{"id":19537,"date":"2021-02-18T23:21:56","date_gmt":"2021-02-18T21:21:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19537"},"modified":"2024-04-20T23:29:52","modified_gmt":"2024-04-20T20:29:52","slug":"19537-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19537","title":{"rendered":"Oy E. Lindell Ab och LINDA-k\u00f6k"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det \u00e4r en imponerande fabriksanl\u00e4ggning, som Elof Lindell byggde upp under en relativt kort tid.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021, med hj\u00e4lp av Elof Lindell och flera tidigare anst\u00e4llda. Om du vill se en stor m\u00e4ngd fotografier fr\u00e5n fabriken, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/span><\/strong><\/p>\n

<\/div>\n

Elof Lindells fabrik i Dagsmark r\u00e4knas till den absoluta toppen av de framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag som finns eller har funnits i Kristinestad. Han b\u00f6rjade ensam i liten skala och vartefter verksamheten v\u00e4xte ut\u00f6kades ocks\u00e5 antalet anst\u00e4llda till mer \u00e4n 200 d\u00e5 han \u00e5r 1984 s\u00e5lde f\u00f6retaget. F\u00f6retaget f\u00f6rfogade d\u00e5 \u00f6ver 13\u00a0000 kvm fabriksyta och hade den modernaste maskinparken i sin bransch i Finland.<\/p>\n

Historia.<\/strong><\/h4>\n

Elof f\u00f6ddes mellankrigs\u00e5ret 1941 och \u00e4r son till bonden Artur och Hulda Lindell i Klemets\u00e4ndan. Med sina tre systrar v\u00e4xte han upp och gick i folkskolan i Dagsmark, som l\u00e5g en kilometer fr\u00e5n hemmet. Elofs far Artur var sjuklig och d\u00e5 Elof var 10 \u00e5r gammal dog fadern pl\u00f6tsligt hemma p\u00e5 g\u00e5rdsplanen. Det blev nu f\u00f6r \u00e4nkan Hulda och barnen att sk\u00f6ta om g\u00e5rden och hemmanet.<\/p>\n

\"\"
Elof Lindell n\u00e5gon g\u00e5ng efter kriget, st\u00e5ende p\u00e5 en stol som kanske pappa Artur hade tillverkat. Knappast kunde n\u00e5gon ana att han en vacker dag skulle driva ett stort f\u00f6retag just p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r stolen stod.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolg\u00e5ngen inleddes i sm\u00e5skolan i Dagsmark med l\u00e4rarinnan Elvi Rosenback i slutet av 1940-talet. I mitten l\u00e4ngst fram sitter Elof Lindell.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolg\u00e5ngen fortsatte sedan i storskolan i Dagsmark och efter det var hemma ett par \u00e5r och hj\u00e4lpte sin mor med det lilla hemmanet. P\u00e5 mamma Huldas inr\u00e5dan b\u00f6rjade Elof \u00e5r 1960 p\u00e5 snickarlinjen vid yrkesskolan i Vasa, d\u00e4r detta skolfoto togs. Elof Lindell i \u00f6versta raden andra fr\u00e5n h\u00f6ger. Flera av klasskamraterna fortsatte sedan efter de tv\u00e5 skol\u00e5ren i Tekniska skolan och Elof har \u00e5ngrat att han inte ocks\u00e5 b\u00f6rjade d\u00e4r, men han hade br\u00e5ttom hem f\u00f6r att b\u00f6rja arbeta.<\/figcaption><\/figure>\n

Fadern Artur var en duktig snickare, som tillverkade m\u00f6bler och allt annat m\u00f6jligt p\u00e5 best\u00e4llning i ena \u00e4ndan av uthuset p\u00e5 g\u00e5rden. M\u00f6jligtvis var det detta som inspirerade sonen Elof att b\u00f6rjar p\u00e5 snickarlinjen vid yrkesskolan i Vasa \u00e5r 1960. Efter yrkesskolan blev det milit\u00e4ren i Dragsvik och ett halvt \u00e5rs arbete i Sverige. \u00c5r 1963 byggde han om det gamla f\u00e4huset i norra \u00e4ndan av uthuset och d\u00e4r b\u00f6rjade han tillverka f\u00f6nster, d\u00f6rrar och dylikt som best\u00e4llningsarbete. N\u00e5gra riktiga maskiner hade han inte, s\u00e5 det blev att tillverka s\u00e5dana ocks\u00e5, till exempel en skivs\u00e5g och en bandslipmaskin.<\/p>\n

Smeden Otto Dahlroos i Lillsj\u00f6 var ocks\u00e5 med och bland annat tillverkade han metalldelar till en limpress f\u00f6r melland\u00f6rrar.<\/p>\n

\"\"
Det var h\u00e4r som Elof Lindell f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp med sina tre systrar. Barndomshemmet revs i mitten av 1970-talet, d\u00e5 f\u00f6retaget expanderade och beh\u00f6vde hela omr\u00e5det mot landsv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

Kb Elof Lindell bildas.<\/strong><\/h4>\n

Han bildade d\u00e5 bolaget Kb Elof Lindell och i maj 1967 kunde han anst\u00e4lla Henry S\u00f6derlund fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Sv\u00e5gern Helmer Holmqvist, som bodde i n\u00e4rheten var ocks\u00e5 med n\u00e4stan fr\u00e5n b\u00f6rjan och efter en tid anst\u00e4lldes Lasse Hermans fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\"\"
Den ok\u00e4nda fotografen har h\u00e4r lyckats f\u00e5nga n\u00e5gonting historiskt, d\u00e5 E. Sten fr\u00e5n Korsb\u00e4ck med traktor h\u00e4mtar den absolut f\u00f6rsta produkten, ett f\u00f6nster fr\u00e5n Elof Lindells snickeri runt 1963. Av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l var Elof mycket sp\u00e4nd vid detta tillf\u00e4lle och var os\u00e4ker p\u00e5 hur produkten skulle tas emot.<\/figcaption><\/figure>\n

Det mesta som tillverkades gjordes p\u00e5 best\u00e4llning men vid lugnare perioder vintertid kunde de ocks\u00e5 tillverka sk\u00e5p eller bokhyllor, som s\u00e5ldes \u00e5t beh\u00f6vande. Verksamheten \u00f6kade hela tiden men \u00e4nd\u00e5 inte tillr\u00e4ckligt och l\u00f6nsamheten var d\u00e5lig hela tiden. Produktionen borde \u00f6kas rej\u00e4lt men hur det skulle g\u00e5 till var oklart. Hos sin syster i Sverige m\u00e4rkte Elof genast att Finland var 20 \u00e5r efter Sverige vad g\u00e4ller k\u00f6ksinredningar \u00e5r 1960.<\/p>\n

Det var de tv\u00e5 stora k\u00f6ksinredningsf\u00f6retagen Marbodal och Ballingsl\u00f6v, som blev Elofs favoriter. Han hade hela tiden kontakt med dem och fick k\u00f6pa beslag och andra delar, som inte fanns i Finland den tiden.<\/p>\n

