{"id":22144,"date":"2023-08-11T17:01:17","date_gmt":"2023-08-11T14:01:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22144"},"modified":"2023-08-11T23:35:22","modified_gmt":"2023-08-11T20:35:22","slug":"julseder-i-kristinestad-pa-1870-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22144","title":{"rendered":"Julseder i Kristinestad p\u00e5 1870-talet"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Bruno \u00c5kerberg (1869-1952) var f\u00f6dd i Kristinestad och han var son till f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg (1842-1910) och Selma (f\u00f6dd Fontell 1837-1914). De bodde p\u00e5 Strandgatan 22, d\u00e4r Bruno v\u00e4xte upp med 4 syskon. Som vuxen var Bruno bosatt i Vasa, d\u00e4r han avled 1952, ogift och barnl\u00f6s. P\u00e5 julaftonen 1946 publicerade Syd-\u00d6sterbotten en text av Bruno \u00c5kerberg om julsederna p\u00e5 1870-talet i staden, som lydde s\u00e5 h\u00e4r i lite moderniserad form:<\/strong><\/span><\/p>\n<p>I Norrstan vidtog redan p\u00e5 h\u00f6sten f\u00f6rberedelser i hemarbetet f\u00f6r julens v\u00e4rdiga mottagande. Varje husmor ville bereda barnen \u2013 och s\u00e5dana fanns i varje g\u00e5rd \u2013 julfr\u00f6jd och gl\u00e4dje s\u00e5 vitt m\u00f6jligt var. Nytt p\u00e5 f\u00f6tterna skulle pojkarna f\u00e5 och vanliga g\u00e5ngen var den att fjol\u00e5rets kohud som beretts hos fabrik\u00f6r Cederwall \u2013 b\u00e4sta garveriet p\u00e5 sin tid \u2013 blev st\u00f6vlar och smorl\u00e4dersk\u00e4ngor.<\/p>\n<p>Av egna f\u00e5r och ink\u00f6pt ull kardades och spanns ullgarn i bagarstugukammarna. P\u00e5 kv\u00e4llarna hade tj\u00e4nsteflickorna strumpstickning som tidsf\u00f6rdriv under s\u00e5ng ur Visboken f\u00f6r folket och Satakieli.<\/p>\n<p>St\u00f6pning av talgljus var en betydelsefull f\u00f6rr\u00e4ttning och framst\u00e4llningen av julgranljus var ett konststycke. Vekens tvinning och beredning f\u00f6r att l\u00e4tt f\u00f6rkolna utan os och r\u00f6k ombes\u00f6rjdes av en s\u00e4rskilt kunnig person. Ett slags facklor \u00e5stadkoms av garnrester p\u00e5 spj\u00e4lor f\u00f6r att motarbeta anv\u00e4ndningen av de eldfarliga p\u00e4rtblossen i ladug\u00e5rden.<\/p>\n<p>Och f\u00f6r det lekamliga var det v\u00e4l best\u00e4llt s\u00e5som palvat f\u00e5rk\u00f6tt, kall-, varm, och r\u00f6kta skinkor, rullsylta med kalvk\u00f6tt, fl\u00e4skkorv o.s.v. Av matbr\u00f6d bakades flera slag s\u00e5som h\u00e5lkaksbr\u00f6d, paltbr\u00f6d, blodbr\u00f6dskakor och j\u00e4stbr\u00f6d och fr\u00e5n N\u00e4rpes erh\u00f6lls de smakliga surkakorna, memmabr\u00f6d kallat, jul\u00f6let var ett m\u00e4ktigt maltdricka, i dagligt bruk f\u00f6rekom vanligt svagdricka. Julgr\u00f6ten var i mj\u00f6lk kokade helgryn, serverad med sm\u00f6r\u00f6ga. Lutfisken var lutad efter en och var husmors egen erfarenhet. Beh\u00f6vliga kryddor till kryddskrinet anskaffades fr\u00e5n apoteket.<\/p>\n<p>Vid allhelgonamarknaden k\u00f6ptes till vinterkl\u00e4der n\u00e4rpesvadmal, dekaterat och \u00f6verskuret f\u00f6r helgdagskostymen. \u00d6verrock eller stortr\u00f6ja anv\u00e4nde aldrig en pojke under tjugu\u00e5rs\u00e5lder.<\/p>\n<p>Stadsl\u00e4karen i Kristinestad 1874 dr L. Runeberg sade sig aldrig ha anv\u00e4nt ytterrock innan han var fullvuxen. Hemskr\u00e4ddare best\u00e4lldes i N\u00e4rpes d\u00e4r Jukka var anlitad s\u00e5dan. Flitig, arbetsam och tystl\u00e5ten, f\u00f6dd d\u00f6vstum. Skomakarm\u00e4stare fanns i staden med yrkesskicklighet och kundkrets \u00e4ven utom densamma.<\/p>\n<p>Tack vare donationsjorden hade varje g\u00e5rds\u00e4gare till en del m\u00f6jlighet till sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. Ur skogsskiftet vid Lappfj\u00e4rdsv\u00e4gen hemk\u00f6rdes med stor fr\u00f6jd julgranen, tv\u00e5 famnar i h\u00f6jd. Den kl\u00e4ddes i salen utan barnens n\u00e4rvaro med girlander, hemgjorda prydnader, pepparkaksfigurer, julgrisar m.m. P\u00e5 senare tider kunde palmljus och s\u00e5dana av stearin sattes i granen p\u00e5 tr\u00e4b\u00e5gar. Tyska vaxljus fanns, men de var dyra. Till helgen f\u00e4stades p\u00e5 flaggst\u00e5ngen en julstj\u00e4rna med tjocka ljus som brann hela natten.