{"id":2266,"date":"2016-12-15T22:03:59","date_gmt":"2016-12-15T21:03:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2266"},"modified":"2025-09-22T22:03:17","modified_gmt":"2025-09-22T19:03:17","slug":"pelas-jahan-lillkull-pa-sunnantillvagen-59","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=2266","title":{"rendered":"Karl Lillkulls g\u00e5rd p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen 59"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes av Karl och Gunhild Lillkull \u00e5r 1961. P\u00e5 samma st\u00e4lle stod den gamla g\u00e5rden som Erik Henrik Lillkull byggde i mitten av 1800-talet, d\u00e5 sl\u00e4ktgrenen flyttade till detta st\u00e4lle. Karl och Gunhilds g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n syd-ost \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015, med hj\u00e4lp av Lilli Lillkull, Kerstin Berglind och Rita S\u00f6derg\u00e5rd<\/strong>.<\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens och sl\u00e4ktens historia.<\/b><\/h4>\n
\"P\u00e5
<\/b>P\u00e5 bilden fr\u00e5n 1950-talet st\u00e5r d\u00e5varande \u00e4garen Karl Lillkull med barnen Bernice och G\u00f6sta p\u00e5 g\u00e5rden. Kolla hur n\u00e4ra varandra lillstugan och huvudbyggnaden stod. Sm\u00e5 barn rymdes emellan medan de vuxna fick g\u00e5 runt g\u00e5rden f\u00f6r att komma till baksidan. Fotot taget fr\u00e5n \u00f6ster. Kolla speciellt gavelns \u00f6vre del som har en mycket speciell form, som inte torde ha funnits p\u00e5 n\u00e5gon annan g\u00e5rd i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r st\u00e5tliga bondg\u00e5rden p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen p\u00e5 A-sidon byggdes i mitten p\u00e5 1800-talet av bonden Erik Henrik Lillkull (1814-1878). \u00a0Erik Henrik var son till Erik Johansson Lillkull (1788-1825) som var den verkliga storbonden i Dagsmark med hela 400 hektar \u00e5ker och skog. Han \u00e4gde s\u00e5 gott som hela A-sidon fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds \u00e5 upp till Berg\u00e5sen och fr\u00e5n Kvarn\u00e5 till Bymossen.<\/p>\n

Detta ofantligt stora hemman delades d\u00e5 s\u00f6nerna Erik Henrik och Johan blev myndiga ungef\u00e4r 1835. Johan, som sedan b\u00f6rjade kallas f\u00f6r \u201dPelas G\u00e5bbin\u201d tog \u00f6ver f\u00e4derneg\u00e5rden som stod n\u00e4ra Lillbron mittemot nuvarande b\u00f6nehuset.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om \u201dPelas G\u00e5bbin\u201d och hans efterkommande , s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/strong><\/u>)<\/strong>.<\/a><\/p>\n

\u201dPelas G\u00e5bbinas\u201d yngre bror Erik Henrik byggde d\u00e5 detta nya hem \u00e5t sig d\u00e4r \u201dNer Pelas\u201d och blev bonde d\u00e4r med sina 200 hektar. Men en tid efter att Erik Henrik gifte sig p\u00e5 1830-talet med Anna-Greta P\u00e4rus (1813-1893) s\u00e5 flyttade han till Perus och blev m\u00e5g d\u00e4r.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa om Erik Henrik och hans efterkommande, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> s\u00e5 kommer du till Lillkulls sl\u00e4ktutredning, g\u00e5 sedan till tabell 70).<\/p>\n

\"P\u00e5
Foto taget fr\u00e5n s\u00f6der d\u00e4r lillstugan syns mitt i bild. Till h\u00f6ger st\u00e5r uthuset som fortfarande st\u00e5r kvar med l\u00e5ngsidan mot Sunnantillv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

Erik Henriks syster Anna Lena tar \u00f6ver g\u00e5rden och hemmanet.<\/strong><\/h4>\n

D\u00e5 Erik Henrik flyttade till Perus s\u00e5 \u00f6vertogs g\u00e5rden och hemmanet av hans yngre syster Anna Lena (1821-1870) som hade gift sig med Matts Bj\u00f6rses (1818-1880) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd som bytte namn till Lillkull d\u00e5 han blev m\u00e5g h\u00e4r.<\/p>\n

Matts och Anna Lena Lillkull fick flera barn med endast 3 levde till vuxen \u00e5lder:<\/strong><\/p>\n

-Johan Henrik<\/u><\/strong> (1841-1884), som kallades f\u00f6r \u201dPelas Hindrik\u201d som gifte sig 2 g\u00e5nger. F\u00f6rsta g\u00e5ngen var han gift med Anna Kajsa Berg (1844-1881) fr\u00e5n Uttermossa och med henne fick han dottern Ida (1878-1958) som sedan gifte sig med Viktor Nylund. Andra g\u00e5ngen gifte han sig med Anna Kajsas yngre syster Sofia Berg (1858-1932) och med henne fick han dottern Selma (1884-1971) . Selma gifte sig sedan med l\u00e4raren Henrik Rosenback fr\u00e5n Kvarn\u00e5 (1879-1945) som var l\u00e4rare i Perus 1905-1945. \u00a0N\u00e4r Selmas mor Sofia blev \u00e4nka, s\u00e5 gifte hon sedan om sig med Niklas Kaivo-oja och med honom fick hon sonen Artur Berg. (Vill du l\u00e4sa mera om Sofias Artur, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong> <\/a>s\u00e5 kommer du till deras historik). Johan Henrik var mycket aktiv d\u00e5 den f\u00f6rsta skolan byggdes och startade sin verksamhet. I samband med storskiftet s\u00e5 delades det stora hemmanet s\u00e5 att Berg Artur fick n\u00e4rmare 30 hektar och \u201dPelas Hindrik\u201d 70 hektar.<\/p>\n

