{"id":22040,"date":"2023-02-12T22:29:45","date_gmt":"2023-02-12T20:29:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22040"},"modified":"2023-02-12T22:29:45","modified_gmt":"2023-02-12T20:29:45","slug":"plock-ur-protokollen-for-dagsmark-storsjotrask","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22040","title":{"rendered":"Plock ur protokollen f\u00f6r Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk."},"content":{"rendered":"

Intressenterna i tr\u00e4sket bildade tidigt ett bolag eller kanske det skall kallas ett andelslag och de gemensamma \u00e4rendena behandlades f\u00f6r det mesta p\u00e5 tinget i Lappfj\u00e4rd men fr\u00e5n och med 1903 b\u00f6rjade de h\u00e5lla protokollf\u00f6rda bolagsst\u00e4mmor. De \u00e4ldsta k\u00e4nda protokollen \u00e4r fr\u00e5n 1903 och h\u00e4r f\u00f6ljer ett sammandrag av de viktigaste \u00e4rendena, sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2023.<\/strong><\/span><\/p>\n

1903, den 8 november<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 Lillg\u00e4ls hemman. Del\u00e4garna Johan Henrik Andersson Lillg\u00e4ls fr\u00e5n Br\u00e4nnlaget, Otto P\u00e4rus fr\u00e5n \u00c5bygglaget, n\u00e4mndemannen Viktor B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmarklaget och Karl Johan Johansson Kl\u00e5vus fr\u00e5n Korsb\u00e4cklaget uts\u00e5gs att kontrollera vilka som har flottat stock och props genom kanalen och vidta \u00e5tg\u00e4rder att inkassera pengar f\u00f6r detta. Till f\u00f6rvaltare uts\u00e5gs Josef Andersson Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

1905, den 19 januari<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 Storhannus hemman. I kassan fanns det 987 mark, som f\u00f6rdelades mellan del\u00e4garna. Varje hellott fick omkring 12,50 mark var. De del\u00e4garna som inte hade varit med p\u00e5 de utlysta dagsverken b\u00f6tade f\u00f6r fr\u00e5nvaron med 2 mark per dag. De h\u00e4r b\u00f6terna drogs bort fr\u00e5n summan som skulle utbetalas.<\/p>\n

Del\u00e4garna Viktor Hox fr\u00e5n Br\u00e4nnlaget, Viktor Rosenstedt fr\u00e5n \u00c5bygglaget, Viktor Gustafsson L\u00e5ng fr\u00e5n Dagsmarklaget och Henrik Andersson Korsb\u00e4ck fr\u00e5n Korsb\u00e4cklaget uts\u00e5gs att best\u00e4mma, \u00f6verenskomma och driva in avgifterna f\u00f6r stockfl\u00f6tningen i kanalen.<\/p>\n

St\u00e4mman uts\u00e5g bonden Josef Henrik Josefsson Korsb\u00e4ck till f\u00f6rvaltare under de kommande 3 \u00e5ren och i ers\u00e4ttning skulle han f\u00e5 anv\u00e4nda den halvlott som bolaget \u00e4gde.<\/p>\n

1905, den 12 juni <\/strong>h\u00f6lls en extra bolagsst\u00e4mma d\u00e4r f\u00f6rvaltaren med hj\u00e4lp av utsedda Karl Gustaf \u00c5djers och Josef Andersson Korsb\u00e4ck, skulle vidta \u00e5tg\u00e4rder med de stockflottare som p\u00e5 str\u00e4nderna hade l\u00e4mnat stora m\u00e4ngder stockar och props. Det h\u00e4r var ett br\u00e5dskande \u00e4rende och protokollet justerades direkt.<\/p>\n

1907, den 1 april<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 Storhannus hemman. Lantm\u00e4taren Sten Nilsson hade f\u00f6rslagit att 26 r\u00e5stenar skulle anskaffas f\u00f6r att m\u00e4rka ut bolagets omr\u00e5de. Josef Henrik Korsb\u00e4ck hade sl\u00e4pat dessa och i ers\u00e4ttning fick han 40 penni per styck och i arbetsl\u00f6n 1 mark per sten. Samma man fick i uppdrag att anskaffa 12 stockar till dammen och dessa skulle kosta 2,25 mark per styck, 11 alnar l\u00e5nga och 6 tum i lill\u00e4ndan.<\/p>\n

1908, den 22 mars<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma hos Storhannus. D\u00e4r uts\u00e5gs b\u00f6nderna Josef Henrik Korsb\u00e4ck, Erik Henrik Bergkulla och Erik Henrik Bj\u00f6rses att vidta \u00e5tg\u00e4rder med flottningen genom kanalen och de skulle ocks\u00e5 granska ladorna vid tr\u00e4sket. St\u00e4mman skulle ocks\u00e5 besluta om att s\u00e4tta upp st\u00e4ngsel runt hela tr\u00e4sket men eftersom st\u00e4mman var f\u00e5taligt bes\u00f6kt, s\u00e5 uppsk\u00f6ts \u00e4rendet till en senare st\u00e4mma. P\u00e5 en extra st\u00e4mma den 20 april besl\u00f6ts att inte f\u00f6ra n\u00e5got i st\u00e4ngselfr\u00e5gan. Detta p\u00e5 grund av en ny lag som f\u00f6rbj\u00f6d mulbetet i skogarna, vilket betydde att b\u00f6nderna skulle se till att deras kor inte kunde g\u00e5 l\u00f6sa i skogen eller i tr\u00e4sket.<\/p>\n