Det h\u00e4r med k\u00f6kssk\u00e5p och garderober var ju ett alternativ och ett annat var att effektivera tillverkningen av f\u00f6nster och d\u00f6rrar. F\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 marknadsl\u00e4get i nejden s\u00e5 gjorde Elof, Henry och Helmer en studieresa till de finska trakterna. Han gjorde allts\u00e5 precis som hans l\u00e4rare i yrkesskolan hade sagt, att man f\u00f6rst skall ta l\u00e4rdom av andra i branschen f\u00f6re man startar eget.<\/p>\n

F\u00f6rst bes\u00f6kte de Kurikan Puunjaloste, som tillverkade k\u00f6kssk\u00e5p och garderober av m\u00e4rket Kabyssi. Fabriken verkade i en gammal tegelbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar och de arbetade med gamla och omoderna metoder. Fabriken var stor och de hade 150 anst\u00e4llda.<\/p>\n

Det andra st\u00e4llet de bes\u00f6kte var Alavuden Puunjaloste, som tillverkade f\u00f6nster och d\u00f6rrar. De verkade i en stor och fin fabriksbyggnad. De blev visade runt i fabriken och d\u00e4r fanns bland annat tre j\u00e4ttestora och fina hyvelmaskiner bredvid varandra. De blev n\u00e4stan f\u00f6rskr\u00e4ckta av vad de s\u00e5g i den fina fabriken och de s\u00e5g direkt att i den branschen hade de ingen chans att sl\u00e5 sig fram.<\/p>\n

Tillverkningen av sk\u00e5p och garderober inleds.<\/strong><\/h4>\n

Man kan gott s\u00e4ga att efter denna utf\u00e4rd f\u00f6ddes tanken p\u00e5 ett snickeri, som enbart skulle tillverka garderober och k\u00f6kssk\u00e5p. Elof inledde d\u00e5 produktion av dessa produkter och tack vare den goda kvaliteten fick de snabbt mer och mer kunder.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet blev det gamla f\u00e4huset f\u00f6r litet och d\u00e5 byggdes snickeriet ut ordentligt och nu kunde flera personer anst\u00e4llas. F\u00f6rutom Elof sj\u00e4lv, Henry och Helmer s\u00e5 arbetade ocks\u00e5 Lasse Hermans, Hans Lindell, Bengt S\u00f6derg\u00e5rd och Helge H\u00e4gglund d\u00e4r. Elof hittade hela tiden fler kunder och till och med st\u00f6rre byggf\u00f6retag b\u00f6rjade anv\u00e4nda hans k\u00f6kssk\u00e5p i sina nybyggen.<\/p>\n

\"\"
Tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 13 december 1969 en bild av Lindells nybyggda snickeri. I b\u00f6rjan av \u00e5r 1969 var det n\u00e4ra att den h\u00e4r byggnaden skulle ha f\u00f6rst\u00f6rts i en brand. Sp\u00e5nor fr\u00e5n snickeriets maskiner bl\u00e5stes upp p\u00e5 vinden och av n\u00e5gon anledning b\u00f6rjade det brinna p\u00e5 mellanbottnen. Till all lycka lyckades brandk\u00e5ren sl\u00e4cka elden, s\u00e5 att endast en del av taket f\u00f6rst\u00f6rdes.<\/figcaption><\/figure>\n

Den f\u00f6rsta tiden tillverkades d\u00f6rrarna och sk\u00e5psidorna av en tr\u00e4ram med p\u00e5limmade h\u00e5rdinsulitskivor. Sk\u00e5pen levererades om\u00e5lade och i n\u00e4romr\u00e5det sk\u00f6tte de anst\u00e4llda ocks\u00e5 om monterandet i hemmen. Det var sedan m\u00e5larens uppgift att m\u00e5la sk\u00e5pen b\u00e5de utan och innan. Efter en tid b\u00f6rjade sk\u00e5pen levereras grundm\u00e5lade. Ganska snart \u00f6vergick snickeriet till att anv\u00e4nda sp\u00e5nskivor i sk\u00e5psidorna och som d\u00f6rrar. Efter en tid ink\u00f6ptes en automatisk m\u00e5lningslinje, d\u00e4r stomdelarna m\u00e5lades med vit f\u00e4rg. Samtidigt b\u00f6rjade ocks\u00e5 k\u00f6ksluckorna m\u00e5las med olika klara, trendiga f\u00e4rger som r\u00f6tt, bl\u00e5tt, gult och gr\u00f6nt. De sprutm\u00e5lades f\u00f6r hand till en b\u00f6rjan av Karl Hammarberg, som Elof anst\u00e4llde.<\/p>\n

\"\"
I b\u00f6rjan av 1970-talet byggde Elof ut snickeriet flera g\u00e5nger, d\u00e5 produktionen av k\u00f6k \u00f6kade. Mitt i bild syns det l\u00e5nga snickeriet. I nedre kanten syns br\u00f6derna Kangas s\u00e5g och en del av deras virkeslager.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6retaget ombildas till Oy E. Lindell Ab.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av 1970-talet ombildades bolaget till aktiebolag, som fick namnet Oy E. Lindell Ab. De gamla utrymmena blev snabbt f\u00f6r tr\u00e5nga och nu b\u00f6rjade en utbyggnad av s\u00e4llan sk\u00e5dat slag. \u00c5tminstone med Dagsmark m\u00e5tt m\u00e4tt, s\u00e5 var det en helt sagolik utveckling av verksamheten.<\/p>\n

Antalet anst\u00e4llda \u00f6kade varje \u00e5r med ett tiotal personer och nya utrymmen byggdes i en s\u00e5dan takt att varken ritningar gjordes eller byggnadstillst\u00e5nd hann skaffas. Elof hade hela tiden den taktiken att n\u00e4r han fick en id\u00e9 s\u00e5 skulle den f\u00f6rverkligas direkt. N\u00e5gon l\u00e5ngsiktig planering fanns inte och produktionen anpassades hela tiden enligt den \u00f6kade f\u00f6rs\u00e4ljningen. Byggnaderna uppf\u00f6rdes ofta med egen arbetskraft fr\u00e5n n\u00e4romr\u00e5det och snabbt skulle det g\u00e5.<\/p>\n

\u201dLINDA- k\u00f6k\u201d skapas.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1973 skapades varum\u00e4rket \u201dLINDA- k\u00f6k\u201d som av flera kunder uts\u00e5gs till det b\u00e4sta k\u00f6ket i Finland. Produktutvecklingen gick snabbt fram\u00e5t och f\u00f6retaget blev en f\u00f6reg\u00e5ngare med m\u00e5nga nya modeller. Till exempel den modell som kallades Dekor blev en formidabel f\u00f6rs\u00e4ljningssucc\u00e9 och trots att den prissattes h\u00f6gt, s\u00e5 hade den en strykande \u00e5tg\u00e5ng. Modellen av ytfan\u00e9rad sp\u00e5nskiva var enkel men den tilltalade k\u00f6parna och fick bara goda betyg.<\/p>\n