–Maja Lena<\/u><\/strong> (1844-1881) som gifte sig med Anders Utter (1836-1886) fr\u00e5n Uttermossa. De fick en dotter Maria Utter (1867-1950) som gifte sig med Carl Erik och fick bland annat dottern Sigrid, som hade caf\u00e9 i byin och som p\u00e5 \u00e4ldre dar gifte sig med Stor\u00e5s-Selim.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Maria Utter och hennes familj, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong>.<\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa om Sigrids caf\u00e9 s\u00e5 skall du klicka h\u00e4r<\/u><\/strong>.)<\/a><\/p>\n

–Josef<\/u><\/strong> (1851-1917) kallades f\u00f6r \u201dPelas Josip\u201d som gifte sig med Anna Kajsa \u00c4bb (1852-1931) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Josef tog \u00f6ver hemg\u00e5rden och blev bonde d\u00e4r och fick i samband med storskiftet ungef\u00e4r 90 hektar att odla och sk\u00f6ta.<\/p>\n

\"H\u00e4r
P\u00e5 storskifteskartan s\u00e5 ser vi var \u201dPelas Josipas\u201d hemman Sten 5:10 l\u00e5g p\u00e5 b\u00e5da sidor av Sunnantillv\u00e4gen. F\u00f6rutom hem\u00e5krarna och skogen p\u00e5 Berg\u00e5sen som syns p\u00e5 kartan s\u00e5 fanns det 2 andra skiften.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Nog
Nog ser han bildad och respektingivande ut p\u00e5 fotot, Pelas Josip h\u00e4r tillsammans med sin hustru Anna Kajsa.<\/figcaption><\/figure>\n

Josef Lillkull tar \u00f6ver g\u00e5rden och hemmanet.<\/strong><\/h4>\n

Josef \u201dPelas Josip\u201d Lillkull var en mycket aktiv person som har betytt mycket f\u00f6r utvecklingen i Dagsmark. Han var med i s\u00e5 gott som alla f\u00f6reningar som fanns och var ocks\u00e5 med och startade nya. Det var bara i Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening som han inte var aktiv i. Eftersom han var djupt religi\u00f6s s\u00e5 ordnade han ofta religi\u00f6sa tillst\u00e4llningar med inbjudna predikanter i sitt hem. \u00a0Och det var v\u00e4l nog i hans hem som id\u00e9n f\u00f6ddes att det skulle bildas en evangelisk f\u00f6rening i Dagsmark. Tillsammans med folkskoll\u00e4raren J.J. Wadstr\u00f6m s\u00e5 drogs verksamheten i g\u00e5ng och det blev en livlig s\u00e5dan som resulterade i att evangelif\u00f6reningen \u00e5r 1915 \u00a0kunde inviga ett eget b\u00f6nehus n\u00e4ra Lillbron. Josef blev f\u00f6reningens f\u00f6rsta ordf\u00f6rande och var ocks\u00e5 i \u00f6vrigt aktiv d\u00e4r hela sitt liv. (Vill du l\u00e4sa mera om b\u00f6nehuset, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>).<\/p>\n

Josef Lillkull var mycket aktiv d\u00e5 den nya folkskolan grundades i Dagsmark \u00e5r 1878 och under \u00e5ren 1882-1890 var han direktionsordf\u00f6rande och under \u00e5ren 1882-1884 var han skolans ekonom.<\/p>\n

D\u00e5 den extra eller urtima lantdagen skulle sammankallas i januari 1899, s\u00e5 skulle det v\u00e4ljas lantdagsm\u00e4n och dessa skulle utses av elektorer. P\u00e5 kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd uts\u00e5gs 3 elektorer, bland annat Josef Lillkull.<\/p>\n

Jordbruket l\u00e5g honom mycket n\u00e4ra och han var mycket aktiv inom Dagsmark Lantmannagille. Han fick till och med pris f\u00f6r v\u00e4lsk\u00f6tt tr\u00e4dg\u00e5rd \u00e5r 1907 och 1910 fick han 8 mark i prispengar f\u00f6r god sk\u00f6tsel av ladug\u00e5rden. \u00a0\u00a0Ocks\u00e5 inom det politiska var han engagerad och hans namn figurerar p\u00e5 alla kommunala dokument fr\u00e5n den tiden. Han var en fixare och lobbare som arbetade f\u00f6r kommunens b\u00e4sta och som har p\u00e5verkat utvecklingen i Dagsmark p\u00e5 ett mycket positivt s\u00e4tt.<\/p>\n