1910,den 31 januari<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 Lillg\u00e4ls i Lappfj\u00e4rd. F\u00f6rutom de normala \u00e4rendena, s\u00e5 besl\u00f6t st\u00e4mman att forts\u00e4tta att underh\u00e5lla v\u00e4garna och broarna i Korsb\u00e4ck. Bonden Erik Henrik Bergkulla avsade sig allt ansvar eftersom han ans\u00e5g att Dagsmark by borde st\u00e5 f\u00f6r dessa kostnader, p\u00e5 grund av att det p\u00e5g\u00e5ende storskiftet hade flyttat flera hemman fr\u00e5n Dagsmark till Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

P\u00e5 samma st\u00e4mma besl\u00f6ts att av bolagets lador skall tv\u00e5 stycken repareras. Lada nr 34 skall f\u00e5 ett nytt tak f\u00f6r 20 mark medan ladan nr 36 skall plockas ned och f\u00e5 nya stockar l\u00e4ngst ned och sedan byggas upp p\u00e5 nytt med nytt tak, f\u00f6r en kostnad om 28 mark.<\/p>\n

Bolaget hade gjort ett \u00e4gobyte med hemmans\u00e4gare Lena L\u00e5ng i Dagsmark och det omr\u00e5det hade nu utarrenderats \u00e5t torparen Knus fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd p\u00e5 15 \u00e5r med ett \u00e5rsarrende om 6 mark i \u00e5ret.<\/p>\n

Tr\u00e4skbron hade reparerats och bolaget godk\u00e4nde att spikarna kostade 11 mark.<\/p>\n

Torparen Johannes M\u00e4kel\u00e4 \u00e5tog sig att f\u00f6rf\u00e4rdiga och underh\u00e5lla \u201dbron \u00f6ver Gupviks diket\u201d i 5 \u00e5rs tid f\u00f6r totalt 5 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 11 september<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma hos bonden Henrik Agn\u00e4s i Dagsmark. De konstaterade att det olagliga \u201doerh\u00f6rda kreaturbetet\u201d h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ra gr\u00e4sv\u00e4xten i tr\u00e4sket. I samma veva konstaterades att en stor m\u00e4ngd lera har gr\u00e4vts bort i strandkanten och efterl\u00e4mnat stora gropar, som absolut borde fyllas igen.<\/p>\n

St\u00e4mman besl\u00f6t d\u00e5 att de b\u00f6nder som har odlingsmarker runt tr\u00e4sket skall delta med h\u00e4lften av kostnaderna f\u00f6r att ing\u00e4rda tr\u00e4sket med st\u00e4ngsel. Men om tr\u00e4sket gr\u00e4nsar till skog, s\u00e5 skall bolaget ensam bekosta byggandet av st\u00e4ngslet. St\u00e4ngslet skall vara byggt f\u00f6re 15 maj 1912 men \u201daldra sist till den 1 juni samma \u00e5r\u201d. F\u00f6rslag om att helt f\u00f6rbjuda kreaturbete i tr\u00e4sket framf\u00f6rdes men samtliga korsb\u00e4ckbor motsatte sig detta.<\/p>\n

F\u00f6rmannen f\u00f6r bolaget skall ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen i ers\u00e4ttning erh\u00e5lla h\u00e4lften av den lott som bolaget \u00e4ger.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 12 oktober<\/strong> h\u00f6lls det bolagsst\u00e4mma hos bonden Otto P\u00e4rus. D\u00e4r f\u00f6reslogs bland annat att nya grindar skall s\u00e4ttas upp vid v\u00e4garna som leder till tr\u00e4sket. Utan att f\u00f6rspilla tid ordnades genast entreprenadauktion f\u00f6r f\u00f6ljande grindar:<\/p>\n

-Norrvik grinden, skall flyttas till v\u00e4gen som leder till tr\u00e4sket i Sandviken. Stolparna skall vara 4 \u00bd aln h\u00f6ga, 8 tums diameter, nya g\u00e5ngj\u00e4rn och grindar och bonden Erik Korsb\u00e4ck lovade att utf\u00f6ra arbetet f\u00f6r 4 mark och 50 penni.<\/p>\n

-grinden i Norrvikbacken skall byggas av stolpar 5 \u00bd alnars l\u00e4ngd, skall vara 5 alnar bred. Konstruktionen var h\u00e4r mera vidlyftig och l\u00e4gsta budet p\u00e5 10 mark gavs av bonden Erland Lindqvist.<\/p>\n

-grinden vid dammen skall repareras och Erik Korsb\u00e4ck lovade att g\u00f6ra det f\u00f6r 3 mark 50 penni.<\/p>\n

-grinden vid Viktor Eriksson Korsb\u00e4cks tomt skall flyttas till r\u00e5n och bonden Josef Henrik Liljedal lovade att g\u00f6ra det f\u00f6r 2 mark och 50 penni.<\/p>\n

