{"id":19065,"date":"2021-01-12T00:02:33","date_gmt":"2021-01-11T22:02:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19065"},"modified":"2021-01-12T00:02:33","modified_gmt":"2021-01-11T22:02:33","slug":"tidningsartiklar-fran-ar-1900","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19065","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1900."},"content":{"rendered":"
Folkm\u00e4ngderna januari 1900:<\/span><\/strong><\/h5>\n

I Sideby f\u00f6rsamling hade det f\u00f6tts 101 barn under senaste \u00e5r med 69 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta avlidna var 85 \u00e5r gammal. 22 par hade gift sig och anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att tre m\u00e4n hade tagit sig fr\u00e5nskilda hustrur, vanligtvis s\u00e5dana vars m\u00e4n hade flyttat till Amerika.<\/span><\/span><\/p>\n

85 personer hade under flyttat till Amerika, vilket betyder att det nu bor 440 Sidebybor d\u00e4r. Hemmavarande f\u00f6rsamlingen \u00e4r nu 2\u00a0632 personer stor men totalt 3\u00a0073 personer.<\/span><\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamling f\u00f6ddes det 168 barn och 134 personer hade avlidit. Till f\u00f6rsamlingen flyttade 98 personer och samma m\u00e4ngd flyttade ut. 34 par hade gift sig under \u00e5ret och i f\u00f6rsamlingen bodde det 6\u00a0429 personer totalt.<\/span><\/span><\/p>\n

I Finland fanns det 37 st\u00e4der och st\u00f6rst var Helsingfors med 88\u00a0000 inv\u00e5nare, f\u00f6ljd av \u00c5bo, Tammerfors, Viborg och Ule\u00e5borg. Vasa var p\u00e5 sjunde plats med 14\u00a0000 och Kristinestad p\u00e5 plats 20 med 2\u00a0793 inv\u00e5nare. Befolkningen hade \u00f6kat i alla st\u00e4der.<\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 6.1.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Kullk\u00f6rning. <\/strong>L\u00f6rdagen den 23 december kom fr\u00e5n staden ett \u201dbr\u00e4nnvinsbud\u201d i sakta mak l\u00e4ngs Dagsmarks kyrkov\u00e4g. Kommen till Lappfj\u00e4rds kavelbro skr\u00e4mdes h\u00e4sten s\u00e5, att den satte av i sken. Lasset stj\u00e4lpte och fr\u00e5n ett bl\u00e4ck-k\u00e4rl inneh\u00e5llande br\u00e4nnvin t\u00f6mdes varan p\u00e5 marken. Timmerst\u00e4ngerna \u00e5 sl\u00e4den afbr\u00f6tos och kvinnan, br\u00e4nnvinskusken, vrickade ena handen.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 20.1.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

S\u00e5ginr\u00e4ttningarna <\/strong>h\u00e4rst\u00e4des \u00e4ro nu redan i ifrig v\u00e4rksamhet. Till Storfors s\u00e5g kommer denna vinter att transporteras omkring femtiotusen stockar, som af s\u00e5gens \u00e4gare under h\u00f6stvintern blifvit uppk\u00f6pta. Ragnarsvik och Broback s\u00e5garna torde f\u00f6rn\u00e4mligast komma att \u00e4gna sig \u00e5t frakts\u00e5gning.<\/p>\n

Folkskolan \u00f6ppnades<\/strong> redan den 8 januari med \u00f6ver femtio elever. D\u00e5 skolan st\u00e4dse varit talrikt bes\u00f6kt av elever och folkskoldistriktet genom myndighets utslag blivit \u00e5lagd att vid skolan anst\u00e4lla \u00f6kade l\u00e4rarkrafter, torde \u00e5tg\u00e4rder of\u00f6rt\u00f6vat komma att vidtagas f\u00f6r att fr\u00e5n n\u00e4stkommande h\u00f6st anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid skolan, vilken \u00e5tg\u00e4rd ingalunda kan anses obeh\u00f6vlig eller i n\u00e5gon m\u00e5n f\u00f6rhastad.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00f6dsfall.<\/strong> Bonden Viktor Henriksson Rosenback fr\u00e5n Kvarn\u00e5 i Dagsmark, som senaste v\u00e5r avreste till Amerika, har den 8 sistlidne december avlidit p\u00e5 ett hospital i Proctor i sitt 42:a levnads\u00e5r. Den avlidne s\u00f6rjes n\u00e4rmast av hemmavarande \u00e4nka och fyra minder\u00e5riga barn. (Han efterl\u00e4mnade \u00e4nkan Anna Kajsa Rosenback, som kallades \u201dKv\u00e4\u00e4n\u00e5 Kajs\u201d och barnen Hulda, som sedan gifte sig med Josef Granlund och Karl, som kallades \u201dKv\u00e4\u00e4n\u00e5 Kalle\u201d. Det fanns vid d\u00f6dsfallet ytterligare ett barn som inte levde till vuxen \u00e5lder).<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 27.1.1900:<\/span><\/p>\n

I \u00f6ver ett \u00e5rs tid har l\u00e4rarinnefr\u00e5gan vid Dagsmark folkskola legat nere och inte en enda av f\u00f6r\u00e4ldrarna eller m\u00e5lsm\u00e4nnen till de talrika i skol\u00e5ldern varande barnen i distriktet har h\u00f6jt sin r\u00f6st f\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkande l\u00e4rarkraften i v\u00e5r \u00f6ver 50 elever bes\u00f6kta folkskola. Detta trots att guvern\u00f6rs\u00e4mbetet \u00e5lagt distriktet att anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid skolan. Man skulle tycka, att i en s\u00e5dan viktig och angel\u00e4gen sak som denna, man med intresse och st\u00f6rsta v\u00e4lvilja skulle omfatta och hylla folkskolesaken. Det har dock hittills varit den st\u00f6rsta gr\u00e4melse och motvilja r\u00e5dande mot skolans utvidgande.<\/p>\n

