{"id":20941,"date":"2021-05-31T21:25:21","date_gmt":"2021-05-31T18:25:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20941"},"modified":"2021-06-05T17:04:28","modified_gmt":"2021-06-05T14:04:28","slug":"tidningsurklipp-fran-ar-1913","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20941","title":{"rendered":"Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1913."},"content":{"rendered":"
Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten.<\/strong><\/h5>\n

I Kristinestad<\/strong> f\u00f6ddes under det g\u00e5ngna \u00e5ret 57 barn varav 5 var f\u00f6dd utom \u00e4ktenskapet. Under \u00e5ret dog 49 personer och den \u00e4ldsta mannen var 94 \u00e5r och den \u00e4ldsta kvinnan 91 \u00e5r. 24 par gifte sig, 138 personer flyttade till staden medan 93 flyttade bort. Folkm\u00e4ngden i f\u00f6rsamlingen \u00e4r 3\u00a0370 personer.<\/p>\n

I Kristinestads landsf\u00f6rsamling i Tj\u00f6ck<\/strong> f\u00f6ddes det 38 barn och totala antalet avlidna var 46. I landsf\u00f6rsamlingen fanns det totalt 1\u00a0497 personer.<\/p>\n

I Sideby<\/strong> hade det f\u00f6tts 78 barn och 47 personer hade avlidit. 12 par hade gift sig och dessutom 3 par som vistades i Amerika.\u00a0 I f\u00f6rsamlingen fanns det vid \u00e5rsskiftet 3\u00a0362 personer.<\/p>\n

I Kask\u00f6<\/strong> hade det f\u00f6tts 35 barn medan endast 12 hade avlidit. Totala folkm\u00e4ngden var 1\u00a0386.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd<\/strong> hade det f\u00f6tts 142 barn och 129 personer hade avlidit och av dessa hade 9 avlidit i Amerika. 27 par har gift sig och 40 \u00e4ktenskap hade uppl\u00f6sts p\u00e5 grund av ena partens d\u00f6d. Totala folkm\u00e4ngden i f\u00f6rsamlingen var nu 7\u00a0156 personer.<\/p>\n

I \u00d6vermark bodde det 3\u00a0551 personer, i Korsn\u00e4s 5\u00a0261, i P\u00f6rtom 3\u00a0516, i Vasa 21 000 och i Teuva 8 168 personer.<\/p>\n

Tidskriften ”Samarbete” 1.3.1913:<\/span><\/strong><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd Andelshandel m. b. t. startade olyckligt. F\u00f6rste f\u00f6rest\u00e5ndaren vansk\u00f6tte aff\u00e4ren till den grad, att hade det fortg\u00e5tt i samma anda ett par \u00e5r till, s\u00e5 funnes ej mycket kvar av aff\u00e4ren nu. Emellertid har medlemmarna gjort allt vad de kunnat och styrelsen \u00f6vertagit ledningen, varf\u00f6r f\u00f6retaget s\u00e5 sm\u00e5ningom allt mera kommer ifr\u00e5n de skador, vilka \u00e4nnu i n\u00e5gon m\u00e5n betungar det och \u00e4ro minnen fr\u00e5n de f\u00f6rsta verksamhets\u00e5ren. Kooperat\u00f6rerna i Lappfj\u00e4rd \u00e4r v\u00e4rda erk\u00e4nnande f\u00f6r det de icke, som \u00e5 m\u00e5nga andra orter, l\u00e4mnat sin aff\u00e4r d\u00e5 den haft f\u00f6rlust och mera \u00e4n n\u00e5gonsin varit i behov av underst\u00f6d.<\/p>\n

Medan Lappfj\u00e4rd Andelshandel trots motg\u00e5ngarna haft \u00e5rsoms\u00e4ttningar uppg\u00e5ende \u00f6ver 80,000 mk, har Dagsmark Andelshandel under betydligt lyckligare f\u00f6rh\u00e5llanden ej ett enda \u00e5r n\u00e5tt fullt 40,000 mks f\u00f6rs\u00e4ljning. Den g\u00e5r dock \u00e4ven fram\u00e5t, och torde f\u00f6rlidet \u00e5rs oms\u00e4ttning t. o. m. \u00f6verstiga detta tal.<\/p>\n

I februari 1913 skickade \u00b4”Pelas-Viktor”, allts\u00e5 Viktor Lillkull ett brev till tidningen Syd-\u00d6sterbotten, som lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/strong><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Amerika.<\/strong><\/h3>\n

