{"id":18426,"date":"2020-11-20T00:11:32","date_gmt":"2020-11-19T22:11:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18426"},"modified":"2021-04-02T22:34:19","modified_gmt":"2021-04-02T19:34:19","slug":"bref-fran-amerika","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18426","title":{"rendered":"Bref fr\u00e5n Amerika."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\">Skrivet av Henry Lillsj\u00f6 och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten 21.3.1905. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2020.<\/span><\/p>\n<p>P\u00e5 mina str\u00f6vt\u00e5g genom Amerika var jag en g\u00e5ng i tillf\u00e4lle att se S-\u00d6, och d\u00e5 k\u00e4nde jag en l\u00e4ttnad som om en hel mj\u00f6ls\u00e4ck skulle fallit fr\u00e5n min rygg. Jag l\u00e4ste den s\u00e5 grundligt, att en hel del \u00e4r kvar i minnet \u00e4n. Allting var mig s\u00e5 bekant b\u00e5de fr\u00e5n staden och landsbygden. Nu efter\u00e5t har jag funderat p\u00e5 tidningsl\u00e4sning b\u00e5de d\u00e4r hemma och h\u00e4r i Amerika. Jag har undrat, om papporna d\u00e4r hemma i Finland tror, att s\u00f6nerna och d\u00f6ttrarna i utlandet inte skulle f\u00e5 ett st\u00f6rre intresse f\u00f6r hembygden, om de skulle f\u00e5 n\u00e5gon sm\u00e5bit i form av urklipp ur tidningen d\u00e4r hemma eller ocks\u00e5 om de inte borde prenumerera p\u00e5 en \u00e5rg\u00e5ng till Amerika, hellre \u00e4n som att h\u00e5lla den gamla f\u00f6ga goda f\u00f6resatsen, att de \u00e4r i det stora vida Amerika och beh\u00f6ver inte veta n\u00e5gonting om saker, som vi har f\u00f6r oss, eller som s\u00e5: Han \u00e4r ute och f\u00f6rtj\u00e4nar s\u00e5 stora penningar, vill han l\u00e4sa tidningar, s\u00e5 kan han g\u00e4rna prenumerera sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>Den d\u00e4r \u201dsj\u00e4lv\u201d har ofta blivit en narr f\u00f6r m\u00e5nga i andra f\u00f6retag och vill han g\u00e4rna tr\u00e4da fram med sina l\u00f6mska f\u00f6retag, n\u00e4r det g\u00e4ller tidningsl\u00e4sning och prenumerationer med. Vad betalningen sedan vidkommer, s\u00e5 torde det inte vara om\u00f6jligt att personen, som f\u00e5tt en tidning till sig s\u00e4nd fr\u00e5n pappa eller n\u00e5gon annan god v\u00e4n, skulle s\u00e4nda en amerikansk dollar f\u00f6r sin tidning till personen och s\u00e5 en annan dollar f\u00f6r besv\u00e4ret, s\u00e5 att han skulle f\u00e5 l\u00e4sa tidningen fritt sj\u00e4lv under det han efter slutat dagsarbete suger p\u00e5 sin lilla pipsnugga. Ja, men det d\u00e4r skulle inte bli s\u00e5 galet, t\u00e4nker visst n\u00e5gon, att f\u00e5 en tidning fritt \u2014 men, v\u00e4nta ej betalning f\u00f6rr\u00e4n ni gjort \u0084\u201da paying business&#8221;, som yanken s\u00e4ger. Jag skall m\u00f6jligen orda vidare om saken en annan g\u00e5ng och nu ber\u00e4tta om saker, som kanh\u00e4nda intresserar er b\u00e4ttre.<\/p>\n<p>Vi har nu den 1 mars, men allting \u00e4r gr\u00f6nt och vackert. V\u00e4dret har \u00e4ven varit vackert hela vintern. Sn\u00f6n har just varit synlig, men inte mer. Man vill p\u00e5st\u00e5, att det regnar 13 m\u00e5nader i \u00e5ret h\u00e4r p\u00e5 v\u00e4stkusten, men i \u00e5r har vi inte haft n\u00e5got f\u00f6r mycket av det. Arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena i Washington och Oregon \u00e4r t\u00e4mligen goda, d.v.s. alla ser ut att ha syssels\u00e4ttning, men jag vet inte, om det \u00e4nd\u00e5 \u00e4r r\u00e5dligt f\u00f6r n\u00e5gon, som inte \u00e4r yrkesman, att bege sig hit ut med mindre \u00e4n att han tar i tu med vilket arbete som st\u00e5r till buds, och s\u00e5dana har f\u00f6r det mesta att v\u00e4lja mellan skogs- och minarbeten.<\/p>\n<p>F\u00f6reningslivet har g\u00e5tt fram\u00e5t med raska steg under de sista tv\u00e5 \u00e5ren h\u00e4r p\u00e5 Stilla havskusten och f\u00f6r resten \u00f6ver hela Amerika. De st\u00f6rsta f\u00f6reningarna \u00e4r nykterhetsf\u00f6reningarna, som nu finns p\u00e5 varje plats, d\u00e4r det finns n\u00e5got st\u00f6rre antal landsm\u00e4n. H\u00e4r i Seattle har vi nykterhetsf\u00f6reningen \u0084\u201dSveaborg\u201d med ett medlemsantal av 130. Den blev organiserad den 2 juni 1903 och har nu sin egen samlingslokal. Detta \u00e4r den enda st\u00f6rre sammanslutning av svensk-finnar i denna stad, men vi har en annan mindre f\u00f6rening, som arbetar eller har i syfte att h\u00e5lla hemlandet i varje fosterlands\u00e4lskares varma h\u00e5gkomst. Dessutom har vi ett hornkapell, som arbetar med stor iver f\u00f6r att i sommar kunna l\u00e5ta h\u00f6ra n\u00e5gon fosterl\u00e4ndsk s\u00e5ng ute i det fria, vilket kommer att bli den f\u00f6rsta finska musik av finska musikanter i Seattle.