Det finns dock tecken som tyder p\u00e5 att sakerna har v\u00e4nt sig till det b\u00e4ttre, eftersom st\u00f6rsta delen av de mera t\u00e4nkande i byn nu anser att anst\u00e4llande av en l\u00e4rarinna \u00e4r av behovet p\u00e5kallat. Kostnaden blir inte heller s\u00e5 stor, att n\u00e5gon med god vilja och \u00f6ppen blick f\u00f6r framtiden, skulle ens t\u00e4nka p\u00e5 att vilja undandra sig utgiften f\u00f6r folkskolan. Det \u00e4r ju av det unga uppv\u00e4xande sl\u00e4ktet som vi skall hoppas f\u00e5 ett upplyst, enigt och fosterlands\u00e4lskande folk.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e5r plikt att inte vara njugga, n\u00e4r det g\u00e4ller en s\u00e5 god sak som denna. D\u00e4rf\u00f6r, f\u00e4der och m\u00e5lsm\u00e4n inom Dagsmark, m\u00e5 vi f\u00f6lja med v\u00e5r tid och inte vara emot folkbildning, ty skolan \u00e4r v\u00e5r styrka.<\/p>\n

Ett nytt \u00e5rhundrade har just ing\u00e5tt och m\u00e5tte det nu vara slut p\u00e5 alla f\u00f6rdomar. M\u00e5 vi ta till l\u00f6sen att sk\u00e4nka ljus och bildning \u00e5t v\u00e5ra barn. De utgifter, som vi ikl\u00e4der oss f\u00f6r skolan kommer inte att vara betungande, som vi nu f\u00f6rst\u00e4ller oss. Ty v\u00e4lsignelse skall f\u00f6lja i deras sp\u00e5r. Vi kan dessutom med gott samvete s\u00e4ga att vi har f\u00f6ljt med v\u00e5r tid och gjort v\u00e5r plikt mot v\u00e5ra barn och mot fosterlandet.<\/p>\n

Wasa-Posten 30.1.1900:<\/span><\/strong><\/p>\n

Vid byst\u00e4mma med Dagsmark, Korsb\u00e4ck samt \u00c5bygg \u00f6stra l\u00e4srote den 21 dennes p\u00e5 folkskolan i f\u00f6rstn\u00e4mnda by behandlades fr\u00e5gan om sm\u00e5barnsskolornas byggande inom de tre byarna. Kyrkost\u00e4mman hade f\u00f6reslagit att bygga skolorna gemensamt, men detta ville ej vederb\u00f6rande byggnadsskyldige, utan besl\u00f6ts efter mycket j\u00e4mkande och tredskande, att var och en skulle bygga sin skola skilt f\u00f6r sig, utom Korsb\u00e4ck, som skulle bygga gemensamt med Dagsmark. \u00c5bygg distriktet skulle f\u00f6r att utj\u00e4mna byggnadstungan med Dagsmark och Korsb\u00e4ck utbetala 40 mark till n\u00e4mnda distrikt. N\u00e4mnda skolor skall uppf\u00f6ras, den i Dagsmark instundande v\u00e5r samt i Korsb\u00e4ck f\u00f6ljande \u00e5r, varf\u00f6r sm\u00e5barnsskolebehovet p\u00e5 orten i n\u00e4rmaste framtiden blir tillgodosett.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 7.2.1900:<\/span><\/p>\n

Via Ulrik Sj\u00f6bloms agenturaff\u00e4r i Lappfj\u00e4rd hade det tecknats kreatursf\u00f6rs\u00e4kringar under det g\u00e5ngna \u00e5ret och i Dagsmark hade det f\u00f6rs\u00e4krats 46 h\u00e4star och kor f\u00f6r en totalsumma om 8\u00a0500 mk. Det var den st\u00f6rsta m\u00e4ngden i hela Syd\u00f6sterbotten, till exempel i Lappfj\u00e4rd var totala m\u00e4ngden 20 djur, H\u00e4rkmeri 3, Stor\u00e5 26, B\u00f6tom 15 och i Sideby 30 h\u00e4star och kor.<\/p>\n

Kristinestads Tidning redogjorde 10.2.1900<\/span> f\u00f6r olika statistiker fr\u00e5n Vasa l\u00e4n. Tullmedel hade influtit totalt 391\u00a0000 mark, d\u00e4rav var Vasas andel 290\u00a0000 mk. Kristinestad kom sist i listan med en tullinkomst p\u00e5 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

St\u00e4dernas tillg\u00e5ngar i Vasa l\u00e4n uppgick till 4,7 miljoner mark, d\u00e4rav Vasa 2\u00a0148\u00a0000 mk, Kristinestad l\u00e5g tv\u00e5a med 758\u00a0000. Jyv\u00e4skyl\u00e4 som den tiden l\u00e5g i Vasa l\u00e4n hade tillg\u00e5ngar p\u00e5 321\u00a0000 mk och Kask\u00f6 l\u00e5g sist med 165\u00a0000 mark. N\u00e5gra st\u00e4der hade skulder, bland annat Vasa 790\u00a0000 mk, Kask\u00f6 11\u00a0250 mk medan Kristinestad var skuldfri.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 17.2.1900:<\/span> <\/span><\/p>\n