<\/p>\n<p>Till julkv\u00e4llen samlades hela familjen och tj\u00e4nstepersonalen f\u00f6r att ta emot julen inf\u00f6r den t\u00e4nda julgranen och det sj\u00f6ngs en juls\u00e5ng. Varje person fick utse sitt eget ljus och se till att det inte slocknade i f\u00f6rtid. Dessutom hade fr\u00e5nvarande anh\u00f6riga sina ljus. Om ett s\u00e5dant ljus inte brann eller om det slocknade sades det att en olycka kommer att ske.<\/p>\n<p>Julklappskorgen bars in och klapparna delades ut. Barnen fick praktiska och nyttiga kl\u00e4despersedlar och tj\u00e4nstepersonalen praktiska ting och envar en mindre penningsumma. Kv\u00e4llsvarden var stadig med jult\u00e5rtor och\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Blancmang%C3%A9\">blancmanger.<\/a><\/p>\n<p>Julottan i stadens kyrka b\u00f6rjade kl. 6 med t\u00e4nda ljus och andaktsfyllt tempel, \u00f6verfullt \u00e4ven p\u00e5 l\u00e4ktaren. Borgm\u00e4stare C. J. Asplund hade sin plats i h\u00f6rnet av lilla l\u00e4ktaren och invid p\u00e5 l\u00e5ngsidan politier\u00e5dm\u00e4nnen Ramstedt, Strandmans, Sundmans och Savander. Stadsfiskal Ekl\u00f6f och krono- och stadskass\u00f6r Fel\u00e9n bakom. Kantororganisten Johan Magnus Lundberg beg\u00e5vad med tenorbaryten st\u00e4mde upp psalmen nr 123 \u201dVar glad, du helga kristenhet\u201d alla 8 verser. F\u00f6re predikan sj\u00f6ngs alla 15 verser i \u201dAv himmelsh\u00f6jd jag kommen \u00e4r\u201d som verkade allt annat \u00e4n upplyftande f\u00f6r den som stod innanf\u00f6r lilld\u00f6rren i tr\u00e4ngseln med tr\u00e5nga st\u00f6vlar. Golvkallt var det dessutom. \u00d6ver m\u00e4ngden svepte en innerlig luft med kryddnejlikdoft fr\u00e5n de sjungande.<\/p>\n<p>Sista versen b\u00f6rjade med \u201d\u00c4ra ske Gud\u201d och d\u00e5 blev det plats under orgell\u00e4ktaren d\u00e4r tv\u00e5 tanter satt och f\u00f6r kylans skull drog sig n\u00e4rmare varandra. De k\u00e4nde mig fr\u00e5n Granholms badstuga, och nu fick jag tj\u00e4nstg\u00f6ra som psalml\u00e4sare, men av tr\u00f6tthet l\u00e4ste jag ett par g\u00e5nger numrorna bakfram. \u00a0Pastor Carl Abraham Rikberg h\u00f6ll pliktskyldigast nu en timmes julpredikan mot den sedvanliga halvannan under h\u00f6gm\u00e4ssan. Det b\u00f6rjade dagas d\u00e5 vi fr\u00e5n kyrkan skyndade upp f\u00f6r kyrkgr\u00e4nden till moster Ekberg, d\u00e4r det var kyrkkaffe med krans, sandbakelser och fyllda jult\u00e5rtor fr\u00e5n systern Lovisa. \u00a0Andra dagen var det sl\u00e4ktbes\u00f6k, men pojkar fick inte visa sig p\u00e5 gatan, de skulle sitta inne f\u00f6r att p\u00e5 tredje dagen p\u00e5 g\u00e5rden ta emot den s\u00e5 kallade Blapprasryssen som d\u00e5 kom fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd med sin vita Orloff-h\u00e4st.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bruno \u00c5kerberg (1869-1952) var f\u00f6dd i Kristinestad och han var son till f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg (1842-1910) och Selma (f\u00f6dd Fontell 1837-1914). De bodde p\u00e5 Strandgatan 22, d\u00e4r Bruno v\u00e4xte upp med 4 syskon. Som vuxen var Bruno bosatt i Vasa, <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22144\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Julseder i Kristinestad p\u00e5 1870-talet<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":500,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22144","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22144","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22144"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22145,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22144\/revisions\/22145"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}