-grinden vid G\u00e5sens skall f\u00f6rnyas med nya stolpar och nya g\u00e5ngj\u00e4rn och Josef Henrik Liljedal bj\u00f6d 3 mark f\u00f6r detta arbete.<\/p>\n

De \u00f6vriga grindarna skall ist\u00e5nds\u00e4ttas genom del\u00e4garnas dagsverken.<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 13 januari<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma hos Henrik Agn\u00e4s. Det enda viktiga \u00e4rendet var att de besl\u00f6t att den on\u00f6diga egendom, som bolaget \u00e4gde skulle s\u00e4ljas p\u00e5 offentlig auktion.<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 23 december<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Lappfj\u00e4rd. Igen en g\u00e5ng behandlades fr\u00e5gan om kreatursbetet i tr\u00e4sket och det f\u00f6rslogs att de skyldiga skulle st\u00e4llas till svars p\u00e5 tinget. Det besl\u00f6ts dock att inte anh\u00e4ngig g\u00f6ra n\u00e5gon r\u00e4tteg\u00e5ng. \u00c4nnu en g\u00e5ng besl\u00f6ts det att kreaturbete i tr\u00e4sket \u00e4r f\u00f6rbjudet.<\/p>\n

De s\u00e5 kallade Strandv\u00e4garna skall ist\u00e5nds\u00e4ttas, liksom \u201dLillbron\u201d nere i Dagsmark. Tv\u00e5 personer som hade varit medlemmar i sk\u00f6tselkommitt\u00e9n avsade sig uppdraget och i deras st\u00e4lle valdes bonden Erland Lindqvist och s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund.<\/p>\n

\u00c5r 1913, den 20 januari<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Dagsmark. Kallelse till st\u00e4mmorna skulle varje g\u00e5ng utlysas 3 g\u00e5nger i kyrkan och annonseras i tidningarna Syd-\u00d6sterbotten och Suupohjan Kaiku.<\/p>\n

F\u00f6rslaget att bygga dammen av sten i st\u00e4llet f\u00f6r av stock behandlades och sk\u00f6tselkommitt\u00e9n fick i uppdrag att granska grunden men detta kunde g\u00f6ras inkommande sommar. Tillsvidare skall s\u00e5 dammen byggas av stock och del\u00e4garna \u00e5lades att bidra med l\u00e4mpliga stockar.<\/p>\n

Av n\u00e5gon anledning hade gr\u00e4sv\u00e4xten i tr\u00e4sket f\u00f6rs\u00e4mrats och st\u00e4mman besl\u00f6t att anlita en fackman, som kunde ge r\u00e5d och undervisning hur tr\u00e4sket skall sk\u00f6tas.<\/p>\n

N\u00e5gra del\u00e4gare, som bodde i tr\u00e4skets n\u00e4rhet hade anh\u00e5llit att f\u00e5 anv\u00e4nda tr\u00e4sket f\u00f6r mulbete men st\u00e4mman godk\u00e4nde inte detta. Underh\u00e5llet av den s\u00e5 kallade \u201dTr\u00e4skv\u00e4gen\u201d skulle sk\u00f6tas p\u00e5 gammalt s\u00e4tt och i v\u00e4ntan p\u00e5 den nya Lillbron i Dagsmark skall den repareras med stockar, som del\u00e4garna skall leverera.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 2 januari<\/strong> h\u00f6lls bolaggst\u00e4mma p\u00e5 Lillg\u00e4ls hemman i Lappfj\u00e4rd. Sk\u00f6tselkommitt\u00e9n best\u00e4mdes nu till E. H. Bergkulla, Viktor Johansson Lillg\u00e4ls, Erland Lindqvist och i st\u00e4llet f\u00f6r Viktor Nylund valdes bonden Josef Mattsson Lillkull (1851-1917), trots att denne redan f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r tidigare avgick p\u00e5 grund av den h\u00f6ga \u00e5ldern.<\/p>\n

Denna kommitt\u00e9 fick i uppdrag att spr\u00e4nga i kanalen f\u00f6r att kunna s\u00e4nka vattenniv\u00e5n i tr\u00e4sket. \u00c4ngsladorna skulle s\u00e4ttas i skick och det best\u00e4mdes att de lador som hade tak av br\u00e4der skulle f\u00f6rses med tak av halm. Ett omr\u00e5de i tr\u00e4skets s\u00f6dra \u00e4nda, som gick att anv\u00e4nda som odlingsmark skulle utarrenderas p\u00e5 10 \u00e5r \u00e5t den h\u00f6gstbjudande.<\/p>\n

St\u00e4mman behandlade ocks\u00e5 en fr\u00e5ga hur man skulle g\u00f6ra med den j\u00e4rnst\u00f6r som Josef Andersson Korsb\u00e4ck hade \u201df\u00f6rsl\u00f6sat\u201d och de kom fram till att den skulle avskrivas.<\/p>\n

