{"id":22978,"date":"2024-07-17T21:50:27","date_gmt":"2024-07-17T18:50:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22978"},"modified":"2024-07-17T22:14:21","modified_gmt":"2024-07-17T19:14:21","slug":"lyckad-hembygdsfest-i-korsback","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22978","title":{"rendered":"Lyckad hembygdsfest i Korsb\u00e4ck"},"content":{"rendered":"
\"\"
\u00c5r 1946, den 31 juli annonserade Korsb\u00e4ck UF att de kommer att arrangera en hembygdsfest s\u00f6ndagen den 4 augusti. Programmet var omfattande och tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev senare ett utf\u00f6rligt reportage om hembygdsfesten.<\/figcaption><\/figure>\n

Referat i Syd-\u00d6sterbotten 7 augusti 1946:<\/strong><\/h4>\n

Senaste s\u00f6ndag samlade sig Korsb\u00e4ckborna till hembygdsfest. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan ingav de vackra lappfj\u00e4rdsdr\u00e4kterna bygdest\u00e4mning. Sedan alla b\u00e4nkat sig ute i den str\u00e5lande h\u00f6gsommarsolen, \u00f6ppnades dagens fest med hornmusik utf\u00f6rd av Pjelax hornseptett under Levi Mangs ledning. De spelade f\u00f6rst en marsch och sedan en uvertyr av Supp\u00e9. Hornmusiken som i synnerhet \u00e4r friluftsmusik gjorde ett mycket gott intryck p\u00e5 publiken. De flesta musikanterna var unga pojkar och deras prestationer fick ett glatt mottagande och \u201dEtt lycka till i forts\u00e4ttningen\u201d. Ett stort plus f\u00f6r musiklivet i Pjelax.<\/p>\n

Efter s\u00e5ngen \u201dJag \u00e4lskar min hembygd\u201d h\u00e4lsade f\u00f6reningens ordf\u00f6rande v\u00e4lkommen genom en av honom sj\u00e4lv f\u00f6rfattad h\u00e4lsningsdikt.<\/p>\n

F\u00f6reningens nystartade s\u00e5ngk\u00f6r sj\u00f6ng sedan under ledning av l\u00e4r. M. Starks ledning ett par s\u00e5nger. K\u00f6ren sj\u00f6ng rent och k\u00e4nsligt. Den vittnade om goda s\u00e5ngarf\u00f6rm\u00e5gor och ett j\u00e4ttearbete under den g\u00e5ngna vintern. Stor heder \u00e5r l\u00e4rare Storlund, som varit startare och ledare.<\/p>\n

D\u00e4refter h\u00f6ll l\u00e4rare Einar Lind ett f\u00f6redrag om Korsb\u00e4ckbygdens utveckling, b\u00f6rjande med Mickel Mickelsson under 1600-talet och slutande med att ge ros och ris \u00e5t nutidens befolkning. Ett intressant f\u00f6redrag p\u00e5 r\u00e4tt plats, vilket i synnerhet uppskattades av lappfj\u00e4rdsborna. (L\u00e4s festtalet i slutet av denna artikel)<\/strong><\/span><\/p>\n

Efter en kaffepaus fortsattes dagens festligheter med hornmusik. S\u00e5 f\u00f6ljde alls\u00e5ng under \u201dMikkos\u201d ledning, varefter seminaristen Astrid Lind med inlevelse och gott framf\u00f6rande l\u00e4ste J. Tegengrens dikt \u201dDet unga\u201d. K\u00f6ren sj\u00f6ng \u00e4nnu ett par s\u00e5nger och dagens fest avslutades med folkdanser utf\u00f6rda av f\u00f6reningens folkdanslag. De vackra dr\u00e4kterna och danserna gav ett starkt intryck av gedigen allmogekultur.<\/p>\n

Festens h\u00f6jdpunkt p\u00e5 kv\u00e4llen var s\u00e4kert gymnastikuppvisningen under l\u00e4rare Storlunds ledning. Vackra brunbr\u00e4nda pojkar i stiliga vita gymnastikdr\u00e4kter gav intryck av ungdomar p\u00e5 r\u00e4tt plats. En till nykterhet och harmonisk utveckling. Sedan utf\u00f6rdes teaterstycket \u201dDen enda kvinnan\u201d och festen avslutades med en stunds dans.<\/p>\n

