{"id":25445,"date":"2026-01-12T18:55:18","date_gmt":"2026-01-12T16:55:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=25445"},"modified":"2026-02-10T20:47:13","modified_gmt":"2026-02-10T18:47:13","slug":"karingkask-samel-fran-forsman-hemman-i-karjenkoski","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=25445","title":{"rendered":"K\u00e4ringk\u00e5sk Samel fr\u00e5n Forsman hemman i K\u00e4rjenkoski"},"content":{"rendered":"
\"\"
Hemmanet Forsman i K\u00e4rjenkoski \u00e4r byns \u00e4ldsta hemman och n\u00e4mns som nybygge \u00e5r 1696 och det h\u00f6rde d\u00e5 till Lappfj\u00e4rds socken. Det l\u00e5g l\u00e4ngs med v\u00e4gen till Vesij\u00e4rvi, n\u00e4ra v\u00e4gkorsningen som g\u00e5r till Vanhakyl\u00e4.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Pekka Kuuselas sl\u00e4ktutredningar och Wilhelms Janssons anteckningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1841 flyttade s\u00e5 gott som alla hemman i K\u00e4rjenkoski \u00f6ver till byn Stor\u00e5, endast fyra blev kvar i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1862 avskiljdes Stor\u00e5 fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken och blev en egen socken.<\/p>\n

Hemmanet Forsman skulle i tiderna ha grundats av tv\u00e5 br\u00f6der som med b\u00e5t hade kommit fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n

F\u00f6rsta k\u00e4nda bonden<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6rsta s\u00e4kra bonden p\u00e5 Forsman \u00e4r Carl Mickelsson Forsman (1734-1804) och han var gift med Margaretha ”Greta” Henriksdotter och de fick sonen Johan \u00e5r 1752.<\/p>\n

Andra bonden<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6ljande bonde p\u00e5 Forsmans hemman blev sonen Johan Carlsson Forsman (1758\u20131820) och han var gift med Maria Henriksdotter Lamminp\u00e4\u00e4 (1761\u20131837).<\/p>\n

Johan och Maria fick flera barn, bland annat:<\/h6>\n
-Jakob Forsman (1784-1784).<\/h6>\n
-Elisabeth Forsman (1785-1785).<\/h6>\n
-Maria Forsman (1788-1875) gift med Jakob Tomasson Djuptr\u00e4sk (1790-1871) fr\u00e5n Stor\u00e5 och de fick tre d\u00f6ttrar.<\/h6>\n
-Anna Greta Forsman (1792-1884) gift med Matti Juhonpoika Koivisto el. Korvenala (1794-1867) och de fick sju barn.<\/h6>\n
-Johan Petter Forsman (1794-1855) gift med Maria Siiro (1800-1851) och de fick sju barn.<\/h6>\n
-Antti Forsman (1798-1798),<\/h6>\n
-Brita Stina Forsman (1801-1876) gift med Iisakki Siiro (1796-1863) fr\u00e5n Stor\u00e5 och de fick sju barn.<\/h6>\n
-Juliana Agatha Forsman (1803\u20131897), se nedan den tredje bonden<\/strong>!<\/h6>\n

 <\/p>\n

Enligt en s\u00e4ker k\u00e4lla i byn skulle de h\u00e4r tv\u00e5 yngsta d\u00f6ttrarna ha varit \u201dsaamattomia\u201d, allts\u00e5 lata och sl\u00f6a, som inte fick n\u00e5got gjort. Fadern Johan lovade d\u00e5 att om n\u00e5gon driftig man skulle gifta sig med n\u00e5gon av d\u00f6ttrarna, s\u00e5 skulle han f\u00e5 hela hemmanet Forsman.<\/p>\n

Tredje bonden<\/strong><\/h4>\n

M\u00f6jligtvis h\u00f6rde Samuel Henriksson Piikkil\u00e4 (1802\u20131876) fr\u00e5n byn Piikkil\u00e4 detta l\u00f6fte och han gifte sig i oktober 1822 med den yngre dottern Juliana Agatha. En b\u00e4ttre m\u00e5g kunde bonden Johan aldrig ha f\u00e5tt, f\u00f6r Samuel visade sig vara en driftig bonde och en duktig byggare.<\/p>\n

Samuel som b\u00f6rjade kallas \u201dK\u00e4ringk\u00e5sk Samel\u201d var K\u00e4rjenkoskis starka man s\u00e5 l\u00e4nge byn h\u00f6rde till Lappfj\u00e4rds socken och han hade kommunala uppdrag socknen. S\u00e4kerligen fortsatte de kommunala uppdragen efter att byn flyttades \u00f6ver till Stor\u00e5.<\/p>\n

P\u00e5 Somerokallio p\u00e5 norra sidan av v\u00e4gen till Uttermossa hade Samuel ett kalkbrott. Hans ugn l\u00e4r finnas kvar \u00e4nnu och d\u00e4r skulle han ha br\u00e4nt kalken som beh\u00f6vdes vid bygget av kyrkan i Lappfj\u00e4rd i b\u00f6rjan av 1850-talet. Han kalkade ocks\u00e5 sina \u00e5krar och en g\u00e5ng l\u00e4r han ha kalkat en \u00e5ker s\u00e5 rikligt och d\u00e4r inte v\u00e4xte n\u00e5gonting p\u00e5 flera \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1852 skulle Samuel ha byggt den m\u00e4ktiga Rudon silta i Laihela, en v\u00e4lvd bro med en \u00f6ppning och bron l\u00e4r vara den \u00e4ldsta i Laihela.<\/p>\n