Jag vill i korthet s\u00e4nda er tidning n\u00e5gra rader fr\u00e5n landet i v\u00e4ster, jag har f\u00f6r det mesta varit i staden Seattle (Washington state) d\u00e4r svenskfinska landsm\u00e4n \u00e4r till n\u00e5gra hundra bosatta och bildat en svensk-finsk luthersk f\u00f6rsamling med en ny uppf\u00f6rd vacker kyrka av tr\u00e4. D\u00e4r har jag arbetat med olika grovarbeten vilka st\u00e5tt att f\u00e5, ty nykomlingar kan inte t\u00e4vla med de vana arbetarna h\u00e4r.<\/p>\n

Arbetsmetoderna \u00e4r helt andra \u00e4n i Finland och man har mycket att se och l\u00e4ra, arbetsdagen \u00e4r i st\u00e4derna 8 timmar och i skogs- och j\u00e4rnv\u00e4gskampen 10.<\/p>\n

Tiderna \u00e4r inte att klaga \u00f6ver, d\u00e5 tillf\u00e4lle till arbete nog finns i synnerhet sommartid. H\u00e4r bedrivs arbetena med st\u00f6rre kraft och energi \u00e4n i Finland, en\u00e4r det finns \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 maskin- och m\u00e4nniskokraft. Skulle arbetsmetoderna p\u00e5 de olika omr\u00e5dena kunna inr\u00e4ttas efter Amerikanskt m\u00f6nster, s\u00e5 vore v\u00e5rt land ett gott framtidsland. Jordens uppodling p\u00e5 ett avverkat skogsland drar i Finland dryga odlingskostnader och avskr\u00e4cker d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ngen mindre bemedlad man att b\u00f6rja med nyodling. H\u00e4r i landet blir stubblandsodling en tredjedel billigare till f\u00f6ljd av de goda redskap som h\u00e4r begagnas f\u00f6r stubbarnas uppdragning ur jorden och dessas sammanf\u00f6ring i h\u00f6gar.<\/p>\n

\u00c4ven p\u00e5 andra omr\u00e5den, i synnerhet det merkantila \u00e4r amerikanen ett formligt geni. G\u00e5 blott en afton utefter en med str\u00e5lande elektriskt ljus belyst aff\u00e4rsgata och man m\u00e5ste f\u00f6rundra sig \u00f6ver att allt, som st\u00e5r till salu, \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l placerat och s\u00e5 att s\u00e4ga annonserar sig sj\u00e4lv f\u00f6r k\u00f6paren samt sedan l\u00e4mpligen annonseras i tidningarna.<\/p>\n

Jag tror nog att v\u00e5ra landsm\u00e4n som vistats h\u00e4r n\u00e5gon tid och tagit intryck av f\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4r, kunde hemf\u00f6ra m\u00e5nga goda och nyttiga id\u00e9er som skulle bli till nytta f\u00f6r v\u00e5rt fosterland, samt p\u00e5skynda dess utveckling f\u00f6rutsatt att de till\u00e4mpas p\u00e5 ett r\u00e4tt s\u00e4tt. En resa hit till Amerika kan s\u00e5lunda bli till stor nytta f\u00f6r den enskilda s\u00e5v\u00e4l som f\u00f6r samh\u00e4llet.<\/p>\n

Jag arbetar nu i en j\u00e4rnv\u00e4gskamp, d\u00e4r det byggs en bro av st\u00e5l och kaskrit (allts\u00e5 betong), vilket begagnas i stor utstr\u00e4ckning h\u00e4r i landet b\u00e5de f\u00f6r hus och broar.<\/p>\n

Det skulle noga vara ett och annat \u00e4nnu att ber\u00e4tta h\u00e4rifr\u00e5n men brevet blir v\u00e4l f\u00f6r l\u00e5ngt s\u00e5 jag slutar med en v\u00e4nlig h\u00e4lsning till \u201dSyd-\u00d6sterbottens\u201d l\u00e4sare och dess redaktion.<\/p>\n

Viktor Lillkull<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 kommunen \u00f6vertog alla gamla skolbyggnader s\u00e5 betalade de ut pengar till byarna som ers\u00e4ttning f\u00f6r sj\u00e4lva byggnaderna. Vad byn skulle g\u00f6ra med dessa pengar best\u00e4mdes inte, s\u00e5 i Dagsmark samlades byam\u00e4nnen hos Matilda Forsg\u00e5rd, som bodde vid Lillbron f\u00f6r att besluta om saken. De besl\u00f6t d\u00e5 att dela pengarna mellan sig och det m\u00e5ste vara folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m som n\u00e5gra dagar efter\u00e5t skrev nedanst\u00e5ende ins\u00e4ndare i Syd-\u00d6sterbotten, som var undertecknad med ”Del\u00e4gare”.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 8.3.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Ett f\u00f6rhastat beslut.<\/strong><\/h5>\n