Det kan tyckas underligt hur han hann sk\u00f6ta sitt stora hemman, d\u00e5 en s\u00e5 stor del av hans tid gick \u00e5t att sk\u00f6ta samh\u00e4lleliga fr\u00e5gor. Det m\u00e5ste ha funnits m\u00e5nga pigor och dr\u00e4ngar p\u00e5 g\u00e5rden som sk\u00f6tte vardagssysslorna. \u00a0Josef var ju ocks\u00e5 \u00e4gare till en liten kvarn nere i Gamlaforsen men den bj\u00f6d han ut till salu i tidningen \u00e5r 1897.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r annonserade Josef Lillkull i Kristinestads Tidning \u00e5r 1897.<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00f6paren till denna vattendrivna kvarn hittades inom sl\u00e4kten d\u00e5 Josefs brorsdotter Ida och hennes man Viktor Nylund k\u00f6pte kvarnen. Viktor drev m\u00f6jligtvis denna kvarn en tid men s\u00e5 b\u00f6rjade han bygga om den till en s\u00e5g och ett snickeri. \u00c5r 1905 avyttrade Viktor inredningen till kvarnen och sedan satsade han enbart p\u00e5 tr\u00e4f\u00f6r\u00e4dling. Viktor Nylunds k\u00f6p av denna Josef Lillkulls kvarn var nog startskottet f\u00f6r en industriell utveckling av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag.<\/p>\n

\"P\u00e5
Josef och Anna Kajsa Lillkull sitter och bakom st\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4nster Otto, Amanda och Johan.<\/figcaption><\/figure>\n

Josef Lillkull dog den 30 maj 1917 och vill du l\u00e4sa ett par nekrologer fr\u00e5n tidningarna, klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>!<\/p>\n

Josef \u201dPelas Josip\u201d och Anna Kajsa fick 3 barn som blev vuxna:<\/strong><\/p>\n

–Otto<\/strong><\/u> Emil (1881-1942) som emigrerade till Amerika \u00e5r 1903 och han kom inte tillbaka. Vad som riktigt h\u00e4nde med honom d\u00e4r och vad han gjorde d\u00e4r har l\u00e4nge varit oklart, f\u00f6r sista g\u00e5ngen han h\u00f6rde av sig var \u00e5r 1931. Han efterlystes i flera tidningar i Amerika och \u00e5r 1942 s\u00e5 anh\u00f6ll hans bror Johan att Otto skulle d\u00f6df\u00f6rklaras p\u00e5 tinget i Lappfj\u00e4rd. S\u00e5 blev det ocks\u00e5, och han f\u00f6rklarades d\u00f6d den 1 januari 1942.<\/p>\n

\"Det
Det ser ut som ett avskedsfest f\u00f6r ”Pelas” Otto Lillkull, som sitter bakom skrivbordet. 1903 for han till Amerika och kom inte tillbaka. Kamraterna runtomkring \u00e4r fr\u00e5n v\u00e4nster Erik Anders Englund fr\u00e5n Koll, ”And\u00e4sas” Erik Anders Sundblom, ”And\u00e4sas” Erland Gr\u00f6nroos, ”Kia\u00b4s” Erland B\u00e5sk och sittande till h\u00f6ger ”Ruffa-Josip” Josef Granholm.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter\u00e5t ryktades det att han fortfarande levde d\u00e4r och Ann-Britt Lillkull har bidragit med intressanta uppgifter om Otto: den 3 september 1903 anl\u00e4nde Otto ensam och ogift till Boston i Massachusetts med fartyget Ultonia fr\u00e5n Liverpool. Han uppgavs vara blond, bl\u00e5\u00f6gd och av medell\u00e4ngd, omkring 175 cm och v\u00e4gde 72 kg. Han hade av n\u00e5gon orsak f\u00f6rlorat det h\u00f6gra \u00f6gat.<\/p>\n

Otto blev amerikansk medborgare \u00e5r 1920 och han var d\u00e5 bosatt i Los Angeles i California. Vid folkr\u00e4kningarna 1930 och 1940 hade han uppgett yrket \u201dCement finisher\u201d och \u00e5r 1940 hade han uppgett en \u00e5rsl\u00f6n om 780 dollar.<\/p>\n

\u00c5r 1922, vid 41 \u00e5rs \u00e5lder gifte sig Otto med Ida Sofia Kaskinen som d\u00e5 var 46 \u00e5r, i San Berdino i California. Ida Sofia var f\u00f6dd i \u00c5bo \u00e5r 1876 och hade kommit till Amerika \u00e5r 1907 med fartyget United States fr\u00e5n K\u00f6penhamn. Enligt dokumenten hade Ida Sofia ljusbrunt h\u00e5r och bl\u00e5 \u00f6gon, hon var 155 cm l\u00e5ng och v\u00e4gde 48 kg. Hon blev amerikansk medborgare f\u00f6rst 1934.<\/p>\n

Otto Emil d\u00f6df\u00f6rklarades i Lappfj\u00e4rd 1942 men han dog allts\u00e5 p\u00e5 riktigt 24 januari 1955 i Los Angeles och hustrun Ida Sofia dog redan 1943. N\u00e5gra barn torde ej finnas.<\/p>\n

\"P\u00e5
Otto Lillkull, fotograferad i Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n

-Amanda<\/u><\/strong> Emilia (1890-1951) som \u00e5r 1912 gifte sig med Frans Agn\u00e4s (1890-1973). Frans for till Amerika \u00e5r 1914 p\u00e5 samma g\u00e5ng som Anna Cecilia Lillkull, hon som var dotter till Josef Lillkull som dog i Syd-Afrika. Manda reste sedan \u00e5r 1916 till Amerika och med Frans fick hon 2 barn men de \u00e5terv\u00e4nde till Dagsmark runt 1920 eftersom Frans\u00b4 bror Anselm, som var den blivande bonden p\u00e5 Agn\u00e4s hemman, hade stupat i frihetskriget. D\u00e5 de kom tillbaka blev de b\u00f6nder och fick d\u00e5 ytterligare 2 barn.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Amanda, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> s\u00e5 kommer du till historiken om Agn\u00e4s g\u00e5rd).<\/p>\n