Hembygdsfesten i Korsb\u00e4ck gav bevis p\u00e5 vad en liten f\u00f6rening kan utf\u00f6ra, n\u00e4r alla hj\u00e4lps \u00e5t, god vilja finns och en viljestark hand i ledningen.<\/p>\n

L\u00e4rare Einar Linds festtal.<\/strong><\/h4>\n

Festtalet p\u00e5 hembygdsfesten h\u00f6lls av l\u00e4raren och lokalhistorikern Einar Lind, som hade forskat i hemmanet Korsb\u00e4cks historia. Einars originalanteckningar nedtecknade i ett litet h\u00e4fte, har via omv\u00e4gar hamnat hos Bo-G\u00f6ran Lindh i Korsb\u00e4ck och han l\u00e5nade ut h\u00e4ftet f\u00f6r renskrivning:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201d\u00c4rade \u00e5h\u00f6rare!<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Korsb\u00e4ck samh\u00e4lles historia, som hornmusik nu har ljudit ut \u00f6ver bygden. Likas\u00e5 \u00e4r det ett m\u00e4rkes\u00e5r, d\u00e5 k\u00f6rs\u00e5ng i \u00e5r klingat i Korsb\u00e4ck, d\u00e5 de f\u00f6rsta skidt\u00e4vlingarna anordnades i vintras och d\u00e5 idrottsdistriktets m\u00e4sterskap i diskus i sommar er\u00f6vrats av en Korsb\u00e4ckpojke.<\/p>\n

Tanken p\u00e5 dessa m\u00e4rkliga h\u00e4ndelser har bjudit mig att i dag p\u00e5 denna hembygds festdag, f\u00f6r en stund samla festdeltagarnas tankar kring bygdens utveckling.<\/p>\n

Att Korsb\u00e4cks samh\u00e4lle \u00e4r p\u00e5 upp\u00e5tg\u00e5ende och st\u00e5tt i rask utveckling, kan den utomst\u00e5ende betraktaren l\u00e4tt iaktta och det kan vara sk\u00e4l att f\u00f6r bygdens egna s\u00f6ner och d\u00f6ttrar, som ju lever mitt i skeendet, peka p\u00e5 denna utveckling.<\/p>\n

Hornmusik och k\u00f6rs\u00e5ng eller se p\u00e5 gymnastikuppvisning, s\u00e5 har nu emellertid nu skett. Detta steg fr\u00e5n ett ensamt, enkelt nybyggarp\u00f6rte i \u00f6demarken till ett bysamh\u00e4lle med egen folkskola, f\u00f6reningslokal, butik, telefoncentral, bilv\u00e4gar, vattenledning och elektrisk belysning under en tidsrymd om 200 \u00e5r kan man v\u00e4l om n\u00e5got kalla f\u00f6r utveckling.<\/p>\n

Nybyggaren Mickel Mickelsson, f\u00f6dd i mitten av 1600-talet, d\u00f6d 1733 l\u00e4t p\u00e5 byns allm\u00e4nna mark vid Storsj\u00f6tr\u00e4skets \u00f6stra strand utsyna \u00e5t sig ett nybygge, d\u00e4r han byggde g\u00e5rd och upparbetade n\u00e5gon \u00e5kermark. Enligt s\u00e4gnen stod g\u00e5rden i tr\u00e4skstranden nedanf\u00f6r nuvarande Sigfrid Liljedahls g\u00e5rd. Mickels stuga, finns enligt s\u00e4gnen i beh\u00e5ll och tj\u00e4nstg\u00f6r nu som halmlada vid Einar Lindhs ria.<\/p>\n

Stenlunds gamla vedlider med n\u00e4vertak \u00e4r ett annat prov p\u00e5 Mickelss\u00f6nernas byggnadskonst.<\/p>\n

Nybyggarens son Mickel Mickelsson (1699-1775) l\u00e4t \u00e5r 1753 inl\u00f6sa nybygget av kronan till skattehemman, 11\/24 mantal. Riket hade just f\u00e5tt en ny kung, Adolf Fredrik av Holstein-Gottorpska \u00e4tten och tiden var orolig med partistrider i riket mellan hattar och m\u00f6ssor.<\/p>\n

