{"id":21480,"date":"2022-01-21T19:21:34","date_gmt":"2022-01-21T17:21:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21480"},"modified":"2026-04-23T23:30:22","modified_gmt":"2026-04-23T20:30:22","slug":"finska-skolan-i-norrviken","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21480","title":{"rendered":"Finska skolan i Norrviken"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022 med hj\u00e4lp av gamla dokument och tidningar. De mesta uppgifterna \u00e4r dock tagna ur Wilhelm Janssons (1923-1985) nedtecknade minnesbilder. Wilhelm, som kallades ”J\u00e4rvela Ville” bodde i det aktuella omr\u00e5det och hade ett stort intresse f\u00f6r lokalhistorien.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"
Aktuella st\u00e4llen i Norrviken: 1. Ungef\u00e4r h\u00e4r stod Isak Hembergs g\u00e5rd, d\u00e4r finska skolan var inrymd under \u00e5ren 1929-1932. 2. Hit flyttade Isak Hemberg efter att han s\u00e5lde sin g\u00e5rd \u00e5t ”M\u00e4kel\u00e4 J\u00e5ss”. 3. I detta omr\u00e5de l\u00e5g g\u00e5rdarna Blomstedt, N\u00f6jd och Renfors. 4. M\u00e4kel\u00e4 Erlands g\u00e5rd d\u00e4r skolans k\u00f6k var inrymt i lillstugan.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var en Frans V\u00e4l\u00f6 fr\u00e5n H\u00e4rkmeri som fick Iisakki Salomoninpoika Lipasti (1876-1942) att \u00e5r 1929 grunda en finsk folkskola i Korsb\u00e4ck, eller i Merij\u00e4rvi som det heter p\u00e5 finska. Lipasti, som sedan \u00e4ndrade sl\u00e4ktnamnet till Lipas utdimitterades fr\u00e5n seminariet i Sordavala \u00e5r 1899 och \u00e5r 1900 gifte han sig med Aina Sigrid Valdeman, som var f\u00f6dd \u00e5r 1875 i Kauhajoki. F\u00f6rsta l\u00e4rartj\u00e4nsten fick han i Stor\u00e5 d\u00e4r han ocks\u00e5 hade ett litet hemman. Han skulle redan \u00e5r 1924 flyttat till Kristinestad d\u00e4r han blev l\u00e4rare i finska skolan. Men hur det kom sig att grunda en finskspr\u00e5kig skola i Norrviken i Korsb\u00e4ck i en helsvensk bygd \u00e4r fortfarande sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Antalet barn i Korsb\u00e4ck som hade finska som modersm\u00e5l, var s\u00e5 l\u00e5gt att det var under 10. Det betydde att barn ocks\u00e5 fr\u00e5n grannbyarna skulle b\u00f6rja g\u00e5 h\u00e4r och de inkvarterades d\u00e5 i g\u00e5rdarna runt M\u00e4kel\u00e4, J\u00e4rvel\u00e4 och N\u00f6jd.<\/p>\n

Skolan som kallades \u201dMerij\u00e4rvi skola\u201d erh\u00f6ll statligt st\u00f6d trots att elevantalet var l\u00e5gt. I augusti 1929 bildades en underst\u00f6dsf\u00f6rening f\u00f6r den finska folkskolan, som fick namnet \u201dLapv\u00e4\u00e4rtin Merij\u00e4rven yksityinen suomalaisen kansakoulun kannatusyhdistys r.y.\u201d \u00c5r 1932 p\u00e5pekade kommunfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd att denna skola, som tillkommit i agitatoriskt syfte inte fyllde n\u00e5got behov och kommunen skulle be myndigheterna att granska verksamheten. Antalet elever var som sagt f\u00e5, s\u00e5 efter n\u00e5got \u00e5r flyttades den finska folkskolan till Dagsmark, d\u00e4r det fanns ett st\u00f6rre antal elever.<\/p>\n

Wilhelm ber\u00e4ttar.<\/strong><\/h4>\n

Wilhelm Jansson (1923-1985) som v\u00e4xte upp i n\u00e4rheten av den finska skolan har tydliga minnen av den h\u00e4r \u201dFinnskolan\u201d och ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r ber\u00e4ttade han om den:<\/span><\/p>\n

Strax i b\u00f6rjan av 1930-talet startades den s\u00e5 kallade finnskolan i Tr\u00e4sk\u00e4ndan p\u00e5 Norrviksidan. Denna skola blev upphovet till en spr\u00e5kstrid och mycket prat. Det \u00e4r lite oklart varf\u00f6r skolan placerades h\u00e4r men enligt Johannes Myllyniemi i Dagsmark berodde alltsammans p\u00e5 ett missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n

