{"id":2441,"date":"2017-01-16T08:41:21","date_gmt":"2017-01-16T07:41:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2441"},"modified":"2024-02-14T21:15:25","modified_gmt":"2024-02-14T19:15:25","slug":"rederiet-ebb-i-lappfjard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2441","title":{"rendered":"Rederiet Ebb i Lappfj\u00e4rd"},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund.<\/strong><\/span><\/p>\n

Johan Ebb f\u00f6ddes 23.10.1813 i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 hemmanet Ebb och han v\u00e4xte upp och bodde p\u00e5 sl\u00e4ktens hemman vid Finng\u00e4rdst\u00e5. Vid storskiftet i Lappfj\u00e4rd i slutet av 1800-talet flyttades g\u00e5rden ut till M\u00e4ssb\u00e4cksv\u00e4gen eller p\u00e5 Stenbacksv\u00e4gen som den heter nuf\u00f6rtiden. Johan hade 4 syskon och eftersom han var \u00e4ldst s\u00e5 \u00f6vertog han Ebb hemmanet. Han gifte sig \u00e5r 1835 med Maja Greta Mattsdotter Hannus fr\u00e5n H\u00e4rkmeri (1814 \u2013 1854). D\u00e5 Maja Greta dog s\u00e5 gifte han om sig \u00e5r 1855 med \u00e4nkan Anna Kajsa<\/span> Ivars, f\u00f6dd Skogslund (1831-1913) fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Med Kajsa fick han 9 barn varav 4 uppn\u00e5dde vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\"Johan<\/p>\n

 <\/p>\n

Bonden Johan Ebb var aktiv inom m\u00e5nga omr\u00e5den, han var en p\u00e5verkare inom politiken och i aff\u00e4rsv\u00e4rlden. N\u00e4r bondeseglationen var som starkast i Lappfj\u00e4rd under \u00e5ren 1841 \u2013 1886 var han del\u00e4gare i flera fartyg. De h\u00e4r fartygen seglade fr\u00e4mst p\u00e5 Stockholm men sedan sj\u00f6farten blev fri f\u00f6retogs resor ner till Syd-Europa och till och med till Amerika. \u00c5r 1873 skaffades det f\u00f6rsta egna fartyget, som fick namnet Sofia<\/em><\/strong>, en skonare p\u00e5 36 l\u00e4ster. Det kunde allts\u00e5 ta en last p\u00e5 totalt 74\u00a0000 kg eftersom en l\u00e4st \u00e4r 2\u00a0060 kg. F\u00f6ljande \u00e5r 1874 byggdes totalt 8 fartyg i Lappfj\u00e4rd, bland annat skonertskeppet Esea<\/em><\/strong> om 136 l\u00e4ster ocks\u00e5 tillh\u00f6rde Johan Ebb. Samma \u00e5r byggdes ocks\u00e5 barkb\u00e5ten Hanna<\/em><\/strong> om 210 l\u00e4ster, huvud\u00e4gare h\u00e4r var Karl Ivars och det h\u00e4r fartyget skulle senare \u00f6vertas av rederiet Ebb.<\/p>\n

Ekonomiskt gick det bra f\u00f6r rederiet Ebb, alla fartyg var i trafik och del\u00e4garna fick bra utdelning eftersom frakterna var h\u00f6ga. \u00c5r 1877 investerade rederiet Ebb stort och byggde Lina<\/em><\/strong>, en barkb\u00e5t som tog hela 545 ton. Nu fanns det s\u00e5 m\u00e5nga fartyg i trakten och konjunkturerna b\u00f6rjade vika s\u00e5 Lina blev det sista fartyget som byggdes under den h\u00e4r perioden 1841 \u2013 1886. Det b\u00f6rjade g\u00e5 s\u00e4mre och s\u00e4mre, antalet fartyg i trafik minskade fr\u00e5n topp\u00e5ret 1876 d\u00e5 16 fartyg var ute till 1886 d\u00e5 endast ett fartyg trafikerade. Under den h\u00e4r perioden hade det funnits totalt 36 skepp av olika storlekar men nu var det slut.<\/p>\n