Det konstaterades ocks\u00e5 att stranden vid L\u00e5ngstranden \u00e4r \u201d\u00f6verfyld med torfvor och stora gr\u00f6per\u201d och det besl\u00f6ts att f\u00f6rmannen med hj\u00e4lp av dagsverkare skulle s\u00e4tta omr\u00e5det i skick.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 5 april<\/strong> h\u00f6lls st\u00e4mma hos Bergkulla i Lappfj\u00e4rd och d\u00e4r besl\u00f6ts att med hj\u00e4lp av lantbruks ingenj\u00f6r utr\u00f6na m\u00f6jligheterna att ordentligt s\u00e4nka vattenniv\u00e5n i tr\u00e4sket genom att spr\u00e4nga i kanalen.<\/p>\n

P\u00e5 st\u00e4mman besl\u00f6ts ocks\u00e5 att utarrendera ett omr\u00e5de i tr\u00e4skets s\u00f6dra \u00e4nda, i den s\u00e5 kallade Klemetsviken invid K\u00e4rjenkoski \u00e5 \u00e5t bonden Josef Henrik Josefsson Korsb\u00e4ck p\u00e5 10 \u00e5r och \u00e5rsarrende p\u00e5 21 mark skall betalas f\u00f6r 1 juni.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 8 november<\/strong> h\u00f6lls en bolagsst\u00e4mma hos Bergkulla i Lappfj\u00e4rd. D\u00e4r behandlades fr\u00e5gan om att tr\u00e4sket helt borde uttorkas och st\u00e4mman besl\u00f6t att kontakta vederb\u00f6rande ingenj\u00f6r och att \u00e5t honom skaffa ett l\u00e4mpligt kontor. Flera del\u00e4gare ville inl\u00f6sa sina lotter och f\u00e5 dem lagligen utbrutna och denna fr\u00e5ga behandlades ocks\u00e5. St\u00e4mman enades om att detta skall g\u00f6ras men f\u00f6rst efter att uttorkningen har genomf\u00f6rts.<\/p>\n

\u00c5r 1917, den 17 juni<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma hos n\u00e4mndemannen Viktor Eklund i Dagsmark och Viktor Nylund uts\u00e5gs till m\u00f6tesordf\u00f6rande. Denne meddelade att lantbruksingenj\u00f6r Jaskari hade gjort upp en plan f\u00f6r torrl\u00e4ggningen men att den inte var klar f\u00f6rr\u00e4n efter ett par veckor, d\u00e5 ocks\u00e5 ett kostnadsf\u00f6rslag skulle presenteras. St\u00e4mman besl\u00f6t att inv\u00e4nta ingenj\u00f6rens f\u00f6rslag men del\u00e4garna Bergkulla fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Viktor Storkull fr\u00e5n Dagsmark ans\u00e5g att kostnaderna hur som haver kommer att bli f\u00f6r h\u00f6ga och ville avsluta hela torrl\u00e4ggningsprocessen.<\/p>\n

Josef Mattsson Lillkull, som var medlem i sk\u00f6tselkommitt\u00e9n hade avlidit och i hans st\u00e4lle invaldes bonden Viktor Storkull.<\/p>\n

\u00c5r 1917, den 15 oktober<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Lappfj\u00e4rd och den hade p\u00e5 vanligt s\u00e4tt blivit utlyst genom kung\u00f6relse i \u201dsyd\u00f6sterbotten och sopojankajku\u201d. P\u00e5 st\u00e4mman valdes en sk\u00f6tselkommitt\u00e9 f\u00f6r tr\u00e4sket f\u00f6r en period p\u00e5 tre \u00e5r. Till den valdes ordf\u00f6randen bonden Josef Henrik Korsb\u00e4ck, som ocks\u00e5 blev kass\u00f6r. De \u00f6vriga blev J. V. B\u00e5sk, Erik Anders \u00c5djers och Viktor Stenlund.<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 6 maj<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Dagsmark och d\u00e4r diskuterades igen fr\u00e5gan om del\u00e4garnas m\u00f6jlighete att l\u00f6sa in lotterna men st\u00e4mman enades om att v\u00e4nta p\u00e5 det torrl\u00e4ggningsprojekt som planeras som b\u00e4st. Kanalen skall rensas p\u00e5 brukligt s\u00e4tt och dammen repareras.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 10 april<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Dagsmark och till m\u00f6tesordf\u00f6rande uts\u00e5gs bonden Johan Lillkull. D\u00e4r besl\u00f6ts att dammen skall f\u00f6rnyas och det arbetet skall utges p\u00e5 entreprenad medan rivningen av den gamla skall g\u00f6ras som del\u00e4garnas dagsverken. Del\u00e4garna skall ocks\u00e5 underh\u00e5lla Tr\u00e4skv\u00e4gen genom dagsverken. Ocks\u00e5 p\u00e5 denna st\u00e4mma best\u00e4mdes det att taxorna f\u00f6r stockflottningen b\u00f6r h\u00f6jas. F\u00f6r varje stock borde betalas minst 5 penni och lika mycket f\u00f6r en kubikmeter med props.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 14 juni<\/strong> h\u00f6lls en ny st\u00e4mma, denna g\u00e5ng p\u00e5 sm\u00e5skolan i Korsb\u00e4ck. D\u00e4r best\u00e4mdes att h\u00e4radsdomaren Viktor Gr\u00f6ndahl och parcell\u00e4garen Erik Johan Ekberg skulle ans\u00f6ka om h\u00f6gre ers\u00e4ttning f\u00f6r flottningen och vid behov fick de anlita juridisk hj\u00e4lp.<\/p>\n

