{"id":21832,"date":"2022-07-27T23:52:05","date_gmt":"2022-07-27T20:52:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21832"},"modified":"2026-03-25T14:19:40","modified_gmt":"2026-03-25T12:19:40","slug":"slakten-nojd-fran-siikais-via-lappfjard-till-traskandan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21832","title":{"rendered":"Sl\u00e4kten N\u00f6jd fr\u00e5n Siikais, via Lappfj\u00e4rd till Tr\u00e4sk\u00e4ndan"},"content":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i juli 2022. Uppgifter \u00e4r tagna ur Merit R\u00f6nngrens sl\u00e4ktutredningar men den fr\u00e4msta k\u00e4llan \u00e4r Wilhelm Janssons dokumentation av g\u00e5rdarna i Korsb\u00e4ck. Tekla Nitovuoris barnbarn Bjarne och H\u00e5kan har bidragit med flera fotografier och viktig information.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"
Om du vill f\u00f6rstora texten i din sk\u00e4rm, s\u00e5 skall du h\u00e5lla ned CTRL-tangenten nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet. H\u00e5ll ned och klicka ett par – tre g\u00e5nger p\u00e5 + tecknet l\u00e4ngst till h\u00f6ger. F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till normal textstorlek, skall du g\u00f6ra samma sak, men klicka d\u00e5 p\u00e5 – tangenten.<\/figcaption><\/figure>\n

Sl\u00e4kten N\u00f6jd i Siikais och Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h4>\n

Rotesoldaten Mickel Mattsson N\u00f6jd f\u00f6ddes \u00e5r 1787 i Siikais och han var son till Matts Mickelsson (1752-1789). Denne var torpare p\u00e5 Pynd\u00e4is bys \u00e4gor i Siikais. Matts var gift med Lisa Johansdotter (f.1758). De fick barnen Johan (f.1780), Katarina (1783-1791), Matts (f.1786) och Mickel (1787-1860). Efter Matts Mickelssons d\u00f6d gifte \u00e4nkan Lisa om sig med Johan Jakobsson (f.1767) och fick med honom flera barn.<\/p>\n

Soldaten Mickel Mattsson N\u00f6jd (1787-1860) var soldat i nybildade Vasa regemente p\u00e5 Br\u00e4nnrotan i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1808 deltog han i striderna under Sandels ledning i Pulkkila, Kuopio, Toivola och Suonenjoki. Efter att han tog avsked blev han torpare p\u00e5 \u00d6ist bost\u00e4llet i Lappfj\u00e4rd. Mickel gifte sig \u00e5r 1807 med inhysingsdottern Cajsa Johansdotter (1785-1859), som var fr\u00e5n Lev\u00e4sjoki hemman i Siikais och samma \u00e5r flyttade de till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Mickel och Cajsa N\u00f6jd fick flera barn:<\/strong><\/p>\n

1). Kajsa (f.1811) som var \u201dbr\u00e4cklig och mindre vetande\u201d. Hon flyttade 1838 tillbaka till Siikais, d\u00e4r hon blev piga p\u00e5 Karl Haarasalos torp. \u00c5r 1839 fick hon de o\u00e4kta tvillingarna Kajsa Lovisa och Lena Sofia. Lena Sofia togs som fosterdotter hos sin morfar Mickel i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1845 fick Kajsa en o\u00e4kta son Viktor och efter ett par \u00e5r flyttade allesamman till Lappfj\u00e4rd.<\/h6>\n
2). Johan (1814-1867), se nedan under rubriken \u201dN\u00f6js gam\u00e4l tonkten”.<\/h6>\n
3). Maja Lena (1816-1864) hade o\u00e4kta sonen Johan (f.1837). Hon gifte sig sedan med Henrik Samuelsson Kl\u00e5vus (1813-1863).<\/h6>\n
4). Fredrika (f.1818) flyttade bort \u00e5r 1833.<\/h6>\n
5). Mickel (f.1821- f\u00f6rsvunnen efter 1867), som var gift med Anna Kajsa Henriksdotter Vesterback, f\u00f6dd 1821 i Sastmola. Mickel och Anna Kajsa hade 3 barn, Maria Sofia (f.1848), Josef, kallad \u201dN\u00f6jd Josip\u201d (f.1855) och Ester (f.1859).<\/h6>\n
6). Lisa Sofia (f.1824) som hade svag syn och var gift med Johan Henrik Granat fr\u00e5n Tj\u00f6ck och de hade s\u00f6nerna Johan (f.1849) och Josef (f.1858).<\/h6>\n
7). Lovisa (f.1827) flyttade bort som gift \u00e5r 1849.<\/h6>\n

<\/h4>\n

Sl\u00e4kten N\u00f6jd \u201d\u00e5p gam\u00e4l tonkten\u201d i Tr\u00e4sk\u00e4ndan.<\/strong><\/h4>\n