Rederiet Ebb var nog det rederi vars \u00e4gare drabbades h\u00e5rdast av den h\u00e4r nedg\u00e5ngen. Selim Klockars fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd skrev i november 1953 i tv\u00e5\u00a0 l\u00e5nga artiklar om bondeseglationen i tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Hans uppgifter anv\u00e4ndes i den tredje delen av Lappfj\u00e4rds Historia d\u00e4r kan vi l\u00e4sa om rederiet.\u00a0 Einar Snickars har skrivit om Linas sista f\u00e4rd och f\u00f6rfattaren Christer Norrvik har skrivit om rederiet i sin bok om sj\u00f6fartygen. H\u00e4r ett sammandrag av deras artiklar:<\/p>\n

Ett fartygsbolag som det gick mycket illa f\u00f6r, var rederiet Ebb m.fl. fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Bolaget startade \u00e5r 1873 under goda tider. I spetsen f\u00f6r bolaget stod den energiska lappfj\u00e4rdsbonden Johan Henriksson Ebb. Han var en av de f\u00e5 skrivkunniga allmogem\u00e4nnen i omnejden. Han bildade ett rederibolag och byggde, sj\u00f6satte och k\u00f6pte det ena fartyget efter det andra. Den f\u00f6rsta b\u00e5ten var skonertskeppet SOFIA<\/strong>, som gjorde resor \u00e4nda till England. Ebb hade tydligen gjort goda erfarenheter, ty f\u00f6ljande \u00e5r 1874 ville flera lappfj\u00e4rdsb\u00f6nder vara med i bolaget. De ink\u00f6pte d\u00e5 EKO<\/strong> av Sideby. N\u00e4sta \u00e5r 1875 anskaffade rederiet en tredje b\u00e5t, skonertskeppet ESEA<\/strong>, och till kapten antogs Anders Johan \u00c5kerlund fr\u00e5n \u00c5land.<\/em><\/span><\/p>\n

De tre b\u00e5tarna hade givit s\u00e5dana vinster, att rederiet 1877 besl\u00f6t att bygga ett barkskepp, som f\u00e4rdigbyggt erh\u00f6ll namnet LINA<\/strong>.<\/em><\/span><\/p>\n

LINA byggdes p\u00e5 varvet Gran\u00f6skatan i Svissk\u00e4ret, d\u00e4r ocks\u00e5 barkskeppet Hanna byggdes. LINA var ett j\u00e4mf\u00f6relsevis stort fartyg, 138 fot allts\u00e5 42 meters l\u00e4ngd p\u00e5 raka k\u00f6len med 18 fot i rummet och lastade 545 registerton. Huvudkass\u00f6r f\u00f6r bygget var Johan Ebb. Bolagsm\u00e4nnen hade andelar om 1\/16 eller 1\/32. Undertecknarna av byggnadskontraktet och s\u00e5lunda \u00e4gare till skeppet var f\u00f6ljande 20 lappfj\u00e4rdsbor: Bn Johan Ebb 1\/16, bn Karl Erik Ebb 1\/16, bn Henrik Mattsson Ebb 1\/16, bn Reinhold Mattfolk 1\/16, bn Johan Mattfolk 1\/16, bn Gerhard Holm 1\/16, bn Erik Henrik Ulfves 1\/32, bn Karl Johan Brusk 1\/32, bn Johan Henriksson Ebb 1\/32 + 1\/16, bn Karl Erik Holm 1\/32, \u00e4nkan Greta Mattfolk 1\/16, bn Henrik Josefsson Knus 1\/32, bn Johan Lillg\u00e4ls 1\/32, bn Erik Henrik Ahlkulla 1\/32, n\u00e4mndeman Karl Ivars 1\/32 och bn Erik Henrik Hox 1\/16.<\/em><\/span><\/p>\n

