{"id":26121,"date":"2026-09-08T22:26:21","date_gmt":"2026-09-08T19:26:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26121"},"modified":"2026-09-08T23:15:11","modified_gmt":"2026-09-08T20:15:11","slug":"forsta-storskiftet-i-slutet-av-1700-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26121","title":{"rendered":"F\u00f6rsta storskiftet i slutet av 1700-talet"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Lantm\u00e4tare Jonas H\u00f6gman gjorde \u00e5r 1770 en utredning \u00f6ver Dagsmark by, som han presenterade i 14 paragrafer. Originalet \u00e4r otydligt och finns p\u00e5 Landsarkivet och det \u00e4r enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga renskrivet av Lasse Backlund i september 2026:<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Beskrivning \u00f6ver Dagsmark bys \u00e4gor, uti Lappfj\u00e4rds socken, Korsholms S\u00f6dra F\u00f6gderi och \u00d6sterbottens H\u00f6vdinged\u00f6me, geometriskt avm\u00e4tt till st\u00f6rre delen av kommissionslantm\u00e4taren Herr Johan Bergentin, samt sedan till f\u00f6ljd av direktionens vid Lantm\u00e4terikommissionen i Finland, h\u00f6gste herr Ephraim Otto Runeberg f\u00f6rordnande av den 6 mars 1764 till skattl\u00e4ggning kompletterade, \u00e5ren 1770 och 1772 av Jon. Ers. H\u00f6gman, kommissionslantm\u00e4tare.<\/p>\n<ul>\n<li>1. Denna by som \u00e4r placerad p\u00e5 socknens allm\u00e4nningar p\u00e5 norra sidan av en genom deras by l\u00f6pande \u00e5, vilken har sitt ursprung utur Lauha k\u00e4lla och str\u00e4cker sitt lopp till saltsj\u00f6n. Byn \u00e4r bel\u00e4gen ifr\u00e5n moderkyrkan i Lappfj\u00e4rds by \u00be mil enligt b\u00e5de sommar- som vinterlandsv\u00e4g, till den n\u00e4rmaste k\u00f6pstaden Christinestad har hemmans \u00e5boerna 1 5\/8 mil och till marknadsplatsen, som h\u00e5lls \u00e5rligen uti Stor\u00e5 kapell av denna socken 2 \u00bc mil.<\/li>\n<li>2. I denna by finns 12 hemman och ett till som \u00e4r bel\u00e4get l\u00e4ngre bort, utom tv\u00e5 i senare tider anlagda nybyggen vilka \u00e4ven \u00e4r \u00bd mils distans fr\u00e5n B\u00f6hlbyn finns anlagda vilka sammanlagt med B\u00f6hlbyn utg\u00f6r 15 stycken av vilka 8 \u00e4r bondehemman och 7 kronohemman men av dessa \u00e4r Korsb\u00e4ck hemman \u00e5r 1753 skattlagt och de \u00f6vriga kronohemmanen till v\u00e4ntan bibeh\u00e5llna. Dessa hemman bebos av s\u00e4rskilda husb\u00f6nder, som till st\u00f6rsta delen nyttjar sammanblandade \u00e4gor, vilka till en del hemmans \u00e5boer medelst int\u00e4kter av utmarken s\u00f6kt f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e5 till \u00e5ker som \u00e4ng. Dock har dessa int\u00e4kter ej haft n\u00e5got avseende p\u00e5 proportionen hemmanen emellan, endast p\u00e5 vars och ens egen l\u00e4genhet och har en del hemmans\u00e5boer f\u00f6rutg\u00e5ngen laga syn sina int\u00e4kter f\u00f6rb\u00e4ttrade.<\/li>\n<li>3. \u00c5kern i denna by brukar hemmans\u00e5boerna uti 3 skiften, undantagandes den s\u00e5 kallade Stor\u00e5kern, vilken vattenfloden \u00e5r 1764 gjort s\u00e5 stor skada att de n\u00f6dgat hos konungens h\u00f6ga befallningshavare ans\u00f6kning g\u00f6ra om frihets \u00e5tnjutande f\u00f6r dess \u00e5ter i st\u00e5nd s\u00e4ttande, den de uti tv\u00e5 skiften tillika med flera sm\u00e5 \u00e5krar som samma \u00f6de underg\u00e5tt n\u00f6dgas nyttja och bruka, dessa hemmans\u00e5boer korns\u00e5dd till st\u00f6rre del \u00e4n r\u00e5g, dock ej fulla h\u00e4lften. Den b\u00e4sta jordm\u00e5nen