L\u00e4sestugo<\/strong>r \u00e4r f\u00f6r bekv\u00e4mlighets skull placerade p\u00e5 f\u00f6ljande st\u00e4llen i Dagsmark, n\u00e4mligen hos b\u00f6nderna Karl Josefsson Korsb\u00e4ck (Stenlundas i Korsb\u00e4ck), Henrik Rosenback i Kvarn\u00e5, Viktor Andersson L\u00e5ng (Nyback Viktor i centrala Dagsmark) och hos torparna Josef Gustavsson Lillkull, Konstatin Lindell (i Lillsj\u00f6), Johan Nyholm (i Norrviken) och Reinhold Korsb\u00e4ck (senare Lillkull, n\u00e4ra Kiaskroken) hos vilka personer tidningar finns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/span><\/p>\n

Folkskolan.<\/strong> S\u00f6ndagen den 11 februari var medlemmarna i skoldistriktet igen sammankallade f\u00f6r att r\u00e5dg\u00f6ra och besluta om anst\u00e4llande av en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna vid folkskolan fr\u00e5n n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5rs b\u00f6rjan. Denna fr\u00e5ga f\u00f6rekom ocks\u00e5 f\u00f6r ett \u00e5r tillbaka till ompr\u00f6vning och den avancerade d\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt, att skoldistriktet genom guvern\u00f6rens utslag skulle bli skyldiga att anst\u00e4lla en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna. <\/span>N\u00e4r \u00e4rendet nu f\u00f6rekom till f\u00f6rnyad behandling, blev man nog tvungna att erk\u00e4nna det r\u00e4ttm\u00e4riga i denna \u00e5tg\u00e4rd, men beklagligt nog s\u00e5 ans\u00e5g man det visligt att fatta ett beslut i s\u00e5dan riktning att fortfarande spj\u00e4rna emot anst\u00e4llande av en bitr\u00e4dande l\u00e4rarinna. H\u00e4r besannas ordspr\u00e5ket att \u201dsn\u00e5lheten bedrar visheten\u201d,<\/span><\/p>\n

Poststationen<\/strong> i Dagsmark \u00e4r numera uppl\u00e5ten till postsparbankskontor, Ins\u00e4ttning av pengar i postsparbanken kan d\u00e4r g\u00f6ras och d\u00e4rtill kan allm\u00e4nheten tillhandah\u00e5lla sig sparm\u00e4rken.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 28.2.1900:<\/span><\/p>\n

Olycksh\u00e4ndelse.<\/strong> Den 22 dennes d\u00e5 bonden Viktor Lillkulls dr\u00e4ng i Dagsmark vid hemforsling av virke fr\u00e5n skogen skulle k\u00f6ra genom en \u00e5ker d\u00e4r vinterv\u00e4gen gick, s\u00e5 ville \u00f6det att h\u00e4sten str\u00f6k ner i ett dike med ena bakbenet, varvid det andra br\u00f6ts s\u00e5 illa att djuret m\u00e5ste avlivas. En lycka i olyckan var att h\u00e4sten var f\u00f6rs\u00e4krad. En k\u00e4nnbar f\u00f6rlust i alla h\u00e4ndelser f\u00f6r jordbrukaren i dessa br\u00e5da tider. Den 17 mars 1900 skrev tidningen att f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget nu har utbetalat ers\u00e4ttningen \u00e5t Viktor Lillkull. Viktor rekommenderar alla att f\u00f6rs\u00e4kra sina djur via agenturaff\u00e4r Ulrik Sj\u00f6blom i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/p>\n

D\u00f6dsfall<\/strong>. Den 18 dennes avled i Dagsmark bondehustrun Edla Maria L\u00e5ng efter en kort men sv\u00e5r sjukdom och efterl\u00e4mnade make och gamla f\u00f6r\u00e4ldrar. Den avlidne var endast 33 \u00e5r gammal.<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 3.3.1900:<\/span><\/p>\n

Inom Lappfj\u00e4rds kommun fanns det denna tid endast 2 broar \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5, det vill s\u00e4ga Nybron i Lappfj\u00e4rd och Storabron i Dagsmark. Ut\u00f6ver dessa fanns det 3 kavelbroar, allts\u00e5 s\u00e5dana som var byggda p\u00e5 bockar och som vid islossningen m\u00e5ste tas upp p\u00e5 land.<\/p>\n

Kommunalst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rds valde p\u00e5 en st\u00e4mma tillsyningsm\u00e4n f\u00f6r dessa broar och deras uppgift var att se till att broarna var i skick under den tid de var utsatta. F\u00f6r Gamla bron i Lappfj\u00e4rd uts\u00e5gs Viktor Ingves, Henrik Ingves och Johan Henrik Ingves, f\u00f6r flottbron vid Mitts i Perus valdes Henrik Karlsson Mitts, Henrik Isaksson Mitts och Erik Anders Knus. Den sista bron fanns i Perus d\u00e4r \u00e5bron finns i dag och f\u00f6r den valdes Josef Karlsson Mangs, Viktor Eriksson Mangs och Oskar Mangs.<\/p>\n

Kristinestads tidning 10.3.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Eftersom sommaren 1899 var mycket kall och kort, s\u00e5 blev sk\u00f6rdarna i allm\u00e4nhet mycket d\u00e5liga. Vissa tidningar liknade situationen med missv\u00e4xt\u00e5ren p\u00e5 1860-talet och f\u00f6rutsp\u00e5dde hungersn\u00f6d i landet, \u00e5tminstone i st\u00e4derna. Denna missv\u00e4xt ledde till en stor brist p\u00e5 uts\u00e4de f\u00f6r det kommande \u00e5ret och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t kronan att hj\u00e4lpa b\u00f6nderna. Tidningen skrev:<\/span><\/p>\n