<\/p>\n<p>Om n\u00e5gon musikv\u00e4nlig ville ge underr\u00e4ttelse till Henry Lillsj\u00f6, 1001 Pine st., Seattle, Wash. U. S. om var man kunde rekvirera Finsk musik f\u00f6r Band, s\u00e5 vore vi mycket tacksamma. En sjuk- och olycksfallsf\u00f6rening har nu sm\u00e5tt varit p\u00e5 tal h\u00e4r och hoppas vi snart se den f\u00f6rverkligad. N\u00e5gon f\u00f6rsamling eller kyrka finns inte h\u00e4r bland landsm\u00e4nnen. Detta emedan de varit bekanta blott en kort tid och dessutom har vi svenska kyrkor och pr\u00e4ster att anlita. N\u00e5gon finsk aff\u00e4r finns inte heller h\u00e4r, men \u00e4r det ju att hoppas, att vi skall f\u00e5 \u00e4ven s\u00e5dana ig\u00e5ng f\u00f6rr eller senare.<\/p>\n<p>F\u00f6rbliver s\u00e5 till h\u00e4rn\u00e4st. Eder H. L. Seattle Wash., den 1 mars 1905.<\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Mullan, Ida, den 9 november 1910.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Med redaktionens ben\u00e4gna till\u00e5telse s\u00e4nder jag n\u00e5gra rader till min k\u00e4ra hemortstidning \u201dSyd-\u00d6sterbotten&#8221;, som \u00e4r oss s\u00e5 dyrbar och v\u00e4lkommen h\u00e4r borta i det fr\u00e4mmande landet.<\/p>\n<p>Den m\u00f6rka och kulna h\u00f6sten \u00e4r nu kommen med sina kyliga vindar, \u00e5tf\u00f6ljda av regn och slask. L\u00f6vtr\u00e4den st\u00e5r nakna. De gr\u00f6na l\u00f6ven har vissnat och fallit av. Allting b\u00e4r en gr\u00e5blek f\u00e4rgton. Endast de unga barrtr\u00e4den jag ser p\u00e5 bergsluttningen h\u00e4r bredvid v\u00e5rt vackra Morning hotell \u00e4r gr\u00f6na. Ute r\u00e5der h\u00f6sten liksom i Finland. H\u00e4r har vi inga flyttf\u00e5glar, som om v\u00e5ren kommer till oss och om h\u00f6sten l\u00e4mna oss \u00e5ter. Men d\u00e4remot kan en stor del av h\u00e4rvarande gruvarbetare f\u00f6rliknas vid flyttf\u00e5glarna. N\u00e4r sommaren och v\u00e5ren nalkas, d\u00e5 kommer dessa m\u00e4n fr\u00e5n de sydligare staterna, trasiga och utan penningar hit norrut f\u00f6r att i gruvorna s\u00f6ka arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst. Men \u00e4ven om h\u00f6sten \u00e4r m\u00e5nga av dessa v\u00e5ra \u201dflyttf\u00e5glar&#8221; lika utarmade som om v\u00e5ren, d\u00e5 de kommer. F\u00f6r dem, som genast f\u00f6r sin arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst till krogar och otuktsn\u00e4sten, blir det naturligtvis inte s\u00e5 mycket \u00f6ver att leva och kl\u00e4da sig av. Dryckenskapen rasar annars i mycket h\u00f6g grad bland minarbetarna. Den lilla staden Mullan har en befolkning p\u00e5 2,000 sj\u00e4lar, men denna obetydliga stad uppeh\u00e5ller inte mindre \u00e4n 15 &#8211; 16 krogar. Rusdrycksfloden fl\u00f6dar.<\/p>\n<p>Arbetstillg\u00e5ngen \u00e4r h\u00e4r i trakten synnerligen god, s\u00e5 det \u00e4r ingenting att klaga p\u00e5. Talrika gruvor som mestadels producerar bly, silver, guld och koppar, ligger i stadens grannskap och f\u00f6rser flera arbetare med arbete.<\/p>\n<p>Men tiden hastar. \u201dMorning-minan&#8221; v\u00e4ntar \u00e5ter sina arbetare, dit ocks\u00e5 jag h\u00f6r. Minkostymen p\u00e5, och sedan med \u201drackark\u00e4rra&#8221; 3 engelska mil till minorna f\u00f6r att arbeta s\u00e5 svetten lackar!<\/p>\n<p>En v\u00e4nlig h\u00e4lsning till hembygden och i synnerhet alla bekanta i Pjelaks h\u00e4lsar Kalle.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skrivet av Henry Lillsj\u00f6 och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten 21.3.1905. Renskrivet av Lasse Backlund i november 2020. P\u00e5 mina str\u00f6vt\u00e5g genom Amerika var jag en g\u00e5ng i tillf\u00e4lle att se S-\u00d6, och d\u00e5 k\u00e4nde jag en l\u00e4ttnad som om en hel <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18426\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Bref fr\u00e5n Amerika.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2694,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18426","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18426","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18426"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18426\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20266,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18426\/revisions\/20266"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2694"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18426"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}