best\u00e5r av svag lerjord, sand och lermylla som ej har stadig grund, s\u00e5 ock n\u00e5gorlunda god sandjord utf\u00f6rd i tredje graden. \u00c5krar fanns ocks\u00e5 av femte graden och dess lider nog av k\u00f6ld, i synnerhet den del av \u00e5kern, som ligger upp emot Kvarn\u00e5en och G\u00e4dd\u00e4ngs\u00e5kern, vartill de uti \u00e5branten bel\u00e4gna k\u00e4llor samt stora mossar med v\u00e5ta och skogiga parker som ligger f\u00f6r n\u00e4ra \u00e5kern \u00e4r st\u00f6rsta orsaken och kan v\u00e4l till n\u00e5gon del av hemmans\u00e5boerna sj\u00e4lva f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li>4. \u00c4ngarna som till st\u00f6rsta delen \u00e4r bel\u00e4gna p\u00e5 \u00f6mse sidor om \u00e5ar, som grenar sig uti fyra sm\u00e5 grenar som formar sig till sm\u00e5 \u00e5ar, utom andra b\u00e4ckar, alla med \u00e4ngar som tar stor skada av v\u00e5rfloden, som dem n\u00e4stan \u00e5rligen \u00f6verfl\u00f6dar och l\u00e4mnar efter sig till gr\u00e4sv\u00e4xternas f\u00f6rkv\u00e4vning sand och grus och annat r\u00e5sk, s\u00e5 att hemmens\u00e5boerna n\u00f6dgas n\u00e4stan \u00e5rligen upprensa de \u00e4ngarna innan de kan b\u00e4rgas, vilket f\u00f6rorsakar att de ringa v\u00e4xt av sig kasta. Samt bliver ofta till stor del f\u00f6rminskade av isg\u00e5ngen, som tar med sig stora f\u00e4lten och \u00e5ter l\u00e4ngre bort upp i markerna bel\u00e4gna \u00e4r till sin v\u00e4xt nog svaga och st\u00f6rre best\u00e5ende till st\u00f6rre delen av sandgrund med myrstackar, tuvor och mossa \u00f6verv\u00e4xande, s\u00e5 att det ej l\u00f6na s\u00e4rdeles b\u00e4rgningsm\u00f6dan, en del \u00e5ter \u00e4r s\u00e5 v\u00e5ta och sanka att de i v\u00e5ta \u00e5r ej kunna b\u00e4rgas, s\u00e5 att de ej till full \u00e4ng kunna hemmans\u00e5boerna p\u00e5f\u00f6ras.<\/li>\n<li>5. Beteshagar innehar st\u00f6rre delen av hemmans\u00e5boer, vilka till v\u00e4rden \u00e4ro svaga och kunna n\u00e4ppeligen \u00f6ver sommaren f\u00f6da ens en sp\u00e4kalv.<\/li>\n<li>6. Soldattorp finns inte mera i denna by, mera \u00e4n planerade, vilka till st\u00f6rsta delen har sina \u00e4gor av dessa hemmans\u00e5boer och \u00e4r dessa \u00e4gor utav utmarker enligt knektkontraktet uppgjorda.<\/li>\n<li>7. Skogen nyttjar dessa hemmans\u00e5boer samf\u00e4llt med hela socknen, uti vilka hemmansboerna har tillg\u00e5ng p\u00e5 timmer av furu och lindtall, gran, ved, st\u00f6r, g\u00e4rdesg\u00e5rd och n\u00e4verfl\u00f6t. Utav denna skog f\u00f6rfaller hemmans\u00e5boerna litet skeppsvirke, tj\u00e4ra och skutved till vilket senare skogen tycks \u00e4ga best\u00e4mt uti framtiden men skeppsvirke kan ej \u00e4ga l\u00e5ngvariga best\u00e5nd.<\/li>\n<li>8. Inga mineraler och malmstr\u00e4ck \u00e4r uti denna mark befintliga som veterliga \u00e4ro.<\/li>\n<li>9. Mulbetet \u00e4r medelm\u00e5ttigt men nog vidstr\u00e4ckt best\u00e5ende till st\u00f6rre delen av ol\u00e4ndiga mossar, samt stenig och bergig ljungmark, som ej synnerlig f\u00f6da fr\u00e5n sig giver.<\/li>\n<li>10. Fiskevatten finns v\u00e4l uti den genom byn l\u00f6pande \u00e5n och sm\u00e5 tr\u00e4sk som \u00e4r bel\u00e4gna n\u00e4ra byn, vari om v\u00e5ren f\u00e5s n\u00e5gon lax, m\u00f6rt, abborrar, g\u00e4ddor och braxnor men s\u00e4llan m\u00f6dan lockande, varf\u00f6r s\u00e4llan n\u00e5gon hemmans\u00e5bo idkar fiske, utan han k\u00f6per sin saltfisk ifr\u00e5n utbyar.