\u201dV\u00e5ruts\u00e4de.<\/strong> Lappfj\u00e4rds kommuns af kronan beviljade uts\u00e4desl\u00e5n kommer att till vederb\u00f6rande utgifvas, hafren i Lappfj\u00e4rd kronoboda m\u00e5ndagen den 19 innevarande mars kl. 9 p\u00e5 morgonen och kornet i N\u00e4rpes kronoboda den 20, 21 och 22 dennes. De, hvilka \u00f6nska st\u00f6rre eller mindre belopp av ifr\u00e5gavarande uts\u00e4de, b\u00f6ra i detta afseende anm\u00e4la sig hos ordf\u00f6randen i kommunaln\u00e4mnden Karl Henrik Bj\u00f6rses. Priset \u00e5 n\u00e4mnda uts\u00e4de, hvilket skall i penningar \u00e5terbetalas, utg\u00f6r vid kontant betalning 13 mark 75 penni f\u00f6r korn och 11 mark 5 penni f\u00f6r hafre och vid utkreditering, hvarvid priset erl\u00e4gges till halva beloppet p\u00e5 h\u00f6sten 1901 och \u00e5terstoden samma tid 1902, utg\u00f6r priset 15 mark 10 penni f\u00f6r korn och 12 mark 15 penni f\u00f6r hafre, allt per hektoliter och inber\u00e4knadt priset f\u00f6r s\u00e4d. I de fall d\u00e5 spannm\u00e5len utgifves fr\u00e5n kronans f\u00f6rr\u00e5dshus och hvarvid kommunen \u00e4ger f\u00f6rse sig med egna s\u00e4ckar, minskas ofvan angifna pris med 80 penni per hektoliter.\u201d<\/p>\n

Kristinestads tidning 10.3.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Afslagna ans\u00f6kningar<\/strong>. Af f\u00f6rre soldaterna Karl H\u00e4gg och Erik Klemets fr\u00e5n Dagsmark by gjorda ans\u00f6kningar om, att enhvar m\u00e5tte erh\u00e5lla en s.k. Nikolai pension, hafva \u00e5 vederb\u00f6rlig ort blifvit afslagna.<\/p>\n

Kristinestads tidning 10.3.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Benbrott<\/strong>. Nyligen h\u00e4nde sig att Lappfj\u00e4rdsgrindvakten, n\u00e4r han skulle vika in till sitt hem, mitt p\u00e5 sl\u00e4ta v\u00e4gen kom att bryta sitt ben ganska illa. Nog torde han komma att f\u00e5 ligga, tills \u201dg\u00f6ken\u201d ropar, s\u00e4ger v\u00e5r meddelare. Som l\u00e4kare och f\u00f6rst\u00e5sigp\u00e5are anv\u00e4ndes naturligtvis hr Spolander, hvars praktik p\u00e5 senaste tid l\u00e4ra hafva utstr\u00e4ckt sig \u00e4nda till staden.<\/p>\n

Kristinestads Tidning skrev den 4.4.1900<\/span><\/strong> om n\u00e5got omt\u00e4nksamt och efterf\u00f6ljansv\u00e4rt. En allmogeman i Dagsmark har b\u00f6rjat ins\u00e4tta de pengar p\u00e5 sparbanken, som han annars hade t\u00e4nkt anv\u00e4nda till starka drycker. Han har beslutat att offra dessa pengar p\u00e5 sin sons skolbildning. \u201dGack I ock g\u00f6ren sammaledes\u201d!<\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 7.4.1900:<\/span> <\/span><\/strong><\/p>\n

Nykterhetsarbetet.<\/strong> Senaste s\u00f6ndag h\u00f6ll faktor Ahlroos och Lappfj\u00e4rds nykterhetsf\u00f6renings ordf\u00f6rande Kl\u00e5vus nykterhetsf\u00f6redrag p\u00e5 folkskolan i Dagsmark. Sammankomsten var v\u00e4lbes\u00f6kt av en talrik menighet. F\u00f6redragsh\u00e5llarna framh\u00f6ll p\u00e5 ett klart och \u00f6vertygande s\u00e4tt rusdryckernas f\u00f6rd\u00e4rv och det el\u00e4nde, som dessa drycker \u00e5stadkommit p\u00e5 flera st\u00e4llen.<\/span><\/p>\n

Efter f\u00f6redragens slut ifr\u00e5gasattes att i Dagsmark bilda en nykterhetsf\u00f6rening men de flesta verkade dock \u00f6nska sig bet\u00e4nketid. Emellertid antecknade sig nio personer som medlemmar i den blivande f\u00f6reningen. Allt hopp \u00e4r dock inte ute, att antalet medlemmar inom kort kommer att \u00f6kas.<\/span><\/p>\n

Ett uppriktigt tack uttalas h\u00e4rmed till herrar Ahlroos och Kl\u00e5vus, som v\u00e4lvilligt \u00e5tagit sig besv\u00e4ret att genom sina f\u00f6redrag rikta allm\u00e4nhetens uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 nykterhetsstr\u00e4vandena. S\u00e5som ledare f\u00f6r dessa str\u00e4vanden p\u00e5 orten st\u00e5r bonden Viktor Lillkull. Tidningen \u00f6nskar den nybildade f\u00f6reningen all m\u00f6jlig framg\u00e5ng. (om du vill l\u00e4sa mera om denna nykterhetsf\u00f6renings, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Kristinestads Tidning 18.4.1900: <\/strong>(skrivet av signaturen Jo Ja, allts\u00e5 l\u00e4rare Wadstr\u00f6m)<\/span><\/p>\n

