{"id":24563,"date":"2025-08-26T08:33:22","date_gmt":"2025-08-26T05:33:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=24563"},"modified":"2025-08-26T08:55:43","modified_gmt":"2025-08-26T05:55:43","slug":"den-evangeliska-rorelsens-uppkomst","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=24563","title":{"rendered":"Den evangeliska r\u00f6relsens uppkomst"},"content":{"rendered":"

Teologiestuderande Martin Lindholm som hade studerat vid \u00c5bo akademi sedan 1956 skrev i b\u00f6rjan av 1960-talet om den evangeliska r\u00f6relsens utbredning i Syd\u00f6sterbotten. Artikeln publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 28 mars 1961 och har renskrivits av Lasse Backlund i augusti 2025:<\/strong><\/span><\/p>\n

I sitt sockenhistoriska arbete \u201dLappfj\u00e4rds historia\u201d st\u00e4ller f\u00f6rfattaren K. V. \u00c5kerblom den evangeliska r\u00f6relsens uppkomst i Lappfj\u00e4rd i samband med de evangeliska sommarfester som h\u00f6lls i Kristinestad med anslutning av deltagare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Dagsmark.<\/p>\n

Det \u00e4r emellertid sent som de evangeliska sommarfesterna b\u00f6rjade h\u00e5llas. F\u00f6rst fr\u00e5n och med \u00e5r 1884 omtalas att dylika sommarfester h\u00e5llits b\u00e5de i Kristinestad och i Lappfj\u00e4rd. Det var sedan den energiske folktalaren Johannes B\u00e4ck blivit Evangelif\u00f6reningens ombudsman som dessa sommarfester kom i g\u00e5ng i Syd\u00f6sterbotten.<\/p>\n

Det m\u00e5 n\u00e4mnas att sommarfesterna anordnades endast p\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan. Vid denna tidpunkt hade det allts\u00e5 i Lappfj\u00e4rd redan uppst\u00e5tt en s\u00e5 pass stor grupp evangeliskt sinnade f\u00f6rsamlingsmedlemmar att de kunde ta sig frimodig talan i denna angel\u00e4genhet.<\/p>\n

Det var ju mera vanligt den tiden, s\u00e5som \u00e4ven l\u00e5ngt senare att kyrkans medlemmar intog en passiv h\u00e5llning och \u00f6verl\u00e4t alla initiativ \u00e5t pr\u00e4sterskapet. H\u00e4r fanns nu en lekmannafromhet som sj\u00e4lv tog initiativ f\u00f6r att fr\u00e4mja det andliga livet i f\u00f6rsamlingen<\/p>\n

Men med k\u00e4nnedom om lappfj\u00e4rdsbornas bet\u00e4nksamma l\u00e4ggning som g\u00f6r att de st\u00e4ller sig f\u00f6rsiktigt avvaktande till alla nyheter p\u00e5 det andliga, ekonomiska och kulturella omr\u00e5det m\u00e5ste det ha tagit sin tid innan de blev vunna f\u00f6r den evangeliska r\u00f6relsen.<\/p>\n

Historikern K. V. \u00c5kerblom omtalar att F\u00f6reningens kolport\u00f6rer (kolport\u00f6r \u00e4r en historisk ben\u00e4mning p\u00e5 kringresande bokf\u00f6rs\u00e4ljare av religi\u00f6s eller annan litteratur)<\/em><\/strong> fr\u00e5n 1890-talet bes\u00f6kte Lappfj\u00e4rd, ordnade bibelf\u00f6rklaringar och s\u00e5lde f\u00f6reningens b\u00f6cker. Men vi har bel\u00e4gg f\u00f6r att f\u00f6reningens kolport\u00f6rer redan 1877 anordnade andliga sammankomster i Lappfj\u00e4rds och Dagsmark byar. I den sistn\u00e4mnda byn med stor anslutning.<\/p>\n