Nu best\u00e4mdes att dammen skall byggas av bolagets del\u00e4gare som dagsverken.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 6 april<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 ungdomshemmet i Dagsmark och d\u00e4r var verkligt m\u00e5nga del\u00e4gare n\u00e4rvarande. Som brukligt var s\u00e5 b\u00f6rjade st\u00e4mman med att genomg\u00e5 r\u00e4kenskaperna, i detta fall fr\u00e5n \u00e5ren 1922-1924. Kass\u00f6ren beviljades ansvarfrihet men st\u00e4mman ans\u00e5g att denne nog borde redovisa r\u00e4kenskaperna varje \u00e5r och inte tre \u00e5r \u00e5t g\u00e5ngen.<\/p>\n

St\u00e4ngselfr\u00e5gan intresserar alltid och fr\u00e5gan behandlades trots att inga beslut kan tas i fr\u00e5gan. Samma sak \u00e4r det f\u00f6r skiftesregleringen d\u00e4r flera del\u00e4gare vill inl\u00f6sa sina lotter till enskilda l\u00e4genheter. Nu blev det omr\u00f6stning och av de n\u00e4rvarande r\u00f6stade 19 f\u00f6r att det var m\u00f6jligt medan 14 ans\u00e5g att det inte skall till\u00e5tas. Erland Lind och Viktor Sten uts\u00e5gs att f\u00f6ra \u00e4rendet vidare.<\/p>\n

Till bolagets f\u00f6rman \u00e5tervaldes J. H. Liljedahl och i sk\u00f6tselkommitt\u00e9n invaldes f\u00f6r Br\u00e4nnlaget Erland Hammarberg, \u00c5bygglaget K. E. Nyholm och f\u00f6r Dagsmarklaget Josef Backlund.<\/p>\n

Ladornas \u00e4gare uppmanades att reparera och underh\u00e5lla dem, annars g\u00f6rs det som bolagets arbete och p\u00e5 den f\u00f6rsumliges bekostnad.<\/p>\n

\u00c5r 1926, den 27 juni<\/strong> h\u00f6lls bolagsst\u00e4mma p\u00e5 folkskolan i Korsb\u00e4ck. Skiftningen av tr\u00e4sklotterna har nu framskridit s\u00e5 l\u00e5ngt att Erland Hammarberg fick i uppdrag att leta upp tv\u00e5 l\u00e4mpliga, oj\u00e4viga och edsvurna godem\u00e4n, som kunde n\u00e4rvara vid skiftningen, som kommer att p\u00e5b\u00f6rjas den 5 juli. De skulle ocks\u00e5 vara med och sk\u00f6ta om m\u00e4tningen av skiftena.<\/p>\n

En sakkunnig person borde f\u00e5s med d\u00e5 gradering av tr\u00e4sket skall g\u00f6ras och det \u00f6nskades att n\u00e5gon expert fr\u00e5n Lantbrukss\u00e4llskapet skulle vidtalas. Viktor Nylund fick i uppdrag att s\u00f6ka upp en kompetent person.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 18 december<\/strong> h\u00f6lls f\u00f6ljande bolagsst\u00e4mma, denna g\u00e5ng hemma hos bonden J. H. Liljedahl i Korsb\u00e4ck. I kallelsen stod det att det skall fattas beslut i torrl\u00e4ggningsfr\u00e5gan men p\u00e5 st\u00e4mman konstaterades att alla handlingar saknades, varf\u00f6r den punkten sk\u00f6ts fram till f\u00f6ljande st\u00e4mma.<\/p>\n

I sk\u00f6tselkommitt\u00e9n invaldes f\u00f6r en kommande 3-\u00e5rs period valdes Henrik R\u00f6nnblad, Johan Nyholm, Erland Lindqvist och Viktor Storkull.<\/p>\n

Till ny ordf\u00f6rande f\u00f6r en 3-\u00e5rs period valdes bonden Viktor \u00d6jst med samma r\u00e4ttigheter som tidigare ordf\u00f6rande.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 14 mars<\/strong> h\u00f6lls f\u00f6ljande sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Dagsmark. Viktor \u00d6jst avsade sig ordf\u00f6randeskapet. Sk\u00f6tselkommitt\u00e9n fick i uppdrag att utse en ny ordf\u00f6rande.<\/p>\n

Den skog som bolaget \u00e4ger runt tr\u00e4sket skall s\u00e4ljas, allt som \u00e4r gr\u00f6vre \u00e4n 5 tum p\u00e5 en h\u00f6jd av en fot \u00f6ver marken.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 11 augusti<\/strong> h\u00f6lls f\u00f6ljande sammantr\u00e4de p\u00e5 folkskolan i Korsb\u00e4ck men eftersom inga handlingar \u00e4nnu fanns tillhanda kunde ingenting best\u00e4mmas ang\u00e5ende skiftningen av tr\u00e4sket.<\/p>\n