S\u00f6ndagen den 23 februari h\u00f6lls av Dagsmark byam\u00e4n sammantr\u00e4de ned anledning av ett v\u00e4ckt f\u00f6rslag om delning av den penningsumma p\u00e5 3,500 mk som hade tillfallit byn vid kommunens inl\u00f6sning av distriktets gamla folkskola. Genast vid b\u00f6rjan av sammantr\u00e4det framst\u00e4lldes tv\u00e5 f\u00f6rslag. Det ena gick ut p\u00e5 att penningsumman skulle f\u00f6rdelas mellan byns medlemmar, och det andra att man skulle bilda en byakassa av summan, d\u00e4rifr\u00e5n r\u00e4ntor kunde tas till bestridande av allm\u00e4nnyttiga f\u00f6retag, s\u00e5som underh\u00e5ll av distriktets tv\u00e5 sm\u00e5skolor i byn och i Korsb\u00e4ck. En r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av summan kan inte utf\u00f6ras, emedan det inte finns n\u00e5gra handlingar som skulle ange, hur mycket var och en tillskjutit till den gamla folkskolbyggnaden.<\/p>\n

D\u00e5 folkskolan f\u00f6r \u00f6ver 30 \u00e5r sedan byggdes, samlades stock och utf\u00f6rdes dagsverken enligt mantal. Senare ans\u00e5g sig en liten skara torpare vara skyldiga att ocks\u00e5 bidra till skolans byggnad och underh\u00e5ll, eftersom deras barn, liksom bondens \u00a0fick g\u00e5 i skolan. Torparna indelades d\u00e4rf\u00f6r i tv\u00e5 klasser, varav de st\u00f6rre torparna utf\u00f6rde lika m\u00e5nga dagsverken som bonden, medan de mindre h\u00e4lften av det. P\u00e5 senare tid utf\u00f6rdes allt arbete och underh\u00e5ll vid skolan enligt skatt\u00f6re, inte enligt mantal. Att nu verkst\u00e4lla en delning av de p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt ihop samlade medlen, blir i h\u00f6g grad kvistigt, d\u00e5 ingen kan upplysa om, hur mycket som skall delas enligt mantal eller skatt\u00f6re, inte heller hur mycket, som kommer p\u00e5 torparnas andel.<\/p>\n

Till att utreda en s\u00e5 trasslig h\u00e4rva fordras ett ovanligt snille. Det kommer att ta en l\u00e5ng tid och kommer att kr\u00e4va ofantligt kostsamma besv\u00e4r och mycket annat br\u00e5k. \u00a0Hur annorlunda skulle det inte, om av den summan skulle bildas en gemensam kassa, som kunde anv\u00e4ndas till m\u00e5nga nyttiga f\u00f6retag inom byn.<\/p>\n

Redan har n\u00e4mnts sm\u00e5skolorna, varav den ena \u00e4nnu inte \u00e4r riktigt f\u00e4rdig och den andra efter n\u00e5got \u00e5r kr\u00e4ver reparation. Dessutom m\u00e5ste ju sm\u00e5skoleleverna nu bidra med ved till skolans uppv\u00e4rmning, som kan vara betungande, i synnerhet f\u00f6r fattiga barn. D\u00e4r skulle r\u00e4ntan av 3,500 mk vara till ofantligt stor nytta. I byn finnas ocks\u00e5 m\u00e5nga fattiga skolelever, som nu lider stor brist och som kunde beh\u00f6va skolmaterial, bekl\u00e4dnadshj\u00e4lp och f\u00f6da.<\/p>\n

Ja, varf\u00f6r kunde man inte t\u00e4nka sig, att alla skolbarn skulle f\u00e5 b\u00f6cker, h\u00e4ften, pennor och dylikt helt gratis. Skulle summan ansl\u00e5s till ett dylikt \u00e4ndam\u00e5l, s\u00e5 skulle de f\u00e5 en s\u00e5dan stor betydelse, som v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der avsett med densamma. Nu har de med svett och m\u00f6da skrapat ihop medel till de gamla skolorna, d\u00e4r deras barn skulle f\u00e5 inh\u00e4mta vetandets f\u00f6rsta fr\u00f6n, och borde d\u00e4rf\u00f6r det nuvarande sl\u00e4ktet inte vara s\u00e5 egennyttigt, att det vill dela denna summa mellan sig.<\/p>\n

Emellertid fattades nu genom omr\u00f6stning de okloka beslutet att dela medlen men det torde vara besv\u00e4r p\u00e5 kommande. Till slut m\u00e5 s\u00e5som ett tydligt bevis av en gemensam kassa f\u00f6r byn meddelas att byam\u00e4nnen strax d\u00e4rp\u00e5 fattade det l\u00f6jliga beslutet att uppb\u00e4ra 50 penni per r\u00f6k f\u00f6r reparation av den s\u00e5 kallade Lillbron. Skulle inte kassan redan d\u00e4r ha beh\u00f6vts?<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten19.3.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Vasa Navigationsskola till Dagsmark.<\/strong><\/h5>\n