Konkurrensen var h\u00e5rd och det g\u00e4llde att h\u00e4vda sig mot k\u00f6k som Ensolux, Kabyssi, Serla, Marcello och Puustelli. Tack vare de nya produkterna, som tilltalade kunderna s\u00e5 kunde \u201dLINDA-k\u00f6k\u201d klara sig bra i konkurrensen och blev med tiden en f\u00f6rebild, som de andra f\u00f6retagen g\u00e4rna kopierade.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4ljare anst\u00e4lls.<\/strong><\/h4>\n

Det var \u00e5r 1974 som byggm\u00e4staren Stefan Bj\u00f6rklund anst\u00e4lldes som f\u00f6rs\u00e4ljningschef. Hans f\u00f6rsta uppgift blev att g\u00f6ra upp en prislista och han fick i br\u00e5dskan tag p\u00e5 en konkurrents prislista. Den var i h\u00f6gre laget och tur var det, att det var \u00e5t det h\u00e5llet. Man kan gott s\u00e4ga att nu blev det r\u00e4tt pris f\u00f6r den kvalitet p\u00e5 k\u00f6k som LINDA-k\u00f6k tillverkade. Elof hade hela tiden g\u00e5tt i den tron att han h\u00f6ll f\u00f6r h\u00f6ga priser men nu kunde de h\u00f6jas med flera procent.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4ljningen gjorde hela tiden sitt b\u00e4sta, s\u00e5 att de erh\u00e5llna best\u00e4llningarna var st\u00f6rre \u00e4n vad produktionen skulle hinna med och det blev n\u00e4stan en t\u00e4vling mellan f\u00f6rs\u00e4ljningen och produktionen. Den t\u00e4vlingen slutade nog oavgjord.<\/p>\n

L\u00f6nsamheten var god och utbyggnaderna kunde till stor del finansieras med egna pengar. Egna kontor och k\u00f6ksutst\u00e4llningar grundades p\u00e5 flera st\u00e4llen, f\u00f6rst i Dagsmark sedan N\u00e4rpes, Vasa, Tammerfors, Jakobstad och i Helsingfors. Dessutom hade f\u00f6retaget ett 20-tal egna \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare runt om i landet.<\/p>\n

P\u00e5 bostadsm\u00e4ssan i Vasa \u00e5r 1975 hade Lindell st\u00e4llt ut ett modellk\u00f6k och detta r\u00f6nte ett stort intresse och beundran. Det h\u00e4r \u00e5ret hade Lindell 35 personer anst\u00e4llda och Elof tyckte att det fanns en viss brist p\u00e5 snickare, \u00e5tminstone p\u00e5 utbildade s\u00e5dana. F\u00f6rs\u00e4ljningen detta \u00e5r var lite \u00f6ver 2 miljoner mark och den hade \u00f6kat med 76 % fr\u00e5n \u00e5ret innan.<\/p>\n

Tomtfr\u00e5gan l\u00f6stes med kusinen.<\/strong><\/h4>\n

Den st\u00e4ndiga utbyggnaden ledde ocks\u00e5 till att f\u00f6retaget m\u00e5ste skaffa mera tomtmark. Det h\u00e4r blev aldrig n\u00e5got stort problem, eftersom Elofs kusin Hans \u00e4gde mark i n\u00e4rheten och med passliga bytesaff\u00e4rer kunde tomtfr\u00e5gan ordnas.<\/p>\n

Stor bostadsbrist i Dagsmark.<\/strong><\/h4>\n

Att hitta bost\u00e4der till alla anst\u00e4llda var inte det l\u00e4ttaste, eftersom de flesta den tiden ville bo n\u00e4ra arbetsplatsen. Inflyttningen till Dagsmark var stor och det fanns inga lediga bost\u00e4der i byn. Elof Lindell tog d\u00e5 initiativ till att kommunen skulle bygga radhus i Dagsmark. I Kristinestad var man medvetna om bostadsbristen, s\u00e5 de k\u00f6pte ett omr\u00e5de p\u00e5 By\u00e5sen av en privatperson. D\u00e4r uppf\u00f6rdes radhus med 8 l\u00e4genheter, som kunde tas i bruk 1980 och Lindell var en av del\u00e4garna med en andel p\u00e5 37 %.<\/p>\n

P\u00e5 grund av Lindells snabba expansion kom det till och med \u00f6nskem\u00e5l att kommunen skulle starta upp en finsk l\u00e5gstadieskola i Dagsmark, eftersom det helt klart fanns ett behov. Skoldirekt\u00f6ren konstaterade dock att eleverna skulle r\u00e4cka till endast f\u00f6r en enl\u00e4rarskola och n\u00e5gon s\u00e5dan kom inte p\u00e5 fr\u00e5ga.<\/p>\n

Utvecklingen god i slutet av 1970-talet.<\/strong><\/h4>\n

Under senare delen av 70-talet s\u00e5 var f\u00f6rs\u00e4ljnings\u00f6kningen stor. \u00c5r 1975 var f\u00f6rs\u00e4ljningen 2 miljoner och redan f\u00f6ljande var den 4,6 miljoner, en \u00f6kning med hela 122 %. \u00c5r 1977 s\u00e5ldes det f\u00f6r 6, 7 miljoner och f\u00f6ljande \u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n 10 miljoner. 1979 var ett bra \u00e5r d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen \u00f6kade med 59 % till 16 miljoner f\u00f6r att sedan hoppa till 28 miljoner \u00e5r 1980. Det fanns inte m\u00e5nga f\u00f6retag i \u00d6sterbotten som kunde uppvisa en motsvarande \u00f6kning.<\/p>\n

\"\"
Elof Lindell anst\u00e4llde p\u00e5 v\u00e5ren 1967 Henry S\u00f6derlund fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Denne fortsatte sedan i f\u00f6retagets tj\u00e4nst \u00e4nda till h\u00f6sten 1984. Foto Reino Riihiluoma.<\/figcaption><\/figure>\n

Moderna maskiner.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Presslinjen, som var installerad i tillbyggnaden invid den stora industrihallen.<\/figcaption><\/figure>\n
Presslinjen<\/strong>.<\/h6>\n

Utanf\u00f6r bild en inmatningsmaskin, sedan kommer en borstmaskin och f\u00f6ljande \u00e4r limp\u00e5l\u00e4ggningsmaskinen. F\u00f6ljande i linjen \u00e4r en maskin som s\u00e4tter p\u00e5 folie och sedan f\u00f6ljer limpressen. I slut\u00e4ndan finns skivs\u00e5gen, som kapar till passliga bitar med ett 4 mm \u00f6verm\u00e5tt och den sista maskinen staplar sedan delarna, s\u00e5 att den kan f\u00f6ras till f\u00f6ljande linje. Sp\u00e5nskivorna som tillverkade av f\u00f6retaget Sasmo i Kuopio och f\u00f6r\u00e4dlades p\u00e5 Lindell med en melaminfolie och fick d\u00e5 namnet \u201dSasmolinskivan\u201d.<\/p>\n

\"\"
Komponentlinjen var inrymd i en st\u00f6rre hall p\u00e5 fabriksomr\u00e5det.<\/figcaption><\/figure>\n
Komponentlinjen…<\/strong><\/h6>\n