Skomakaren Johan Mickelsson N\u00f6jd (1814-1867) f\u00f6ddes i Lappfj\u00e4rd och han var son till f\u00f6re detta rotesoldaten, senare torparen Mickel Mattsson N\u00f6jd (1787-1860). Mickel var f\u00f6dd i Siikais och han var gift med Cajsa Johansdotter (1785-1859), ocks\u00e5 hon fr\u00e5n Siikais. Mickel l\u00e4r ha utm\u00e4rkt sig s\u00e5 pass i kriget 1808-09, s\u00e5 att n\u00e4r han begravdes s\u00e5 hade han 3 medaljer p\u00e5 br\u00f6stet.<\/p>\n

Mickel och Cajsa flyttade efter kriget till Lappfj\u00e4rd, i n\u00e4rheten av kyrkan och mellan \u00e5ren 1811 och 1827 fick de 7 barn, som levde till vuxen \u00e5lder. Mickel och Cajsa har ett stort antal \u00e4ttlingar runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Johan var n\u00e4st\u00e4ldst och han blev skomakare och han r\u00f6rde sig p\u00e5 ett stort omr\u00e5de med sitt skomakeri. \u00a0En dag kom han till \u201dGam\u00e4lsneckarin\u201d, som bodde p\u00e5 Sneckarbackan i Norrviken f\u00f6r att g\u00f6ra skor \u00e5t honom och hans familj. Ingen vet vad snickaren hette p\u00e5 riktigt men han hade en fosterdotter, som hette Anna Kajsa Johansdotter Lillkull (f.16.7.1816) och hon var hemma fr\u00e5n Toivola i Kornb\u00e4cken. Hon var f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s och hade kommit till Sneckarbackan som auktionsbarn, men blev sedan tagen till fosterdotter.<\/p>\n

Under arbetets g\u00e5ng i Norrviken fattade Johan tycke f\u00f6r flickan och de gifte sig \u00e5r 1836. De blev d\u00e5 torpare p\u00e5 Sveda under \u00c5djers hemman i Lappfj\u00e4rd, som hade marker ocks\u00e5 i Tr\u00e4sk\u00e4ndan p\u00e5 L\u00e5ngmarksidan. Tomtplatsen l\u00e5g avsides, l\u00e5ngt fr\u00e5n annan bebyggelse p\u00e5 \u00f6stra stranden av Storsj\u00f6 tr\u00e4sk. Tomtplatsen skulle ha legat \u00f6ster om Langmarksv\u00e4gen uppe i skogsbrynet, ungef\u00e4r en kilometer fr\u00e5n korsningen till v\u00e4gen som g\u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver tr\u00e4sket. D\u00e4r byggde de en g\u00e5rd och n\u00f6diga uthus, och de br\u00f6t upp den mark som de hade blivit tilldelade av bonden \u00c5djers.<\/p>\n

\"\"
N\u00f6jds gamla tomt l\u00e5g ungef\u00e4r 1 km s\u00f6der om tv\u00e4rv\u00e4gens korsning p\u00e5 \u00f6stra sidan om Langmarkv\u00e4gen uppe i skogsbrynet. Platsen \u00e4r m\u00e4rkt med ett kryss nere i h\u00f6gra h\u00f6rnet. H\u00f6gst troligt flyttades bostadsbyggnaden \u00f6ver tr\u00e4sket till den nya boplatsen vid Juthviken omkring 1883, vid krysset i v\u00e4nstra kanten p\u00e5 kartan.<\/figcaption><\/figure>\n
Skomakaren Johan N\u00f6jd och Cajsa fick 3 s\u00f6ner under tiden i Tr\u00e4sk\u00e4ndan.<\/strong><\/h5>\n

\u00c4ldsta sonen Henrik<\/strong> (1837-1904), som kallades \u201dN\u00f6jd Hindrik\u201d gifte sig \u00e5r 1861 med Sara \u00d6ster-Kodes, som kallades \u201dSarvi Sara\u201d och var hemma fr\u00e5n Sarviluomatrakten i Stor\u00e5. Den f\u00f6rsta tiden bodde de i den gamla stugan, som fanns p\u00e5 \u201dM\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ssas backan\u201d men sedan br\u00f6t de upp ett torp som l\u00e5g l\u00e5ngt s\u00f6derut fr\u00e5n N\u00f6jds gamla tomtplats. Avst\u00e5ndet fr\u00e5n Mesomasfossin skulle ha varit ca 600 meter l\u00e4ngs med Langmarksv\u00e4gen. Henrik och Sara fick 2 barn, som b\u00e5da dog i sp\u00e4d \u00e5lder. Henrik var en duktig spelman som kunde hantera fiolen och en g\u00e5ng l\u00e4r han ha suttit uppe p\u00e5 taket till en lada och spelat f\u00f6r ungdomar som f\u00e4rdades mellan Korsb\u00e4ck och K\u00e4rjenkoski. Det har ocks\u00e5 ber\u00e4ttats att en g\u00e5ng d\u00e5 Hindrik hade kl\u00e4ttrat upp i en gran f\u00f6r att hugga s\u00e5band, s\u00e5 hade en bj\u00f6rn kommit och st\u00e4llt sig nedanf\u00f6r granen. Han b\u00f6rjade d\u00e5 ropa p\u00e5 hj\u00e4lp, som Sara h\u00f6rde. N\u00e4r hon s\u00e5g vad som var p\u00e5 g\u00e5ng s\u00e5 b\u00f6rjade hon sl\u00e5 bleckk\u00e4rl mot varandra, s\u00e5 att bj\u00f6rnen skr\u00e4mdes i v\u00e4g. \u00c4nnu l\u00e4ngre s\u00f6derut fr\u00e5n N\u00f6jd Henriks torptomt t\u00e4nkte \u201dTimo Viktor\u201d Kankaanp\u00e4\u00e4 bygga sig en g\u00e5rd mellan Langmarksv\u00e4gen och \u00e5n men under sj\u00e4lva bygget \u00e4ndrade han sig och byggde i st\u00e4llet sin g\u00e5rd l\u00e4ngre norrut, nordost om brodern Leanders g\u00e5rd.<\/p>\n

