. De anses giftiga av allmogen.<\/p>\n

L\u00e4ngre ner \u00e4n denna sj\u00f6 men p\u00e5 samma sluttning, finns tv\u00e5 mindre sj\u00f6ar \u201dLeikist\u00f6nkedon lammit\u201d och \u00e4nnu l\u00e4ngre ner finns en stenmur som \u00e4r en halv mil l\u00e5ng, som ortsbefolkningen kallar en ”stenj\u00e4tte” (kiwijata). Denna mur har f\u00f6rmodligen i forna tider varit en bef\u00e4stning f\u00f6r samerna mot det finska folket. F\u00f6r att unders\u00f6ka det antagandet m\u00e5ste man inte bara titta p\u00e5 murens yttre form, utan \u00e4ven p\u00e5 namnet p\u00e5 den hed (kangas) som ligger p\u00e5 s\u00f6dra sidan. Muren, som kanske \u00e4r 400 eller 500 \u00e5r gammal, \u00e4r fortfarande hel p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen. Heden kallas f\u00f6r \u201dRiitakangas\u201d, allts\u00e5 Tvistheden p\u00e5 svenska. Traktens inv\u00e5nare k\u00e4nner inte till n\u00e5gonting om detta.<\/p>\n

P\u00e5 bergets norra sida ligger sn\u00f6n kvar under hela sommaren, i synnerhet under kalla somrar. Fr\u00e5n berget har m\u00e5nga \u00e5ar sin b\u00f6rjan, varav \u201dWinm\u00e4isjoki\u201d \u00e4r den st\u00f6rsta i sitt \u00f6vre lopp. Den v\u00e4xer genom vatten fr\u00e5n Kaksoisj\u00e4rvi och Trumparinkoski-k\u00e4llan, vilka f\u00f6r vattnet vidare till Karvia \u00e5. N\u00e4ra den n\u00e4mnda bef\u00e4stningen b\u00f6rjar en \u00e5 som rinner genom Stor\u00e5 genom Lappfj\u00e4rd ut till havet.<\/p>\n

P\u00e5 norra sidan av toppen ligger Ahvenj\u00e4rvi, varifr\u00e5n en \u00e5 b\u00f6rjar som rinner genom Ilmola socken mot havet. Tv\u00e5 svenska mil nordost om toppen finns en klippa d\u00e4r man tror att det finns kopparmalm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna artikel om Lauhanvuori \u00e4r skriven p\u00e5 gammal finska och var inf\u00f6rd i \u201dOulun Wiikko-Sanomia\u201d 23.12.1854. Med AI:s hj\u00e4lp \u00e4r texten \u00f6versatt till modern och begriplig svenska. Artikeln skrevs i tiderna av signaturen A. A. och det var Vesa Rouvali Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lauhan vuori<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2854,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26295","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26295","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26295"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26296,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26295\/revisions\/26296"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}