…var en otroligt effektiv och helautomatisk linje. Den b\u00f6rjar med inmatningsmaskinen och efter det s\u00e5gas och kantlistas l\u00e5ngsidorna p\u00e5 skivorna. Sedan sv\u00e4ngs skivorna och maskinen s\u00e5gar och kantlistar b\u00e5da \u00e4ndarna. Sedan kommer skivorna till maskinen som kan borra \u00e4nda upp till 100 h\u00e5l i varje skiva och sedan kommer maskinen i sl\u00e5r i tapparna. I slut\u00e4ndan staplades skivorna p\u00e5 nytt och rullades iv\u00e4g p\u00e5 rullbanorna till monteringsavdelningen.<\/p>\n

\u00c5ren 1980 till 1982 n\u00e4r dessa tv\u00e5 maskinlinjer anskaffades, s\u00e5 kostade de tillsammans 6,5 miljoner mark och var d\u00e5 de modernaste i Finland. Kapaciteten f\u00f6r normala delar var 15 stycken per minut och hela linjen beh\u00f6vde \u00f6vervakas av endast ett par man. Under en timmes tid hade linjen producerat upp emot 700 delar, utan att n\u00e5gon m\u00e4nsklig hand hade vidr\u00f6rt delarna. \u201dDet var ett stort n\u00f6je att st\u00e5 och titta p\u00e5 n\u00e4r denna fantastiska linje k\u00f6rdes\u201d, sade Elof efter\u00e5t.<\/p>\n

Arbetsplatsbespisning.<\/strong><\/h4>\n

I december 1978 b\u00f6rjade Elof med arbetsplatsbespisning och det var en v\u00e4lkommen satsning. F\u00f6re det skulle var och en sk\u00f6ta om lunchen sj\u00e4lva med egen mats\u00e4ck. Tuula Lundell anst\u00e4lldes som kokerska och till sin hj\u00e4lp kunde hon ha n\u00e5gon ur produktionspersonalen. N\u00e4stan redan fr\u00e5n b\u00f6rjan s\u00e5 hj\u00e4lpte Gullan Rosenback till n\u00e5gra timmar om dagen. Antalet matg\u00e4ster kunde uppg\u00e5 till n\u00e4rmare 200 varje dag.<\/p>\n

Byggandet av industrihallen.<\/strong><\/h4>\n

Snickeriet som hela tiden hade verkat i tr\u00e5nga utrymmen beh\u00f6vde i slutet av 70-talet nya och rej\u00e4lt tilltagna utrymmen. I mars 1979 planerades d\u00e4rf\u00f6r ett st\u00f6rre nybygge, och Lindell f\u00f6rhandlade med staden om byggandet av en industrihall. Till att b\u00f6rja med s\u00e5 k\u00f6pte han ett omr\u00e5de Liselund 10:2 p\u00e5 ca 1 ha av Esteri Rintam\u00e4ki f\u00f6r 20 000 mark. Det h\u00e4r omr\u00e5det hade Elofs syster Anna Lisa Lindell \u00e5r 1965 s\u00e5lt \u00e5t Esteri.<\/p>\n

Det planerades i b\u00f6rjan f\u00f6r en industrihall p\u00e5 ungef\u00e4r 2 500 kvm som skulle kosta 2,5 miljoner mark. Redan f\u00f6ljande m\u00e5nad hade hallen v\u00e4xt till 2 900 kvm och priset till 2,8 miljoner. Byggstarten skulle ske i juni 1979 och den borde vara f\u00e4rdig i b\u00f6rjan av 1980. Huvudentrepren\u00f6r f\u00f6r industrihallen blev Byggtj\u00e4nst Kurt Westerlund fr\u00e5n Kristinestad. Lappfj\u00e4rds V\u00e4rme skall sk\u00f6ta om VVS och Sepp\u00e4sen S\u00e4hk\u00f6 om elektriciteten och Per Lindeman fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd sk\u00f6ter om allt m\u00e5lningsarbete. De kommunaltekniska arbetena skall utf\u00f6ras av Perusyhtym\u00e4 Oy f\u00f6r n\u00e4stan 200 000 mark.<\/p>\n

Den 18 januari 1980 var det taklagsfest p\u00e5 nya hallen. Elof ber\u00e4ttade att f\u00f6retaget nu har 150 anst\u00e4llda och det borde bli 180 d\u00e5 nyhallen blir f\u00e4rdig. Den skall vara klar i slutet av februari och sedan startar vi i mars. I sj\u00e4lva hallen \u00e4r v\u00e5ningsytan 2 400 kvm, plus kalla utrymmen 185 kvm, pannrum 145 kvm och sociala utrymmen 236 kvm, totalt runt 2 950 kvm och enligt kontrollanten Unto Fieandt \u00e4r volymen hela 17 200 kubikmeter. P\u00e5 v\u00e5ren 1980 skall en f\u00f6rs\u00e4ljningsfilial \u00f6ppnas i Sverige och de beh\u00f6vs eftersom 10 procent av produktionen redan exporteras dit, ber\u00e4ttade Elof p\u00e5 taklagsfesten.<\/p>\n

Slutsumman f\u00f6r stadens investering blev 3,8 miljoner. I den h\u00e4r nya hallen tillverkades d\u00f6rrar av tr\u00e4 med moderna metoder. Redan f\u00f6ljande \u00e5r byggde Elof i egen regi ut hallen p\u00e5 sidan mot \u00f6ster med 1\u00a0630 kvm och d\u00e4r tillverkades Sasmolinskivorna. Den h\u00e4r avdelningen gick tidvis i 2-skift, eftersom h\u00e4lften av produktionen s\u00e5ldes tillbaka till Sasmo i Kuopio.<\/p>\n

I den nya hallen monterades sedan in moderna maskiner, s\u00e5 att maskinparken var den modernaste bland alla tillverkare i Finland. Elof var mycket n\u00f6jd med den h\u00e4r maskinparken som nu var i klass med den, som de blev s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4ckta \u00f6ver vid fabriksbes\u00f6ket p\u00e5 Alavuden Puujaloste 10-12 \u00e5r tidigare. Lindell, som redan tidigare hade r\u00e4knats som en f\u00f6reg\u00e5ngare i branschen blev nu en av landets st\u00f6rsta tillverkare av k\u00f6k.<\/p>\n

Tack vare investeringen i den nya hallen kunde f\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e5r 1980 \u00f6ka med hela 78 %. I den nya hallen producerades det d\u00f6rrar och bord i heltr\u00e4 f\u00f6r export till Sverige och V\u00e4st-Tyskland. D\u00e4r tillverkades ocks\u00e5 k\u00f6ksluckor f\u00f6r de egna Linda k\u00f6ken. Av f\u00f6retagets 210 anst\u00e4llda arbetade 85 i den nya hallen, som bland de anst\u00e4llda kallades \u201dNyhallin\u201d.<\/p>\n

\"\"
Alf Knuts foto av den nya industrihallen som staden byggde \u00e5t f\u00f6retaget och som kunde tas i bruk \u00e5r 1980.<\/figcaption><\/figure>\n