<\/li>\n<li>11. Mj\u00f6lkvarnar \u00e4ger alla hemmans\u00e5boer, vilka dock ej \u00e4r annat \u00e4n skvalt kvarnar, varp\u00e5 endast v\u00e5r och h\u00f6st kan malas n\u00e4r vattnet \u00e4r som h\u00f6gst, dock \u00e4r knappt till husbehov tillr\u00e4ckliga.<\/li>\n<li>12. Humleg\u00e5rdar har ej alla hemmans\u00e5boer f\u00f6reb\u00e4randes den ej vill trivas och en del hemmans\u00e5boer har ej hunnit vid sina nya tomter dem att anl\u00e4gga.<\/li>\n<li>13. Dessa hemmans\u00e5boer har ock urfiellar inom Lappfj\u00e4rd byar\u00e5. (Urfj\u00e4ll \u00e4r en gammal juridisk ben\u00e4mning p\u00e5 ett mindre jordstycke som ligger utanf\u00f6r den egna byn)<\/li>\n<li>14. Seglationsfriheten \u00e4ger dessa hemmans\u00e5boer, men \u00e4ger inget fartyg utan f\u00f6r\u00e4ljer varor till Christina stad.<\/li>\n<\/ul>\n<h2><strong>Hemmanen i Dagsmark i slutet av 1700-talet.<\/strong><\/h2>\n<p>Lantm\u00e4taren Jonas H\u00f6gman gjorde ocks\u00e5 upp f\u00f6rteckningar p\u00e5 de marker som b\u00f6nderna i Dagsmark innehade. D\u00e4r finns uppr\u00e4knade alla skiften med alla m\u00f6jliga uppgifter om storlek och beskaffenhet:<\/p>\n<p><strong>Nr 1 var ett Clemes skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mantal, som \u00e4gdes av bonden Lars Larsson och han hade bland annat dessa skiften: Storfors\u00e4ngen, Storsandbackan, Lill\u00e4ngen, Dalsbacken, Smedholmen som han delade med andra b\u00f6nder i byn, Landg\u00e4rdet, \u00c4rosgierden, Stobbgierdet, Stor\u00e5krin, Lill\u00e5krin, Vallgierdet, Fallet, Sunnantill, S\u00f6der\u00e5kern, Nygierdet, Kilgierdet, G\u00e4dd\u00e4ngs\u00e5kern, S\u00f6derstranden, B\u00e5sk\u00e4ngen, Grops\u00e4ngen, Holm\u00e4ngen Tomtgropen, Tomten och Deger\u00e4ngen. D\u00e4rtill hade bonden Clemes marker p\u00e5 Borgar\u00e4ngen, \u00d6sterstorn\u00e4set, \u00c4bb\u00e4ngen, Gropen, Storgropen, Ormk\u00e5skm\u00e5san, Qwarn\u00e5\u00e4ngen, Lillsj\u00f6\u00e4ngen, Lillsj\u00f6m\u00e5san, Korsholmin, Gamla Ladu\u00e4ngen, Stugum\u00e5ssfalle, Spangm\u00e5san, Bj\u00f6rkm\u00e5san och i Skitviken. Ytterligare hade en fj\u00e4rdedel i en mj\u00f6lkvarn.<\/p>\n<p><strong>Nr 1 a var ocks\u00e5 ett Clemes skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av bonden Henric Larsson och han \u00e4gde i stort sett lika m\u00e5nga skiften som Lars Larsson.<\/p>\n<p><strong>Nr 2 var ett B\u00e5sk skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bd dels mtl och det \u00e4gdes av b\u00f6nderna Henric och Matts Henrikss\u00f6ner. De hade marker bland annat i B\u00f6hle, Pellmangssveden, K\u00e5l\u00e4ngen, Storsveden, Stobbsveden, Walgierdet, Annik\u00e5ski, Kl\u00e4pp\u00e4ngen, Bi\u00f6rn\u00e4ngen, Hummeludden, Ahlgr\u00e4sfallet, Norrviken, Ormudden, Stormyron och ett 50-tal till och ytterligare h\u00e4lften av en mj\u00f6lkvarn.<\/p>\n<p><strong>Nr 3 var ett Finne skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av n\u00e4mndeman Gabriel Gabrielsson. Han \u00e4gde marker p\u00e5 stort antal st\u00e4llen, bland annat K\u00e5llandet, Kalvhagan, Nygierdet, Sottm\u00e5ssgierdet, Brogierdet, Brobackan, K\u00e5hl\u00e4ngen, Blom\u00e4ngen, S\u00f6derbodbackan, Norrbodbackan, Dragh\u00e5lman, Vinterv\u00e4gs\u00e4ngen, Kattsviken, Fors\u00e4ngen, Kvit\u00e5sb\u00e4cken, Spangm\u00e5san, B\u00f6hlsm\u00e5san och m\u00e5nga redan uppr\u00e4knade st\u00e4llen.<\/p>\n<p><strong>Nr 3 var enligt jordeboken ett Finne skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl, som \u00e4gdes av bonden Henric Mattsson. Han hade marker p\u00e5 51 olika st\u00e4llen \u00f6ver hela byn och han \u00e4gde \u00bc i en mj\u00f6lkvarn.