Den yngsta sonen Adolf <\/strong>(1843-1874), som kallades \u201dN\u00f6jd Adolt\u201d arbetade som dr\u00e4ng i Tr\u00e4skvik och i samma g\u00e5rd arbetade en Maja Lisa (1833-1898) fr\u00e5n Kauhajoki. Hon kallades \u201dMaj\u201d och de gifte sig och de byggde ett torp, som l\u00e5g p\u00e5 \u00f6stra sidan av Langmarkv\u00e4gen i skogsbrynet bakom Lindfors Erlands uthus. Adolf var k\u00e4nd som en stark man, som p\u00e5 axeln kunde b\u00e4ra hem stora stockar fr\u00e5n skogen. Adolfs g\u00e5rd \u00e4r numera riven men en Salo Anna hade bott d\u00e4r en tid med sin dotter efter Adolf och Maj.<\/p>\n

Adolf, som ocks\u00e5 kallades \u201dDolla\u201d dog ung men hann f\u00e5 4 barn, varav 3 levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

1). Karl Johan (f.1862) reste till Amerika och dog d\u00e4r.<\/h6>\n
2). Anna Kajsa (1864-1943) som gifte sig med Isak Uusitalo, senare Nevala i Siikais. Efter sin sv\u00e4rfar hade han ocks\u00e5 f\u00e5tt namnet \u201dDolla Isak\u201d. De bosatte sig i Heikkil\u00e4 by i Stor\u00e5 och hade ett stort antal barn.<\/h6>\n
3). Frans Viktor (f.1867) som \u00e5r 1893 gifte sig med Josefina Svartti (f.1879 i Stor\u00e5). \u00c5r 1899 flyttade de till Amerika och de \u00e5terv\u00e4nde inte.<\/h6>\n
\"\"
N\u00f6jd Adolfs boplats skulle ha legat p\u00e5 Salobackan, ungef\u00e4r vid den bl\u00e5a pilen till h\u00f6ger. Avst\u00e5ndet till den gamla N\u00f6jd boplatsen \u00e4r ungef\u00e4r 650 meter. Efter Adolfs och Majs d\u00f6d skulle Salo Anna ha bott i torpet med en dotter.<\/figcaption><\/figure>\n

Den mellersta sonen Johan<\/strong> (1841-1925), som kallades \u201dN\u00f6jd J\u00e5ss\u201d fick efter faderns d\u00f6d 1867 \u00f6verta torpet mot sytning \u00e5t modern Anna Kajsa. Denna flyttade dock ner till Lappfj\u00e4rd, d\u00e5 hon skulle ha gift sig med \u201dMangs g\u00e5bbin\u201d. Johan var gift med Anna Kajsa Lamminharju, som var f\u00f6dd 1844 p\u00e5 Kiikkel\u00e4 i Vesij\u00e4rvi i Stor\u00e5 och dog i Tr\u00e4sk\u00e4ndan 1920. Anna Kajsa kallades \u201dKiikkel\u00e4 Kajs\u201d eller \u201dN\u00f6jd Kajs\u201d.<\/p>\n

Vid storskiftet i Lappfj\u00e4rd miste N\u00f6jd J\u00e5ss torpet men han fick beh\u00e5lla det s\u00e5 l\u00e4nge som sytningen skulle betalas \u00e5t modern. Medan N\u00f6jd J\u00e5ss och hans N\u00f6jd Kajs bodde p\u00e5 den gamla tomten fick 4 barn:<\/p>\n