Gott betyg.<\/strong><\/h4>\n

K\u00f6kstillverkaren Serla gjorde marknadsunders\u00f6kningar och i dessa fick Lindell de h\u00f6gsta betygen och detta sporrade till vidare utveckling av verksamheten. Serla unders\u00f6kte ocks\u00e5 hur m\u00e5nga offerter som ledde till best\u00e4llning. F\u00f6r dem sj\u00e4lva var det bara 2 stycken av 10 som ledde till order medan siffran f\u00f6r Lindell var 8 av 10. Detta visade tydligt vilken potential och brand som LINDA-k\u00f6k hade.<\/p>\n

Trots de d\u00e5liga konjunkturerna i Finland och i Sverige \u00e5r 1981 s\u00e5 kunde f\u00f6retaget visa upp fina siffror, d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen steg till 35 miljoner mark. Av f\u00f6rs\u00e4ljningen gick mer \u00e4r 3 miljoner p\u00e5 export till Sverige och Tyskland. Resultatet skulle varit betydligt b\u00e4ttre om inte f\u00f6retaget detta \u00e5r skulle ha r\u00e5kat ut f\u00f6r sin st\u00f6rsta kreditf\u00f6rlust p\u00e5 n\u00e4rmare en halv miljon mark. Det investerades friskt d\u00e5 2,6 miljoner satsades i byggnader och 2,3 miljoner i maskiner. \u00c5r 1981 hade f\u00f6retaget forts\u00e4ttningsvis 210 personer p\u00e5 l\u00f6nelistorna.<\/p>\n

Etablering i P\u00f6rtom.<\/strong><\/h4>\n

Eftersom byggandet av industrihallen i Dagsmark blev lite f\u00f6rsenat, s\u00e5 blev det i br\u00e5dskan en etablering ocks\u00e5 i P\u00f6rtom, d\u00e4r kommunen \u00e4gde passliga utrymmen. Orsaken till denna br\u00e5dska var best\u00e4llningarna till Ikea, som k\u00f6pte stora m\u00e4ngder av det kompakta furubordet, som de kallade \u201dGille\u201d. Det var i november 1979 som Lindell hyrde den runda pl\u00e5thallen av N\u00e4rpes kommun och inledde produktionen med arbetare fr\u00e4mst fr\u00e5n Dagsmark. Hyresavtalet g\u00e4llde till en b\u00f6rjan bara till sommaren 1980. I P\u00f6rtom tillverkades kompakta furubord och melland\u00f6rrar och d\u00e4r var 7 man i arbete i januari 1980.<\/p>\n

Den tillf\u00e4lliga hyrda hallen i P\u00f6rtom fick forts\u00e4ttning och i april 1985 s\u00e5 k\u00f6pte Elof de tv\u00e5 pl\u00e5thallar av N\u00e4rpes kommun, som han hade hyrt sedan 1979.<\/p>\n

Metallverkstad i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1981 startade Elof Lindell en metallverkstad p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad i Pullolas hall och verksamheten drevs inom ramen f\u00f6r P\u00f6rtombolaget Ky E. Lindell Kb. I den h\u00e4r verkstaden reparerades maskiner fr\u00e5n snickeriet och helt nya maskiner konstruerades ocks\u00e5. Allting som tillverkades i den h\u00e4r verkstaden gjordes bara f\u00f6r eget bruk.<\/p>\n

Etablering i \u00d6vermark.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1982 hyrde Elof Lindell en industrihall p\u00e5 2\u00a0500 kvm i \u00d6vermark av Ralf-Erik Palin, som f\u00f6re det hade tillverkat f\u00f6nster och d\u00f6rrar d\u00e4r under namnet Furwood. I januari 1983 k\u00f6pte Elof Lindell f\u00f6retaget Furwood med den stora industrihallen, som dessv\u00e4rre f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand i oktober 1984. Skadorna uppskattades till 5 miljoner mark och fabriken byggdes inte upp igen. Verksamheten och all tillverkning flyttades till andra orter, det mesta till P\u00f6rtom.<\/p>\n

Forts\u00e4ttningsvis goda siffror.<\/strong><\/h4>\n

Ocks\u00e5 under \u00e5r 1982 kunde f\u00f6retaget visa upp fina siffror d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen steg till 40 miljoner. Heltr\u00e4produkterna gav en f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 13,2 miljoner och k\u00f6ksinredningsprodukterna inbringade 27,3 miljoner och 9 % av f\u00f6rs\u00e4ljningen kom fr\u00e5n exporten. P\u00e5 grund av\u00a0 den stora omst\u00e4llningen fr\u00e5n m\u00e5lade stommar till melaminstommar s\u00e5 blev driftsbidraget s\u00e4mre \u00e4n v\u00e4ntat det \u00e5ret.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1982 kunde den nya melaminhallen tas i fullt bruk, allts\u00e5 den som byggdes ihop med stadens industrihall. Mot slutet av \u00e5ret k\u00f6rdes det i tv\u00e5 skift i melaminhallen, d\u00e5 det gjordes avtal om tillverkning av den s\u00e5 kallade Sasmolinskivan med Sasmo. Ocks\u00e5 stommarna till k\u00f6kssk\u00e5pen tillverkades med den nya melaminytan.<\/p>\n

I Sverige gjorde man en devalvering av kronan, vilket medf\u00f6rde l\u00e4gre f\u00f6rs\u00e4ljningspris p\u00e5 exportprodukterna.<\/p>\n

F\u00f6r \u00e5r 1983 visade f\u00f6retaget upp mycket fina siffror, d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen steg till 46 miljoner, detta trots att exporten minskade till endast 3 %. Driftsbidraget var \u00f6ver 15 %, en tillfredsst\u00e4llande siffra med tanke p\u00e5 den h\u00e5rdnande konkurrensen och en \u00f6verproduktion i landet. I bokslutet ser man tydligt att de stora maskininvesteringar redan b\u00f6rjar ge bra resultat.<\/p>\n

Utbyggnaden fortsatte ocks\u00e5 detta \u00e5r, nu med 400 kvm. H\u00e4lften av produktion i melaminhallen kunde s\u00e4ljas vidare till Sasmo, som i sin tur s\u00e5lde produkterna vidare, till exempel till Puukeskus. Produktionen av heltr\u00e4 fortsatte som tidigare men med s\u00e4mre l\u00f6nsamhet \u00e4n tidigare \u00e5r. En stor m\u00e4ngd nya \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare hade tillkommit under det h\u00e4r \u00e5ret. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i f\u00f6retagets historia minskade antalet anst\u00e4llda, s\u00e5 att det vid \u00e5rets slut var j\u00e4mt 200 personer i arbete.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4ljningen av f\u00f6retaget.<\/strong><\/h4>\n

Eftersom exporten till Sverige \u00f6kade s\u00e5 best\u00e4mde Elof i b\u00f6rjan av 1980-talet att det skall g\u00f6ras en satsning i Stockholm med en st\u00f6rre f\u00f6rs\u00e4ljningsutst\u00e4llning. Planeringen var l\u00e5ngt hunnen d\u00e5 f\u00f6retaget Marbodal i Sverige \u00e5r 1983 tog kontakt och ville k\u00f6pa Elofs f\u00f6retag i Dagsmark. Ekonomer fr\u00e5n Sverige unders\u00f6kte Lindells f\u00f6retag under ett par veckors tid. Men s\u00e5 r\u00e5kade det sig s\u00e5 att Marbodal just d\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade HTH-k\u00f6k i Danmark och de konstaterade d\u00e5 att de inte hade resurser f\u00f6r ett k\u00f6p ocks\u00e5 i Finland.<\/p>\n