Men Mickelss\u00f6nerna levde sitt lugna, ensamma liv vid tr\u00e4skets strand. De fiskade i tr\u00e4sket och betalade sin skatt till krona och pr\u00e4st med fisk och sm\u00f6r. De br\u00e4nde tj\u00e4ra i dalen och s\u00e5lde tj\u00e4ran i den d\u00e5 100-\u00e5riga staden Kristinestad. \u00c5kern var liten, endast 18 kappland men utvidgades sm\u00e5ningom och gav r\u00e5g, korn och rovor till behov.<\/p>\n

Natur\u00e4ngar fanns spridda p\u00e5 14 olika st\u00e4llen. Det var Brandhags\u00e4ngen, Aspn\u00e4set, Norrviken, 3 st p\u00e5 Orm\u00e4ngarna, Vanha Aho, Grop\u00e4ngen, H\u00e4sie\u00e4ngen, 3 st p\u00e5 Hepoluoma, Jussinperki\u00f6 och L\u00e5ngstranden.<\/p>\n

Mickel den yngre hade bara ett barn, sonen Erik (1727-1804), som \u00f6vertog hela hemmanet och som ocks\u00e5 gav det odelat \u00e5t sin son Mickel Eriksson (1752-1821). Mickel Eriksson var ombetrodd n\u00e4mndeman i 25 \u00e5rs tid, fr\u00e5n 1795 till 1821.<\/p>\n

I mitten av 1700-talet p\u00e5bj\u00f6ds storskifte i riket. I Dagsmark p\u00e5b\u00f6rjades storskiftet 1772 och d\u00e4rvid skiftades ocks\u00e5 alla hittills oskiftade utmarker och skogar. Den 75-\u00e5riga nybyggarsonen Mickel Mickelsson, som \u00e4nnu levde fick kanske orsak att \u00e5ngra att han inte uppmanat fadern att utsyna \u00e5t sig ett st\u00f6rre nybygge medan tid var.<\/p>\n

Nu var det redan f\u00f6r sent. Han borde ha tagit med hela tr\u00e4sket i nybygget. Nu hade han bara \u00f6stra stranden och d\u00e5 hans sonson, n\u00e4mndemannen Mickel Eriksson innehade hela hemmanet odelat, kom inte Korsb\u00e4ck hemman med i storskiftet. I st\u00e4llet kom alla kringboende hemman att f\u00e5 del i utmarkerna kring tr\u00e4sket och d\u00e4rmed fick de r\u00e4tt till tillandningen av tr\u00e4sket, som inte storskiftades. P\u00e5 detta s\u00e4tt gick det till, att 80 hemman blev del\u00e4gare i tr\u00e4sket, som delades p\u00e5 privat v\u00e4g i 80 lotter.<\/p>\n

Storskiftet avslutades med delningen av skogen \u00e5r 1792 och d\u00e5 var ocks\u00e5 Mickel Korsb\u00e4ck med. Han fick d\u00e5 \u00e4ngsmark 60 tunnland och skog sammanlagt 594 tunnland.<\/p>\n

F\u00f6ljande \u00e5r 1793 delades Korsb\u00e4ck hemmanet i tv\u00e5 delar. Mickel, n\u00e4mndemannen m\u00e5ste kanske n\u00f6dtvunget ge h\u00e4lften \u00e5t sin styvson Mickel Hansson, medan egna sonen Matts fick den andra halvan.<\/p>\n

Under 1800-talet delades s\u00e5 Korsb\u00e4ck hemmanet alltmer, s\u00e5 att det 1854 bestod av 7 delar och vid storskiftesregleringen 1906 av 12 delar.<\/p>\n

\u00c5r 1906 hade Korsb\u00e4ck hemman 71 ha \u00e5kermark, 89 ha \u00e4ngsmark, 10 ha odlingsbar mark och skog 321 ha, det blev totalt 492,7 hektar. Minsta hemmanet var Linds l\u00e4genhet p\u00e5 4,5 ha \u00e5ker, 1 ha \u00e4ng och 12,5 ha skog. St\u00f6rst var Hallonkvists l\u00e4genhet p\u00e5 12,6 ha \u00e5ker, 9,3 ha \u00e4ng och 66 ha skog.<\/p>\n

Hemmanets klyvning i allt mindre delar, tyder p\u00e5 att folkm\u00e4ngden \u00f6kade. Kampen f\u00f6r tillvaron blev allvarlig, livsrummet blev litet. Byn v\u00e4xte. G\u00e5rdarnas barnaskara var stor. Samh\u00e4llet Korsb\u00e4cks grundare hade 4 barn, hans son hade 1, sonsonen 3 och sonsonsonen, n\u00e4mndemannen hade 7 barn.<\/p>\n