Johannes sj\u00e4lv satt i den privata skolans direktion, som under en tid erh\u00f6ll lite statligt st\u00f6d. Om skolan hade varit kommunal, s\u00e5 skulle den aldrig ha placerats i Tr\u00e4sk\u00e4ndan.<\/p>\n

Alltsammans b\u00f6rjade d\u00e5 en Lipasti fr\u00e5n Sein\u00e4jokitrakten uppenbarade sig i Tr\u00e4sk\u00e4ndan och b\u00f6rjade g\u00e5 husesyn i g\u00e5rdarna. Han var l\u00e5ghalt och s\u00e5g bister ut och jag tyckte inte alls om honom. I mitt barnsliga enfald trodde jag att han ville gifte sig med min mamma som hade blivit \u00e4nka helt nyligen. Han var speciellt intresserad av v\u00e5ran \u201daaronstugo\u201d, eftersom den stod tom och skulle ha passat till skollokal.<\/p>\n

Lipastis sonderingar i skolfr\u00e5gan fick de mera ansedda b\u00f6nderna i byn p\u00e5 krigsfot, eftersom de i denna finska skola s\u00e5g ett hot mot byns svenskhet. Bland annat Evert Lindqvist p\u00e5 \u201dSneckarbackan\u201d men ocks\u00e5 flera andra uppvaktade min mor och de f\u00f6rbj\u00f6d henne att hyra ut ”aaronstugon” till skollokal.<\/p>\n

Troligtvis var min morbror Viktor J\u00e4rvel\u00e4 i Lappfj\u00e4rd av samma \u00e5sikt. Jag tror f\u00f6rresten att min mor inte hade n\u00e5gra planer alls p\u00e5 att hyra n\u00e5gonting f\u00f6r en skollokal.<\/p>\n

Skollokalfr\u00e5gan l\u00f6stes genom att \u201dRuffa Isak\u201d, allts\u00e5 Isak Hemberg<\/a> hade s\u00e5lt sin g\u00e5rd (Nr 1 p\u00e5 kartan)<\/span> p\u00e5 \u201dIsakas\u201d vid Norrvikv\u00e4gen \u00e5t \u201dM\u00e4kel\u00e4 Joss\u201d, allts\u00e5 Johannes M\u00e4kel\u00e4. Isak sj\u00e4lv hade k\u00f6pt en annan g\u00e5rd (Nr 2 p\u00e5 kartan)<\/span> lite l\u00e4ngre bort mot Korsb\u00e4ck vid \u201dFilinas\u201d av Fili Tilda. Den lilla skolg\u00e5rden var om\u00e5lad och f\u00f6rsedd med en liten farstukvist. P\u00e5 g\u00e5rden fanns ett uthus med f\u00e4hus och ett annat med vedlider och ett f\u00f6rr\u00e5d. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 ett h\u00e4bber och en bastu som stod n\u00e4ra skogsbrynet. Mellan uthusraden och tr\u00e4sket fanns ocks\u00e5 en ria.<\/p>\n

M\u00e4kel\u00e4 Joss s\u00e5lde nu hela \u201dIsakas\u201d \u00e5t den finska garantif\u00f6reningen och s\u00e5 var den fr\u00e5gan l\u00f6st. Runt det nya skolhuset fanns ocks\u00e5 lite mark, som Isak hade odlat upp och i n\u00e4rheten l\u00e5g ju hans sv\u00e4rfars \u201dRuffa\u201d Viktor L\u00e5ngstrands g\u00e5rd.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden som fr\u00e5n \u00e5r 1914 till mitten av 1970-talet stod p\u00e5 Norrviksv\u00e4gen 370 \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r att den finska skolan i Korsb\u00e4ck under \u00e5ren 1929-1932 var inrymd i den. Fotot, som \u00e4r utl\u00e5nat av Sixten Berg \u00e4r taget av hans far Elgot Berg p\u00e5 1970-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Isaks g\u00e5rd var inte stor, den bestod endast av ett rum och ett k\u00f6k och det var rummet som blev inrett till skolsal. I k\u00f6ket fick \u00e4nkan Tekla N\u00f6jd bo med sina m\u00e5nga barn. Hon var hemma fr\u00e5n Stor\u00e5 och hade varit gift med Johannes N\u00f6jd (1878-1920), som kallades f\u00f6r \u201dN\u00f6jd Blindin\u201d eftersom han hade mist synen i en olycka i Amerika. Tekla fungerade som st\u00e4derska i g\u00e5rden och f\u00f6rutom sina egna 7 barn, s\u00e5 inkvarterade hon ocks\u00e5 sin systerson Paavo Niemi fr\u00e5n Stor\u00e5.<\/p>\n