V\u00e5ldsbragd. <\/strong>N\u00e5gon kv\u00e4ll i f\u00f6rliden vecka hafva n\u00e5gra ungdomar, d\u00e4ribland \u00e4fven kvinnliga, \u00e5 Rosenback hemman i Kvarn\u00e5 roat sig med att s\u00f6ndersl\u00e5 ett f\u00f6nster och ut\u00f6fvat \u00e5tskilliga om synnerlig r\u00e5het vittnande bragder. Roligheten kommer att f\u00e5 ett efterspel vid tinget, d\u00e5 man hoppas att fridst\u00f6rarene tillm\u00e4tas v\u00e4lbeh\u00f6flig n\u00e4pst.<\/p>\n

Sm\u00e5barnsskola.<\/strong> Vid kyrkost\u00e4mman med Lappfj\u00e4rd kommun den 22 innevarande april f\u00f6rekommer \u00e4ven till avg\u00f6rande den av Lillsj\u00f6 hemmans\u00e5boar gjorda anh\u00e5llan, att f\u00f6rsamlingen f\u00f6r deras barns undervisning m\u00e5 inr\u00e4tta och underh\u00e5lla en sm\u00e5barnsskola inom deras byasamh\u00e4lle. D\u00e5 p\u00e5 Lillsj\u00f6 hemmansnummer samt en del av Rosenback (Kvarn\u00e5), som \u00e4ven l\u00e4mpligast kan betj\u00e4na sig av en sm\u00e5barnsskola i Lillsj\u00f6, finnas omkring tjugu barn i skol\u00e5ldern, m\u00e5ste ifr\u00e5gavarande anh\u00e5llan anses fullt ber\u00e4ttigad, synnerligast som avst\u00e5ndet till Dagsmark, det n\u00e4rmaste st\u00e4llet, d\u00e4r skolor finnas att tillg\u00e5, \u00e4r \u00f6ver tre kilometer och v\u00e4galaget vintertid vanligast \u00e4r s\u00e5dant att det inte l\u00e4mpar sig att dagligen s\u00e4nda barn s\u00e5 l\u00e5ng v\u00e4g.<\/p>\n

Storskifte.<\/strong> \u2014 Sammantr\u00e4de r\u00f6rande storskiftes kompletteringen i Dagsmark \u00e4r numera av lantm\u00e4taren S. Nilsson utlyst till torsdagen den 3 n\u00e4stkommande maj hos bonden Karl Oskar Kvarnb\u00e4ck i Kvarnb\u00e4ck.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Kristinestads Tidning 28.4.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Islossningen h<\/strong>ar st\u00e4llvis b\u00f6rjat och torde \u00e5n endera dagen befria sig fr\u00e5n sitt ist\u00e4cke.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 28.4.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

En aktningsv\u00e4rd \u00e4ldre bror syntes \u00e5ter igen onsdagen den 25:te dennes flanera p\u00e5 byav\u00e4garna h\u00e4rst\u00e4des, b\u00e4rande p\u00e5 en v\u00e4ldig \u201dlaukku\u201d.<\/p>\n

I yngre br\u00f6der och systrar, gifven akt!! \u2013 Det blir sommar nu och d\u00e5 kunna \u201dugglorna\u201d \u2013 bekv\u00e4mt \u201dg\u00f6mma sig i mossen\u201d, – f\u00f6r att vid tillf\u00e4lle skada er.—<\/p>\n

Kristinestads Tidning 28.4.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Inom Lappfj\u00e4rd kommun finnas f.n. 10 st. landthandelsaff\u00e4rer och en agenturaff\u00e4r. G\u00e4stgifverierna \u00e4ro 2 st. Ett s\u00e5dant borde n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inr\u00e4ttas i H\u00e4rkmeri by, d\u00e4rom har enligt hvad jag vill minnas, f\u00f6rut ing\u00e5tt i Kr. Tidning en notis fr\u00e5n en resande, och beaktansv\u00e4rd \u00e4r \u00e4fven denna sak. M\u00e5tte d\u00e4rf\u00f6r vederb\u00f6rande icke gl\u00f6mma bort saken!<\/p>\n

Kristinestads Tidning 28.4.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

V\u00e5ra industriella inr\u00e4ttningar. \u00c5 denna ort finnas ganska m\u00e5nga fabriker af skilda slag. Mj\u00f6lkvarnarna \u00e4ro omkring 16 st., s\u00e5gv\u00e4rken icke mindre \u00e4n 4. Dessa sistn\u00e4mnda drifvas samtliga med vatten. Dessutom finns en \u00e5ngs\u00e5g (i H\u00e4rkmeri by). Vidare har socknen att uppvisa ett garfveri, tv\u00e4nne f\u00e4rgerier, tv\u00e5 m\u00e4jerier, b\u00e5tbyggerier m.m.<\/p>\n

Kristinestads tidning 5.5.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Olycksh\u00e4ndelse<\/strong>. Den 3 dennes, \u00e5terv\u00e4nde bonden Viktor Rosenback fr\u00e5n Kristinestad. I staden hade han p\u00e5 auktion inropat en symaskin, hvilken han st\u00e4llt p\u00e5 k\u00e4rran med ett t\u00e4cke \u00f6fver. N\u00e4r han hunnit till Lappfj\u00e4rd grindvakten, fogade \u00f6det, att t\u00e4cket lossnade och b\u00f6rjade fladdra f\u00f6r vinden. Den annars sediga h\u00e4sten blef skr\u00e4md och lad i v\u00e4g i vildaste fart. Under bem\u00f6dandet att f\u00e5 denna hejdad, hvarvid \u00e4fven hustrun f\u00f6rs\u00f6kte hj\u00e4lpa till, gick det s\u00e5 illa att lasset stj\u00e4lpte i det djupa diket. Hvarken man eller hustru skadades dock n\u00e4mnv\u00e4rt. H\u00e4sten tycks nog vara litet sjuk och m\u00f6jligt \u00e4r \u00e4fven att det uppst\u00e5tt n\u00e5gra inre skador. Maskinen gick i tusen bitar.<\/p>\n