N\u00e4mndemannens son Matts Mickelsson hade 14 barn, hans son Josef hade 3 och sonsonen Karl 10 och sonsonen Josef 7.<\/p>\n

Vi f\u00f6rst\u00e5r att byn p\u00e5 detta s\u00e4tt m\u00e5ste tillv\u00e4xa i folkm\u00e4ngd mycket snabbt. Men \u00e5kerarealen kunde inte utvidgas i samma takt. De sm\u00e5 steniga back\u00e5krarna kunde inte utvidgas \u00e5t n\u00e5got h\u00e5ll.<\/p>\n

Runt tr\u00e4sket uppstod torpl\u00e4genheter p\u00e5 de kringliggande hemmanens utmarker och snart var str\u00e4nderna runt tr\u00e4sket befolkade. Man kastade blickarna ut \u00f6ver tr\u00e4sket och kom p\u00e5 tanken att tr\u00e4sket skulle torrl\u00e4ggas.<\/p>\n

Man hade kommit underfund med att knapphet p\u00e5 mj\u00f6lk och sm\u00f6r gav fattig kost. Men f\u00f6r mera mj\u00f6lk och sm\u00f6r beh\u00f6vdes mera h\u00f6. Om man kunde f\u00e5 mera h\u00f6 fr\u00e5n tr\u00f6sket s\u00e5 vore detta r\u00e4ddningen.<\/p>\n

\u00c5r 1820 rensades och f\u00f6rdjupades \u00e5n i Lillsj\u00f6n med gott resultat och \u00e5r 1826 h\u00f6ll man syn p\u00e5 Storsj\u00f6n. Del\u00e4garna i tr\u00e4sket erh\u00f6ll \u00e5r 1831 tillst\u00e5nd att torka ut tr\u00e4sket. Genom sammanlagt 4\u00a0640 dagsverken hade man rensat och f\u00f6rdjupat kanalen. \u00a0Man kunde nu genom en dammanl\u00e4ggning \u00e5rligen avleda vattnet.<\/p>\n

H\u00f6sk\u00f6rden fr\u00e5n tr\u00e4sket uppskattades \u00e5r 1854 till 43\u00a0200 lispund = 367\u00a0000 kg h\u00f6 best\u00e5ende dels av s\u00e4lting men huvudsakligen av fr\u00e4ken och starr. Tr\u00e4sklotterna skiftades \u00e5rligen genom den urgamla st\u00e5ngf\u00e4llningsmetoden. Sj\u00f6gr\u00e4set fr\u00e4ken och starr bars i land eller \u201ddrogs p\u00e5 sl\u00e4pon\u201d. B\u00e4rgningsfolket gick p\u00e5 \u201dandran\u201d f\u00f6r att inte sjunka ner i dyn.<\/p>\n

De \u00e4ldre korsb\u00e4ckborna har anledning att bevara bytandet av tr\u00e4sket och h\u00f6b\u00e4rgningsmetoderna i minnet och l\u00e5ta det v\u00e4xande sl\u00e4ktet f\u00e5 del av hur det gick till \u201dn\u00e5r vi b\u00e4rga i tr\u00e4sket\u201d. Det \u00e4r en intressant historia, som belyser f\u00f6rf\u00e4dernas str\u00e4vsamma arbete i kampen f\u00f6r tillvaron.<\/p>\n

Men h\u00f6sk\u00f6rden minskades avsev\u00e4rt mot slutet av 1800-talet och vitmossan b\u00f6rjade visa sig. \u00c5r 1915 stod det klart att n\u00e5gonting borde g\u00f6ras och man f\u00f6reslog p\u00e5 tr\u00e4sklagets sammantr\u00e4de att tr\u00e4sket skulle torrl\u00e4ggas fullst\u00e4ndigt. Avv\u00e4gningen gjordes och statsbidrag beviljades 1932, d\u00e5 arbetet omedelbart p\u00e5b\u00f6rjades.<\/p>\n

H\u00e4r dikades somrarna l\u00e5nga och spr\u00e4ngskotten d\u00e5nade \u00e4nda ned i Lillsj\u00f6forsarna. Motorer pustade och drog lastvagnar med dikesjord. Vindeln lyfte stenblock. Det var liv och r\u00f6relse och Korsb\u00e4ck tycktes st\u00e5 i v\u00e4rldsh\u00e4ndelsernas centrum. \u00c5r 1935 var saken klar.<\/p>\n