1). Elina (1871-1962) som kallades \u201dN\u00f6jd Elin\u201d, som sedan gifte sig med Johan Viktor Blomstedt, som for till Amerika 1903 och \u00e5terv\u00e4nde aldrig.<\/h6>\n
2). Ida (1876-1950) som kallades \u201dMauritsas Ida\u201d, efter att hon gifte sig med Mauritz Frig\u00e5rd.<\/h6>\n
3). Johannes (1878-1920) som for till Amerika och miste synen i en gruvolycka. Han skickades d\u00e5 tillbaka till hemlandet och han kallades efter det \u201dN\u00f6jd Blindin\u201d. Han gifte sig med Tekla Forsberg fr\u00e5n Vesij\u00e4rvi och fick med henne m\u00e5nga barn.<\/h6>\n
4). Tilda Maria (1880-1962) som var sinnessvag och v\u00e5rdades p\u00e5 N\u00f6jd i Tr\u00e4sk\u00e4ndan men i 80-\u00e5rs \u00e5ldern skickades hon till \u00c5ldersro i Perus, d\u00e4r hon sedan dog.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1883 flyttade N\u00f6jd J\u00e5ss och hans familj bort fr\u00e5n den gamla tomten, som efter det b\u00f6rjade kallas \u201dN\u00f6jd gam\u00e4l tonkten\u201d. Efter det har ingen bott p\u00e5 den gamla tomten. Vid storskiftet i Dagsmark tilldelades omr\u00e5det d\u00e4r \u201dN\u00f6jd gam\u00e4l tonkten\u201d fanns, bonden \u201dTimo\u201d Robert Kankaanp\u00e4\u00e4 men hade f\u00f6re det ocks\u00e5 \u00e4gts av Josef H\u00e4ggblom och hans Karolina. Det var ju de som kallades \u201dSkaftong Lina \u00e5 Josip\u201d.<\/p>\n

N\u00f6jdbackan i Norrviken.<\/strong><\/h5>\n

Den f\u00f6rsta bebyggaren p\u00e5 N\u00f6jdbackan i Norrviken var Mickel Mickelsson N\u00f6jd, som var f\u00f6dd 1821 i Lappfj\u00e4rd. Han var son till f\u00f6rre rotesoldaten i svenska arm\u00e9n Mickel N\u00f6jd (f.1787 i Siikais, d\u00f6d i Lappfj\u00e4rd 1860) och Cajsa (f\u00f6dd i Siikais 1785, d\u00f6d i Lappfj\u00e4rd 1859).<\/p>\n

Mickel, som kallades \u201dN\u00f6jd Mick\u201d byggde en g\u00e5rd \u00e5t sig i n\u00e4rheten av den g\u00e5rd som Boris Blomstedt byggde p\u00e5 Norrvikv\u00e4gen 305, d\u00e5 han flyttade hem fr\u00e5n Sverige. N\u00f6jd Mick var gift med Anna Kajsa Westerback (f\u00f6dd i Sastmola 1820, d\u00f6d i Norrviken 1863) och de hade 3 barn:<\/p>\n

1). Maria Sofia (f.1848) som \u00e5r 1873 reste utrikes, troligtvis till Amerika.<\/h6>\n
2). Josef (1855-1931) som kallades \u201dN\u00f6jd Josip\u201d och han var ogift och barnl\u00f6s. Han f\u00f6rs\u00f6rjde sig som g\u00e5rdsfarihandlare och gick omkring i g\u00e5rdarna med sin skinnmats\u00e4ck, spelande p\u00e5 sitt munspel och han uppf\u00f6rde sig barnsligt. Josef dog som auktionsgubbe hos Frans Lillsj\u00f6 i Norrviken<\/h6>\n
3). Ester (f.1859) som \u00e5r 1889 gifte sig med tornvakten Gustaf Adolf Lillstr\u00f6m (f. i Helsinge 1859-1963) och de var bosatta i Kristinestad p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 63.<\/a> Ester fick 3 barn som blev vuxna: Wilhelmina (f.1890) som flyttade till Petalax, Adolfine, som kallades Ina (f.1892) och flyttade till Helsingfors och Viktor (f.1897) som flyttade till s\u00f6dra Finland.<\/h6>\n
\"\"
Ester N\u00f6jd gifte sig med sj\u00f6mannen, senare tornvakten Gustaf Adolf Lillstr\u00f6m och de bodde i Kristinestad. Bakom dem st\u00e5r barnen fr.v. Ina (f.1892), Viktor (f.1897) och Wilhelmina (f.1890 gift Blom). Fotot utl\u00e5nat av Peter Blom.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4nklingen Mickel Mickelsson N\u00f6jd f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st 1867-68 och trots att han efterlystes i kyrkorna kunde han inte \u00e5terfinnas. Under den h\u00e4r tiden p\u00e5gick den sv\u00e5ra hungersn\u00f6den i landet och kanske f\u00f6rsvinnandet beror p\u00e5 den.<\/p>\n

Den tomma g\u00e5rden \u00f6vertogs sedan av Johan Henrik Finne (1844-1888), som kallades \u201dMajas J\u00e5han\u201d och hans hustru Fredrika (f. B\u00e5sk 1848) som kallades Rika. Under tiden de bodde i \u201dN\u00f6jd Micks\u201d stuga fick de 4 s\u00f6ner:<\/p>\n