Endast tv\u00e5 av undertecknarna var skrivkunniga, n\u00e4mligen Johan Ebb och Karl Ivars, de \u00f6vriga hade undertecknat kontraktet med sina bom\u00e4rken.<\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1878 kunde rederiet sj\u00f6s\u00e4tta sitt stolta barkskepp LINA. Till kapten uts\u00e5gs Anders Vilhelm Andersson fr\u00e5n Lumparland. Det hade 2 +12 mans bes\u00e4ttning. LINA str\u00e4vade dj\u00e4rvt ut p\u00e5 Atlanten och gjorde i lappfj\u00e4rdsbornas regi flera resor till Amerika, Skottland m.fl. orter. LINA som var ett stort fartyg gjorde flera resor \u00f6ver Atlanten till Amerika och lasten kunde best\u00e5 av allt fr\u00e5n stenkol till espartogr\u00e4s. \u00d6verlag var det d\u00e5ligt med frakterna och ibland blev det att k\u00f6ra med enbart barlast f\u00f6r att komma till en hamn f\u00f6r att f\u00e5 en riktig last. Kostnaderna var stora och del\u00e4garnas f\u00f6rtroende f\u00f6r kapten Andersson minskade. Kaptenen kunde inte redovisa n\u00e5gra vinster alls, tv\u00e4rtom m\u00e5ste rederiet hela tiden skjuta till mera kapital. Huvudredaren Johan Ebb hade betalat 1\u00a0285 mk \u00e5t kaptenen f\u00f6r dennes omkostnader men n\u00e5gon redovisning gick inte att f\u00e5. D\u00e5 LINA lastade br\u00e4der i Viborg sommaren 1879 s\u00e5 reste en av del\u00e4garna dit f\u00f6r att f\u00e5 kaptenens f\u00f6rklaring till vad dessa pengar hade anv\u00e4nts. N\u00e5gon f\u00f6rklaring fick han inte.<\/span> <\/em><\/p>\n

Sommaren 1882 bes\u00f6kte LINA Kristinestad f\u00f6r sista g\u00e5ngen och nu var det var kris inom lappfj\u00e4rdsrederiet. Rederiet var konkursf\u00e4rdigt men man besl\u00f6t \u00e4nd\u00e5 att LINA skulle lasta tr\u00e4varor f\u00f6r leverans till England och 22 augusti bar det iv\u00e4g. I september d\u00e5 LINA n\u00e5dde Nordsj\u00f6n bl\u00e5ste det upp till storm och fartyget b\u00f6rjade ta in vatten. Manskapet pumpade dygnet runt och efter mycket m\u00f6da n\u00e5dde LINA hamnen i Hartlepool den 19 september 1882. Lossningen drog ut p\u00e5 tiden och f\u00f6rst den 9 oktober var fartyget t\u00f6mt. En ny last av kol intogs, som skulle f\u00f6ras till Helsingfors. Den 20 oktober avseglade LINA mot Finland men m\u00f6tte genast ett v\u00e4ldigt ov\u00e4der och det fanns en stor risk att fartyget skulle g\u00e5 under p\u00e5 Nordsj\u00f6n.<\/em><\/span><\/p>\n

Den 26 oktober lyckades LINA ta sig till Mandal i s\u00f6dra Norge men blev sedan st\u00e5ende i hamnen. Den sista oktober avm\u00f6nstrade bes\u00e4ttningen och fick ta sig hem p\u00e5 egen hand. Rederiet blev s\u00e5 tvunget att s\u00e4lja fartyget f\u00f6r en billig peng, vilket betydde d\u00f6dsst\u00f6ten f\u00f6r rederiet.<\/span> <\/em><\/p>\n

Ocks\u00e5 i \u00f6vrigt var \u00e5ret 1878 ett katastrof\u00e5r f\u00f6r rederiet Ebb. Dess skonertskepp ESEA f\u00f6rliste den 6 februari 1878 i Nordsj\u00f6n och kom att inleda b\u00f6rjan till m\u00e5nga ledsamheter, d\u00e4r slutet blev r\u00e4tt s\u00e5 dramatiskt. ESEA var d\u00e5ligt f\u00f6rs\u00e4krad och f\u00f6rlusten blev d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nnbar.<\/em><\/span><\/p>\n