Tr\u00e4sket var torrlagt f\u00f6r en kostnad av n\u00e5got \u00f6ver 700\u00a0000 mark. Tr\u00e4sket skiftades av lantm\u00e4tare i 94 skiften och dessa dikades i tegar, man pl\u00f6jde och s\u00e5dde.<\/p>\n

Till och med traktorer pl\u00f6jde p\u00e5 \u00e5krar, d\u00e4r man f\u00f6rr gick p\u00e5 andrar. (n\u00e5gra traktorer fanns inte i Korsb\u00e4ck denna tid, utan det var ”Mattas Lennat fr\u00e5n Dagsmark \u00e5 Mannf\u00e4itin fr\u00e5n N\u00e4rpes”, som plogade upp tr\u00e4sket. Lasses kommentar)<\/span> Bergstr\u00f6m skaffade sig en sj\u00e4lvbindande sk\u00f6rdemaskin. Och man s\u00e5g kanske i andanom sk\u00f6rdetr\u00f6skan g\u00e5 fram \u00f6ver tegarna. H\u00f6sk\u00f6rden har \u00f6kat med minst 3 g\u00e5nger!<\/p>\n

Kanalen borde ha varit en meter djupare. I s\u00e5 fall hade nu tr\u00e4sket kanske varit t\u00e4ckdikat. I alla fall: bytandet av tr\u00e4sklotterna och de primitiva b\u00e4rgningsmetoderna \u00e4r ett minne blott. Ortens vackra vattenspegel har ersatts med en imponerande \u00e5ker p\u00e5 \u00f6ver 400 hektar.<\/p>\n

Den tid som v\u00e5r betraktelse av Korsb\u00e4ck samh\u00e4lle h\u00e4r omfattar \u00e4r ungef\u00e4r 200 \u00e5r. N\u00e5gon egentlig utveckling s\u00e5v\u00e4l materiell som andlig, har man dock sv\u00e5rt att m\u00e4rka under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet. Det \u00e4r f\u00f6rst under den senaste mans\u00e5ldern, som utvecklingen tar fart och framstegen blir stora och m\u00e4rkbara.<\/p>\n

Hur levde d\u00e5 allmogen i v\u00e5ra bygder sitt liv under den \u201dgamla goda tiden\u201d? Vi f\u00e5r utg\u00e5 fr\u00e5n att allting var primitivt och enkelt. Nybyggaren Mickel Mickelsson Korsb\u00e4cks stuga var nog efter v\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden torftig. Man talar i Korsb\u00e4ck om p\u00f6rtet men jag skulle nog tro att p\u00f6rtets tid var f\u00f6rbi i b\u00f6rjan av 1700-talet.<\/p>\n

Men n\u00e5gra tapeter hade nog inte Mickel p\u00e5 sina v\u00e4ggar och f\u00f6nstren var mycket sm\u00e5 med luckor, som st\u00e4ngdes till natten. F\u00f6nsterluckorna anv\u00e4ndes allm\u00e4nt \u00e4nnu l\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet. Golvet var antingen stampat av jord eller belagt med plankor.<\/p>\n

Belysningen fick man av p\u00e4rtans matta flamma. De flesta husger\u00e5d och k\u00e4rl var sj\u00e4lvgjorda tr\u00e4k\u00e4rl, skedar, tallrikar, bunkar och byttor.<\/p>\n

N\u00e5gon klocka hade nog inte nybyggaren Mickel, utan han arbetade efter solen, fr\u00e5n dess uppg\u00e5ng till dess nedg\u00e5ng. Timmar, minuter och sekunder hade han ingen anv\u00e4ndning f\u00f6r. Men fr\u00e5n sin runstav fick han reda p\u00e5 dagar, veckor, m\u00e5nader och \u00e5r. Mickel gav noga akt p\u00e5 solen och m\u00e5nen och naturen och kunde d\u00e4rav tyda mycket till sin f\u00f6rdel.<\/p>\n