Strax efter detta tog f\u00f6retaget GA Serlachius Ab fr\u00e5n M\u00e4ntt\u00e4 kontakt med Elof och ville k\u00f6pa f\u00f6retaget och han var inte fr\u00e4mmande f\u00f6r tanken. Utbyggnaden hade varit snabb och Elof ans\u00e5g d\u00e5 att han hade varken ork eller resurser att ytterligare utveckla verksamheten. Han hade heller aldrig gillat rollen som direkt\u00f6r utan var mera p\u00e5 den praktiska sidan. Direkt\u00f6rssysslan blev mer och mer kr\u00e4vande med m\u00e5nga representationsuppdrag, som b\u00f6rjade ta f\u00f6r mycket tid. F\u00f6retaget hade d\u00e5 200 anst\u00e4llda, en oms\u00e4ttning p\u00e5 46 miljoner mark och god l\u00f6nsamhet.<\/p>\n

Efter f\u00f6rhandlingar med Serlachius i slutet av \u00e5r 1983, s\u00e5 blev det i januari 1984 klart att Elof s\u00e4ljer sin andel av f\u00f6retaget. Efter en tid s\u00e5lde ocks\u00e5 de mindre del\u00e4garna produktionschef Henry S\u00f6derlund, ink\u00f6pschef Nils Nelson och ytbehandlingschef Karl Hammarberg sina andelar till Serlachius. De nya \u00e4garna hade fr\u00e5n tidigare en k\u00f6ksfabrik i Kolho, d\u00e4r de tillverkade k\u00f6k av m\u00e4rket Serla och de r\u00e4knade med att i forts\u00e4ttningen ha en marknadsandel p\u00e5 20 % i Finland.<\/p>\n

Elof ber\u00e4ttade efter f\u00f6rs\u00e4ljningen att han var helt slutk\u00f6rd, efter att ha gett allt \u00e5t f\u00f6retaget under 17 \u00e5rs tid. Energireserverna var helt t\u00f6mda och batterierna beh\u00f6vde laddas upp. Elof som d\u00e5 var 42 \u00e5r gammal avslutade s\u00e5 sin andel i ett av de mest framg\u00e5ngsrika f\u00f6retagen i Syd\u00f6sterbotten.<\/p>\n

Forts\u00e4ttningen.<\/strong><\/h4>\n

Elof Lindell slutade emellertid inte som f\u00f6retagare, eftersom f\u00f6retagen i P\u00f6rtom, \u00d6vermark och i Kristinestad inte ingick i f\u00f6rs\u00e4ljningen till Serlachius. Tv\u00e4rtom b\u00f6rjade nu en ny epok i livet, d\u00e5 han startade flera nya f\u00f6retag och utvecklade de som han \u00e4gde fr\u00e5n tidigare. P\u00e5 en kort tid blev han b\u00e5de verkstads\u00e4gare, bilhandlare och snickare och allt detta bel\u00f6nades i slutet av \u00e5r 1984 d\u00e5 Elof i en folkomr\u00f6stning med stor majoritet uts\u00e5gs till \u201d\u00c5rets Kristinestadsbo\u201d.<\/p>\n

\"\"
Elof i Florida p\u00e5 1980-talet efter att han hade s\u00e5lt f\u00f6retaget i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

Under en resa till Florida i USA \u00e5r 1981 fick Elof smak f\u00f6r det fina klimatet och det goda livet d\u00e4r. En tid efter att han s\u00e5lde f\u00f6retaget s\u00e5 k\u00f6pte han en egen l\u00e4genhet i Florida och han bodde d\u00e4r i l\u00e5nga perioder. Fr\u00e5n tidigare hade Elof ett stort intresse f\u00f6r tennisspel och i Florida fick han smak f\u00f6r golf, som numera \u00e4r hans stora passion. Internationell fotboll och s\u00e5 gott som all annan idrott f\u00f6ljer han med stort intresse. \u201dAllt som har med t\u00e4vlande att g\u00f6ra inspirerar mig!\u201d<\/p>\n

Slutord.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 2021, d\u00e5 det har g\u00e5tt 37 \u00e5r sedan f\u00f6rs\u00e4ljningen av Oy E. Lindell Ab i Dagsmark, s\u00e5 g\u00e5r Elofs tankar s\u00e5 h\u00e4r om tiden med Linda-K\u00f6k:<\/p>\n

Ett stort tack!<\/strong><\/h4>\n

\u201dJag har arbetat i flera egna f\u00f6retag men Oy E. Lindell och dess LINDA-k\u00f6k \u00e4r nog f\u00f6retaget i mitt hj\u00e4rta och jag tror att en stor del av alla ni som jobbade d\u00e4r tycker likadant. Ni var n\u00e4rmare 220 personer som \u00e5r 1982 arbetade med mig och ni k\u00e4nde alla stor samh\u00f6righet med f\u00f6retaget.<\/p>\n

F\u00f6r det var vi alla som gjorde LINDA-k\u00f6k till ett av landets ledande k\u00f6ksinredningsf\u00f6retag p\u00e5 bara 10 \u00e5r. De flesta av er var unga, kanske bara 16 \u2013 17 \u00e5r fyllda pojkar och flickor, n\u00e4r ni b\u00f6rjade och \u00e5r 1982 var medel\u00e5ldern i f\u00f6retaget under 30 \u00e5r.<\/p>\n

Nu p\u00e5 \u00e4ldre dar k\u00e4nns det bra f\u00f6r mig d\u00e5 jag minns vilken energi, vilja och kunnande som fanns i f\u00f6retaget den tiden.<\/p>\n

Man kan fr\u00e5ga sig varf\u00f6r det gick s\u00e5 bra f\u00f6r f\u00f6retaget och Linda-K\u00f6k men fr\u00e4mst var det nog den h\u00e4ngivna personalen och d\u00e5 alla drog \u00e5t samma h\u00e5ll. LINDA-k\u00f6k var ocks\u00e5 en av de f\u00f6rsta tillverkarna som b\u00f6rjade med egna, permanenta kontor och utst\u00e4llningar. Till en b\u00f6rjan i Dagsmark och sedan i N\u00e4rpes, Vasa, Tammerfors, Helsingfors, Jakobstad, Stockholm och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