De fallande konjunkturerna hade gjort att rederiet Ivars brutit samman, vilket ledde till att rederiet Ebb tvingades \u00f6verta dess barkskepp HANNA<\/strong>. Det hade s\u00e5ledes nu tv\u00e5 barkskepp i sj\u00f6n. Men rederiet Ebb hade det tydligen inte s\u00e5 l\u00e4tt heller och till r\u00e5ga p\u00e5 allt drabbas det av en ny olycka. I januari 1879 dog huvudredaren Johan Ebb och hans efterl\u00e4mnade maka och omyndiga barn f\u00f6rm\u00e5dde f\u00f6rst\u00e5s icke reda ut hans m\u00e5ngskiftande aff\u00e4rer. Det ledde sm\u00e5ningom till konkurs som drog ett stort antal b\u00f6nder i Lappfj\u00e4rd i olycka och obest\u00e5nd.<\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1881 uppdelades rederiet i tv\u00e5 delar. Sk\u00f6tseln av barkskeppet HANNA \u00f6vertogs av bonden Karl Erik Ebb och barkskeppet LINA av n\u00e4mndeman Henrik Knus m.fl. Men det \u00e4r tydligen inte s\u00e5 l\u00e4tt att tr\u00e4da i den avlidna Ebbs st\u00e4lle. Skeppet HANNA lyckades man s\u00e4lja under \u00e5ret. LINA d\u00e4remot fortsatte att segla i Knus regi \u00e4nnu f\u00f6ljande \u00e5r 1882, men sedan var det definitivt slut. Barkskeppet LINA s\u00e5ldes 1882 till staden Mandal i s\u00f6dra Norge f\u00f6r 19.000 kronor, en alldeles f\u00f6r liten summa f\u00f6r ett s\u00e5 stort skepp.<\/em><\/span><\/p>\n

Nu g\u00e4llde det f\u00f6r bolagsm\u00e4nnen att reda upp de ekonomiska f\u00f6rlusterna och det blev en tragisk historia f\u00f6r lappfj\u00e4rdsb\u00f6nderna. N\u00e4r Ebb dog 1879 h\u00e4ftade bolaget i skuld enbart f\u00f6r skeppet LINA f\u00f6r 75.144 mark, en ofantligt stor summa den tiden d\u00e5 ett hemman kunde v\u00e4rderas till 3-5,000 mk. Avvecklingen av bolaget var s\u00e5 of\u00f6rm\u00e5nlig, att fast man f\u00e5tt pengar vid f\u00f6rs\u00e4ljningen av LINA, var bolagets skuld vid slutuppg\u00f6relsen den 1 oktober 1883 \u00e4nnu 60,179 mk. Varje del\u00e4gare om 1\/16 hade d\u00e5 att betala 4,011 mk enbart f\u00f6r barkskeppet LINA. Dessutom hade del\u00e4garna gjort betydande f\u00f6rluster p\u00e5 de andra fartygen och framf\u00f6rallt p\u00e5 det f\u00f6rlista skonertskeppet ESEA.<\/em><\/span><\/p>\n

Av bolagsm\u00e4nnen gjorde Johan Ebbs sterbhus f\u00f6rst konkurs. Skulderna var d\u00e5 50,492 mk. Tillg\u00e5ngarna r\u00e4ckte f\u00f6rst\u00e5s ej till att t\u00e4cka dem och d\u00e4rf\u00f6r drogs andra med i f\u00f6rd\u00e4rvet. Efter Ebbs konkurs gick n\u00e4mndemannen Karl Ivars i konkurs och efterf\u00f6ljdes av Reinhold Mattfolks och Erik Henrik Ahlkullas. Bonden Johan Storfors r\u00e4ddades fr\u00e5n samma \u00f6de av sin bror Erik Henrik Kaas, som \u00f6vertog b\u00e5de tillg\u00e5ngar och skulder. De \u00f6vriga bolagsm\u00e4nnen fick ocks\u00e5 vidk\u00e4nnas k\u00e4nnbara f\u00f6rluster. De flesta av dem stod alldeles vid konkursens brant och det var med st\u00f6rsta sv\u00e5righet de kunde beh\u00e5lla sina hemman. Men \u00e4ven ett stort antal icke-del\u00e4gare fick vidk\u00e4nnas f\u00f6rluster genom l\u00e5n och borgensf\u00f6rbindelser \u00e5t de intrasslade.<\/em><\/span><\/p>\n

\u00c5ren 1881-1884 hade h\u00e4radsr\u00e4tten \u00e5tskilligt arbeta att utreda alla dessa fordringsm\u00e5l och genom att studera domb\u00f6ckerna f\u00e5r man en inblick i dessa sorgliga tilldragelser. De flesta vill f\u00f6rst\u00e5s undandra sig f\u00f6rlusterna av obet\u00e4nksamma borgensf\u00f6rbindelser och dylikt.<\/em><\/span><\/p>\n