1). Erik<\/span> Johan Finne (1874-1952) som kallades \u201dRikas Erik\u201d och sedan bytte sl\u00e4ktnamn till Eskelin.<\/h6>\n
2). Josef<\/span> Anders Finne (1877-1948) som kallades \u201dRikas Josip\u201d och sedan bytte sl\u00e4ktnamn till Sm\u00e5tr\u00e4sk.<\/h6>\n
3). Henrik<\/span> Finne (1879-1951) som kallades \u201dRikas Hindrik\u201d och bytte namn till Lindroos.<\/a><\/h6>\n
4). Viktor<\/span> Finne (1875-1929) som kallades \u201dRikas Viktor\u201d och bytte sl\u00e4ktnamn till Jansson.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Erik Eskelin, han som kallades \u201dRikas Erik\u201d, vistades en tid i Canada och d\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n s\u00e5 gav han bort sin g\u00e5rd i Norrviken \u00e5t sin son Viktor (1902-1938). Erik och hans hustru Wilhelmina (f.1876) flyttade d\u00e5 till N\u00f6jdbackan, d\u00e4r de byggde en liten g\u00e5rd \u00e5t sig.<\/p>\n

D\u00e5 Erik dog \u00e5r 1952, s\u00e5 flyttade \u00e4nkan Mina l\u00e4ngre bort till Tr\u00e4sk\u00e4ndan p\u00e5 Norrviksidan, till sin dotter Hulda, som var gift med Johannes Blomstedt (1902-1946) och som kallades \u201dN\u00f6jd Johannes\u201d.<\/p>\n

Den g\u00e5rd som Rikas Erik hade byggt p\u00e5 N\u00f6jdbackan \u00f6vertogs sedan av Boris Blomstedt och han bodde d\u00e4r en tid tills han for till Sverige. Om somrarna \u00e5terv\u00e4nde han alltid till stugan men d\u00e5 deras dotter skulle b\u00f6rja skolan, s\u00e5 flyttade de hem till N\u00f6jdbackan.\u00a0 Han byggde d\u00e5 en ny g\u00e5rd p\u00e5 samma tomt och den st\u00e5r fortfarande kvar och anv\u00e4nds som stadigvarande bostad av ett barnbarn.<\/p>\n

\u201dN\u00f6jd J\u00e5ss\u201d flyttar \u00f6ver tr\u00e4sket till Norrviksidan.<\/strong><\/h4>\n

Omkring 1883<\/strong> flyttade Johan och Anna Kajsa N\u00f6jd fr\u00e5n \u201dN\u00f6jd Gam\u00e4l tonkten\u201d till det nya st\u00e4llet p\u00e5 Norrviksidan. Torparkontraktet skrevs den 25 september 1883 och efter det flyttade de \u00f6ver tr\u00e4sket. Det var ju p\u00e5 grund av storskiftet i Lappfj\u00e4rd, som de blev tvungna att \u00f6verl\u00e4mna det gamla torpet \u00e5t den nya mark\u00e4garen. I normala fall kunde de f\u00e5 en liten ers\u00e4ttning f\u00f6r den uppbrukade marken och f\u00f6r eventuella byggnader, men eftersom torparen inte \u00e4gde marken s\u00e5 fick de ingen ers\u00e4ttning f\u00f6r den.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingen i Lappfj\u00e4rd erbj\u00f6d dem tv\u00e5 m\u00f6jligheter till nya torpl\u00e4genheter. Den ena l\u00e5g i S\u00f6rfj\u00e4rden vid Lappfj\u00e4rds \u00e5mynning och den andra l\u00e5g p\u00e5 kapellansbost\u00e4llet Juth i Tr\u00e4sk\u00e4ndan p\u00e5 Norrviksidan.<\/p>\n

N\u00f6jd J\u00e5ss och hans N\u00f6jd Kajs valde det senare st\u00e4llet, kanske p\u00e5 grund av att de hade sl\u00e4ktingar som bodde i n\u00e4rheten p\u00e5 N\u00f6jdbackan. Timret f\u00f6r den nya torpstugan h\u00f6gg han ur kapellansbost\u00e4llet Juths skogar. Barnen Elina 12 \u00e5r, Ida 7 \u00e5r, Johannes 5 \u00e5r och Tilda som bara var ett \u00e5r gammal flyttade d\u00e5 med f\u00f6r\u00e4ldrarna till det nya torpst\u00e4llet.<\/p>\n

Det nya torpst\u00e4llet, som hette Lahti var vackert bel\u00e4get h\u00f6gt uppe p\u00e5 stranden vid Juthviken vid det fiskrika tr\u00e4sket, med Bastuholmen som l\u00e5g p\u00e5 s\u00f6dra sidan. D\u00e4r kunde den arbetsamma N\u00f6jd J\u00e5ss bryta upp mark f\u00f6r sina odlingar. Kreaturen vallades sommartid i den n\u00e4rbel\u00e4gna skogen och vinterfodret kunde sk\u00f6rdas ur tr\u00e4sket. D\u00e4r v\u00e4xte det n\u00e4ringsrika fr\u00e4ken- och starrv\u00e4xter, som med stor m\u00f6da kunde b\u00e4rgas p\u00e5 h\u00f6sten.<\/p>\n

N\u00f6jd J\u00e5ss var svenskspr\u00e5kig men kunde tala god finska medan d\u00e4remot hustrun N\u00f6jd Kajs var finskspr\u00e5kig men kunde tala lite svenska. De fyra barnen hade d\u00e4rf\u00f6r finska som modersm\u00e5l men de var alla helt tv\u00e5spr\u00e5kiga.<\/p>\n

