{"id":24299,"date":"2025-07-10T00:07:29","date_gmt":"2025-07-09T21:07:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=24299"},"modified":"2025-07-10T00:29:32","modified_gmt":"2025-07-09T21:29:32","slug":"jordbruket-i-lappfjard-enligt-selim-bjorses","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=24299","title":{"rendered":"Jordbruket i Lappfj\u00e4rd enligt Selim Bj\u00f6rses"},"content":{"rendered":"

Denna text \u00e4r nedtecknad av Selim Bj\u00f6rses under hans studietid i Nykarleby seminarium p\u00e5 1920-talet. Texten verkar vara ett svar p\u00e5 ett fr\u00e5geformul\u00e4r, som dessv\u00e4rre inte finns tillg\u00e4ngligt. Texten \u00e4r renskriven av Lasse Backlund i juli 2025 och spr\u00e5ket \u00e4r lite moderniserat.<\/strong><\/span><\/p>\n

Fortskaffningsmedel<\/strong><\/h2>\n

D\u00e5 man fordom i Lappfj\u00e4rds kommun \u00f6nskade f\u00e4rdas landv\u00e4gen fr\u00e5n en ort till en annan och ej ville g\u00e5, s\u00e5 red man p\u00e5 h\u00e4stryggen. P\u00e5 denna forslade man \u00e4ven l\u00e4ttare varor fr\u00e5n en ort till en annan. Om varorna var tyngre, s\u00e5 lades de s\u00e5v\u00e4l vinter som sommar p\u00e5 en sl\u00e4de. Sl\u00e4dens allm\u00e4nna form och utseende var, s\u00e5som av teckningen framg\u00e5r lika b\u00e5de vinter som sommar, men medarna gjordes olika de skilda \u00e5rstiderna.<\/p>\n

Under den sl\u00e4de som anv\u00e4ndes om sommaren, satte man tv\u00e5 b\u00f6jda st\u00e4nger av bj\u00f6rkvirke. Dessa st\u00e4nger kallades \u201danderst\u00e4nger\u201d och sl\u00e4den fick d\u00e4rf\u00f6r namnet \u201dandersl\u00e4de\u201d. De st\u00e4ngerna blev utslitna, ersattes de med nya. Med denna typ av sl\u00e4de k\u00f6r man \u00e4nnu idag h\u00f6et till ladorna under h\u00f6b\u00e4rgningstiden.<\/p>\n

Sl\u00e4darna som anv\u00e4ndes under vinter hade medar som skulle tj\u00e4ras eller \u201dvallas\u201d och d\u00e4rf\u00f6r kallades den \u201dvallasl\u00e4de\u201d. D\u00e5 man k\u00f6rde ved fr\u00e5n skogen, lade man den p\u00e5 sl\u00e4den men d\u00e5 timmer skulle forslas hem till g\u00e5rden, s\u00e5 satte man rot\u00e4ndan av stocken p\u00e5 sl\u00e4den och skat\u00e4ndan p\u00e5 en s\u00e4rskild st\u00f6tting.<\/p>\n

Under de senaste \u00e5rtiondena har man utbytt sl\u00e4den mot ett par st\u00f6ttingar. Med dessa forslar man timmer och med dem k\u00f6r man ved fr\u00e5n skogen och h\u00f6 fr\u00e5n \u00e4ngen. D\u00e5 h\u00f6 och ved forslas, s\u00e5 f\u00f6rser man st\u00f6ttingarna antingen med en skrinda eller en galdra, som ocks\u00e5 kallas \u201dlamoska\u201d. Dessa st\u00f6ttingar har i dag samma form som under forna tider.<\/p>\n

H\u00e4sten som skulle dra sl\u00e4den, sp\u00e4ndes i ett rede, vilket med ett \u201dskak\u00e4ltr\u00e4\u201d f\u00e4stes vid sl\u00e4dens \u201dviditugo\u201d, som \u00e4r en lycka gjord av en vidja. Redet kallades \u201dklovred\u201d I skaklarnas fr\u00e4mre \u00e4ndar, som var b\u00f6jda, fanns h\u00e5l, genom vilka man tr\u00e4dde vidjor. Med dessa f\u00f6stes skaklarna vi rankorna. Vidjorna vid skaklarna uppl\u00f6stes inte, d\u00e5 man sp\u00e4nde i och ifr\u00e5n h\u00e4sten. Rankorna h\u00f6lls tillsammans av tv\u00e5 vidjel\u00e4nkar.<\/p>\n