\u00c5r 1855 byggde Samuel en ny stenbro \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5 i Dagsmark, som ersatte den f\u00f6rst\u00f6rda v\u00e4lvda bron som f\u00f6rst\u00f6rdes vid islossningen i slutet av april 1853.<\/p>\n

\"\"
Det \u00e4r beundransv\u00e4rt hur fint stenarbete ”K\u00e4ringk\u00e5sk Samel” och hans byggare kunde g\u00f6ra \u00e5r 1855, d\u00e5 den nya bron skulle byggas i all hast.<\/figcaption><\/figure>\n

Under \u00e5ren 1856\u20131857 byggde K\u00e4ringk\u00e5sk Samel ett l\u00e5nemagasin p\u00e5 Mangsbackan i Lappfj\u00e4rds socken bredvid den nya kyrkan. Detta sockenmagasin f\u00f6r spannm\u00e5l uppf\u00f6rde han f\u00f6r en summa om 2 690 rubel silver och magasinet fungerar i dag som f\u00f6rsamlingshem.<\/p>\n

\"\"
Lappfj\u00e4rds sockens l\u00e5nemagasin som ”K\u00e4ringk\u00e5sk Samel” uppf\u00f6rde under \u00e5ren 1856-1857. Det byggdes sedan om till f\u00f6rsamlingshem. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2006.<\/figcaption><\/figure>\n

Omkring \u00e5r 1860 byggde Samuel en ladug\u00e5rd i tv\u00e5 v\u00e5ningar av sten invid landsv\u00e4gen till Stor\u00e5 p\u00e5 nuvarande Nummela tomt n\u00e4ra andelshandelns filial. Vid bygget r\u00e5kade g\u00e5rdens dr\u00e4ng ut f\u00f6r en d\u00f6dlig olycka d\u00e5 han krossades av en st\u00f6rre fallande sten. Ladug\u00e5rden, som byborna kallade \u201dKivilinna\u201d var dock inte riktigt praktisk d\u00e5 den var kall om vintrarna och urinen efter h\u00e4starna i den \u00f6vre v\u00e5ningen rann r\u00e4tt igenom golvet p\u00e5 korna i den undre v\u00e5ningen. Den m\u00e4ktiga ladug\u00e5rden revs n\u00e5gon g\u00e5ng efter forts\u00e4ttningskriget.<\/p>\n

Samuel var ocks\u00e5 en ivrig j\u00e4gare och han hade kommit \u00f6ver ett bra gev\u00e4r och med detta sk\u00f6t han flera bj\u00f6rnar. P\u00e5 1860-talet jagades ortens sista bj\u00f6rn och den inringades i Hanhimaa. Folk fr\u00e5n de omkringliggande byarna deltog ocks\u00e5 i jakten, ocks\u00e5 fr\u00e5n Dagsmark by. Med d\u00e5liga flintl\u00e5sgev\u00e4r fick j\u00e4garna inte bj\u00f6rnen d\u00f6dad men d\u00e5 Samuel med sitt b\u00e4ttre gev\u00e4r sk\u00f6t s\u00e5 kunde han f\u00e4lla ortens sista bj\u00f6rn.<\/p>\n

Samuels sl\u00e4kt<\/strong><\/h4>\n

Samuel var son till Heikki Juhonpoika Piikkil\u00e4 (1769\u20131847) i Stor\u00e5, som \u00e5r 1790 gifte sig med Margareta Johansdotter \u00d6verkodes (1770\u20131858) fr\u00e5n Kodesj\u00e4rvi.<\/p>\n

Samuel gifte sig 13.10.1822 med Juliana Agatha Johansdotter Forsman (1803\u20131897) och kom d\u00e5 som m\u00e5g till hennes g\u00e5rd.<\/p>\n

De fick 13 barn:<\/p>\n

1). Wilhelmina (1823\u20131823)<\/h6>\n
2). Henrik Reinhold (1824\u20131846)<\/h6>\n
3). Maja Greta (f.1827) gift med Antti Antinoika Kuuttila (1815-1880).<\/h6>\n
4). Juliana Magdalena (f.1829) gift med Klaes Edvard Lillteir (1832-1873) fr\u00e5n Sideby och de fick tv\u00e5 d\u00f6ttrar.<\/h6>\n
5). Ananias (1832\u20131857)<\/h6>\n
6). Samuel Juho (1834\u20131881) gift med Maria Kristina Kariniemi (1844 i Siikainen-1912) och de fick fyra barn.<\/h6>\n
7). Augustinus (1836\u20131836)<\/h6>\n
8). Wilhelmina (1837\u20131838)<\/h6>\n
9). Aurora (1839\u20131839)<\/h6>\n
10). Agatha (1840\u20131918 i Karvia) gift med Johannes Hautala (1843) fr\u00e5n Karvia.<\/h6>\n
11). Joonas (1842\u20131899)<\/h6>\n
12). Catharina (1844\u20131848)<\/h6>\n
13). Wilhelmina (1846\u20131846).<\/h6>\n
<\/h6>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2026. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Pekka Kuuselas sl\u00e4ktutredningar och Wilhelms Janssons anteckningar. \u00c5r 1841 flyttade s\u00e5 gott som alla hemman i K\u00e4rjenkoski \u00f6ver till byn Stor\u00e5, endast fyra blev kvar i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1862 Forts\u00e4tt l\u00e4sa K\u00e4ringk\u00e5sk Samel fr\u00e5n Forsman hemman i K\u00e4rjenkoski<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1501,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25445","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25445","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25445"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25445\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25528,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25445\/revisions\/25528"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1501"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25445"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}