Men kolport\u00f6rverksamheten var en s\u00e5 ny och ovanlig f\u00f6reteelse att det hade beh\u00f6vts f\u00f6rarbete p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6r att j\u00e4mna v\u00e4gen f\u00f6r denna verksamhet.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste g\u00e5 tillbaka till den livaktiga konventikelverksamheten i Kristinestad f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna f\u00f6rst\u00e5 hur jordm\u00e5nen bereddes f\u00f6r den evangeliska r\u00f6relsen i Lappfj\u00e4rd. Denna konventikelverksamhet (konventikel \u00e4r en sammankomst s\u00e4rskilt inom frikyrkliga\u00a0sammanhang, allts\u00e5 ett b\u00f6nem\u00f6te som h\u00e5lls i andra lokaler \u00e4n i kyrkan, som till exempel i hemmet)<\/strong><\/em> hade p\u00e5b\u00f6rjats s\u00e5 tidigt och p\u00e5g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e4nge att den f\u00f6r omnejden hunnit tala om sig. Att det var lekm\u00e4n som ledde verksamheten m\u00e5ste i d\u00e5tida kyrkliga f\u00f6rh\u00e5llanden bli n\u00e5got av en sensation.<\/p>\n

De andliga ledare som uppbar verksamheten i Kristinestad h\u00f6rde till dem som ingav f\u00f6rtroende. Deras fast kyrkliga f\u00f6rankring beh\u00f6vde man inte tvivla p\u00e5. De var ju Lutherl\u00e4sare och gick troget i h\u00f6gm\u00e4ssan.<\/p>\n

Johan Fredrik Westerholm fr\u00e5n Kristinestad i spetsen<\/strong><\/h4>\n

I spetsen f\u00f6r den evangeliska r\u00f6relsen i Kristinestad stod urmakaren Johan Fredrik Westerholm<\/a>, som i 25-\u00e5rs \u00e5lderflyttade fr\u00e5n Tammerfors till Kristinestad \u00e5r 1860 och han blev h\u00e4r vunnen f\u00f6r den evangeliska r\u00f6relsen.<\/p>\n

\u00c4nda till sin d\u00f6d 1887 var han verksam som lekmannapredikant b\u00e5de i Kristinestad och i grannkommunerna. Det har vittnats om honom att han var anspr\u00e5ksl\u00f6s och tillbakadragen, ofta k\u00e4nde han sig oduglig inf\u00f6r ledaruppgiften.<\/p>\n

I brevv\u00e4xlingen med en Hedberg finner denne sig f\u00f6ranl\u00e5ten att ofta uppmuntra Westerholm till frimodighet. Westerholm talar \u00e4ven d\u00e4rom att han sj\u00e4lv vunnit fastare f\u00f6rvissning om \u201datt Herren hade kallat honom att vittna om Lammet\u201d.<\/p>\n

Westerholms verksamhet tillvann sig under \u00e5rens lopp f\u00f6rtroende och p\u00e5 s\u00e4rskild inbjudan och efter att ha inh\u00e4mtat pr\u00e4sterskapets samtycke bes\u00f6kte han n\u00e4rliggande byar i Kristinestadsnejden. Man tar inte fel om man p\u00e5pekar att Westerholm b\u00e5de genom sitt yrke och sina personliga egenskaper hade goda m\u00f6jligheter att komma i f\u00f6rbindelse med grannsocknens inv\u00e5nare.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd \u00e4r Westerholms namn \u00e4nnu i dag k\u00e4nt f\u00f6r den \u00e4ldre generation som i unga \u00e5r kom i ber\u00f6ring med den evangeliska v\u00e4ckelsen.<\/p>\n

Det var allts\u00e5 impulserna och verkningarna fr\u00e5n konventikelverksamheten i Kristinestad, som \u00e5stadkom att \u00e4ven i Dagsmark och Lappfj\u00e4rds by evangeliska konventiklar b\u00f6rjade h\u00e5llas redan f\u00f6re \u00e5r 1880.<\/p>\n

Hos bonden Karl Erik \u00c5lgars (1832\u20131892) h\u00f6lls de f\u00f6rsta evangeliska samlingsstunderna i Lappfj\u00e4rd. D\u00e5 Evangelif\u00f6reningens f\u00f6rsta kolport\u00f6r G. V. Rask bes\u00f6kte Lappfj\u00e4rds by i juni-juli 1877 mottogs han i \u00c5lgars hem. Samme \u00c5lgars var en av f\u00f6reningens f\u00f6rsta inskrivna medlemmar.<\/p>\n