Fartygsf\u00f6rlusterna kom s\u00e5ledes att ber\u00f6ra n\u00e4stan hela bygden och denna kris \u00e4r s\u00e4kert den st\u00f6rsta som n\u00e5gonsin g\u00e5tt \u00f6ver lappfj\u00e4rdsbygden. Den har d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6ljder, f\u00f6r den lamslog bygdens ekonomiska liv f\u00f6r en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Tilltron till gemensamma f\u00f6retag f\u00f6rsvann och ett nytt sl\u00e4kte m\u00e5ste v\u00e4xa upp innan f\u00f6retagsamhetsandan i bygden \u00e5terv\u00e4nde p\u00e5 nytt.<\/em><\/span><\/p>\n

\"\"
Rederiet Ebb k\u00f6pte barken Hanna \u00e5r 1879 och det k\u00f6pet medf\u00f6rde stora skulder i det fr\u00e5n tidigare skuldtyngda bolaget.<\/figcaption><\/figure>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om skeppet Linas sista dramatiska f\u00e4rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Att rederiet gick i konkurs berodde allts\u00e5 till en del p\u00e5 att Johan Ebb pl\u00f6tsligt dog 21 januari 1879 och l\u00e4mnade \u00e4nkan Kajsa ensam med 6 omyndiga barn. Det yngsta dog just efter Johan d\u00f6d, vilket betyder att 5 barn levde till vuxen \u00e5lder. Vid bouppteckningen den 17 maj 1879 framkom att skulderna var 9\u00a0995 mark och tillg\u00e5ngarna 11\u00a0847, beh\u00e5llningen allts\u00e5 1\u00a0852 mark. Detta var allts\u00e5 de tillg\u00e5ngar och skulder som \u00e4nkan Kajsa anm\u00e4lde. Bouppteckningen kungjordes fr\u00e5n predikstolen och efter det fick \u00f6vriga, ok\u00e4nda fordrings\u00e4gare anm\u00e4la sina fordringar.<\/p>\n

Det var tydligen stora skulder som inte Johans \u00e4nka k\u00e4nde till eftersom skulderna efterhand steg till totalt 50\u00a0492 mark d\u00e5 Ebbs sterbhus gjorde konkurs. Detta skall st\u00e4llas i relation till Ebb-hemmanet som i bouppteckningen v\u00e4rderades till 3\u00a0000 mk.<\/p>\n

\"Villan<\/p>\n

Flera av Ebb rederiets fartyg byggdes p\u00e5 Gran\u00f6skatan i Svissk\u00e4ret. D\u00e5 \u00c5ke Backlund p\u00e5 80-talet muddrade vid sin b\u00e5tbrygga hittades flera grova stockar som uppenbarligen h\u00e4rstammade fr\u00e5n detta \u201dGran\u00f6varv\u201d. H\u00e4r ovan \u00c5kes villa till h\u00f6ger och bastubyggnad till v\u00e4nster.<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5 finns det ju m\u00e5nga orsaker varf\u00f6r Johan Ebb blev redare. Han var k\u00e4nd och erk\u00e4nd kommunalman och s\u00e5 var han ju skrivkunnig, vilket ju inte var n\u00e5gon sj\u00e4lvklarhet p\u00e5 den tiden. De flesta del\u00e4garna i Ebbs rederi var ju inte l\u00e4skunniga och visste kanske inte alla g\u00e5nger vad de plitade sina bom\u00e4rken p\u00e5.<\/p>\n

M\u00f6jligtvis lockades han med i branschen av Matts Hannus, den mest k\u00e4nda b\u00e5tbyggaren i Syd-\u00d6sterbotten. Han levde mellan \u00e5ren 1831 \u2013 1879 och m\u00e5ste ju p\u00e5 n\u00e5got vis ha varit sl\u00e4kt med Johan Ebbs f\u00f6rsta hustru Maja Greta Mattsdotter Hannus (12.8 1814 \u2013 23.2 1854). Hon dog barnl\u00f6s och Johan gifte om sig \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 med Kajsa Skogslund.<\/p>\n