(Viktor Rosenback (1861-1917) som kallades f\u00f6r \u201dEljasas-Viktor\u201d bodde tillsammans med hustrun Edla Maria (1860-1941) p\u00e5 Rosenback hemman p\u00e5 Sebbasbackan, nuvarande Agn\u00e4s. Viktor var far till \u201dEljasas-Josip\u201d allts\u00e5 Josef Rosenback som s\u00e5lde hemmanet \u00e5t Henrik och Mina Agn\u00e4s och sj\u00e4lv flyttade till Finng\u00e4rdst\u00e5 i Lappfj\u00e4rd)<\/p>\n

Kristinestads tidning 5.5.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndrade tider<\/strong>. H\u00e4r i Dagsmark har det alltid varit brukligt att st\u00f6rre familjeh\u00f6gtider ha firats med \u201ddryckjom\u201d m.m. Nu ha tiden och sederna f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 till vida att p\u00e5 bars\u00f6let i s\u00f6ndags hos bonden Nylund ej anskaffats en enda \u201ddroppe starkt\u201d. Familjefesten gick nyktert, v\u00e4rdigt och hyggligt af stapeln och l\u00e4nder till ber\u00f6mmelse samt manar till efterf\u00f6ljd.<\/p>\n

Kristinestads tidning 5.5.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Flottning <\/strong>af skogsalster har vidtagits i Lappfj\u00e4rds \u00e5. Ganska mycket props kommer att h\u00e4rifr\u00e5n och fr\u00e5n Dagsmark nedfl\u00f6tas till kusten. Sn\u00f6 finnes \u00e4nnu r\u00e4tt mycket p\u00e5 vissa st\u00e4llen i skogarna och \u00e4fven \u00e5 \u00e5krarna inne i byn. R\u00e5gbrodden ser skral ut. Hamnen i staden \u00e4r n\u00e4rap\u00e5 isfri och isbrytaren Murtaja har kunnat avsegla vidare upp till Bottniska viken.<\/p>\n

Kristinestads tidning 30.6.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

Midsommaren<\/strong> firades h\u00e4rst\u00e4des med superi, oljud och slagsm\u00e5l.<\/h5>\n

Hos bonden Henrik Rosenback hade n\u00e5gra gubbar och ungdomar sammanst\u00f6tt. H\u00e4rvid uppstod slagsm\u00e5l och h\u00e5rdare smekningar. Kniven var ett n\u00f6dv\u00e4ndigt vapen f\u00f6r b\u00e4gge parterna. F\u00f6ljden d\u00e4rav blef som vanligt d\u00e4r kniven \u00e4r framme, att en och annan fick sig n\u00e5gra m\u00e4rken efter drabbningen. S\u00e5 t.ex. fick en pojke icke mindre \u00e4n sex h\u00e5l i hufvudet och en gubbe fick \u00e4fven \u00e5tskilliga s\u00e5r, \u00e4fven han i hufvudet. Som en f\u00f6ljd af samma slagsm\u00e5l m\u00e5 n\u00e4mnas, att en ungdom hade \u00f6gonen igenmurade f\u00f6ljande dag, s\u00e5 att han s\u00e5g ingenting. De s\u00e5rades tillst\u00e5nd \u00e4r dock icke af v\u00e4rre beskaffenhet.<\/p>\n

Det \u00e4r beklagligt, d\u00e5 m\u00e4nniskor genom gift och sedan misshandla hvarandra p\u00e5 detta s\u00e4tt. D\u00e5 personer n\u00e5tt sina femtio \u00e5r icke ha b\u00e4ttre vett \u00e4n stridslystna slynglar, hvad skall man d\u00e5 fordra af m\u00e4nniskan.<\/p>\n

H\u00e4r beh\u00f6vs s\u00e4kert nykterhetsf\u00f6rening och den har h\u00e4r en sv\u00e5r mission. \u2013G\u00e5n p\u00e5, I nykterhetsk\u00e4mpar, ty Edert m\u00e5l \u00e4r stort och det \u00e4r sv\u00e5rt att uppn\u00e5!<\/p>\n

(artikeln \u00e4r undertecknat med \u201dJosse).<\/p>\n

Artikel i tidskriften \u201dBalder\u201d den 28.4.1900. Balder var en opartisk nykterhetstidning:<\/span><\/p>\n

Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h4>\n

Nykterhetsf\u00f6reningen Viktoria i Lappfj\u00e4rd \u00e4r nu tv\u00e5 \u00e5r gammal. F\u00f6rst n\u00e4r f\u00f6reningen blev stiftad gick den fram\u00e5t med raska steg, men innan f\u00f6rsta \u00e5ret blev slut, fanns i f\u00f6reningen endast ett femtiotal medlemmar, som h\u00f6ll f\u00f6reningen vid makt och ej l\u00e4t den d\u00f6. Nu igen har saken tagits om h\u00e4nder av flera Lappfj\u00e4rdsbor, s\u00e5 att det ser gl\u00e4djande ut. Men nog finns det m\u00e5nga i Lappfj\u00e4rd, som s\u00e4ger: \u201dVi beh\u00f6fva br\u00e4nvin till att styrka kroppen med”.<\/p>\n