D\u00e5 man sp\u00e4nde i h\u00e4sten, s\u00e5 avl\u00e4gsnade man den \u00f6vre l\u00e4nken, satte rankorna kring h\u00e4stens hals och tr\u00e4dde l\u00e4nken igen \u00f6ver rankornas \u00f6vre \u00e4nda. Detta \u201dklovred\u201d anv\u00e4ndes allm\u00e4nt \u00e4nda till mitten av 1800-talet, d\u00e5 man b\u00f6rjade byta ut det mot det red, som nu anv\u00e4ndes eller mot fimmerst\u00e4nger. Redets byggnad framg\u00e5r av ritningen.<\/p>\n

D\u00e5 k\u00e4rrorna kom i bruk s\u00e5 anv\u00e4nda man tv\u00e5hjuliga k\u00e4rror, vilka saknade j\u00e4rnband. F\u00f6rst omkring 1850 b\u00f6rjade man banda k\u00e4rrorna. I dag anv\u00e4nder man i Lappfj\u00e4rd i allm\u00e4nhet tv\u00e5hjuliga k\u00e4rrar, som har den form som teckningen visar.<\/p>\n

Sl\u00e4pa<\/strong><\/h4>\n

P\u00e5 sumpiga marker forslas det avmejade gr\u00e4set till torkningsplatserna p\u00e5 en sl\u00e4pa, som dras av m\u00e4nniskor. F\u00f6r att man inte skall sjunka ned i dyn, s\u00e5 g\u00e5r man p\u00e5 ett par andrar. Sl\u00e4pans och andrarnas form och utseende framg\u00e5r av teckningen.<\/p>\n

Roddb\u00e5tsformer<\/strong><\/h4>\n

I Lappfj\u00e4rd anv\u00e4nder man allm\u00e4nt den flatbottnade ekstocken. I den f\u00e4rdas fiskaren l\u00e4ngs \u00e5n och i den lastas h\u00f6, som h\u00e4mtas fr\u00e5n den grunda Lappfj\u00e4rden. D\u00e4r vattnet \u00e4r djupt, drivs ekstocken fram\u00e5t med en \u00e5ra men i grunt vatten och i forsarna anv\u00e4ndes en st\u00e5ng, som \u00e4r j\u00e4rnbeslagen i den gr\u00f6vre \u00e4ndan. Denna st\u00e5ng kallas \u201db\u00e4rling\u201d.<\/p>\n

Vid havskusten anv\u00e4nds en roddb\u00e5t, som liknar den i fr\u00e5geformul\u00e4ret avbildade \u201dryssjeb\u00e5ten fr\u00e5n Sastmola\u201d.<\/p>\n

Alla fortskaffningsmedel f\u00f6rf\u00e4rdigade man sj\u00e4lv.<\/p>\n

Byggnader<\/strong><\/h2>\n

P\u00f6rten.<\/strong><\/h4>\n

I Lappfj\u00e4rds kommun finns inga p\u00f6rten och ingen har h\u00f6rt att s\u00e5dana skulle ha funnits inom kommunen.<\/p>\n

V\u00e4derkvarnar<\/strong><\/h4>\n

Den sista v\u00e4derkvarnen, som fanns i Lappfj\u00e4rd, \u00e4gdes av b\u00f6nderna p\u00e5 Gullmes hemman i kyrkbyn. Den nedrevs p\u00e5 1860-talet. N\u00e5got tidigare f\u00f6rst\u00f6rdes en kvarn, som tillh\u00f6rde Ahlkulla hemman.<\/p>\n