Han var ett naturbarn, som levde i sj\u00e4lvhush\u00e5llning. Allt han beh\u00f6vde kunde han och hustrun sj\u00e4lv tillverka. Det enda man beh\u00f6vde k\u00f6pa i butiken var salt och j\u00e4rn, den n\u00e4rmaste butiken fanns i staden. V\u00e4gen ut till yttre v\u00e4rlden var en enkel ridv\u00e4g, som gick \u00f6ver \u00e5n i Dagsmark vid Nylundas, allts\u00e5 Gamla forsen.<\/p>\n

S\u00e5 levde f\u00f6rf\u00e4derna i enkla f\u00f6rh\u00e5llanden under tungt kroppsligt arbete med primitiva redskap och arbetsmetoder. All dess arbetskraft gick \u00e5t med att f\u00f6rse de sina med mat och kl\u00e4der och livets n\u00f6dtorft och n\u00e4ring.<\/p>\n

Men nyare tider randades. Fr\u00e5n och med fattig\u00e5ren p\u00e5 1860-talet b\u00f6rjar en utvecklingstid, som p\u00e5g\u00e5tt \u00e4nda till v\u00e5ra dagar. Den senaste mans\u00e5ldern har p\u00e5 ett genomgripande, ja rent av revolutionerande s\u00e4tt omskapat landsbygdens liv.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rdsbonden Josef Ingves (f.1879) \u00e5stadkom p\u00e5 sin tid en ny f\u00f6rb\u00e4ttrad v\u00e4ndplog, \u00d6verumsplogen kommer fr\u00e5n Sverige och effektiva harvar togs i anv\u00e4ndning. Nya s\u00e4desslag, f\u00f6rst havre och sist vete kommer i bruk.<\/p>\n

V\u00e4xelbruk inf\u00f6rdes, timotej och kl\u00f6ver blev nya foderv\u00e4xter som j\u00e4msides med b\u00e4ttre koraser och avelsarbete h\u00f6jde mj\u00f6lkproduktionen. Separatorn togs i bruk och mejerier uppstod, som \u00f6vertog hemmets sm\u00f6rtillverkning. Klokare g\u00f6dsling och nya konstg\u00f6dselmedel \u00f6kade sk\u00f6rdarna. Sl\u00e5ttermaskinen och tr\u00f6skverket gjorde sitt int\u00e5g. Teknikens r\u00f6n tillvaratogs, vetenskapen, m\u00e4nniskoandens skapande tankekraft utnyttjades. Allt nytt mottogs visserligen med tvivel och misstro och till och med motarbetades. Men de goda tiderna segrade.<\/p>\n

Genom maskinerna och rationaliseringen av jordbruket blev detta mindre arbetsamt och tr\u00e4lbundet. Krafter frigjordes f\u00f6r annat \u00e4n blott det tunga kroppsarbetet f\u00f6r det dagliga br\u00f6det. Sj\u00e4len i m\u00e4nniskan tillgodos\u00e5gs \u00e4ven och fick sitt. Skolor kommer till landsbygden och l\u00e4rde folket att l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna, som man n\u00f6dv\u00e4ndigt beh\u00f6vde f\u00f6r att kunna f\u00f6lja med sin tid.<\/p>\n

Tidningar, post, telefonen och radio bringade budskap och vetande fr\u00e5n yttre v\u00e4rlden. F\u00f6rb\u00e4ttrade samf\u00e4rdsmedel, velociped, bil, t\u00e5g och flyg bringade m\u00e4nniskorna n\u00e4rmare varandra. Bibliotek med boklig l\u00e4rdom och konst stod till buds och f\u00f6reningar av olika slag tillkom, b\u00e5de Martha- och ungdomsf\u00f6reningar med tillf\u00e4llen till andens lyftning.<\/p>\n

Samh\u00e4llsv\u00e5rd och h\u00e4lsov\u00e5rd hade utvecklats. L\u00e4kare, sjukhus och medicin blev m\u00e4nniskans hj\u00e4lp mot baciller, sjukdom och d\u00f6d, d\u00e4r f\u00f6rut kvacksalveri och trolldom h\u00e4rskat.<\/p>\n

V\u00e4lst\u00e5ndet hade stigit, folket fick b\u00e4ttre bost\u00e4der, b\u00e4ttre mat och kl\u00e4der.<\/p>\n