P\u00e5 tal om lojalitet och ansvarsk\u00e4nsla m\u00e5ste jag ta ett exempel med min granne Holger. Han hade ansvar f\u00f6r att det tekniska fungerade i fabriken och d\u00e4r ingick ocks\u00e5 sk\u00f6tseln av sp\u00e5npannan. F\u00f6r att kunna kontrollera att pannan fungerade installerade han en varningslampa i toppen av skorstenen, s\u00e5 att han hemifr\u00e5n kunde se att v\u00e4rmepannan fungerade som den skulle.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1970-talet s\u00e5 var s\u00e5 gott som alla d\u00f6rrar m\u00e5lade, men s\u00e5 kom Linda-K\u00f6k ut med nya fanerade Dekor d\u00f6rrar i valn\u00f6t, eknatur och betsade. Sedan kom d\u00f6rrar tillverkade i heltr\u00e4 av furu, ek eller bok och dessa blev stors\u00e4ljare under hela 1970- och 1980-talet.<\/p>\n

En annan bidragande orsak till framg\u00e5ngen var Lindas hypermoderna maskinpark med helautomatiska produktionslinjer. Vi anv\u00e4nde endast de b\u00e4sta r\u00e5materialen som skivor, beslag, f\u00e4rger, lacker och de olika fan\u00e9rmaterialen av furu, bj\u00f6rk och \u00e4deltr\u00e4.<\/p>\n

Resultatet av allt detta blev att Oy E. Lindell Ab med dess LINDA-k\u00f6k \u00e5r 1982 hade en oms\u00e4ttning p\u00e5 \u00f6ver 40 miljoner mark och ett driftsbidrag p\u00e5 6 miljoner.<\/p>\n

Man kan med fog st\u00e4lla sig fr\u00e5gan att varf\u00f6r s\u00e5lde jag d\u00e5 detta gedigna f\u00f6retag \u00e5r 1984. Det k\u00e4ndes d\u00e5 som en stor l\u00e4ttnad, eftersom jag d\u00e5 hade arbetat oavbrutet utan n\u00e5gon semester i 10 \u00e5rs tid. Det var ju under semestrarna som nya maskiner och rullbanor skulle byggas, f\u00f6r att klara av f\u00f6ljande \u00e5rs 25 \u2013 35 % \u00f6kning av produktionen. Men det var ju just den h\u00e4r typen av arbete som jag gillade mest, att utveckla produktionen f\u00f6r den kommande \u00f6kningen.<\/p>\n

En annan bidragande orsak till f\u00f6rs\u00e4ljningen var den korta orderstocken som LINDA-k\u00f6k hade. Den var endast 2 \u2013 4 veckor och det ledde till en malande inre oro. Har vi tillr\u00e4ckligt med best\u00e4llningar och har vi arbete \u00e5t alla anst\u00e4llda?<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r i efterhand kan jag \u00f6ppet medge att jag \u00e5ngrar detta djupt. Redan efter ett par m\u00e5nader k\u00e4nde jag en saknad efter f\u00f6retaget och dess personal. Den h\u00e4r saknaden har fortsatt i alla \u00e5r och jag har f\u00f6rst nu b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 hur bra allting fungerade i f\u00f6retaget.<\/p>\n

Jag har flera g\u00e5nger lekt med tanken att hur skulle det ha g\u00e5tt f\u00f6r f\u00f6retaget, om vi alla skulle ha fortsatt p\u00e5 den inslagna linjen. H\u00f6gst troligen skulle vi i dag \u00e5r 2021 ha haft mer \u00e4r tusen anst\u00e4llda i Finland, Sverige, Norge och i Estland.<\/p>\n

Under \u00e5ren 1982 \u2013 1990 under den g\u00e4llande \u201dmake money\u201d tiden steg f\u00f6rs\u00e4ljningspriserna med upp till 30 \u2013 40 %. Med tanke p\u00e5 den kapacitet som vi hade som b\u00e4st d\u00e5 vi tillverkade n\u00e4stan 20 k\u00f6k per dag, s\u00e5 skulle vi ha kunnat gjort \u201dbig money\u201d.<\/p>\n

Till sist ett stort tack ocks\u00e5 till alla er runt om i landet, som valde LINDA-k\u00f6k. Totalt tillverkade vi ungef\u00e4r 25 000 kompletta k\u00f6k och av dessa finns s\u00e4kert ett hundratal \u00e4nnu i anv\u00e4ndning!<\/p>\n