-Johan<\/u><\/strong> Sigfrid (1884-1957) ocks\u00e5 kallad f\u00f6r \u201dPelas J\u00e5han\u201d, som \u00e5r 1904 gifte sig med Ida Maria Lindell fr\u00e5n Lillsj\u00f6 (1882-1962). Ida var dotter till Konstantin Lindell (1848-1905) och Anna Kajsa (1843-1908), de var torpare bosatta i Lillsj\u00f6. Idas bror Karl, som kallades ”K\u00e5nstonas Kalle”, gifte sig till Klemets\u00e4ndan och blev far till b\u00e5de Artur och Valter Lindell.<\/p>\n

Johan Lillkull tar \u00f6ver g\u00e5rden och en del av hemmanet.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1917, den 14 april<\/strong> s\u00e5lde Josef Lillkull halva hemmanet \u00e5t sonen Otto, som d\u00e5 vistades i Amerika. K\u00f6peskillingen 1 500 mark skulle ges \u00e5t systern Amanda, d\u00e4rtill skulle Otto ocks\u00e5 ge livstids sytning \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrarna. Josef och Anna Kajsa tog \u00e5t sig r\u00e4tt att anv\u00e4nda lillstugan. Eftersom Otto befann sig i Amerika f\u00f6rordades att hans bror Johan f\u00e5r sk\u00f6ta om hans hemmansdel tills han \u00e5terv\u00e4nder.<\/p>\n

Den andra halvan av hemmanet s\u00e5ldes \u00e5t den andra sonen Johan Lillkull.<\/p>\n

\u201dPelas J\u00e5han\u201d gick i faderns fotsp\u00e5r och var minst lika aktiv med de kommunala uppdragen som han. Han var ocks\u00e5 lika kyrklig och han l\u00e4r inte ha missat m\u00e5nga gudstj\u00e4nster i kyrkan.<\/p>\n

\"P\u00e5
Johan och Ida Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Johan
Johan vistades i unga \u00e5r mellan \u00e5ren 1905-12 i Amerika och h\u00e4r ser vi hur han tillsammans med \u201dPala\u201d Viktor H\u00e4gglund \u00e5r 1910 h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e4lla ett tr\u00e4d. Han var d\u00e5 redan far till 2 barn och det ser ut som om hustrun Ida skulle ha stannat hemma i Dagsmark under tiden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 detta foto st\u00e5r Johan Lillkull till v\u00e4nster tillsammans med en hittills ok\u00e4nd man. S\u00e5dana foton skickades ofta hem till familjen f\u00f6r att visa hur v\u00e4lkl\u00e4dda och v\u00e4lm\u00e5ende de var i Amerika. \u201dPelas-Josipas\u201d 3 barn vistades alla i Amerika men inte samtidigt, f\u00f6r n\u00e4r Johan \u00e5terv\u00e4nde s\u00e5 reste Amanda iv\u00e4g tillsammans med Agn\u00e4s Frans.<\/figcaption><\/figure>\n

\u201dPelas J\u00e5han\u201d var fr\u00e5n 1920-talet fram till 50-talet Lappfj\u00e4rds kommuns starka man som var med i allt, som kommunen f\u00f6retog sig.<\/p>\n

\u00c5r 1920 blev Johan vald till kommunalfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande, ett uppdrag som han hade i 5 \u00e5rs tid. \u00c5r 1936 blev ha vald p\u00e5 nytt och h\u00f6ll p\u00e5 \u00e4nda till 1950, d\u00e5 han blev vald till kommunalstyrelsens ordf\u00f6rande. Under \u00e5ren 1926 fram till 50-talet satt han b\u00e5de som ordf\u00f6rande och sekreterare i kommunens kolonisationsn\u00e4mnd och fr\u00e5n \u00e5r 1935 som ordf\u00f6rande i legon\u00e4mnden. Det h\u00e4r var den tiden tv\u00e5 mycket viktiga n\u00e4mnder, som utvecklade landsbygden och gjorde torparna fria med r\u00e4tt att l\u00f6sa in sina torp av hemmans\u00e4garna. Flera hundra s\u00e5 kallade obesuttna familjer kunde med f\u00f6rm\u00e5nliga kommunala l\u00e5n inl\u00f6sa den mark d\u00e4r de bodde och fick p\u00e5 det viset n\u00e5gorlunda dr\u00e4gliga och tryggare levnads-f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

\"P\u00e5
Ida och Johan Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n

Johan var under m\u00e5nga \u00e5r n\u00e4mndeman vid tinget i Lappfj\u00e4rd och otaliga \u00e4r de hemmanspapper som han uppgjort. Under flera \u00e5r var han ordf\u00f6rande i skoldirektionen vid folkskolan i Dagsmark. \u201dPelas-J\u00e5han\u201d var nog den tidens kommunalare, som var med i allt som skedde, det \u00e4r bara i ungdomsf\u00f6reningen d\u00e4r hans namn inte figurerar. Deras \u00e4ldsta dotter Hulda var d\u00e4remot mycket aktiv och var ungdomsf\u00f6reningens sekreterare och kass\u00f6r under l\u00e5nga tider p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n