Fartyg tillh\u00f6rande Ebbs rederi:<\/strong><\/p>\n

1873: Skonertskeppet Sofia, 36 l\u00e4ster<\/p>\n

1874: Eko fr\u00e5n Sideby. Skonertskeppet Esea, 136 l\u00e4ster. F\u00f6rliste p\u00e5 Nordsj\u00f6n 6 februari 1878.<\/p>\n

1876: Skonertskeppet Ida, d\u00e4r Johan Ebb var del\u00e4gare men d\u00e4r C.J Brusk och Karl Johan D\u00e5hli turades om att vara redare. 1882 s\u00e5ldes fartyget \u00e5t E.A. T\u00f6tterman och Alfred Carlstr\u00f6m i Kristinestad.<\/p>\n

1877: Barkskeppet Lina, 545 registerton = 260 l\u00e4ster. Detta stora fartyg byggdes allts\u00e5 p\u00e5 den plats d\u00e4r \u00c5ke Backlund hade sin sommarstuga.<\/p>\n

1879: Rederiet k\u00f6per det stora barkskeppet Hanna av rederiet Ivars.<\/p>\n

Kommunalmannen Johan Ebb.<\/strong><\/h3>\n

Under den tid som Johan Ebb var verksam fanns det inte m\u00e5nga skriv- och l\u00e4skunniga personer i Lappfj\u00e4rd. Den kommunala skolan var ju inte uppfunnen \u00e4nnu och d\u00e5 kan man ju fr\u00e5ga sig var Johan l\u00e4rde sig l\u00e4sa och skriva. Han hade under sin verksamma tid stor nytta av sina kunskaper och det var nog s\u00e4kert med dessa meriter som han valdes till kommunalst\u00e4mman ordf\u00f6rande \u00e5r 1868. Eftersom han var skrivkunnig skrev han ocks\u00e5 sj\u00e4lv protokollen.<\/p>\n

Det var ju \u00e5r 1865 som den nya reformv\u00e4nliga senaten besl\u00f6t om den kommunala sj\u00e4lvstyrelsen, d\u00e4r kommunerna sj\u00e4lva skulle f\u00e5, med hj\u00e4lp av kommunalst\u00e4mmor och kommunaln\u00e4mnd, sk\u00f6ta sina egna angel\u00e4genheter. Kommunalst\u00e4mman motsvarar dagens kommunfullm\u00e4ktige och kommunaln\u00e4mnden dagens kommunstyrelse. \u00a0Tidigare var det ju sockenst\u00e4mmorna med kyrkoherden som sj\u00e4lvskriven ordf\u00f6rande som sk\u00f6tte de gemensamma angel\u00e4genheterna. F\u00f6rvisso var det kyrkoherden som sammankallade kommunalst\u00e4mman och s\u00e4kerligen hade kyrkans m\u00e4n stor makt ocks\u00e5 i de kommunala fr\u00e5gorna.<\/p>\n

S\u00e5lunda valdes Johan Ebb till kommunalst\u00e4mmans f\u00f6rsta ordf\u00f6rande 1868 och han sk\u00f6tte detta till 1873. Allts\u00e5 fram till dess han startade rederiet Ebb.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rds historia del 2 omn\u00e4mns bland annat att Johan Ebb som kommunalst\u00e4mmans ordf\u00f6rande till och med fyra g\u00e5nger tog upp \u00e4rendet om inr\u00e4ttande av en folkskola i kommunen. F\u00f6rsta g\u00e5ngen var 1869 men d\u00e5 var st\u00e4mman s\u00e5 f\u00e5taligt bes\u00f6kt att den inte var beslutsf\u00f6r. Vid st\u00e4mman i januari 1870 f\u00f6ranledde fr\u00e5gan \u201den l\u00e4ngre \u00f6verl\u00e4ggning\u201d men allmogen ans\u00e5g att skolan skulle bli f\u00f6r kostsam. Man ans\u00e5g att de f\u00f6rm\u00f6gnare kunde g\u00e5 i den l\u00e4gre elementarskolan i Kristinestad. Det blev allts\u00e5 ingen folkskola trots Johan Ebbs f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

