{"id":22021,"date":"2023-02-09T18:03:06","date_gmt":"2023-02-09T16:03:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22021"},"modified":"2023-02-09T18:03:06","modified_gmt":"2023-02-09T16:03:06","slug":"uttorkningen-av-dagsmark-storsjo","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=22021","title":{"rendered":"Uttorkningen av Dagsmark Storsj\u00f6"},"content":{"rendered":"

Artikel inf\u00f6rd i tidningen \u00d6sterbottens Dagblad 8.7.1933. Artikeln var undertecknad med signaturen \u201dN-.\u201d, h\u00f6gst troligt Viktor Nylund.<\/strong><\/span><\/p>\n

P\u00e5 1820-talet p\u00e5b\u00f6rjade man p\u00e5 allvar en uttorkning av Lillsj\u00f6n och Storsj\u00f6n i Dagsmark. Detta i avsikt att l\u00e4ttare b\u00e4rga det gr\u00e4s som bottengyttjan kunde ge n\u00e4ring \u00e5t. Mark\u00e4garna vid Lillsj\u00f6n hade l\u00e4nge iakttagit den rikliga gr\u00e4sv\u00e4xten l\u00e4ngs str\u00e4nderna, d\u00e4r vattnet hade sjunkit undan, och initiativet till uttorkning togs av dem. Dock satte sig ett par av dem emot detta f\u00f6retag, d\u00e5 de menade att fiskevattnet skulle bli f\u00f6rst\u00f6rt.<\/p>\n

R\u00e4ttighet till uttorkning erh\u00f6lls dock, och syn av Lillsj\u00f6n f\u00f6rr\u00e4ttades \u00e5r 1820, varefter man upprensade och f\u00f6rdjupade \u00e5n som leder vattnet fr\u00e5n det ovanom bel\u00e4gna Storsj\u00f6-tr\u00e4sket via Lillsj\u00f6 ut till Lappfj\u00e4rds \u00e5.<\/p>\n

H\u00e4rigenom fick man id\u00e9n till ett st\u00f6rre, liknande f\u00f6retag med Storsj\u00f6ns uttorkning och syn av detta tr\u00e4sk f\u00f6rr\u00e4ttades \u00e5r 1826. Arealen uppm\u00e4ttes d\u00e5 till 614 tunnland (ca 307 ha), vilket dock var fel, ty den befanns \u00e5r 1854 vara 694 tunnland. Uttorkningsans\u00f6kning gjordes av b\u00f6nder fr\u00e5n Dagsmark, Lappfj\u00e4rd och K\u00e4rjenkoski byar, och landsh\u00f6vdingens utslag med tillst\u00e5nd erh\u00f6lls 1831.<\/p>\n

Arbetet var d\u00e5 redan p\u00e5b\u00f6rjat och tr\u00e4sket hade indelats i 80 lotter, vilka under de f\u00f6rsta tio \u00e5ren v\u00e4rderades mycket l\u00e5gt. Men fr\u00e5n 1836 till 1850 steg priset till det m\u00e5ngdubbla. \u00c4r 1854 f\u00f6rklarades, att man uppn\u00e5tt det m\u00e5l man efterstr\u00e4vat. Man kunde genom f\u00f6rd\u00e4mningens \u00e5rliga \u00f6ppnande n\u00f6jaktigt avleda vattnet genom den f\u00f6rdjupade avloppsleden, och den \u00e5rliga totalavkastningen uppskattades till 43,200 lispund (367,200 kg) h\u00f6 best\u00e5ende dels av s\u00e4lting men huvudsakligen av fr\u00e4ken och starr. \u00c5rligen f\u00f6retogs en omskiftning mellan intressenterna, vilken f\u00f6rr\u00e4ttades av en uppsyningsman, som erh\u00f6ll avkastningen fr\u00e5n en lott, den s\u00e5 kallade bolagslotten, som ers\u00e4ttning.<\/p>\n

\u00c5r 1854 fanns det 104 del\u00e4gare, av vilka 65 var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd by med totalt 48 lotter, 32 fr\u00e5n Dagsmark och Korsb\u00e4ck med 25 \u00bd lotter, 6 fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski med 4 \u00bd lotter och en fr\u00e5n H\u00e4rkmeri med en lott. De kostnader som uttorkningen \u00e5samkat del\u00e4garna intill 1854 uppskattades till summa 1 434 rubel silver, varav 42 rubel var kontant utgift och resten, 1 392 rubel, den, summa, som de utf\u00f6rda 4 640 dagsverken v\u00e4rderats till enligt 30 kopek per dagsverk.<\/p>\n

Med h\u00e4nsyn till d\u00e5tida f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste man anse det uppn\u00e5dda resultatet som synnerligen gott. I mitten av 1880-talet f\u00f6rekom \u00e4nnu ingen gr\u00e4sodling, och man skulle uteslutande varit h\u00e4nvisad till uppr\u00f6djade natur\u00e4ngar. I tr\u00e4sket var gr\u00e4sv\u00e4xten under de f\u00f6rsta \u00e5rtiondena ypperlig, men bottenytan var \u00e4nnu st\u00e4llvis s\u00e5 sank, att man sv\u00e5rligen kunde f\u00e5 allt till godo.<\/p>\n