F\u00f6rutom att bryta upp marken runt sj\u00e4lva torpet, br\u00f6t J\u00e5ss ocks\u00e5 upp en del mark i B\u00f6rkmossen men det arbetet l\u00e4mnade lite p\u00e5 h\u00e4lft p\u00e5 grund av \u00e5lderdomen.<\/p>\n

N\u00f6jd J\u00e5ssas dotter Elina N\u00f6jd tog \u00e5r 1915 \u00f6ver torpet av sin far och det var fortfarande en del av kapellansbost\u00e4llet Juth. Johan Johansson N\u00f6jd, allts\u00e5 \u201dN\u00f6jd J\u00e5ss\u201d dog \u00e5r 1925.<\/p>\n

\u201dN\u00f6jd J\u00e5ssas\u201d dotter Elina N\u00f6jd, som kallades \u201dN\u00f6jd Elin\u201d.<\/strong><\/h5>\n

\u201dN\u00f6jd Elin\u201d hade \u00e5r 1897 f\u00e5tt o\u00e4kta dottern Aina N\u00f6jd. Denna Aina gifte sig \u00e5r 1914 med Frans Renfors fr\u00e5n P\u00e5mark. L\u00e4s mera om den sl\u00e4ktgrenen H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Elina hade gift sig omkring 1902 med Johan Viktor Blomstedt fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1876 och han kallades \u201dM\u00e5ssp\u00e5ttin\u201d, s\u00e5 troligen hade han bott i Mossp\u00e5tt. \u00c5r 1903 f\u00f6ddes deras enda barn, som ocks\u00e5 hette Johan Viktor. Samma \u00e5r som barnet f\u00f6ddes reste fadern till Amerika och efter det h\u00f6rde han aldrig av sig, s\u00e5 man vet inte n\u00e4r han dog och var bodde i Amerika.<\/p>\n

Tack vare torparlagen hade torparna i Finland p\u00e5 1920-talet m\u00f6jlighet att p\u00e5 fina villkor l\u00f6sa in sina torp och f\u00e5 dessa bildade till egna hemman. Staten st\u00f6dde de nya b\u00f6nderna med direkta bidrag och f\u00f6rm\u00e5nliga l\u00e5n. \u00c5r 1921, den 29 december<\/strong> anh\u00f6ll Elina Blomstedt av legon\u00e4mnden i Lappfj\u00e4rd att hon skulle f\u00e5 l\u00f6sa in torpet. Legon\u00e4mnden granskade d\u00e5 torpet som var p\u00e5 22,6 ha, varav \u00e5ker var 6,5 ha. Boningsstugan var uppf\u00f6rd av timmer fr\u00e5n bost\u00e4llsskogen och den var i d\u00e5ligt skick. N\u00e5gra uthus fanns det inte eftersom de hade f\u00f6rst\u00f6rts i en brand v\u00e5ren 1921. Arrendet f\u00f6r torpet hade betalats med dagsverken.<\/p>\n

\u00c5r 1928<\/strong> godk\u00e4nde landsh\u00f6vdinge\u00e4mbetet att Elina hade k\u00f6pt torpet Lahti f\u00f6r 11 409 mark av f\u00f6rsamlingen i Lappfj\u00e4rd och l\u00e5nat pengarna p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nliga villkor av staten.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 23 februari<\/strong> s\u00e5lde Elina tv\u00e5 mindre omr\u00e5den p\u00e5 sitt Lilljuth eller Juth hemman Lahti \u00e5t dottern Aina och m\u00e5gen Frans Renfors. De h\u00e4r omr\u00e5dena p\u00e5 tillsammans 2,5 ha fick namnet Renfors 47:11 och k\u00f6peskillingen utgjorde 4 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 24 februari, allts\u00e5 f\u00f6ljande dag<\/strong> s\u00e5lde Elina resten av sitt Lilljut eller Juth hemman Lahti, omkring 23 ha \u00e5t sonen ”N\u00f6jd Johannes”, allts\u00e5 Johan Viktor Blomstedt (1903-1948) f\u00f6r 12 000 mark + livstids sytning \u00e5t Elina. I k\u00f6pebrevet best\u00e4mdes ocks\u00e5 att om Johan Viktor s\u00e4ljer hemmansdelen f\u00f6re Elinas d\u00f6d, s\u00e5 skall han betala ytterligare 1 500 mark.<\/p>\n

\u201dN\u00f6jd J\u00e5ssas\u201d dotter Ida N\u00f6jd, som kallades \u201dMauritsas Ida\u201d.<\/strong><\/h5>\n