Den 2 november kom tv\u00e5 m\u00e4n hemma fr\u00e5n H\u00e4rkmeri by i Lappfj\u00e4rds socken, \u00e5kande i en k\u00e4rra efter v\u00e4gen, som leder till Dagsmark, dit det var deras mening att resa som g\u00e4ster. Men p\u00e5 v\u00e4gen hade de styrkt sig f\u00f6r mycket. Deras k\u00e4rra blev f\u00f6r smal, den kunde ej st\u00e5 p\u00e5 sina hjul, b\u00e5da h\u00f6ll i t\u00f6mmarna, men \u00e4nd\u00e5 gick det ej b\u00e4ttre \u00e4n att k\u00e4rran stj\u00e4lpte omkull och h\u00e4sten sprang \u00f6ver P\u00e4rusbron, d\u00e4r den blev fasttagen av n\u00e5gra personer, d\u00e5 var k\u00e4rran s\u00f6nder och ett hjul alldeles borta. Man b\u00f6rjade d\u00e5 se efter varifr\u00e5n h\u00e4sten kom, tills man fann de b\u00e5da m\u00e4nnen som l\u00e5g sansl\u00f6sa i diket med s\u00f6nderslagna ansikten, Ja, det var hemskt att \u00e5se! Ingen k\u00e4nde igen dem, f\u00f6rr\u00e4n till slut en kvinna kom, somvisste varifr\u00e5n m\u00e4nnen var. De befanns vara fader och son. Fadren lades i k\u00e4rran samt f\u00f6rdes utav n\u00e5gra ynglingar till en stuga, d\u00e4r han inbars. Sonen igen leddes av n\u00e5gra kvinnor till samma stuga, d\u00e4r de b\u00e5da rengjordes fr\u00e5n blod och smuts. Vi fick ej den gamla karlen att yttra n\u00e5got annat \u00e4n \u201dsom du s\u00e4jr, som du s\u00e4jr.”<\/p>\n

Kristinestads tidning 22.08.1900:<\/span><\/p>\n

Ett torrl\u00e4ggningsarbete av ganska stort omf\u00e5ng har under denna \u00e4vensom sistlidna sommar p\u00e5g\u00e5tt p\u00e5 den s\u00e5 kallade \u0084\u201dS\u00f6derfj\u00e4rden” i Lappfj\u00e4rd. S\u00f6derfj\u00e4rden, som \u00e4gs av nio hemmansnummer i Lappfj\u00e4rd by, \u00e4r en kitteldal, som i omkrets torde utg\u00f6ra omkring en mil och tidigare s\u00e5v\u00e4l v\u00e5rtid som och efter ih\u00e5llande regn sommartid varit \u00f6versv\u00e4mmad, och dess uppodling d\u00e4rf\u00f6r varit om\u00f6jlig. Emellertid vidtogs f\u00f6r vidpass tio \u00e5r sedan \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r \u00e4ngens fullst\u00e4ndiga uttorkande. Saken har nog, till f\u00f6ljd av flerfaldiga r\u00e4tteg\u00e5ngar och verkst\u00e4llda unders\u00f6kningar p\u00e5 st\u00e4llet, kr\u00e4vt l\u00e5ng tid, innan den kommit till utf\u00f6rande.<\/p>\n

Vederb\u00f6rande lantbruksingenj\u00f6r, som \u00e5ren 1896 och 1897 verkst\u00e4llde unders\u00f6kning p\u00e5 st\u00e4llet, anf\u00f6r bl. a., att S\u00f6derfj\u00e4rden utg\u00f6rs av tillandningsmark, som f\u00f6rut varit havsbotten, men genom landets h\u00f6jning och utf\u00f6rda torrl\u00e4ggningsarbeten sm\u00e5ningom f\u00f6rvandlats till sumpig \u00e4ngsmark. Jordm\u00e5nen utg\u00f6rs av ett n\u00e4ra nog en meter m\u00e4ktigt dylager vilande p\u00e5 lera med t\u00e4mligen stark alunhalt.<\/p>\n

Avkastningen har tidigare utgjorts av t\u00e4mligen v\u00e4rdel\u00f6st starrh\u00f6. Sedan n\u00e4mnda fackman obetingat f\u00f6rordade S\u00f6derfj\u00e4rdens torrl\u00e4ggande och dess tagande under odling p\u00e5 grund av dess f\u00f6rdelaktiga l\u00e4ge, har \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r arbetets utf\u00f6rande nu hunnit s\u00e5 l\u00e5ngt, att det med denna sommar torde kunna avslutas. Genom S\u00f6derfj\u00e4rden har man nu \u00e5stadkommit ett v\u00e4ldigt dike, liknande en \u00e5, vilket sj\u00e4lvfallet inte kunnat tagas i s\u00e5 anspr\u00e5ksl\u00f6sa dimensioner, d\u00e5 den vattenmassa, som \u00e4r avsedd att ledas fr\u00e5n nejden, samlas fr\u00e5n ett omr\u00e5de av inemot ettusen hektar odlingsbar mark och \u00e5terstoden av skogsmarker. Om ocks\u00e5 detta torrl\u00e4ggningsarbete kr\u00e4ver dryga kostnader, s\u00e5 torde den tid inte vara avl\u00e4gsen d\u00e5 S\u00f6derfj\u00e4rden blivit f\u00f6rvandlad till ett b\u00f6ljande s\u00e4desf\u00e4lt och d\u00e5 rikligt l\u00f6nar den m\u00f6da, som d\u00e4rp\u00e5 blivit nedlagd.<\/p>\n