Johan var ju ocks\u00e5 skrivare och hur han hann med alla bouppteckningar, testamenten och k\u00f6pebrev \u00e4r nog en g\u00e5ta eftersom han fortfarande hade ett stort hemman. Visserligen delades pappa \u201dPelas-Josipas\u201d hemman mellan s\u00f6nerna Otto och Johan men det var \u00e4nd\u00e5 betydande arealer som skulle sk\u00f6tas. Eftersom Otto f\u00f6rsvunnit i Amerika och inte h\u00f6rt av sig blev han d\u00f6df\u00f6rklarad p\u00e5 tinget i Lappfj\u00e4rd 1942. Ottos andel av hemmanet, allts\u00e5 h\u00e4lften delades mellan syskonen Johan Lillkull och Amanda Agn\u00e4s.<\/p>\n

Den 15 januari 1944 skrev Syd-\u00d6sterbotten en artikel om Johan Lillkull, d\u00e5 han fyllde 60 \u00e5r. Vill du l\u00e4sa den, klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Johan och Ida fick 5 barn som alla levde till vuxen \u00e5lder:<\/strong><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Hulda L\u00f6fgren i mitten fyllde 75 \u00e5r s\u00e5 m\u00f6tte alla syskonen upp, fr\u00e5n v\u00e4nster Gunnar Lillkull, Julia L\u00e5ngfors, f\u00f6delsedagsbarnet Hulda, Karl Lillkull och Elin Landg\u00e4rds.<\/figcaption><\/figure>\n

–Hulda<\/strong> Maria (1904-1988) som gifte sig med \u201dHolmbergas\u201d Emil L\u00f6fgren (1903-1971) och de blev b\u00f6nder p\u00e5 en del av det hemman som deras avl\u00e4gsna sl\u00e4kting \u201dPelas-Viktor\u201d Lillkull hade f\u00f6rlorat \u00e5r 1910.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Hulda och Emil, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> s\u00e5 kommer du till L\u00f6fgrens historik.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa om Pelas-Viktor och hans f\u00f6rlorade hemman, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong>).<\/a><\/p>\n

-Elin<\/strong> Irene (f. 1906) som gifte sig med Sigfrid Landg\u00e4rds fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd (1904-1976) och bodde d\u00e4r hela livet. L\u00e4s mera om Landg\u00e4rds H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

–Gunnar<\/strong> Sigfrid (1913-1986) som gifte sig \u00e5r 1934 \u00a0med Guldi Linnea Nystr\u00f6m (1914-1990) och de \u00f6vertog en del av hemmanet och bodde sedan i en g\u00e5rd som de byggde ca 200 meter v\u00e4sterut fr\u00e5n hemg\u00e5rden. L\u00e4s mera om Gunnar och Guldi l\u00e4ngre ner.<\/p>\n

–Julia<\/strong> Ingeborg (1914-2008) som gifte sig med Bertel L\u00e5ngfors fr\u00e5n Klemets\u00e4ndan (1911-2002) och bodde d\u00e4r hela livet. (Vill du l\u00e4sa mera om Julia och Bertel, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> s\u00e5 kommer du till L\u00e5ngfors historik. Rulla ner lite, tills du hittar r\u00e4tt).<\/p>\n

–Karl<\/strong> Valdemar (1923-1997) som \u00e5r 1947 gifte sig med Gunhild Julina Wikman (f. 1922), f\u00f6dd och uppvuxen i Perus. Karl och Gunhild \u00f6vertog hemg\u00e5rden och en del av hemmanet av sina f\u00f6r\u00e4ldrar. L\u00e4s mera om Karl och Gunhild l\u00e4ngre ner.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 Viktor Nylunds foto fr\u00e5n ungef\u00e4r 1917 st\u00e5r systrarna Lillkull. Fr.v. Hulda (1904) och f\u00f6ljande \u00e4r Elin (1906) och sedan en ok\u00e4nd flicka som kanske n\u00e5gon k\u00e4nner? L\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r Julia Lillkull (1914).<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 Viktor Nylunds foto med syskonen Lillkull st\u00e5r hans son Rurik till v\u00e4nster. Bredvid Rurik st\u00e5r Elin och Hulda och l\u00e4ngst fram st\u00e5r Julia och Gunnar. Karl (f. 1923) var inte f\u00f6dd d\u00e5 detta foto togs.<\/figcaption><\/figure>\n