Rior<\/strong><\/h4>\n

Bilderna visar en gammalmodig ria fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Talet gjordes vanligen av n\u00e4ver och golvet byggdes av stock. Skovet p\u00e5 rian f\u00f6rf\u00e4rdigades av br\u00e4der. Det str\u00e4ckte sig \u00f6ver sj\u00e4lva rian och logen. Sparrarnas som uppbar st\u00e4ngerna inne i rian, hade samma riktning som byggnadens kort- eller gavelsida och st\u00e4ngerna var d\u00e4rf\u00f6r vinkelr\u00e4ta mot densamma. Till rian h\u00f6rde s\u00e5v\u00e4l loge som lada och mellan dessa b\u00e5da fanns den s\u00e5 kallades \u201dagnb\u00e4nken\u201d,<\/p>\n

Loftsbyggnader<\/strong><\/h4>\n

I Lappfj\u00e4rd finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gon fullst\u00e4ndig loftsbyggnad. Den sista som fanns p\u00e5 Ebb hemman, f\u00f6rst\u00f6rdes \u00e5r 1921. Dessa byggnader inneh\u00f6ll vanligen tre rum, n\u00e4mligen tv\u00e5 bodar och ovanp\u00e5 dessa sj\u00e4lva loftet. I dessa loft vistades g\u00e5rdens kvinnliga ungdomar om somrarna.<\/p>\n

F\u00e4hus<\/strong><\/h4>\n

F\u00e4hus med tr\u00e4golv \u00e4r de enda f\u00e4hus som av gammalt \u00e4r k\u00e4nda i Lappfj\u00e4rd. Korna v\u00e4nde i dessa f\u00e4hus eller \u201dn\u00f6tts\u201d som de kallas p\u00e5 orten, huvuden mot v\u00e4ggen. Mitt p\u00e5 golvet byggdes av stock en g\u00e5ng, vilken gick i husets l\u00e4ngdriktning. Den \u00f6vriga golvytan gjordes av stampad lera eller s\u00e5 fick marken utg\u00f6ra golv. \u201dN\u00f6ttset\u201d hade vanligen tv\u00e5 sm\u00e5 gluggar, genom vilka ljuset silade in i huset. Till f\u00e4huset h\u00f6rde vanligen en port och en lada.<\/p>\n

Jordbruk<\/strong><\/h2>\n

Svedjebruket \u00e4r ok\u00e4nt p\u00e5 orten.<\/p>\n

Rovor och bovete<\/strong>.<\/h4>\n

Rovorna odlas \u00e4nnu allm\u00e4nt p\u00e5 mossmarker i Lappfj\u00e4rd. Bovetet har d\u00e4remot aldrig odlats p\u00e5 orten.<\/p>\n

Redskap<\/strong><\/h4>\n

I min hemkommun Lappfj\u00e4rd har man allm\u00e4nt anv\u00e4nt \u00e5rder och den s\u00e5 kallade \u201dv\u00e4lten\u201d, d\u00e5 man pl\u00f6jt jorden. Krok, gaffelplog och risharv \u00e4r d\u00e4remot ok\u00e4nda p\u00e5 orten.<\/p>\n

Hemsl\u00f6jd<\/h2>\n

Lerk\u00e4rl<\/strong><\/h4>\n

Fordom f\u00f6rf\u00e4rdigade man alla k\u00e4rl av tr\u00e4. Lerk\u00e4rl av hemgjord tillverkning har aldrig funnits.<\/p>\n

Knivar<\/strong><\/h4>\n

Knivarna smiddes vanligen i egen smedja och slidorna f\u00f6rf\u00e4rdigade man \u00e4ven sj\u00e4lv. I m\u00e5nga g\u00e5rdar anv\u00e4nder man \u00e4nnu i dag hemsmidda knivar.<\/p>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Denna text \u00e4r nedtecknad av Selim Bj\u00f6rses under hans studietid i Nykarleby seminarium p\u00e5 1920-talet. Texten verkar vara ett svar p\u00e5 ett fr\u00e5geformul\u00e4r, som dessv\u00e4rre inte finns tillg\u00e4ngligt. Texten \u00e4r renskriven av Lasse Backlund i juli 2025 och spr\u00e5ket \u00e4r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Jordbruket i Lappfj\u00e4rd enligt Selim Bj\u00f6rses<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":262,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24299","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24299","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24299"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24299\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24308,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24299\/revisions\/24308"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24299"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}