\u2014 H\u00f6b\u00e4rgningen som i \u00e5r blivit synnerligen f\u00f6rsenad, torde med mitten av m\u00e5naden \u00f6verallt vara avslutad. Avkastningen m\u00e5ste f\u00f6r i \u00e5r, \u00f6verallt inom kommunen, betecknas s\u00e5som v\u00e4sentligen under medelm\u00e5ttan. \u00c4ven uti Dagsmark Storsj\u00f6 tr\u00e4sk, d\u00e4r h\u00f6sk\u00f6rden annars brukar vara riklig, har avkastningen f\u00f6r i \u00e5r utfallit synnerligen klen, sannolikt f\u00f6rorsakad av att vattnet senaste v\u00e5r f\u00f6r tidigt utsl\u00e4pptes fr\u00e5n tr\u00e4sket. Till f\u00f6ljd av den knappa fodertillg\u00e5ngen n\u00f6dgas helt visst envar till n\u00e4sta vinter avyttra en god del av sina kreatur.<\/p>\n

\u2014 Telefonledningar best\u00e5r sig redan \u00e5tskilliga personer h\u00e4rst\u00e4des och torde flera personer i n\u00e4rmaste framtiden komma att skaffa sig s\u00e5dana. Till Storfors och Ragnarsvik s\u00e5gar kommer \u00e4ven telefonledningar med allra f\u00f6rsta att upps\u00e4ttas. Ocks\u00e5 Dagsmark byam\u00e4n synas vara synnerligen intresserade f\u00f6r att telefonledningen skulle komma till byn. \u00c4rendet torde d\u00e4rst\u00e4des inom kort komma att f\u00f6retagas till avg\u00f6rande av byast\u00e4mma. Vi v\u00e5gar hoppas att den viktiga fr\u00e5gan icke m\u00e5 stanna vid blotta tanken.<\/p>\n

\u2014 Sm\u00e5skolorna. Vid kyrkor\u00e5dets sammantr\u00e4de senaste l\u00f6rdag antogs f\u00f6ljande aspiranter s\u00e5som l\u00e4rarinnor vid f\u00f6rsamlingens ambulatoriska sm\u00e5barnsskolor, n\u00e4mligen: Hilma \u00c5n\u00e4s i Lappfj\u00e4rd by, Ida L\u00e5ng i L\u00e5hlby och M\u00f6rtmark, Wilhelmina Rosenback i Dagsmark, Elisabeth Karlsson i H\u00e4rkmeri samt Selma Lindkvist i Uttermossa och Tr\u00e4skvik. De antagna l\u00e4rarinnorna har alla genomg\u00e5tt kurs f\u00f6r sm\u00e5skoll\u00e4rarinnor. Att tillsvidare tj\u00e4nstg\u00f6ra som l\u00e4rare vid ortens finska sm\u00e5skola valdes barnal\u00e4raren Oskar Tr\u00e4skvik. Alla sm\u00e5barnsskolor vidtar med sin verksamhet den 20 innevarande augusti.<\/p>\n

Kristinestads tidning 28.11.1900:<\/strong><\/span><\/p>\n

D\u00f6mde v\u00e5ldsv\u00e4rkare. <\/strong>Vid nu p\u00e5g\u00e5ende ting hafva tvenne br\u00f6der, inhysess\u00f6nerna Erik Anders och Erland Josefss\u00f6ner Storkull blifvit d\u00f6mda enhvar till 3 m\u00e5naders f\u00e4ngelse och betalande af r\u00e4tteg\u00e5ngskostnad samt vittnesarvoden f\u00f6r de senaste midsommarafton roat sig med f\u00f6nsterinslagning och andra st\u00f6rande upptr\u00e4dande hos bonden Henrik Rosenback i Kvarn\u00e5. Det var en v\u00e4lbeh\u00f6flig n\u00e4pst, som n\u00e4mnda orostiftare l\u00e4ngesedan v\u00e4l f\u00f6rtj\u00e4nat.<\/p>\n

Tjufnad<\/strong>. H\u00e4romdagen passerade en ok\u00e4nd person orten, som d\u00e4rvid bes\u00f6kte bonden Erik L\u00e5ng (Erik L\u00e5ng torde vara far till K\u00e5rk-Erk-J\u00e5han som bodde i Palon, d\u00e4r Norrvikarna bor i dag)<\/span> d\u00e4r han p\u00e5 anh\u00e5llan ungf\u00e4gnades med mat. Men vid bortg\u00e5endet fann personen i fr\u00e5ga f\u00f6r godt att i ett obevakat \u00f6gonblick tillegna sig ett fickur fr\u00e5n v\u00e4ggen i stugan. Tjuvnaden observerades snart och gjordes d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljande morgon efterspaningar med det resultat, att personen i fr\u00e5ga f\u00f6ljande morgon greps i Stor\u00e5, samt d\u00e5 befanns innehafva uret. Mannen ifr\u00e5ga, som \u00e4r hemma fr\u00e5n n\u00e4jden af Nystad, togs i f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Folkm\u00e4ngderna januari 1900: I Sideby f\u00f6rsamling hade det f\u00f6tts 101 barn under senaste \u00e5r med 69 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta avlidna var 85 \u00e5r gammal. 22 par hade gift sig och anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att tre m\u00e4n hade tagit sig fr\u00e5nskilda Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n \u00e5r 1900.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3729,"menu_order":1900,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19065","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19065","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19065"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19065\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19066,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19065\/revisions\/19066"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19065"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}