<\/p>\n<p><strong>Nr 4 var enligt jordeboken ett L\u00e5ng kronohemman<\/strong> som \u00e4gdes av bonden Anders Michelsson och han \u00e4gde marker p\u00e5 40 olika st\u00e4llen<\/p>\n<p><strong>Nr 5 var ett Lillkull skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av Johan Pettersson, som \u00e4gde marker runt om byn. F\u00f6rutom redan n\u00e4mnda fanns marker i H\u00e4bbersgierdet, Midsommarssl\u00e4ton, Stackholmin, R\u00e5dda\u00e4ngen, Stugum\u00e5sbackan, Finngierdet och H\u00e4lsudden. Johan \u00e4gde andelar i tv\u00e5 mj\u00f6lkvarnar.<\/p>\n<p><strong>Nr 5 var enligt jordeboken ett Lillkull kronohemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av bonden Lars Larsson. Markerna fanns p\u00e5 52 olika st\u00e4llen, f\u00f6rutom redan n\u00e4mnda ocks\u00e5 i Riab\u00e4ck, Granskogen, L\u00e5ngbackan, Bastuholmin, R\u00e5dd\u00e4ngen och Br\u00e4nnor.<\/p>\n<p><strong>Nr 6 var ett Storkull skattehemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av bonden Matts Mattsson. Han hade ocks\u00e5 m\u00e5nga marker p\u00e5 redan n\u00e4mnda st\u00e4llen men ocks\u00e5 p\u00e5 Lerbackan, Br\u00e4nn\u00e4ngen, Kalm\u00e5san och Storpalon. Matts \u00e4gde andelar i tre mj\u00f6lkvarnar.<\/p>\n<p><strong>Nr 6 var enligt jordeboken ett Storkull kronohemman<\/strong> p\u00e5 \u00bc dels mtl som \u00e4gdes av bonden Eric Hindriksson. Markerna fanns p\u00e5 39 olika st\u00e4llen och han \u00e4gde andelar i tv\u00e5 mj\u00f6lkvarnar.<\/p>\n<p><strong>Nr 11 var ett Kornb\u00e4ck hemman<\/strong> utsynt \u00e5r 1751 och innehades av nybyggaren Carl Jacobsson. Han \u00e4gde marker p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen, bland annat Dals\u00e5kern, Norrsidon om b\u00e4cken, Hem\u00e5kern, Rigierdet, Gam\u00e4ltomten, Orm\u00e4ngen p\u00e5 Dagsmark kartan, Storfallbackan, Ohrineva, Villurink\u00e5ski, Noikus Luchta, Kotan\u00e4rva, Pajuluoma n\u00e4rva och han \u00e4gde en del i en mj\u00f6lkvarn.<\/p>\n<p><strong>Nr 12 var ett Rijarb\u00e4ck hemman<\/strong>, utsynt \u00e5r 1758 och innehades av nybyggaren Michel Mattsson. Han marker l\u00e5g p\u00e5 gr\u00e4nsen till Stor\u00e5, bland annat i Iloniemi, V\u00e4h\u00e4virsun\u00e4rva, Pajuluoma n\u00e4rva, \u00c4mm\u00e4n sulku, Hop\u00e4ngen och Sutti N\u00e4rv\u00e4.<\/p>\n<h2><strong>Kartorna<\/strong><\/h2>\n<p>Lantm\u00e4taren Jonas H\u00f6gman ritade ocks\u00e5 upp tydliga kartor \u00f6ver hela byn, som delades upp i A, B, C och D.<\/p>\n<p>Om du vill se n\u00e4rmare p\u00e5 kartorna, s\u00e5 skall du klicka <a href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26137\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lantm\u00e4tare Jonas H\u00f6gman gjorde \u00e5r 1770 en utredning \u00f6ver Dagsmark by, som han presenterade i 14 paragrafer. Originalet \u00e4r otydligt och finns p\u00e5 Landsarkivet och det \u00e4r enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga renskrivet av Lasse Backlund i september 2026: Beskrivning \u00f6ver Dagsmark <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=26121\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  F\u00f6rsta storskiftet i slutet av 1700-talet<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26121","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26121"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26139,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26121\/revisions\/26139"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}