Om v\u00e5rarna medf\u00f6rde vattnet fr\u00e5n den instr\u00f6mmande K\u00e4rjenkoski-\u00e5n g\u00f6dande slam med \u00e4ven skadlig sand, varf\u00f6r botten, p\u00e5 en del st\u00e4llen i tr\u00e4skets \u00f6vre del blev h\u00e5rdare och kargare. Gyttjan satte sig sm\u00e5ningom genom den \u00e5rliga torrl\u00e4ggningen och blev fastare. Utloppskanalen s\u00e4nktes ytterligare men, en upprensning m\u00e5ste f\u00f6retas varje \u00e5r.<\/p>\n

Sm\u00e5ningom blev den magasinerade n\u00e4ringen bottenslammet utsugen, och h\u00f6sk\u00f6rden hade avsev\u00e4rt minskats mot \u00e5rhundradets slut. P\u00e5 1900-talet avtog v\u00e4xtligheten, allt hastigare och vitmossan hotade redan st\u00e4llvis. Vid tr\u00e4sklagets sammantr\u00e4de i januari 1913 var man p\u00e5 det klara med att n\u00e5gonting borde g\u00f6ras och man f\u00f6reslog tillkallandet av n\u00e5gon fackman f\u00f6r att erh\u00e5lla r\u00e5d. \u00c5r 1915 framkom slutligen f\u00f6rslaget om tr\u00e4skets fullst\u00e4ndiga torrl\u00e4ggning och sommaren 1917 avv\u00e4gdes och unders\u00f6ktes s\u00e5v\u00e4l Storsj\u00f6n, som Lillsj\u00f6n samt uppgjordes projekt f\u00f6r torrl\u00e4ggningen. Det visade sig m\u00f6jligt att genom f\u00f6rdjupning av \u00e5n erh\u00e5lla sammanlagt omkring 800 tunnland odlingsbar jord, allts\u00e5 400 hektar.<\/p>\n

Sedan definitivt beslut fattats om torrl\u00e4ggning, ans\u00f6kte man om statsbidrag, vilket beviljades av lantbruksministeriet f\u00f6rst i november 1932. Staten gav ett anslag p\u00e5 396 500 mk och svarar dessutom f\u00f6r kostnaderna f\u00f6r arbetsledning samt redskap. Gr\u00e4vningsarbetet b\u00f6rjades omedelbart och p\u00e5g\u00e5r allt fortfarande. Resten av de ber\u00e4knade utgifterna, 313,500 mark, erh\u00e5lls som l\u00e5n av staten mot 4 proc. r\u00e4nta och 3 proc. amortering. Allt detta med villkor att arbetarna antas genom arbetsl\u00f6shetsn\u00e4mnden. Torrl\u00e4ggningen av de b\u00e5da sj\u00f6arna ber\u00e4knas inalles kosta 710,000 mark.<\/p>\n

Den roll, som den \u00e5rliga uttorkningen av Dagsmark Storsj\u00f6 spelat under 1800-talet, kan inte f\u00f6rbises. Till exempel fanns i slutet av 1700- talet endast en bebyggare vid tr\u00e4sket, n\u00e4mligen bonden Michel Korsb\u00e4ck. Numera finns d\u00e4r en blomstrande by med egen folkskola. Orsaken h\u00e4rtill kan delvis s\u00f6kas i den relativt goda h\u00f6tillg\u00e5ngen. Redan p\u00e5 1860-talet b\u00e4rgade Korsb\u00e4ck byns sju intressenter \u00e5rligen cirka 30,000 kg h\u00f6 tillsammans, det \u00f6kade utkomstm\u00f6jligheter tills jordbruket n\u00e5dde en h\u00f6gre niv\u00e5.<\/p>\n

Det hundra\u00e5riga \u201dandelslaget\u201d har nu ombildats till Storsj\u00f6 skifteslag, och tr\u00e4sket \u00e4r skiftat mellan 93 del\u00e4gare. Den vackra traktens vattenspegel skall allts\u00e5 ers\u00e4ttas med en imponerande \u00e5kervidd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel inf\u00f6rd i tidningen \u00d6sterbottens Dagblad 8.7.1933. Artikeln var undertecknad med signaturen \u201dN-.\u201d, h\u00f6gst troligt Viktor Nylund. P\u00e5 1820-talet p\u00e5b\u00f6rjade man p\u00e5 allvar en uttorkning av Lillsj\u00f6n och Storsj\u00f6n i Dagsmark. Detta i avsikt att l\u00e4ttare b\u00e4rga det gr\u00e4s som Forts\u00e4tt l\u00e4sa Uttorkningen av Dagsmark Storsj\u00f6<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3704,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22021","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22021","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22021"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22021\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22022,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22021\/revisions\/22022"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22021"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}