{"id":19208,"date":"2021-01-22T17:32:45","date_gmt":"2021-01-22T15:32:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19208"},"modified":"2025-08-17T15:12:48","modified_gmt":"2025-08-17T12:12:48","slug":"hur-kyrkan-i-lappfjard-byggdes","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19208","title":{"rendered":"Hur kyrkan i Lappfj\u00e4rd byggdes"},"content":{"rendered":"

Tidningsartikel skriven av Rurik Nylund och publicerad i Nya Kristinestads Tidning 9.2.1984. Renskrivet av Lasse Backlund i januari 2021.<\/span><\/strong><\/p>\n

Den nuvarande kyrkan \u00e4r den tredje i ordningen. Den andra i ordningen stod p\u00e5 gamla begravningsplatsen Birgitta och \u00e4r numer riven. Birgittakyrkan var byggd 1666 och tillbyggd 1761. Men redan i b\u00f6rjan av 1800-talet var den f\u00f6r tr\u00e5ng och dessutom ganska sv\u00e5rt r\u00f6tskadad p\u00e5 s\u00f6dra sidan, d\u00e4r jord hade legat upp mot v\u00e4ggen.<\/p>\n

\"\"
Amat\u00f6rarkeologen Rurik Nylund skissade upp denna bild av hur Birgitta kyrka hade sett ut i tiderna. N\u00e4rmast landsv\u00e4gen stod klockstapeln och sockenstugan. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att det \u00e4r denna sockenstuga, som i tiderna byggdes som kapell \u00e5r 1594, allts\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 Lappfj\u00e4rd blev en kapellf\u00f6rsamling under N\u00e4rpes f\u00f6rsamling. Det skulle ju f\u00f6rklara varf\u00f6r biskopen vid invigningen 1666 yttrade att den gamla kyrkan fortfarande st\u00e5r kvar. I Lappfj\u00e4rd skulle det ocks\u00e5 ha funnits flera stall f\u00f6r kyrkobes\u00f6karnas h\u00e4star och de syns p\u00e5 Ruriks skiss till v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I Lappfj\u00e4rds Historias andra del finns denna skiss, som visar hur situationsplanen hade sett ut \u00e5r 1760. Ett 30-tal kyrkstall skulle det ha funnits enligt denna plan.<\/figcaption><\/figure>\n

Just f\u00f6re kriget 1808 hade man d\u00e4rf\u00f6r gjort tv\u00e5 olika planer f\u00f6r en ny kyrka. Antingen skulle den gamla tr\u00e4kyrkan ombyggas till en korskyrka eller s\u00e5 skulle det byggas en ny kyrka av tegel. Men s\u00e5 blev det krig och andra bekymmer.<\/p>\n

F\u00f6rst h\u00f6sten 1843 hade man f\u00f6rberett ett nytt kyrkbygge s\u00e5 l\u00e5ngt, att man kunde sammankalla en sockenst\u00e4mma med hela pastoratet. D\u00e4r besl\u00f6ts att det skall byggas en ny kyrka p\u00e5 Mangsbacken som en korsbyggnad av tegel. Man besl\u00f6t redan d\u00e5 att korsh\u00f6rnen inv\u00e4ndigt skulle avsk\u00e4ras och s\u00e5lunda ge utrymme f\u00f6r tv\u00e5 f\u00f6nster till i varje h\u00f6rn.<\/p>\n

Ritningsbest\u00e4llning med dessa direktiv gavs \u00e5t arkitekten Ernst Bernhard Lohrmann, som hade flyttat fr\u00e5n Tyskland och eftertr\u00e4tt den ber\u00f6mda C. L. Engel.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds moderf\u00f6rsamling hade d\u00e5 n\u00e4ra 4\u00a0000 medlemmar, medan hela pastoratet med fyra kapellf\u00f6rsamlingar, Kristinestad inber\u00e4knat, hade omkring 12\u00a0000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

Med alla dessa uppgifter, som Lohrmann hade f\u00e5tt av kyrkoherden, som grund utarbetade han detaljerade ritningar f\u00f6r Lappfj\u00e4rds tredje kyrkobyggnad. Ritningarna \u00e4r daterade 2 juni 1847 och av E. Lohrmann. F\u00f6ljande \u00e5r p\u00e5b\u00f6rjades grundningsarbetena.<\/p>\n

\"\"
Ernst Lohrmanns ritning av den v\u00e4stra fasaden. Sockenst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd godk\u00e4nde ritningarna 18 augusti 1847 och den k\u00e4nda kyrkobyggaren Erkki Kuorikoski fr\u00e5n Kaustby anlitades som byggare. Han byggde under sin levnadstid flera kyrkor och den i Lappfj\u00e4rd \u00e4r nog den st\u00f6rsta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var i oktober 1843 som sockenst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd besl\u00f6t att en nya kyrka skall byggas och arkitekt Ernst Lohrmann, som var f\u00f6dd i Tyskland men som bodde i Helsingfors anlitades som arkitekt. I slutet av juni 1847 kunde ritningarna godk\u00e4nnas. L\u00e4ngdm\u00e5ttet som anv\u00e4ndes var aln, ungef\u00e4r 60 cm och det har senare spekulerats att byggarna b\u00f6rjade blanda p\u00e5 m\u00e5ttenheterna aln och meter. I Finland togs metersystemet i bruk betydligt senare, s\u00e5 det \u00e4r nog inte r\u00e5ddande med olika m\u00e5ttband som har gjort att kyrkan f\u00e5tt sin stora volym.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var sockenborna som med dagsverken \u00e5lades att bygga kyrkan. Redan i maj 1852 kunde den invigas. Den \u00e4r fortfarande en av landets tv\u00e5 st\u00f6rsta och kan rymma 3\u00a0000 personer.<\/p>\n

Korsarmarnas yttre l\u00e4ngd \u00e4r omkring 50 meter. Kyrkorummets, sakristians och ing\u00e5ngarnas sammanlagda yta \u00e4r 1\u00a0500 kvm och d\u00e4rtill kommer l\u00e4ktarnas golvyta 960 kvm. B\u00e4nkarnas sammanlagda l\u00e4ngd \u00e4r 1\u00a0500 meter och inre mittvalvet \u00e4r 24 meter h\u00f6gt.<\/p>\n

Denna kyrkas dimensioner har v\u00e4ckt mycken undran och alldeles oriktiga rykten har uppst\u00e5tt om dess tillkomst. Lohrmanns huvudritningar finns i kyrkoarkivet men detaljritningar \u00e4r inte bevarade.<\/p>\n

Lohrmann har ocks\u00e5 ritat r\u00e5dhuset i Kristinestad. Det var nog den fj\u00e4rde och sista av pr\u00e4stfamiljen Estlander i Lappfj\u00e4rd, n\u00e4mligen Jakob Jonas Estlander (1785-1854) som best\u00e4mde \u00f6ver detta stora kyrkbygge.<\/p>\n

(Om du vill se \u00f6ver 100 foton av kyrkan i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5\u00a0 skall du klicka H\u00c4R!)<\/a><\/strong><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidningsartikel skriven av Rurik Nylund och publicerad i Nya Kristinestads Tidning 9.2.1984. Renskrivet av Lasse Backlund i januari 2021. Den nuvarande kyrkan \u00e4r den tredje i ordningen. Den andra i ordningen stod p\u00e5 gamla begravningsplatsen Birgitta och \u00e4r numer riven. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Hur kyrkan i Lappfj\u00e4rd byggdes<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18006,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19208","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19208","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19208"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19208\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24515,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19208\/revisions\/24515"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18006"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19208"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}