I Dagsmark h\u00f6lls konventiklar under de f\u00f6rsta \u00e5ren hos Erik Anders Klemets, senare Rosengren (1873-1963) och hos Josef Mattsson Lillkull (1851-1917) och d\u00e4refter i olika hem i Dagsmark. D\u00e4r fanns sju familjer, som senare i tur och ordning brukade ta emot konventiklar i sina hem.<\/p>\n

Bonden Erik Anders Klemets har ber\u00e4ttat hur det gick till vid dessa sammankomster, som vanligtvis h\u00f6lls om s\u00f6ndagskv\u00e4llarna i n\u00e5gon av Dagsmarks rymliga bondg\u00e5rdar. I brasskenet fr\u00e5n den stora \u00f6ppna spisen och den svaga belysningen fr\u00e5n oljelampan i taket satt men kv\u00e4llen igenom och avhandlade de religi\u00f6sa fr\u00e5gor som den inledande l\u00e4sningen gett anledning till.<\/p>\n

Det var l\u00e4sning i Luthers huspostilla och kyrkopostillan man vanligen h\u00f6ll sig till. Ibland l\u00e4stes avsnitt ur bibeln. Sedan kolport\u00f6rverksamheten hunnit sprida en m\u00e4ngd sm\u00e5skrifter kunde man \u00e4ven anv\u00e4nda dem som underlag f\u00f6r kv\u00e4llens samtal.<\/p>\n

I samtalen deltog \u00e4ven kvinnorna frimodigt. Sagesmannen Klemets uppger att r\u00e4ttf\u00e4rdighetsr\u00f6relsen och andra centrala fr\u00e5gor avhandlades med stort allvar. Vid sammankomsterna sj\u00f6ngs psalmer och sedan Sionsharpan genom kolport\u00f6rerna blivit spridd, sj\u00f6ngs flitigt s\u00e5nger ur denna s\u00e5ngbok.<\/p>\n

I Dagsmark skulle den evangeliska r\u00f6relsen fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan vinna en st\u00f6rre omfattning \u00e4n i n\u00e5gon annan del av Lappfj\u00e4rds socken. D\u00e4r fanns en gammalkyrklig jordm\u00e5n med djupare r\u00f6tter \u00e4n vad fallet m\u00e5h\u00e4nda var i de andra byarna.<\/p>\n

Ett v\u00e4rdefullt st\u00f6d fick den evangeliska r\u00f6relsen i Dagsmark av folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m. P\u00e5 l\u00f6rdagseftermiddagarna samlade han sina elever och de n\u00e4rmaste grannarna till en enkel andaktsstund, varvid f\u00f6ljde en utl\u00e4ggning, en s\u00e5 kallad \u201df\u00f6rklaring\u201d av s\u00f6ndagens h\u00f6gm\u00e4ssotext. Wadstr\u00f6m uppl\u00e4t skolan f\u00f6r de evangeliska sommarfesterna och medverkade ocks\u00e5 som talare.<\/p>\n

Dessa evangeliska sammankomster som leddes av bysborna sj\u00e4lva h\u00f6lls i n\u00e5gon av de rymliga bondg\u00e5rdarna fortsatte sedan under 1900-talets b\u00f6rjan. Efter 1905 f\u00f6refaller de ha upph\u00f6rt.<\/p>\n

Kolport\u00f6rverksamheten hade blivit livligare, det blev allt oftare bes\u00f6k av f\u00f6reningens predikanter och pr\u00e4stm\u00e4n. Konventikelverksamheten upph\u00f6rde och den organiserade f\u00f6reningsverksamheten tog vid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Teologiestuderande Martin Lindholm som hade studerat vid \u00c5bo akademi sedan 1956 skrev i b\u00f6rjan av 1960-talet om den evangeliska r\u00f6relsens utbredning i Syd\u00f6sterbotten. Artikeln publicerades i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 28 mars 1961 och har renskrivits av Lasse Backlund i augusti 2025: Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den evangeliska r\u00f6relsens uppkomst<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1928,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24563","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24563","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24563"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24563\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24568,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24563\/revisions\/24568"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1928"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}