Dammen var i d\u00e5ligt skick och sk\u00f6tselkommitt\u00e9n fick i uppdrag att l\u00e5ta reparera den.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 5 december<\/strong> h\u00f6lls en extra st\u00e4mma p\u00e5 folkskolan i Korsb\u00e4ck f\u00f6r att utse ett ombud, som skall bevaka tr\u00e4skets intressen vid skiftningen av Norrviksv\u00e4gen och st\u00e4mman valde Viktor Sten och Viktor Storkull.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 3 juli<\/strong> h\u00f6lls en bolagsst\u00e4mma p\u00e5 folkskolan i Korsb\u00e4ck. D\u00e4r uts\u00e5gs Erland Lindqvist till ombud f\u00f6r att bevaka tr\u00e4skets intressen vid v\u00e4g- och brobyggnadsm\u00f6tet som skall h\u00e5llas i Dagsmark. Ordf\u00f6randen hotade att avg\u00e5 men lovade forts\u00e4tta d\u00e5 hans l\u00f6n i forts\u00e4ttningen blir r\u00e4tt till bolagets hela lott och inte bara halv som hittills.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 9 maj<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de med tr\u00e4skdel\u00e4garna p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. Tr\u00e4skbolaget hade f\u00e5tt avslag p\u00e5 sin ans\u00f6kan om statsbidrag f\u00f6r torrl\u00e4ggning av tr\u00e4sket, eftersom det ans\u00e5gs att projektet inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt r\u00e4ntabelt. Ny ans\u00f6kan skulle dock g\u00f6ra och lantbruksingenj\u00f6ren Syrj\u00e4nen skulle till f\u00f6ljande \u00e5r g\u00f6ra ett nytt f\u00f6rslag och en ny ans\u00f6kan om statsst\u00f6d.<\/p>\n

St\u00e4mman ans\u00e5g nu att trots att torrl\u00e4ggningen inte \u00e4r genomf\u00f6rd, s\u00e5 skall tr\u00e4skandelarna skiftas och lagfaras s\u00e5 snart som m\u00f6jligt. Vid omr\u00f6stning i fr\u00e5gan godk\u00e4nde samtliga 32 n\u00e4rvarande att skiftning skulle g\u00f6ras, inte en enda r\u00f6stade emot. Styrelsen fick i uppdrag att kontakta lantm\u00e4tare Hannelius, s\u00e5 att denne kunde p\u00e5b\u00f6rja arbetet med skiftningen.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om dammens n\u00f6dv\u00e4ndighet behandlas ocks\u00e5 och r\u00f6ster h\u00f6jdes att den inte skall bibeh\u00e5llas. M\u00f6tet enades dock om inte g\u00f6ra n\u00e5gonting \u00e5t den \u00e4nnu i detta skede.<\/p>\n

Kanalen borde rensas inkommande sommar och styrelsen fick i uppdrag att genomf\u00f6ra den som del\u00e4garnas dagsverken. Den del\u00e4gare som f\u00f6rsummade detta skulle betala 25 per dag \u00e5t bolaget och denna ers\u00e4ttning kunde vid behov \u201dmed lag uts\u00f6kas\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1932, den 22 februari<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 lokalen i Korsb\u00e4ck. M\u00f6tet skulle v\u00e4lja styrelse men gjorde ett s\u00e5dant beslut att i st\u00e4llet v\u00e4lja en ekonom som skulle bevaka del\u00e4garnas intressen f\u00f6r ett \u00e5r fram\u00e5t. Till ekonom valdes Erland Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

Tv\u00e5 lador, som stod p\u00e5 annans mark skulle flyttas till bolagets egen lott.<\/p>\n

Skiftningen hade genomf\u00f6rts och st\u00e4mman besl\u00f6t att anskaffa en delobok och r\u00e5kartor \u00f6ver de nya skiftena. Tv\u00e5 dagsverken per lott skulle utf\u00f6ras, fr\u00e4mst d\u00e5 genom att rensa i kanalen. M\u00f6tet besl\u00f6t att anskaffa 4 skottk\u00e4rror och n\u00f6diga landg\u00e5ngar f\u00f6r den h\u00e4r rensningen.<\/p>\n

M\u00f6tet diskuterade ocks\u00e5 fr\u00e5gan hur de skall g\u00f6ra med den v\u00e4glott som tr\u00e4skbolaget hade i v\u00e4gen \u00f6ver Berg\u00e5sen.<\/p>\n

\u00c5r 1932, den 23 november<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. Till m\u00f6tesordf\u00f6rande valdes s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund och denne kunde l\u00e4sa upp ett v\u00e4lkommet brev, som var skickat fr\u00e5n Vasa 3 november:<\/p>\n

\u201dF\u00e5r h\u00e4rmed meddela, att Lantbruksministeriet beviljat statsbidrag 710\u00a0000 finska mark f\u00f6r torrl\u00e4ggning av Stor- och Lillsj\u00f6 med f\u00f6ljande villkor: S\u00e5som direkt statsbidrag kostnaderna f\u00f6r arbetsledning och redskap j\u00e4mte \u00bd av egentliga arbetskostnaderna, totalt 396\u00a0500 mark. S\u00e5som l\u00e5n \u00bd av de sistn\u00e4mnda kostnaderna 313\u00a0500 mark, med 7 % \u00e5rlig \u00e5terbetalning, varav 4 % r\u00e4knas som r\u00e4nta och resten s\u00e5som amortering och att arbetarna antagas genom arbetsl\u00f6shetsn\u00e4mnden. I anledning h\u00e4rav f\u00e5r jag h\u00e4rmed anh\u00e5lla Eder att snarast m\u00f6jligt sammankalla intressenterna, f\u00f6r att besluta om statsbidragets emottagande.<\/p>\n

