{"id":22024,"date":"2023-02-09T20:20:43","date_gmt":"2023-02-09T18:20:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22024"},"modified":"2023-02-09T20:22:41","modified_gmt":"2023-02-09T18:22:41","slug":"nyerovrad-mark-for-odlingen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22024","title":{"rendered":"Nyer\u00f6vrad mark f\u00f6r odlingen"},"content":{"rendered":"

Artikeln inf\u00f6rd i Hufvudstadsbladet 26.9.1935. Renskriven av Lasse Backlund i februari 2023.<\/strong><\/span><\/p>\n

Litet varstans i v\u00e5rt land har under de senaste \u00e5ren ny, odlingsbar jord vunnits genom sj\u00f6f\u00e4llningar och f\u00f6rdjupningar av \u00e5ar och b\u00e4ckar, varf\u00f6r enligt mina iakttagelser redog\u00f6relser i dagspressen \u00f6ver nyf\u00f6rv\u00e4rv p\u00e5 jordbruksfronten av v\u00e5r \u201djordbundna\u201d befolkning mottas med stort intresse. I det f\u00f6ljande skall en kort redog\u00f6relse \u00f6ver olika skeden i ett s\u00e5dant f\u00f6retag framst\u00e4llas.<\/p>\n

Nyf\u00f6rv\u00e4rvet i fr\u00e5ga \u00e4r bel\u00e4get i s\u00f6dra \u00d6sterbotten i Lappfj\u00e4rds kommun i dess \u00f6stligaste by, Dagsmark, n\u00e4ra Isojoki kommuns r\u00e5. H\u00e4r, liksom p\u00e5 andra st\u00e4llen i \u00d6sterbotten bor en idog jordbrukarbefolkning, som helt g\u00e5r upp i sitt jordbruk. P\u00e5 grund av den st\u00e4ndigt v\u00e4xande befolkningssiffran och de upprepade hemmansklyvningarna har man blivit tvungen att t\u00e4nka p\u00e5 nya m\u00f6jligheter att vinna odlingsmark. Tanken p\u00e5 torrl\u00e4ggning av tv\u00e5 tr\u00e4sk i byn mognade mera och mera. Men redan i b\u00f6rjan av 1700- talet anh\u00f6ll bygdens b\u00f6nder av myndigheterna om tillst\u00e5nd att f\u00e5 f\u00e4lla vattnet f\u00f6rst fr\u00e5n Lillsj\u00f6, och senare fr\u00e5n Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, vilken anh\u00e5llan \u00e4ven bif\u00f6lls.<\/p>\n

Arbetet i forsarna vidtog med d\u00e5tidens enkla redskap. Stenarna drogs upp i av vidjor gjorda kassar, och gyttjan och mullen i f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6rf\u00e4rdigade tr\u00e4skopor. Efter m\u00e5nga \u00e5rtiondens m\u00f6dosamma arbeten hade vattenniv\u00e5n sjunkit s\u00e5 mycket, att i st\u00e4llet f\u00f6r att d\u00e4r tidigare v\u00e4xte s\u00e4v och vass, man nu kunde gl\u00e4dja sig \u00e5t att inb\u00e4rga \u201egott fr\u00e4ken och mansh\u00f6gt starr\u201d, s\u00e5som en \u00e5ldring uttryckte sig. Men att helt torrl\u00e4gga dessa tr\u00e4sk stod inte i \u201dgubbarnas\u201d makt. Finlands gamla urberg i forsens botten trotsade deras anstr\u00e4ngningar, och sakkunnig ledning och medel saknades. Mycket hade dock redan vunnits, och man n\u00f6jde sig med att varje sommar reparera vinterns skador i kanalen, och i m\u00e5n av m\u00f6jlighet \u00e4ven f\u00f6rdjupa den. Dammar byggdes, med vilka vattenst\u00e5ndet i tr\u00e4sken reglerades v\u00e5r och h\u00f6st f\u00f6r att f\u00e5 god gr\u00e4sv\u00e4xt och f\u00f6r att skydda gr\u00e4sroten f\u00f6r tj\u00e4lens f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n

H\u00f6b\u00e4rgningen, s\u00e4rskilt under regniga somrar, var m\u00f6dosam. H\u00f6et m\u00e5ste sl\u00e4pas i ekstockar eller p\u00e5 annat s\u00e4tt till str\u00e4nderna f\u00f6r att torkas d\u00e4r. Ja, ibland blev stora delar av tr\u00e4sken ob\u00e4rgade. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade tanken att forts\u00e4tta f\u00f6rf\u00e4dernas p\u00e5b\u00f6rjade arbete vinna allt flera anh\u00e4ngare. Man \u00f6nskade byta fr\u00e4ken och starr till s\u00e4d och \u00e4dlare slag av gr\u00e4s. S\u00e5 skreds fr\u00e5n ord till handling.<\/p>\n