Teklas barn var finskspr\u00e5kiga och f\u00f6rutom dem s\u00e5 var det endast Frans Renfors (f.1893) barn som pratade finska. Frans var f\u00f6dd i P\u00e5mark och han hade \u00e5r 1914 gift sig med Aina N\u00f6jd (1897-1935) och de hade en handfull barn.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng skolan, s\u00e5 skulle barn v\u00e4rvas ocks\u00e5 fr\u00e5n grannbyarna. Fr\u00e5n Dagsmark kom bland annat Aino Frig\u00e5rd, som var dotter till Mauritz och Ida, och hon bodde hos sin moster Elin N\u00f6jd (1871-1962). Fr\u00e5n Dagsmark kom ocks\u00e5 Lempi och Aili Luoma fr\u00e5n J\u00e4mike, Esko och Elli Nurmi som bodde i M\u00e4kel\u00e4s lillstuga och Helmi Myllyniemi som bodde tillsammans med l\u00e4rarinnan. Fr\u00e5n Perus kom Reino Vataja och han bodde med \u201dN\u00f6jd Frans\u201d Renfors. Reino for sedan till Canada med sin mor. Fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski gick Einar, Anni och Arne Kiviharju. Alla de h\u00e4r eleverna fick n\u00e5gon typ av ers\u00e4ttning f\u00f6r att de gick i finnskolan.<\/p>\n

Redan den h\u00e4r tiden s\u00e5 skulle skolan ocks\u00e5 han en k\u00f6ksa. Utrymmet ordnades i Erland M\u00e4kel\u00e4s lillstuga (Nr 4 p\u00e5 kartan)<\/span> och till skolk\u00f6ksa anst\u00e4lldes Hulda Nurmi fr\u00e5n Dagsmark och hon fick ocks\u00e5 bo d\u00e4r. Hennes man var d\u00e5 innehavare av Klemets s\u00e5g nere i Dagsmark och han bodde d\u00e4r vid s\u00e5gen.<\/p>\n

Skolans f\u00f6rsta l\u00e4rarinna, som hette Tossavainen kom fr\u00e5n Kerava eller var det Kouvola och hon var dotter till en bankdirekt\u00f6r. Hon var vacker som en v\u00e5rdag men blev s\u00e4kert skr\u00e4md d\u00e5 hon hade hamnat i en s\u00e5dan avkrok av v\u00e4rlden. D\u00e4rf\u00f6r tog hon med sig en kamrat, som hette Elna Summanen.<\/p>\n

De h\u00e4r damerna fick en bostad i farstukammaren hemma hos \u201dN\u00f6jd Johannes\u201d, allts\u00e5 d\u00e4r Johan Viktor Blomstedts. Den h\u00e4r tiden s\u00f6p folket mycket och de h\u00e4r b\u00e5da flickorna var b\u00e5de unga och vackra.<\/p>\n

En natt kom \u201dJ\u00e5hanas\u201d Hemming Nyholm och \u201dEmmaas\u201d Evert Hammarberg i fyllan och villan upp till \u201dN\u00f6jd Johannesas\u201d f\u00f6r att \u201dbeis in\u201d. Det h\u00e4r skr\u00e4mde de unga damerna och dagen efter s\u00e5 beklagade de sig hos st\u00e4derskan Tekla N\u00f6jd.<\/p>\n

Nu var det s\u00e5 att \u201dN\u00f6jd Frans\u201d Renfors i granng\u00e5rden hade byggt en bastu p\u00e5 g\u00e5rden och eftersom den inte var helt f\u00e4rdig, s\u00e5 byggde han om den till bostad \u00e5t damerna, och i st\u00e4llet byggde han en ny bastu en bit bort i \u201dJanneas j\u00e4\u00e4lon\u201d.<\/p>\n

D\u00e5 en av l\u00e4rarinnorna, antingen den f\u00f6rsta som hette Tossavainen eller den andra som hette Jokinen var i den nya bastun och badade, s\u00e5 blev den lilla pojken Martti Renfors nyfiken. Han var bara n\u00e5gra \u00e5r gammal, d\u00e5 han st\u00e4llde sig vid bastuf\u00f6nstret och tittade in. L\u00e4rarinnan undrade d\u00e5 att vad det var som Martti tittade p\u00e5, s\u00e5 svarade han henne p\u00e5 finska: \u201dJag vill bara se om fr\u00f6ken har n\u00e5gon pipp\u201d.<\/p>\n