\u00c4nnu en g\u00e5ng, ett stort tack till er alla.\u201d<\/p>\n

Elof.<\/p>\n

\"\"
Henry S\u00f6derlund fr\u00e5n Tj\u00f6ck fick \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan vara med i utvecklingen av Lindells f\u00f6retag i Dagsmark. Han b\u00f6rjade p\u00e5 v\u00e5ren 1967 och slutade 1984, en kort tid efter att Elof s\u00e5lde f\u00f6retaget. Med dessa visdomsord tackar han Elof f\u00f6r alla \u00e5r som de arbetade tillsammans.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton och annat intressant.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Trots alla framg\u00e5ngar i f\u00f6retagsv\u00e4rlden, s\u00e5 s\u00e4ger Elof att det b\u00e4sta som h\u00e4nt honom var n\u00e4r han och sambon Jaana fick tvillingpojkarna Robert och Johan \u00e5r 1990.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under vissa perioder vistades Elof i Florida tillsammans med sambon Jaana och tvillingbarnen Johan och Robert. H\u00e4r st\u00e5r hela familjen p\u00e5 flygplatsen i Miami, f\u00f6r att vinka av Elof som ensam skall resa hem till Finland.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elof Lindell i milit\u00e4ren i b\u00f6rjan av 60-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1981 ordnade f\u00f6retagarf\u00f6reningen en resa till Florida i USA och Elof Lindell deltog i den tillsammans med f\u00f6rs\u00e4ljningschefen Stefan Bj\u00f6rklund. Eftersom det var mitt i vintern var det lugnt p\u00e5 beachen men Elof v\u00e5gade sig \u00e4nd\u00e5 ut i vattnet och Stefan visar tydligt \u00e5t vilket h\u00e5ll Dagsmark ligger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I monteringshallen sammanfogades inredningsenheterna p\u00e5 l\u00f6pande band. Efter detta s\u00e5 rullades komponenterna vidare in i f\u00f6rpackningshallen, d\u00e4r de k\u00f6rdes genom en krympfoliemaskin. Efter inpackningen k\u00f6rdes sk\u00e5pen ut till kunderna med f\u00f6retagets egna bilar. Beroende p\u00e5 k\u00f6kens storlek s\u00e5 tillverkades det mellan 10 och 15 k\u00f6k per dag. Bilden \u00e4r lite otydlig men man kan sk\u00f6nja \u00e5tminstone 10 arbetare i full g\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det g\u00e4llde att ha ett helt\u00e4ckande n\u00e4t av \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare och utst\u00e4llningskontor i hela landet. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 lantm\u00e4teriverkets flygfoto fr\u00e5n \u00e5r 2010 s\u00e5 finns alla byggnader med men n\u00e5gon verksamhet var det inte.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fabrikschef Jouko Haapanen \u00f6vervakar installationen av en ny limpress i ”Nyhallin” i b\u00f6rjan av 1980-talet. Foto Alf Knuts.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
LINDA-k\u00f6k fick flera g\u00e5nger bra publicitet och synlighet i tidningarna. Den h\u00e4r bilden publicerades i landets st\u00f6rsta svenskspr\u00e5kiga tidning Hufvudstadsbladet \u00e5r 1978 d\u00e4r Pauli Mannila st\u00e5r vid maskinen tillsammans med arbetsledaren Kurt Backlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e5n och med 1973 anv\u00e4nde f\u00f6retaget denna v\u00e4lk\u00e4nda logo i sin marknadsf\u00f6ring.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 de nya utst\u00e4llningsk\u00f6ken skulle fotograferas f\u00f6r att anv\u00e4ndas i broschyrerna, s\u00e5 anv\u00e4nde Lindell ibland v\u00e4lk\u00e4nda personer p\u00e5 bilderna. Allting skulle g\u00f6ras i minsta detalj och nog ser det hemtrevligt ut med paret Hohenthal som fotomodeller.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna bild av en v\u00e4lk\u00e4nd familj fr\u00e5n L\u00e5lby fanns med i en av Lindells m\u00e5nga broschyrer. Det h\u00e4r modellk\u00f6ket byggdes f\u00f6rresten upp i den Hindska g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad, som Elof hade k\u00f6pt. N\u00e4r fotograferingen var klar s\u00e5 plockades k\u00f6ket bort och f\u00f6ljande byggdes upp. F\u00f6reg\u00e5ende bild och efterf\u00f6ljande bild \u00e4r allts\u00e5 tagna i samma utrymme uppu p\u00e5 andra v\u00e5ningen i Hindska huset.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Snyggt k\u00f6k som fanns i sortimentet. Fotot ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flaggskeppet i LINDA-k\u00f6ks kollektion var modellen med inslag av masurbj\u00f6rk i k\u00f6ksluckorna. Trots att konkurrenterna ofta kopierade f\u00f6retagets modeller, s\u00e5 fick de ha denna stors\u00e4ljare helt f\u00f6r sig sj\u00e4lva. Fotot ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dekord\u00f6rrarna blev ett lyft f\u00f6r f\u00f6retaget och de tillverkades i olika tr\u00e4slag, lackade eller betsade. Det h\u00e4r k\u00f6ket \u00e4r av ek, som var det mest anv\u00e4nda. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Olympiak\u00f6ket marknadsf\u00f6rdes som det romantiska k\u00f6ket med den b\u00e5gformade ramen p\u00e5 k\u00f6ksluckorna. Fotomodell \u00e4r ink\u00f6pschef Stig Bj\u00f6rses, som sedan blev f\u00f6retagets f\u00f6rs\u00e4ljningschef. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De h\u00e4r Herrg\u00e5rds innerd\u00f6rrarna h\u00f6rde till f\u00f6retagets stors\u00e4ljare b\u00e5de p\u00e5 hemmamarknaden och p\u00e5 export. P\u00e5 bilden en inomhus dubbeld\u00f6rr i furu med glas men d\u00f6rrarna gjordes av flera andra modeller och kunde vara m\u00e5lade eller betsade, och med eller utan f\u00f6nster. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Spegelmelland\u00f6rrar av furu h\u00f6rde till de st\u00f6rre produkterna i Lindells sortiment.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till Lindas sortiment h\u00f6rde ocks\u00e5 fullst\u00e4ndiga inredningar f\u00f6r badrum och d\u00e4r var den h\u00e4r d\u00f6rrmodellen mycket popul\u00e4r. Fotot ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I sortimentet ingick ett stort urval d\u00f6rrknoppar och handtag. D\u00f6rrknopparna av tr\u00e4 tillverkades i fabriken i Dagsmark. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lindell tillverkade sj\u00e4lva fina k\u00f6ksklockor av heltr\u00e4, som de kunde ge som g\u00e5va \u00e5t k\u00f6pare, samarbetspartners och \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare. De h\u00e4r klockorna h\u00e4nger fortfarande p\u00e5 flera v\u00e4ggar runt om i landet. Bilden ur f\u00f6retagets katalog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I januari 1979 gjorde Svenska folkpartiets riksdagsgrupp ett bes\u00f6k i Kristinestad och passade ocks\u00e5 p\u00e5 att bes\u00f6ka Lindells fabrik i Dagsmark. Fr\u00e5n v\u00e4nster \u00c5ke \u00c5lgars, H\u00e5kan Malm, Elof Lindell, Torolf Westerlund och skymd bakom honom st\u00e5r Per Thomasfolk. Christoffer Taxell st\u00e5r med armarna i kors bredvid Jutta Zilliacus och Kristian Gestrin. Bakom Gestrin syns Hans Ingvesg\u00e5rd och till h\u00f6ger st\u00e5r Elly Sigfrids och Alf Mangs.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elof Lindell ber\u00e4ttar om f\u00f6retaget f\u00f6r Kristian Gestrin och \u00c5ke \u00c5lgars och bakom st\u00e5r H\u00e5kan Malm p\u00e5 sitt vanliga vis med h\u00e4nderna i fickorna. Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ett av de sista fotografierna av Lappfj\u00e4rds starka man \u00c5ke \u00c5lgars, eftersom han omkom i en bilolycka ett par m\u00e5nader efter\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e4r Stenb\u00e4ck till v\u00e4nster tittar i den broschyr som f\u00f6rs\u00e4ljningschefen Stefan Bj\u00f6rklund har delat ut. Mitt i bild st\u00e5r direkt\u00f6r Elof Lindell och till h\u00f6ger st\u00e5r Lisbeth Saxberg och Boris Lindeblad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Torolf Westerlund visar \u00e5t Jutta Zilliacus hur det g\u00e5r till att g\u00f6ra de fina m\u00f6nstren p\u00e5 k\u00f6ksluckorna. Till v\u00e4nster st\u00e5r partisekreterare och l\u00e4ngre bak till h\u00f6ger st\u00e5r H\u00e5kan Malm, Alf Mangs och Ole Norrback.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster f\u00f6rs\u00e4ljningschefen Stefan Bj\u00f6rklund, som diskuterar med Kristian Gestrin, Henrik Westerlund och P\u00e4r Stenb\u00e4ck. L\u00e4ngre bak syns Runar Lind och till h\u00f6ger syns Per Thomasfolk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Torolf Westerlund visar \u00e5t Jutta Zilliacus och partisekreteraren hur det g\u00e5r till att producera k\u00f6kssk\u00e5p.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rs\u00e4ljningskurvan f\u00f6r \u00e5ren 1968 till 1982 g\u00e5r rakt upp\u00e5t, en dr\u00f6mkurva f\u00f6r vilken ekonom som helst.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I f\u00f6retagets \u00e5rsber\u00e4ttelser fanns det varje \u00e5r med en organisationsplan, som visade vilka ansvarsomr\u00e5den som de olika cheferna skulle sk\u00f6ta. Det h\u00e4r exemplet \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1980.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021, med hj\u00e4lp av Elof Lindell och flera tidigare anst\u00e4llda. Om du vill se en stor m\u00e4ngd fotografier fr\u00e5n fabriken, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Elof Lindells fabrik i Dagsmark r\u00e4knas till den absoluta Forts\u00e4tt l\u00e4sa Oy E. Lindell Ab och LINDA-k\u00f6k<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19537","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19537","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19537"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19537\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22746,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19537\/revisions\/22746"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19537"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}