\u00c5r 1919 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r A. Jaskari efter verkst\u00e4lld unders\u00f6kning kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r torrl\u00e4ggning av sagda tr\u00e4sktillandningar, vilket steg till 235,000 mk. \u00c5r 1927 verkst\u00e4llde ingenj\u00f6r Hj. Sourander synef\u00f6rr\u00e4ttning d\u00e4r\u00f6ver f\u00f6r erh\u00e5llande av gr\u00e4vningstillst\u00e5nd, och uppgjorde ett nytt kostnadsf\u00f6rslag med slutsumman 1,150,000 mk. \u00c5r 1931 uppgjorde lantbruksingenj\u00f6r V\u00e4in\u00f6 T. Heimonen \u00e4nnu ett tredje kostnadsf\u00f6rslag. vilket b\u00e4ttre motsvarade nutida \u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden och som slutade p\u00e5 710,000 mk. Enligt detta kostnadsf\u00f6rslag vidtog sedan arbetet. Av denna summa upptog unders\u00f6kningskostnader, arbetsledning och arbetsredskapen 83,000 mk, och de egentliga arbetskostnaderna 627,000 mk.<\/p>\n

I sin resolution av den 9 april 1929 gav landsh\u00f6vdingen tillst\u00e5nd till arbetets p\u00e5b\u00f6rjande, och enligt lantbruksministeriets beslut av den 1 november 1932 beviljade staten f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let 735,000 mk av medel f\u00f6r extraordinarie allm\u00e4nna arbeten, varav som direkt underst\u00f6d 421,500 mk (d. v. s. unders\u00f6kningskostnader, arbetsledning och arbetsredskapen j\u00e4mte % av arbetskostnaderna) och som statsl\u00e5n 313,500 mk med 7 % annuiteter, p\u00e5 villkor att arbetet p\u00e5b\u00f6rjas som reservarbete, vilket \u00e4ven godtogs. R\u00e4tt att placera sina arbetsl\u00f6sa i f\u00f6retagets arbeten hade Lappfj\u00e4rds kommun och Kristinestad, senare \u00e4ven Isojoki kommun.<\/p>\n

Arbetet vidtog den 10 december 1932, och slutf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av september 1935. Som arbetsledare har fungerat byggm\u00e4stare R. Peura. Den slutliga granskningen och f\u00f6retagets \u00f6verl\u00e5telse \u00e4t mark\u00e4garna skedde den 14 september 1935. Som lantbruksstyrelsens representant n\u00e4rvar byr\u00e5ingenj\u00f6r P. W. Nuutila och fr\u00e5n distriktet distriktsingeni\u00f6ren i Vasa lantbruksdistrikt N. Hermonen. Av distriktsingeni\u00f6rens redog\u00f6relse framgick att den torrlagda arealen utg\u00f6r 411,15 ha, varav p\u00e5 Storsj\u00f6 andel 337,76 ha och Lillsj\u00f6 27,20 ha samt resten, 46,19 ha, p\u00e5 \u00f6vriga n\u00e4rbel\u00e4gna marker. Arbetets totalkostnader uppg\u00e5r till c:a 712,000 mk, varav direkt statsunderst\u00f6d c:a 410,000 mk och som statsl\u00e5n c:a 302,000 mark, vilken summa \u00e5terbetalas med 7 % annuiteter, varav 4 % utg\u00f6r r\u00e4nta och 3 % amortering. \u00c5terbetalningen b\u00f6rjar 3 \u00e5r efter det f\u00f6retaget \u00f6verl\u00e5tits \u00e5t mark\u00e4garna, eller \u00e5r 1939, och uppb\u00e4rs av kronofogden i samband med statsskatten under 21 \u00e5rs tid. Efter denna redog\u00f6relse \u00f6verl\u00e4mnade ingenj\u00f6r P. W. Nuutila den f\u00e4rdigblivna kanalen i mark\u00e4garnas v\u00e4rd.<\/p>\n

Av det tal som huvudsysslomannen direkt\u00f6r Viktor Nylund h\u00f6ll till ingenj\u00f6rer och byggm\u00e4stare framgick, att mark\u00e4garna med tacksamhet mottog den f\u00e4rdiga kanalen. S\u00e4rskilt riktade han sig till byggm\u00e4stare R. Peura, som f\u00f6rt arbetet till ett f\u00f6r alla parter gott slut. S\u00e5 har Dagsmark Storsj\u00f6 och Lillsj\u00f6 tr\u00e4sk blivit odlingsbar mark med ett PH-v\u00e4rde 4\u20146, d\u00e4r inom loppet av n\u00e5gra \u00e5r v\u00e5rs\u00e4d och h\u00f6vallar vaja i sommarvinden.<\/p>\n

Den l\u00e4ngesedan dr\u00f6mda dr\u00f6mmen har blivit verklighet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikeln inf\u00f6rd i Hufvudstadsbladet 26.9.1935. Renskriven av Lasse Backlund i februari 2023. Litet varstans i v\u00e5rt land har under de senaste \u00e5ren ny, odlingsbar jord vunnits genom sj\u00f6f\u00e4llningar och f\u00f6rdjupningar av \u00e5ar och b\u00e4ckar, varf\u00f6r enligt mina iakttagelser redog\u00f6relser i Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nyer\u00f6vrad mark f\u00f6r odlingen<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3704,"menu_order":7,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22024","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22024","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22024"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22024\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22027,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22024\/revisions\/22027"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22024"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}