I g\u00e5r kunde Navigationsskolan i Vasa fira sitt 100-\u00e5rs jubileum. Det var \u00e5r 1812 som det best\u00e4mdes att skolor f\u00f6r sj\u00f6m\u00e4nnens h\u00f6gre utbildning skulle inr\u00e4ttas i \u00c5bo, Helsingfors och i Vasa. Den 18 mars 1813 invigdes Kejserliga Navigationsskolan i Vasa.<\/p>\n

D\u00e5 Vasa stad den 2 augusti 1852 f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand s\u00e5 flyttades skolan tillf\u00e4lligt till Kristinestad. Skolarbetet st\u00f6rdes dock av det p\u00e5g\u00e5ende Krimkriget 1854 \u2013 1855. Detta antar man eftersom inte en enda av de 16 eleverna kunde godk\u00e4nnas vid examenstillf\u00e4llet i maj 1854. Skolans l\u00e4rare skrev i ett protokoll till direktionen, att han liksom de flesta andra stadsbor p\u00e5 grund av den hotande krigsfaran hade flyttat bort fr\u00e5n orten. Han hade d\u00e5 tagit med sig det mesta av skolans v\u00e4rdesaker och begett sig till Dagsmark by p\u00e5 ca 1 \u00bd mils avst\u00e5nd fr\u00e5n staden.<\/p>\n

D\u00e5 krigsfaran upph\u00f6rde \u00e5terupptogs undervisningen i Kristinestad, d\u00e4r Navigationsskolan verkade till 1863 d\u00e5 den kunde \u00e5terupptas i det nya Vasa.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten19.3.1913, skrivet av signaturen \u201ddeltagare\u201d:<\/strong><\/span><\/p>\n

Dagsmark lantmannagille <\/strong><\/h5>\n

sammantr\u00e4dde till diskussionsm\u00f6te s\u00f6ndagen den 9 mars p\u00e5 ungdomslokalen. Till m\u00f6tet infann sig ett st\u00f6rre antal deltagare \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rut. F\u00f6rsta diskussionsfr\u00e5gan \u201dHuru f\u00e5 en m\u00f6nsterg\u00e5rd uppst\u00e4lld i omnejden\u201d refererades av bonden Erik Sundblom. Referenten ans\u00e5g att ett livligt samarbete med Lappfj\u00e4rd och n\u00e4rliggande lantmannagillen skulle vara beh\u00f6vligt. M\u00f6tet ans\u00e5g enh\u00e4lligt att en \u201dM\u00f6nsterg\u00e5rd” skulle vara till stor nytta men varifr\u00e5n medel till en s\u00e5dan kunde f\u00e5s visste man inte. Fr\u00e5gan l\u00e4mnades \u00f6ppen \u00e5t ordf\u00f6rande Erik Englund, som skulle fr\u00e5ga sig f\u00f6r hos Lantbrukss\u00e4llskapet.<\/p>\n

Sedan togs till diskussion \u201dWilken \u00e5tg\u00e4rd b\u00f6r widtagas f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra bondens ekonomiska st\u00e4llning?” Trots att ingen referent fanns, uppstod \u00e4nd\u00e5 en livlig diskussion om bondens st\u00e4llning, som med tiden fr\u00e5n s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll undergr\u00e4vs. De flesta talare ans\u00e5g att tiden f\u00f6r l\u00e4nge sedan varit inne, att vi b\u00f6nder mera \u00e4n f\u00f6rut sammansluter oss f\u00f6r motarbetande av v\u00e5r underg\u00e5ng. M\u00f6tet besl\u00f6t att uppmana beredningsutskottet i Lappfj\u00e4rd ins\u00e4nda fr\u00e5gan till diskussion p\u00e5 kommunaldagarna i N\u00e4rpes. Den tredje fr\u00e5gan \u201dMotswarar folkskolan nutidens krav”, bordlades till f\u00f6ljande m\u00f6te.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna i Syd\u00f6sterbotten. I Kristinestad f\u00f6ddes under det g\u00e5ngna \u00e5ret 57 barn varav 5 var f\u00f6dd utom \u00e4ktenskapet. Under \u00e5ret dog 49 personer och den \u00e4ldsta mannen var 94 \u00e5r och den \u00e4ldsta kvinnan 91 \u00e5r. 24 par gifte sig, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1913.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3732,"menu_order":1913,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20941","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20941","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20941"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20941\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21005,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20941\/revisions\/21005"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3732"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20941"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}