H\u00f6gaktningsfullt, Syrj\u00e4nen.\u201d<\/p>\n

Efter uppl\u00e4sandet blev det livlig diskussion om statsst\u00f6det och det f\u00f6rekom r\u00f6ster b\u00e5de f\u00f6r och emot det. Det blev allts\u00e5 omr\u00f6stning i fr\u00e5gan och en stor majoritet godk\u00e4nde mottagande av statsbidraget.<\/p>\n

\u00c5r 1933, den 31 mars<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck och Erland Korsb\u00e4ck \u00e5tervaldes som ekonom f\u00f6r ett \u00e5r till. Bolagslotten h\u00f6ll p\u00e5 att v\u00e4xa igen med buskar och tr\u00e4d och den som \u00e5tog sig att r\u00f6ja lotten skulle f\u00e5r arrendera den.<\/p>\n

\u00c5r 1933, den 21 december<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen p\u00e5 grund av att flera del\u00e4gare \u00f6nskade att kanalen genom tr\u00e4sket skulle gr\u00e4vas l\u00e4ngs med skiftesr\u00e5n och detta f\u00f6rordades ocks\u00e5 av distriktsingenj\u00f6ren Syrj\u00e4nen och arbetsf\u00f6rmannen Peura. En stor majoritet f\u00f6rkastade dock f\u00f6rslaget eftersom det skulle leda till att kanalen fick flera tv\u00e4ra kr\u00f6kar, som skulle hindra vattnets lopp.<\/p>\n

Johannes Stenlund valdes till ekonom f\u00f6r det kommande \u00e5ret och han fick genast i uppdrag att indriva de utest\u00e5ende fordringarna f\u00f6r de h\u00f6marker som bolaget har utarrenderat. Han uppvisade ocks\u00e5 en debetsedel som visade att kommunen p\u00e5f\u00f6rt bolaget 4 skatt\u00f6ren \u00e1 7,50, totalt 30 mark f\u00f6r den samf\u00e4llda bolagslotten. M\u00f6tet enades om att den skulle betalas, d\u00e4remot ville de inte betala en r\u00e4kning p\u00e5 3 mark fr\u00e5n dikesn\u00e4mnden, eftersom de inte har haft n\u00e5got att g\u00f6ra med den.<\/p>\n

Bonden Erland Lindqvist ville ha vederlag f\u00f6r \u201dbortskaffande av kringflugen spr\u00e4ngsten fr\u00e5n hans odlingsmarker f\u00f6rorsakade av torrl\u00e4ggningsf\u00f6retagets spr\u00e4ngningar i forsen\u201d, men den ans\u00f6kan avb\u00f6jdes.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 2 mars<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. P\u00e5 bolagslotten fanns det tv\u00e5 lador och m\u00f6tet besl\u00f6t att den ena ladan skall flyttas till den andra sidan \u00e5n, medan den andra skall s\u00e4ttas i skick. Genom ny kung\u00f6relse skall det arbetet erbjudas och utf\u00f6ras av den minstbjudande.<\/p>\n

Det f\u00f6reslogs ocks\u00e5 att bolagslotten skulle s\u00e4ljas men ingenting besl\u00f6ts.<\/p>\n

D\u00e4remot besl\u00f6ts det att tr\u00e4skbolagets karta och delobok skall uppbevaras hos ekonomen. Utan ers\u00e4ttning kan den utl\u00e5nas \u00e5t del\u00e4gare, som \u201dgenast efter begagnandet \u00e5terl\u00e4mnar den till ekonomen\u201d.<\/p>\n

Det sl\u00f6ts ocks\u00e5 att tr\u00e4skbolagets alla egendomar, s\u00e5som stenborrar, j\u00e4rnst\u00f6rar och k\u00e4ttingen skall f\u00f6ras till ekonomen, som sedan skall s\u00e4lja den on\u00f6diga egendomen p\u00e5 auktion.<\/p>\n

Eftersom det var oklart om tr\u00e4skbolaget hade r\u00e4tt till ers\u00e4ttning f\u00f6r de skador som flottningen f\u00f6rorsakade i kanalen, s\u00e5 tillsattes en kommitt\u00e9 med Sigfrid Liljedahl, Johannes Stenlund och Erland Lind f\u00f6r att reda ut saken.<\/p>\n

Bonden Emil Jossandt fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som hade sitt skifte i r\u00e5 med bolagslotten ville att tr\u00e4skbolaget skulle delta i kostnaderna f\u00f6r ett r\u00e5dike och den fr\u00e5gan skulle tas upp senare.<\/p>\n