Den h\u00e4r fr\u00f6ken Tossavainen tj\u00e4nstgjorde inte l\u00e4nge i finnskolan och efter henne kom fr\u00f6ken Jokinen, som var av betydligt h\u00e5rdare virke. N\u00e4r skolan sedan flyttade ner till Dagsmark, s\u00e5 flyttade hon med och hon stannade d\u00e4r tills hon gick i pension.<\/p>\n

En sl\u00f6jdsal inr\u00e4ttades i Frans Renfors nya bastu och Frans sj\u00e4lv blev dess l\u00e4rare. Frans var ocks\u00e5 kass\u00f6r i skolan och han fick i uppdrag att g\u00f6ra att g\u00f6ra sm\u00e4rre f\u00f6rb\u00e4ttringar i skolan.<\/p>\n

En s\u00e4rskild ing\u00e5ng skulle g\u00f6ras till skolsalen och spantret slogs upp men n\u00e5got mera blev det inte. Sedan d\u00e5 skolan s\u00e5ldes s\u00e5 stod spantret fortfarande kvar. Vi barn kl\u00e4ttrade p\u00e5 det och en g\u00e5ng ramlade jag ner p\u00e5 rygg i en tegelh\u00f6g men jag skadade mig inte det minsta.<\/p>\n

Det var liv och r\u00f6relse i Tr\u00e4sk\u00e4ndan p\u00e5 Norrviksidan vid den h\u00e4r tiden. N\u00f6jd Tekla med alla barn bodde i det lilla k\u00f6ket, och s\u00e5 hade de ju ocks\u00e5 skolbarn inkvarterade. Fr\u00e5n skolan t\u00e5gade hela unghopen med skolelever 600-700 meter till M\u00e4kel\u00e4s lillstuga f\u00f6r mat.<\/p>\n

Teklas son Tauno, som var f\u00f6dd 1916 var en m\u00e4stare p\u00e5 att g\u00f6ra ofog. En g\u00e5ng \u00e4ndrade han pulpeterna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att locket gick att lyfta bort. En annan g\u00e5ng blev han utk\u00f6rd fr\u00e5n skolan och d\u00e5 spikade han ihop en lave uppe i en gran och d\u00e4r h\u00f6ll vi barn till i l\u00e5nga tider. En g\u00e5ng narrade han l\u00e4rarinnan att springa ner till tr\u00e4sket, d\u00e5 han p\u00e5stod att min styvfar med h\u00e4st och allt hade g\u00e5tt ner i en vak och beh\u00f6vde hj\u00e4lp att komma upp. Det h\u00e4r h\u00e4nde den f\u00f6rsta april och det blev d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rl\u00e5tet.<\/p>\n

En g\u00e5ng h\u00f6gg samme Tauno upp en vak mitt p\u00e5 k\u00f6rv\u00e4gen som gick \u00f6ver tr\u00e4sket. Det h\u00e4r tilltaget ledde till att d\u00e5 Norrvik Johan och Skr\u00e4ddarin sent p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n ett bes\u00f6k hos Evert p\u00e5 Sneckarbackan, s\u00e5 hamnade Johan i den f\u00f6rr\u00e4diska vaken.<\/p>\n

Frig\u00e5rd Mauritzas Aino slogs som den v\u00e4rsta karl och de andra var inte ett dugg b\u00e4ttre. L\u00e4rarinna hade f\u00f6r \u00f6vrigt en radioapparat med h\u00f6rlurar och det var nymodigt f\u00f6r mig, som bara hade sett en likadan hos Niklasas Hilda i Uttermossa.<\/p>\n

Finnskolan verkade inte l\u00e4nge i Tr\u00e4sk\u00e4ndan men den hann \u00e4nd\u00e5 bli en nagel i \u00f6gat p\u00e5 m\u00e5nga bybor. F\u00f6r\u00e4ldrarna i Tr\u00e4sk\u00e4ndan varnades fr\u00e5n att placera barnen i den finska skolan. Barnen hos L\u00e5ngstrands och jag kunde finska n\u00e5gorlunda och Ture M\u00e4kel\u00e4 som b\u00f6rjade n\u00e4rma sig skol\u00e5ldern hade l\u00e5ng v\u00e4g till den svenska skolan i byn.<\/p>\n

Den finska skolan i Norrviken var verksam i tre \u00e5r och den 20 augusti 1932 besl\u00f6ts att skolan skall flyttas ner till Dagsmark, d\u00e4r det fanns flera finska barn. Det fanns d\u00e5 endast en finsk familj i Norrviken.<\/p>\n