Ida N\u00f6jd gifte sig \u00e5r 1902 med Mauritz Johansson Frig\u00e5rd (1880-1931) fr\u00e5n Vihtelj\u00e4rvi by i Kankaanp\u00e4\u00e4. Idas far \u201dN\u00f6jd J\u00e5ss\u201d k\u00f6pte ett omr\u00e5de i Tr\u00e4sk\u00e4ndan av \u201dKanganpe Hindrik\u201d fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski. Detta omr\u00e5de gav \u201dN\u00f6jd J\u00e5ss\u201d \u00e5t sin dotter Ida och hennes man Mauritz och han byggde ocks\u00e5 den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r i Tr\u00e4sk\u00e4ndan. Ida och Mauritz bodde d\u00e4r tills \u00e4nkan Ida s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t \u201dM\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ss\u201d och sedan \u00f6vertogs den av sonen Frans M\u00e4kel\u00e4. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Ida ner till Nystad<\/a>, d\u00e4r hon bodde i en liten stuga, som fortfarande st\u00e5r kvar. \u00c5r 1950 flyttade Ida till sin dotter Aino i R\u00e4fs\u00f6 i Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r hon sedan dog 8 oktober 1965.<\/p>\n

Ida och Mauritz fick \u00e5tminstone 8 barn:<\/p>\n

1). Kalle Nikolai (1903-1904).<\/h6>\n
2). Villiam Arvid (1904-1961) gift \u00e5r 1928 med Selma Alvina Kyt\u00f6m\u00e4ki (f.1899). De fick m\u00e5nga barn och efter Villiam Arvids d\u00f6d gifte \u00e4nkan om sig ned Yrj\u00f6 Kantola (1907-1971).<\/h6>\n
3). Nikolai (1907-1978) som \u00e5r 1940 gifte sig med \u00e4nkan \u201dUlla Juuli\u201d Julia Rosenlund<\/a> (1894-1984) och bodde en tid med henne i Storfors. Fr\u00e5nskilda 1961.<\/h6>\n
4). Jenny Lydia (1911-1949) ogift men hade en son som dog i sp\u00e4d \u00e5lder.<\/h6>\n
5). Martti Ivar (1915-1971), sedan 1937 bosatt i Lojo. Han gifte sig d\u00e4r med Elsa Maria Lindholm och de hade 4 barn.<\/h6>\n
6). Aili Miljana (1914-1915).<\/h6>\n
7). Eino Vilhelm (1916-1917).<\/h6>\n
8). Aina Maria (1918-1991), flyttade \u00e5r 1935 till Ulvila. 2 g\u00e5nger gift och hade en dotter. Bosatt p\u00e5 flera st\u00e4llen i landet, under f\u00f6rmynderskap \u00e5r 1974, d\u00e5 bosatt i Esbo med sl\u00e4ktnamnet Latva-\u00c4ij\u00f6.<\/h6>\n
\"\"
G\u00e5rden i Tr\u00e4sk\u00e4ndan, som kallas b\u00e5de ”Laibergas och M\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ssas” byggdes i b\u00f6rjan av 1900-talet av ”N\u00f6jd J\u00e5ss” och hans m\u00e5g Mauritz Frig\u00e5rd, som kallades ”N\u00f6jd Mauris”. En tid efter ”N\u00f6jd Mauris” d\u00f6d \u00e5r 1931 s\u00e5lde \u00e4nkan ”Mauritsas Ida” g\u00e5rden \u00e5t Johannes M\u00e4kel\u00e4. Efter dennes d\u00f6d \u00f6vertogs den av sonen Frans M\u00e4kel\u00e4 och sedan av den nuvarande \u00e4garen fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I den h\u00e4r numera prydliga stugan i Nystad bodde ”Mauritsas Ida” J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 efter att hon hade s\u00e5lt Laibergas och g\u00e5rden i Tr\u00e4sk\u00e4ndan \u00e5t Johannes M\u00e4kel\u00e4.. Stugan i Nystad var den tiden en av kommunens m\u00e5nga fattigstugor. Stugan, som finns p\u00e5 familjen Lintulas<\/a> mark \u00e4r fotograferad sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\u201dN\u00f6jd J\u00e5ssas\u201d son Johannes N\u00f6jd, som kallades \u201dN\u00f6jd Blindin\u201d.<\/strong><\/h5>\n

Johannes (1878-1920) for i unga \u00e5r till Amerika men efter en olycka i en gruva miste han synen p\u00e5 b\u00e5da \u00f6gonen. Han blev d\u00e5 hemskickad tillbaka till Tr\u00e4sk\u00e4ndan och \u00e5r 1910 gifte han sig med Tekla Forsberg (1890-1971) fr\u00e5n Vesij\u00e4rvi by i Stor\u00e5.<\/p>\n