\u00c5r 1936, den 26 januari<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. Till ekonom f\u00f6r det kommande \u00e5ret valdes Frans Hammarberg och han skulle f\u00e5 ett \u00e5rsarvode om 150 mark.<\/p>\n

Det st\u00e4ndiga problemet med de obetalade arrendena diskuterades och den f\u00f6rra kass\u00f6ren Johannes Stenlund fick \u00e4nnu en g\u00e5ng i uppdrag att indriva dessa.<\/p>\n

Efter en l\u00e4ngre diskussion \u201denade sig st\u00e4mman att bygga n\u00f6diga broar \u00f6ver de st\u00f6rre utfallsdiken \u00e5 v\u00e4gen som tar sin b\u00f6rjan vid Erik Korsb\u00e4cks tomt och g\u00e5r l\u00e4ngs tr\u00e4sket till den s\u00f6dra \u00e4ndan av sagda tr\u00e4sk\u201d. Ekonomen Frans Hammarberg fick i uppdrag att genom auktion verkst\u00e4lla broarnas byggande och han skulle ocks\u00e5 \u00f6vervaka sj\u00e4lva byggandet.<\/p>\n

Direkt efter m\u00f6tet ordnades auktionen och det best\u00e4mdes att \u00e5sarna skall vara minst 7 tum i toppen och att brolocket skall g\u00f6ras av 2 tum tjocka granplankor. Garantitiden best\u00e4mdes till ett \u00e5r och vid auktionen gavs f\u00f6ljande bud:<\/p>\n

-bron \u00f6ver det s\u00e5 kallade Norrvikdiket. L\u00e4gsta budet gavs av J. H. Liljedahl f\u00f6r 260 mark.<\/p>\n

-bron \u00f6ver Langstrandsdiket, det nya skulle byggas av samma man f\u00f6r 195 mark.<\/p>\n

-bron \u00f6ver Langstrandsdiket, det gamla. L\u00e4gsta budet gavs av Viktor Sten, som bj\u00f6d 149,50 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 24 mars<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. Frans Hammarberg \u00e5tervaldes till kass\u00f6r i tr\u00e4skbolaget. Nu var det igen tv\u00e5 nya broar som skulle byggas \u00f6ver de diken som gr\u00e4vdes \u00e5r 1936 \u00f6ver v\u00e4gen genom tr\u00e4sket. 4 b\u00e4rbj\u00e4lkar skall det vara och minst 7 tum i toppen och 9 fot l\u00e5nga. Locket skall g\u00f6ras av 2 tums granplankor och inte smalare \u00e4n 5 tum och de skall spikas fast s\u00e5 att inte fl\u00f6dvattnet kan f\u00f6ra bort plankorna.<\/p>\n

-f\u00f6r bron p\u00e5 Viktor Bergqvists skifte gavs det l\u00e4gsta budet av Erland Lindqvist, som ville ha 230 mark. D\u00e4r fanns n\u00e5got virke fr\u00e5n tidigare, som han ocks\u00e5 fick anv\u00e4nda.<\/p>\n

-f\u00f6r s\u00f6dra bron gavs det l\u00e4gsta budet av Johannes Blomstedt, som ville ha 380 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1938, den 7 februari<\/strong> h\u00f6lls ett sammantr\u00e4de p\u00e5 ungdomslokalen i Korsb\u00e4ck. Normala \u00e4renden behandlades och d\u00e4r best\u00e4mdes att den del av bolagslotten, som finns p\u00e5 \u00e5ns \u00f6stra sida, skall utarrenderas till h\u00f6gstbjudande. Auktionen ordnades direkt och h\u00f6gsta budet gavs av Frans \u00c5lgars, som bj\u00f6d 100 mark i \u00e5ret i arrende.<\/p>\n

\u00c5r 1941, den 25 februari<\/strong> h\u00f6lls den sista viktiga st\u00e4mman, d\u00e4r det best\u00e4mdes att bolagslotten skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion och den skulle s\u00e4ljas samma dag. H\u00f6gsta budet gavs av Niilo Nummela, som bj\u00f6d 20\u00a0000 mark och han fick betalningstid till de 1 april. L\u00e4raren Frans Steng\u00e5rd och kass\u00f6ren Sigfrid Liljedahl fick i uppdrag att skriva k\u00f6pebrevet med Nummela.<\/p>\n

\u00c4nnu ett m\u00f6te h\u00f6lls 1948<\/strong> p\u00e5 ungdomslokalen och d\u00e4r best\u00e4mdes det att Runar Lind under de f\u00f6ljande 10 \u00e5ren skall r\u00f6ja buskarna l\u00e4ngs de v\u00e4gar som g\u00e5r i tr\u00e4sket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intressenterna i tr\u00e4sket bildade tidigt ett bolag eller kanske det skall kallas ett andelslag och de gemensamma \u00e4rendena behandlades f\u00f6r det mesta p\u00e5 tinget i Lappfj\u00e4rd men fr\u00e5n och med 1903 b\u00f6rjade de h\u00e5lla protokollf\u00f6rda bolagsst\u00e4mmor. De \u00e4ldsta k\u00e4nda protokollen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Plock ur protokollen f\u00f6r Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3704,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22040","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22040","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22040"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22040\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22041,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22040\/revisions\/22041"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22040"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}