Hemmanet delas mellan Gunnar och Karl Lillkull.<\/strong><\/h4>\n

Gunnar och Guldi Lillkull.<\/strong><\/p>\n

Det var \u00e5r 1934 d\u00e5 Johans \u00e4ldre son Gunnar (1913-1986) gifte sig med Guldi Linnea Nystr\u00f6m (1914-1990) som var dotter till Niklas Nystr\u00f6m (1872-1959) och Anna Kajsa (1868-1955). Anna Kajsa var dotter till \u201dRebeck-Kalle\u201d allts\u00e5 Karl Lillkull som bodde p\u00e5 A-sidon. Anna Kajsa gifte sig i unga \u00e5r i Amerika med Josef Lillkull men de \u00e5terv\u00e4nde till Dagsmark i b\u00f6rjan p\u00e5 seklet. Josef reste sedan till Syd-Afrika tillsammans med grannen Karl Blomkvist f\u00f6r att arbeta i gruvorna. Anna Kajsa blev pl\u00f6tsligt \u00e4nka med 3 sm\u00e5 barn d\u00e5 Josef omkom i en gruvolycka julen 1904. De bodde d\u00e5 p\u00e5 Lillkull hemman Roseng\u00e5rd 5:5, det som vi i dag kallar f\u00f6r Nystr\u00f6mas. Deras \u00e4ldsta dotter Anna Cecilia (f. 1897 i Amerika) flyttade tillbaka till Amerika och gifte sig d\u00e4r med Emil Backman. Den yngre dottern Hulda (1901-1973) f\u00f6ddes i Dagsmark och gifte sig sedan med Emil Norrg\u00e5rd fr\u00e5n Klemets\u00e4ndan. Sonen Thure Anselm (1903-1973) flyttade ocks\u00e5 till Amerika och dog ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1908 gifte \u00e4nkan Anna Kajsa Lillkull om sig med Niklas Nystr\u00f6m (1872-1959) och han flyttade d\u00e5 som m\u00e5g och bonde till Lillkull hemmanet. Niklas Nystr\u00f6ms far var Niklas Berg (1835-1913) som var f\u00f6dd i Stor\u00e5, men bosatt p\u00e5 l\u00f6jtnantsbost\u00e4llet \u00d6jst i Lappfj\u00e4rd och dog i Str\u00f6mfors och modern hette Anna Kajsa Mikander el Mannfolk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd (1833-1916). Anna Kajsa och Niklas fick tv\u00e5 barn, sonen Lennart som \u00f6vertog hemg\u00e5rden och dottern Guldi, hon som gifte sig med \u201dPelas-Gunnar\u201d Lillkull.<\/p>\n

\"P\u00e5
Det unga paret Guldi och Gunnar Lillkull p\u00e5 1930-talet<\/figcaption><\/figure>\n

I december \u00e5r 1935 \u00f6vertog de halva hemmanet som d\u00e5 v\u00e4rderades till 35\u00a0000 mark. \u00c5t Gunnars f\u00f6r\u00e4ldrar skulle de ge livstids sytning, plus att de till Gunnars systrar skulle 5,000 mark var i utl\u00f6sen. F\u00f6ljande \u00e5r byggde de en ny g\u00e5rd som l\u00e5g n\u00e5gra hundra meter v\u00e4sterut fr\u00e5n hemg\u00e5rden.<\/p>\n

\"G\u00e5rden
G\u00e5rden som syns p\u00e5 flygfotot fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet byggde Gunnar och Guldi \u00e5r 1936. Uthusbyggnaden byggdes f\u00f6ljande \u00e5r och v\u00e4xthuset i bakgrunden byggdes i slutet p\u00e5 60-talet. Hemmanet och g\u00e5rden \u00f6vertogs sedan av deras son, som sedan har s\u00e5lt hemmanet \u00e5t utomst\u00e5ende.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 1980-talet byggdes g\u00e5rden om totalt och den byggdes i s\u00e5 att den d\u00e5 fick 2 l\u00e4genheter. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Guldi och Gunnar Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n

Gunnar var bonde men liksom sina f\u00f6rf\u00e4der ocks\u00e5 aktiv inom lokalpolitiken och han satt som ledamot b\u00e5de i kommunalfullm\u00e4ktige och i kommunalstyrelsen. Han satt ocks\u00e5 i direktionen f\u00f6r Sydbottens Andelsbank och han var en tid ocks\u00e5 direktionens ordf\u00f6rande. Mellan \u00e5ren 1935 och 1951 fick Gunnar och Guldi 4 barn, varav 2 bor i Lappfj\u00e4rd, en bor i Sverige och en \u00e4r bosatt i Dagsmark. I denna sl\u00e4kt har de kommunala engagementen verkligen g\u00e5tt i arv, f\u00f6r p\u00e5 1990-talet satt Gunnars \u00e4ldre son en tid b\u00e5de i stadsfullm\u00e4ktige och i styrelsen i Kristinestad.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 60-talet var morotsodlingen viktig men p\u00e5 senare tid var ju potatisodlingen huvudn\u00e4ring och en tidsenlig potatisk\u00e4llare byggdes utefter Sunnantillv\u00e4gen. Den nuvarande \u00e4garen anv\u00e4nder potatisk\u00e4llaren som verkstad. Fotot taget fr\u00e5n v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n

Karl Lillkull tar \u00f6ver andra halvan<\/strong><\/h4>\n

Karl som var betydligt yngre \u00e4n sina syskon och det var f\u00f6rst i december 1944, som han \u00f6vertog den andra halvan av hemmanet Sten, p\u00e5 lite \u00f6ver 20 ha. Karl skulle ge livstids sytning \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrarna och s\u00e5 skulle han betala 5 000 mark var \u00e5t sina tre systrar. Karl f\u00f6ddes \u00e5r 1923 och \u00e5r 1947 gifte han sig med Gunhild Wikman (f. 1922). Gunhild var dotter till ”Frivilas Selim” Wikman (f. Lillg\u00e4ls i Lappfj\u00e4rd 1891-1969) och Aina (f. Haaranoja 1893-1970), som d\u00e5 bodde i Lillmossen i Perus. Selim for till Amerika \u00e5r 1926 och han arbetade p\u00e5 ett s\u00e5g och stannade till 1936 d\u00e5 han kom tillbaka till Perus. Han byggde d\u00e5 en ny g\u00e5rd \u00e5t familjen n\u00e4ra folkskolan i Perus ”milan Amerikavillon och Lang\u00e5svejin” dit Gunhild flyttade tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och sina tvillingsystrar Inga (f. 1916 senare gift med Arvid Knuts) och Elin (f. 1916 senare gift med Gunnar Norrholm). Den tredje systern Linnea (f. 1918) dog endast 18 \u00e5r gammal d\u00e5 hon arbetade i Pjelax. \u00c5r 1939 d\u00e5 Selim fick g\u00e5rden f\u00e4rdigt byggd s\u00e5 reste han tillbaka till Amerika. Selim \u00e5terv\u00e4nde p\u00e5 \u00e4ldre dar och \u00e5r 1956 s\u00e5lde Lappfj\u00e4rds kommun g\u00e5rden \u00e5t Armas Hakala. Selim och Aina k\u00f6pte i st\u00e4llet en stuga p\u00e5 \u00c5bygg\u00e4ndan mittemot Hemming Lillg\u00e4ls g\u00e5rd ”Mangsinas”, d\u00e4r de sedan bodde till sin d\u00f6d.<\/p>\n