Johannes och Tekla fick 7 barn:<\/p>\n

1). Reino Johannes (1911-1998). Bosatt i Vasa, gift med Ester Sand och de fick 5 barn.<\/h6>\n
2). Elma Helena (1912-1991) gift 1937 med Toivo M\u00e4ki (1913-1997) fr\u00e5n Stor\u00e5. Bodde en tid i Palon och sedan i Kristinestad. Elna och Toivo har 4 barn.<\/h6>\n
3). Martha Maria (1914-1984) ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n
4). Aili Miljana (1914-1950) ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n
5) Tauno Ilmari (1916- 1990) gift och bosatt i Torne\u00e5.<\/h6>\n
6). Vera Tekla (1917-2021) gift 2 g\u00e5nger och bosatt i Helsingfors.<\/h6>\n
7). Svante Ernst (1920-2018) gift 1945 med Ilta Elina Lind (1928 i Brahestad-1999) och bosatt i Kristinestad.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1912, den 5 augusti<\/strong> s\u00e5lde Johannes och Tekla ett omr\u00e5de p\u00e5 0,5 ha \u00e5t Mauritz och Ida J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4. Omr\u00e5det som skulle bildas till parcell l\u00e5g i ”Laibergas j\u00e4\u00e4lon” och det fick sedan namnet Juoksula. Samma dag k\u00f6pte Mauritz och Ida ocks\u00e5 ett annat, lite st\u00f6rre omr\u00e5de av Johannes N\u00f6jd och det fick namnet Laiberg. Inte nog med det, ocks\u00e5 ett tredje omr\u00e5de som fick namnet Koivusalo s\u00e5ldes \u00e5t Mauritz och Ida.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> avled Johannes N\u00f6jd och \u00e4nkan fortsatte att bo kvar med barnen i Tr\u00e4sk\u00e4ndan. D\u00e5 den finska folkskolan<\/a> inr\u00e4ttades i Norrviken i b\u00f6rjan av 1930-talet, s\u00e5 flyttade Tekla med sina barn till den, d\u00e4r de bodde i k\u00f6ket. Tekla arbetade som st\u00e4derska i skolan.<\/p>\n

Efter ett par \u00e5r s\u00e5ldes skolbyggnaden i Norrviken och Tekla bodde efter det p\u00e5 flera st\u00e4llen, ocks\u00e5 nere i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1936 bytte Tekla sl\u00e4ktnamnet till Nitovuori p\u00e5 f\u00f6rslag av pr\u00e4sten i Sideby.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 24 juli<\/strong> k\u00f6pte Tekla en g\u00e5rd f\u00f6r 388 000 gamla mark i Kornb\u00e4cken i Dagsmark, p\u00e5 gr\u00e4nsen till Stor\u00e5. S\u00e4ljare var Sulo Viitakoski (f.1927) och hans hustru Anja (f.1928) och d\u00e4r bodde Tekla sedan s\u00e5 l\u00e4nge hon levde. Hon k\u00f6pte i n\u00e5got skede Frans Renfors lillstuga i Tr\u00e4sk\u00e4ndan, som hon rev och anv\u00e4nde som br\u00e4nnved i Kornb\u00e4cken.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1960 k\u00f6pte Tekla Nitovuori denna g\u00e5rd i Kornb\u00e4cken av Sulo Viitakoski. Den har adressen Stor\u00e5v\u00e4gen 625 och st\u00e5r invid gr\u00e4nsen till Stor\u00e5, som ocks\u00e5 \u00e4r landskapsgr\u00e4ns. Fotot fr\u00e5n v\u00e5rvintern 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1970 fyllde Tekla Nitovuori 80 \u00e5r och uppvaktades med blommor i hemmet i Kornb\u00e4cken.<\/figcaption><\/figure>\n
\u201dN\u00f6jd J\u00e5ssas\u201d dotter Tilda, som kallades \u201dN\u00f6jd Tilda\u201d.<\/strong><\/h5>\n

Tilda (1880-1862) som var sjuklig bodde uppe i Tr\u00e4sk\u00e4ndan tills hon blev gammal och kunde flytta till \u00c5ldersro, d\u00e4r hon sedan dog \u00e5r 1962, ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Familjen N\u00f6jd hos fotografen \u00e5r 1927. Flickan uppe till v\u00e4nster \u00e4r antingen Martta eller Aili, f\u00f6ljande \u00e4r Tauno, Reino och l\u00e4ngst till h\u00f6ger antingen Martta eller Aili. Nere till v\u00e4nster sitter Vera, i mitten Tekla och till h\u00f6ger Svante.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tekla N\u00f6jd med barnen Reino och Elma \u00e5r 1927.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotot fr\u00e5n 1931 sitter Teklas dotter Vera och bakom i mitten st\u00e5r Elma. Till h\u00f6ger och v\u00e4nster st\u00e5r tvillingarna Martta och Aili men vem som \u00e4r vem \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I slutet av 1920-talet konfirmerade tvillingarna Martta och Aili och de sitter p\u00e5 b\u00e4nken l\u00e4ngst till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i juli 2022. Uppgifter \u00e4r tagna ur Merit R\u00f6nngrens sl\u00e4ktutredningar men den fr\u00e4msta k\u00e4llan \u00e4r Wilhelm Janssons dokumentation av g\u00e5rdarna i Korsb\u00e4ck. Tekla Nitovuoris barnbarn Bjarne och H\u00e5kan har bidragit med flera fotografier och viktig information. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sl\u00e4kten N\u00f6jd fr\u00e5n Siikais, via Lappfj\u00e4rd till Tr\u00e4sk\u00e4ndan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":82,"menu_order":300,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21832","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21832","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21832"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21832\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25744,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21832\/revisions\/25744"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/82"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21832"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}