Det var en stor l\u00e4ttnad f\u00f6r de svenska byborna d\u00e5 finnskolan flyttade till Myllyniemis i Dagsmark<\/a> och g\u00e5rden s\u00e5ldes d\u00e5 \u00e5t \u201dJ\u00e5hanas Kaal\u201d Karl Nyholm (1900-1967). N\u00f6jd Tekla var besviken och sade att hon nog ville k\u00f6pa den men kanske Karl hade b\u00e4ttre f\u00f6rbindelser med herrarna. F\u00f6reningen Suomalaisen Kansakoulun Yst\u00e4v\u00e4t hade f\u00f6rv\u00e4rvat 4 olika l\u00e4genheter h\u00f6rande till Storhannus hemman runt sj\u00e4lva skolbyggnaden. De var 9:8 Nordback, 9:9 Norrback, 9:10 Nord och 9:23 Strandback och deras totala areal var ca 5,5 ha.<\/p>\n

Den h\u00e4r Karl Nyholm var f\u00f6r \u00f6vrigt gift med \u201dSkomakas\u201d Hulda Rosenlund<\/a> (1900-1960) fr\u00e5n Dagsmark och de fick bland annat dottern Gunhild, som gifte sig med \u201dRebeck\u201d Nils Lillkull.<\/a><\/p>\n

Namnet \u201dIsakas\u201d har gl\u00f6mts bort och nya \u00e4garen Karl fick i l\u00e5nga tider heta \u201dSkol Kaal\u201d. S\u00e5 gl\u00f6mdes ocks\u00e5 detta och d\u00e5 blev det att kallas \u201dKaalas\u201d.\u00a0 \u00c5r 1971 s\u00e5lde Karls arvingar st\u00e4llet \u00e5t Elgot Norrvik, som efter det rev ner g\u00e5rden och nu anv\u00e4nds \u201dIsakas\u201d f\u00f6r odling av potatis.<\/p>\n

Kanske Teklas f\u00f6rtj\u00e4nst att den finska skolan grundades i Norrviken.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1920 d\u00e5 Johannes N\u00f6jd avled, s\u00e5 l\u00e4mnades \u00e4nkan Tekla ensam med 7 barn i \u00e5ldern 0 till 9 \u00e5r. D\u00e5 Reino \u00e5r 1923 var 12 \u00e5r gammal b\u00f6rjade han g\u00e5 i den svenska folkskolan i Dagsmark och de bodde d\u00e5 i kommunens stuga, som skulle ha legat 1,5 km fr\u00e5n skolan. Tre \u00e5r senare, allts\u00e5 1926 inskrevs barnen Martha (f.1914), Tauno (f.1916) och Vera (f.1917) i samma skola i Dagsmark men ganska snart avslutade barnen sin skolg\u00e5ng och flyttade \u00f6ver till den finska skolan i Lappfj\u00e4rd. Skolv\u00e4gen blev nu alldeles f\u00f6r l\u00e5ng och Tekla ville att kommunen skulle skaffa en nya bostad \u00e5t dem.<\/p>\n

P\u00e5 ett eller annat vis s\u00e5\u00a0 misslyckades kommunen med att hitta en bostad \u00e5t dem just d\u00e5.. Det h\u00e4r ledde till att Tekla d\u00e5 tog barnen fr\u00e5n skolan, trots att skolplikten just hade inf\u00f6rts. Hur det blev med skolg\u00e5ngen \u00e4r lite oklart men i slutet av \u00e5r 1929 b\u00f6rjade Teklas barn g\u00e5 i den nya finska skolan i Norrviken. Det ser ut som att Reino alla 4 \u00e5r skulle ha g\u00e5tt i den svenska skolan i Dagsmark.<\/a><\/p>\n

Tidningsartiklar ang\u00e5ende den finska skolan i Norrviken.<\/strong><\/h5>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
Artikel i Syd-\u00d6sterbotten 7.9.1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kommunalfullm\u00e4ktige ans\u00e5g p\u00e5 ett m\u00f6te den 14 april 1932 att det r\u00e4cker med 2 finska folkskolor i kommunen.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022 med hj\u00e4lp av gamla dokument och tidningar. De mesta uppgifterna \u00e4r dock tagna ur Wilhelm Janssons (1923-1985) nedtecknade minnesbilder. Wilhelm, som kallades ”J\u00e4rvela Ville” bodde i det aktuella omr\u00e5det och hade ett stort Forts\u00e4tt l\u00e4sa Finska skolan i Norrviken<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3412,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21480","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21480","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21480"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25838,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21480\/revisions\/25838"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}