Under mellankrigstiden arbetade Gunhild Wikman i Helsingfors och t\u00e4nkte v\u00e4l stanna d\u00e4r f\u00f6r gott, men s\u00e5 kom kriget emellan och s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt evakuerades till landsbygden, och i den vevan \u00e5terv\u00e4nde Gunhild till hemorten efter endast 9 m\u00e5nader.<\/p>\n

\"P\u00e5
Gunhild Wikman och Karl Lillkull som nyf\u00f6rlovat par.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Karl Lillkull gifte sig med Gunhild Vikman, s\u00e5 var Harry Lillkull och Britt L\u00e5ngfors brudn\u00e4bbar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u201dPelas Kaal\u201d allts\u00e5 Karl Lillkull och Gunhild tog allts\u00e5 \u00f6ver den gamla f\u00e4derneg\u00e5rden och den andra halvan av Lillkulls hemman Sten 5:10. Karls f\u00f6r\u00e4ldrar Johan och Ida flyttade d\u00e5 ut i lillstugan som stod p\u00e5 samma g\u00e5rdsplan och de bodde d\u00e4r tills de dog.<\/p>\n

\u00c5r 1961 revs den gamla bondg\u00e5rden som d\u00e5 var \u00f6ver 100 \u00e5r gammal och en ny modern g\u00e5rd byggdes p\u00e5 samma st\u00e4lle. Den f\u00f6rs\u00e5gs med mineritplattor som den tiden blev mycket popul\u00e4ra.<\/p>\n

\"Enligt
Enligt konstn\u00e4ren Rosblom s\u00e5 s\u00e5g Lillkulls nya g\u00e5rd ut s\u00e5 h\u00e4r, sedd fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n

Karl och Gunhild arbetade som b\u00f6nder och mellan \u00e5ren 1948 och 1965 fick de 5 barn. Hemmanet \u00f6vertogs av deras \u00e4ldsta dotter och hennes man som \u00e4r bosatta i Lappfj\u00e4rd och nu har \u00e5krarna \u00f6vertagits av f\u00f6ljande generation, som \u00e4r djuruppf\u00f6dare bosatta i Skaftung. Sj\u00e4lva bostadshuset har s\u00e5lts \u00e5t utomst\u00e5ende.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"Det
Det var ett riktigt bondbr\u00f6llop \u00e5r 1927 d\u00e5 Elin Lillkull gifte sig med Sigfrid Landg\u00e4rds fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n