Hemmet blev finare med tapeter p\u00e5 v\u00e4ggarna och korkmattor p\u00e5 golvet, med vattenledning och elbelysning. Maten blev mera omv\u00e4xlande och allsidigare sammansatt. Vitaminen uppt\u00e4cktes, kokkurser anordnades och kokb\u00f6cker studerades. Kl\u00e4ddr\u00e4kten f\u00f6rfinades. Galoscher, krage och slips blev nya attribut f\u00f6r m\u00e4n, hatt, p\u00e4lskappa och permanentade lockar f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n

S\u00e5 \u00e4r i stora drag utvecklingen den senaste mans\u00e5ldern. Talet om den gamla goda tiden har upph\u00f6rt. Man inser v\u00e4l att m\u00e4nniskan haft nytta av denna utveckling, att det just \u00e4r m\u00e4nniskan som varit det centrala i denna omskapelse.<\/p>\n

\u00c4rade \u00e5h\u00f6rare!<\/p>\n

Vi har h\u00e4r rullat upp en vacker tavla, som visar hembygdens andliga och materiella utveckling och f\u00f6rkovran. Men medaljen har \u00e4ven en baksida. P\u00e5 tavlan finns \u00e4ven st\u00f6rande sk\u00f6nhetsfl\u00e4ckar och vi skulle inte vara \u00e4rliga om vi inte ocks\u00e5 skulle peka p\u00e5 dem.<\/p>\n

Det b\u00f6r bli v\u00e5r generation att f\u00f6rs\u00f6ka arbeta bort dessa sk\u00f6nhetsfel i hembygdens ansikte. Vi l\u00e4gger m\u00e4rke till m\u00e4nniskornas stora avundsjuka, missundsamhet och misstro mot varandra. Vi finner s\u00e5 mycket h\u00f6gmod, klandersjuka och sj\u00e4lvgodhet, vi ser sj\u00e4lva s\u00e5 m\u00e5nga fel hos v\u00e5ra medm\u00e4nniskor men m\u00e4rker inte v\u00e5ra egna fel och brister.<\/p>\n

Vi ser ocks\u00e5 den fulaste fl\u00e4cken p\u00e5 hembygdens vackra tavla, allts\u00e5 supseden och br\u00e4nnvinsdyrkan. P\u00e5 det omr\u00e5det har ingen utveckling f\u00f6rsigg\u00e5tt. D\u00e4r stampar vi ohj\u00e4lpligt p\u00e5 st\u00e4llet. D\u00e4r har vi blivit efter i v\u00e4xten.<\/p>\n

L\u00e5t oss f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5stadkomma en utveckling ocks\u00e5 p\u00e5 detta omr\u00e5de. L\u00e5t oss bli nyktra, \u00e4rliga, laglydiga och goda m\u00e4nniskor.<\/p>\n

M\u00e5tte Korsb\u00e4ck samh\u00e4lle fortfarande utvecklas. Det \u00f6nskar vi v\u00e4l alla av hela hj\u00e4rtat. V\u00e5r \u00f6nskan blir uppfylld och byn utvecklas vidare om dess medlemmar envar under \u00e4rligt arbete troget och samvetsgrant fyller sin uppgift i livet. D\u00e5 hedrar vi f\u00e4derna och visar oss som gods representanter f\u00f6r det sl\u00e4kte, som vuxit upp vid str\u00e4nderna av tr\u00e4sket, d\u00e4r nybyggaren f\u00f6r 200 \u00e5r sedan lade grunden till en blomstrande by.\u201d<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 denna 1700-tals karta s\u00e5 ser vi var det f\u00f6rsta Korsb\u00e4ckhemmanet var placerat p\u00e5 ”Stor Si\u00f6ns \u00f6stra strand”, allts\u00e5 nedanf\u00f6r Liljedahls eller Stenlunds g\u00e5rdar. Kartan finns p\u00e5 Riksarkivet i Stockholm.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Referat i Syd-\u00d6sterbotten 7 augusti 1946: Senaste s\u00f6ndag samlade sig Korsb\u00e4ckborna till hembygdsfest. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan ingav de vackra lappfj\u00e4rdsdr\u00e4kterna bygdest\u00e4mning. Sedan alla b\u00e4nkat sig ute i den str\u00e5lande h\u00f6gsommarsolen, \u00f6ppnades dagens fest med hornmusik utf\u00f6rd av Pjelax hornseptett under Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lyckad hembygdsfest i Korsb\u00e4ck<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22964,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22978","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22978","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22978"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22978\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22986,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22978\/revisions\/22986"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22964"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22978"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}