Ang\u00e5ende folkskolan kan h\u00e4r inflikas att kommunalst\u00e4mman \u00e5r 1875 best\u00e4mde att en skola skall byggas i Lappfj\u00e4rd n\u00e4ra kyrkan. Material anskaffades och medlen togs fr\u00e5n den fonderade br\u00e4nnvinsskatten. Men det gick tr\u00f6gt, f\u00f6r utbyarna H\u00e4rkmeri, M\u00f6rtmark och Dagsmark ville inte delta i bygget, utan de ville bygga sina egna skolor i byarna. Dagsmark by hade de facto redan \u00e5r 1865 byggt sitt f\u00f6rsta skolhus men fick inte senatens tillst\u00e5nd att bedriva skola d\u00e4r. P\u00e5 kommunalst\u00e4mman 28 maj 1877 besl\u00f6ts att kommunen skall uppdelas i fyra distrikt, som sj\u00e4lva skulle ordna sina skolangel\u00e4genheter och ocks\u00e5 svara f\u00f6r alla kostnader. Nu blev det en t\u00e4vling mellan byarna vem som skulle hinna f\u00f6rst och Dagsmark hade ju ett litet f\u00f6rspr\u00e5ng som redan byggt ett litet skolhus. P\u00e5 vintern och v\u00e5ren 1878 satte man i Dagsmark i g\u00e5ng med en tillbyggnad och f\u00f6rstoring av det gamla oanv\u00e4nda skolhuset. Dagsmark vann allts\u00e5 t\u00e4vlingen och skolan \u00f6ppnade 1 oktober 1878. I en handskriven anteckning i en skolhistorik hittar vi en text: \u201dEnligt l\u00e4raren Selim Bj\u00f6rses berodde det p\u00e5 att de ledande m\u00e4nnen i Lappfj\u00e4rd var invecklade i den s\u00e5 kallade fartygsprocessen\u201d. Skolan i Lappfj\u00e4rd startade \u00e5r 1879 och den h\u00e4r f\u00f6rseningen berodde delvis p\u00e5 redaren och kommunalmannen Johan Ebb.<\/p>\n

B\u00e4ttre lyckades Johan Ebb med att starta ett l\u00e5nebibliotek i Lappfj\u00e4rd. Den 31 januari 1870 tog han upp \u00e4rendet p\u00e5 st\u00e4mman och i protokollet skrev han: \u201dF\u00f6redrogs fr\u00e5gan om huru och p\u00e5 vad vis f\u00f6rsamlingen skulle komma i \u00e5tnjutande av ett l\u00e5nebibliotek. Efter en l\u00e4ngre \u00f6verl\u00e4ggning besl\u00f6ts att av de medel, som uppb\u00e4res efter f\u00f6rm\u00f6genhet, vilket sker efter skatt\u00f6ren, tages till bibliotekets grundfond etthundra mark finskt mynt\u201d .<\/p>\n

F\u00f6ljande \u00e5r ink\u00f6ptes religi\u00f6sa skrifter som skoll\u00e4raren Svedberg f\u00f6reslagit, n\u00e4mligen Fjellstedts biblar, Johan Arndts Sanna Kristendom och De trogna sj\u00e4lars andeliga skattkammare. Kommunaln\u00e4mndens ordf\u00f6rande Johan Henrik B\u00e5sk fick i uppdrag att ink\u00f6pa b\u00f6ckerna. Bokbest\u00e5ndet var dock mycket litet de f\u00f6rsta \u00e5ren, i mitten av 70-talet fanns endast 25 b\u00f6cker f\u00f6rutl\u00e5ning. Biblioteket var s\u00e5 litet att inte ens l\u00e4nsman David Strang visste om att det fanns till, f\u00f6r 1880 skrev han i sin \u00e5rsber\u00e4ttelse: \u201dFolkbibliotek finnes icke\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund. Johan Ebb f\u00f6ddes 23.10.1813 i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 hemmanet Ebb och han v\u00e4xte upp och bodde p\u00e5 sl\u00e4ktens hemman vid Finng\u00e4rdst\u00e5. Vid storskiftet i Lappfj\u00e4rd i slutet av 1800-talet flyttades g\u00e5rden ut till M\u00e4ssb\u00e4cksv\u00e4gen eller p\u00e5 Stenbacksv\u00e4gen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Rederiet Ebb i Lappfj\u00e4rd<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2422,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2441","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2441","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2441"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2441\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22528,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2441\/revisions\/22528"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2422"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2441"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}