\"Elin<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 fotot som Niklas Enlund tagit p\u00e5 en sl\u00e4kttr\u00e4ff \u00e5r 2015 s\u00e5 ser vi en stor del av Johans och Idas \u00e4ttlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1934 gifte sig Julia Lillkull med Bertel L\u00e5ngfors fr\u00e5n Klemets\u00e4ndan. H\u00e4r \u00e4r folket samlade p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e4r \u201dPelas\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r sitter Gunnar och Guldi p\u00e5 trappan tillsammans med \u00e4ldsta dottern Karin i slutet p\u00e5 30-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r visar \u201dPelas-J\u00e5han\u201d med vilken typ av s\u00e5g han tillsammans med sina kamrater f\u00e4llt den stora tallen. \u00c5ret \u00e4r 1910 d\u00e5 Johan vistades i Amerika.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g huset ut d\u00e4r Otto Lillkull bodde i Amerika. Det var ju Otto som efterlystes av sina sl\u00e4ktingar i Finland eftersom han inte hade h\u00f6rt av sig p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r och han blev d\u00e4rf\u00f6r d\u00f6df\u00f6rklarad \u00e5r 1942.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Niklas Nystr\u00f6m som arbetade som tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare hos Weckstr\u00f6ms i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 detta fina foto som Lilli har tagit sitter Gunnar och Guldi i gr\u00e4set tillsammans med sonen Harry. S\u00e4g vad man vill om h\u00f6b\u00e4rgning f\u00f6r hand men nog ser pausen f\u00f6r h\u00e4rlig ut! Bilden \u00e4r tagen n\u00e4ra Berg\u00e5sen med Bymossen i bakgrunden. Se ocks\u00e5 hur den gamla stockladan har f\u00f6rstorats genom att skarva i den p\u00e5 mitten med br\u00e4der<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
\u201dNystr\u00f6mas-Anakajs\u201d med vagne framf\u00f6r uthuset.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Guldi Lillkull med dottern Karin i famnen framf\u00f6r den nybyggda g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"L\u00e4ngst
L\u00e4ngst bak st\u00e5r Guldis halvsyster Cecilia, som bodde i Amerika tillsammans med sin man Emil Backman, som sitter mellan s\u00f6nerna John och Robert. John Backman brukade ofta bes\u00f6ka Dagsmark medan han levde.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fr\u00e5n
Fr\u00e5n v\u00e4nster Gunnar Lillkull, Emil Norrg\u00e5rd, Guldis halvbror Anselm Nystr\u00f6m som bodde i Amerika, sedan Lennart Nystr\u00f6m bredvid sin far Niklas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Guldis mor \u201dNystr\u00f6mas-Anakajs\u201d med kalvarna p\u00e5 \u00e5kern bredvid Nystr\u00f6ms g\u00e5rd. Anakajs hade vistats i Amerika runt sekelskiftet och n\u00e4r hon \u00e5terv\u00e4nde s\u00e5 hj\u00e4lpte hon flera Dagsmarkbor som stod i ber\u00e5d att flytta till Amerika, b\u00e5de ekonomiskt och med goda r\u00e5d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fr\u00e5n
Fr\u00e5n v\u00e4nster Anselm Nystr\u00f6m fr\u00e5n Amerika bredvid sin halvsyster Guldi. F\u00f6ljande \u00e4r Hulda Norrg\u00e5rd bredvid Lennart Nystr\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Josef
Josef och Anna Kajsa Lillkulls son Anselm Lillkull, senare Nystr\u00f6m anv\u00e4nde i Amerika f\u00f6rnamnet Thure A. d\u00e5 han kandiderade i senatorsvalet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Lillkull Karl. Han hade bra s\u00e5ngr\u00f6st och sj\u00f6ng med i s\u00e5ngk\u00f6ren i Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Fr\u00e5n
Fr\u00e5n v\u00e4nster Jossandt Lennart, Sandvik Berta, Eskil Antfolk, Inga Englund och Guldi Nystr\u00f6m vid folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bertel och Julia med 5 barn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fyra generationer p\u00e5 trappan: Elin Landg\u00e4rds med sin mor Ida Lillkull. Nere sitter Elins dotter Alice Teir och barnbarnet Ninni Teir. Fotot fr\u00e5n juni 1953.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Johan och Ida Lillkull h\u00e4lsar p\u00e5 hos dottern Elin Landg\u00e4rds i Lappfj\u00e4rd. P\u00e5 fotot ocks\u00e5 Sigfrid och G\u00f6ta Landg\u00e4rds och Elins dottern Alice Teir med dottern Ninni i famnen. Fotot fr\u00e5n midsommaren 1949.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karl Lillkull gifte sig sommaren 1947 med Gunhild Wikman fr\u00e5n Perus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Solen speglas i f\u00f6nstret d\u00e5 Johan, G\u00f6sta, Gunhild, Karl och Ida Lillkull st\u00e4ller upp f\u00f6r fotografering \u00e5r 1948.<\/figcaption><\/figure>\n
\"13
13 juli 1947 s\u00e5 gifte sig Elin Lillkulls dotter Alice Landg\u00e4rds (f. 1928) med Lennart Teir (f.1919) fr\u00e5n H\u00e4rkmeri och h\u00e4r ser vi br\u00f6llopsg\u00e4sterna samlade f\u00f6r fotografering. Alice och Lennart bodde under en l\u00e5ng tid i Jakobstad d\u00e4r Lennart var apotekare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 15 juli 1962 donerade Marthaf\u00f6reningarna i Lappfj\u00e4rd en brudkrona till f\u00f6rsamlingen och kyrkobes\u00f6karna fick en m\u00f6jlighet att se kronan p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll. Vid pilen st\u00e5r Elin Landg\u00e4rds, f\u00f6dd Lillkull p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen. Fotot utl\u00e5nats av Lilli Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Guldi Lillkull tillsammans med m\u00e5gen Bo Frisk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Gunnar
Gunnar Lillkull p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Julkorset
Julkorset \u00e4r rest hemma hos Gunnar Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Gunnar
Gunnar och Guldi Lillkull med dottern Karin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Julia Lillkull som gifte sig med Bertel L\u00e5ngfors fr\u00e5n Klemets\u00e4ndan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r \u00e4r det fest hos Lillkulls d\u00e5 Guldis sl\u00e4ktingar fr\u00e5n Nystr\u00f6mas och Norrg\u00e5rdas \u00e4r p\u00e5 bes\u00f6k.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Se
Se hur livat det gick till d\u00e5 Bo Frisk med dragspelet och hans hustru Karin var med. Gladare foto f\u00e5r man leta efter!<\/figcaption><\/figure>\n

Om du vill h\u00f6ra om hur det gick till d\u00e5 julkorset skulle t\u00e4ndas och n\u00e4r det skulle sl\u00e4ckas hos Lillkulls, s\u00e5 kan du h\u00f6ra Susanne Bodmans ber\u00e4ttelse h\u00e4r:<\/p>\n

D\u00e5 julkorsen t\u00e4nds – YouTube<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2015, med hj\u00e4lp av Lilli Lillkull, Kerstin Berglind och Rita S\u00f6derg\u00e5rd. G\u00e5rdens och sl\u00e4ktens historia. Den h\u00e4r st\u00e5tliga bondg\u00e5rden p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen p\u00e5 A-sidon byggdes i mitten p\u00e5 1800-talet av bonden Erik Henrik Lillkull (1814-1878). \u00a0Erik Henrik Forts\u00e4tt l\u00e4sa Karl Lillkulls g\u00e5rd p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen 59<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":90,"menu_order":59,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2266","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2266"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24646,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2266\/revisions\/24646"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/90"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}