{"id":18246,"date":"2020-11-08T21:49:43","date_gmt":"2020-11-08T19:49:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18246"},"modified":"2025-11-25T17:09:57","modified_gmt":"2025-11-25T15:09:57","slug":"skolorna-i-korsback","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18246","title":{"rendered":"Skolorna i Korsb\u00e4ck"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2020, med hj\u00e4lp av Lappfj\u00e4rds Historia del I och II, och l\u00e4rare Nils Bergmans historiker. Flera Korsb\u00e4ckbor har hj\u00e4lpt till med viktiga uppgifter och fotografier, bland annat Paul Nyg\u00e5rd,\u00a0 Hans Stenlund och Bo-G\u00f6ran Lindh som ocks\u00e5\u00a0 bidragit med foton ur Linda Lindells samlingar. Jan Bergman har bidragit med Nils Bergmans foton.<\/span><\/strong><\/p>\n

Finska skolan i Norrviken.<\/strong><\/h5>\n

Under \u00e5ren 1929 till 1932 fanns det en finskspr\u00e5kig skola i Norrviken och om du vill l\u00e4sa om den, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Sm\u00e5barnsskolan i Korsb\u00e4ck.<\/strong><\/h4>\n

I forna tider var det p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarnas ansvar att barnen skulle l\u00e4ra sig l\u00e4sa och skriva. Eftersom f\u00f6r\u00e4ldrarna inte hade g\u00e5tt i n\u00e5gon skola, s\u00e5 var inte heller de l\u00e4skunniga och n\u00e5gon hemundervisning var inte m\u00f6jlig. Till en b\u00f6rjan fanns det skolm\u00e4stare, som bes\u00f6kte hemmen men sedan blev det pr\u00e4sterna och f\u00f6rsamlingarna, som fick ta rollen som l\u00e4rare och barnafostrare. Det h\u00e4r arrangemanget lyckades inte alltid, eftersom de l\u00e4skunniga pr\u00e4sterna inte ans\u00e5g sig ha tid med undervisning och d\u00e4rf\u00f6r gavs uppdraget \u00e5t klockarna. De var inte alls l\u00e4mpade f\u00f6r detta eftersom klockaren i allm\u00e4nhet inte var l\u00e4skunnig.<\/p>\n

P\u00e5 1800-talet inr\u00e4ttades i Lappfj\u00e4rd flera sm\u00e5barnsskolor, d\u00e4r f\u00f6rsamlingen sk\u00f6tte om undervisningen med en ambulerande l\u00e4rare. Denne flyttade p\u00e5 sig mellan de olika sm\u00e5skolorna. Folk hade inga stora krav p\u00e5 denna undervisning, de var n\u00f6jda om barnen l\u00e4rde sig l\u00e4sa innantill och att kunna katekesen utantill. Det r\u00e4ckte till vid l\u00e4sf\u00f6rh\u00f6ren, och att f\u00e5 bli konfirmerad och s\u00e5 gav det m\u00f6jlighet att f\u00e5 gifta sig som vuxen. Den h\u00e4r tiden var skolan och allt l\u00e4rande frivilligt.<\/p>\n

Byborna i Korsb\u00e4ck byggde redan i b\u00f6rjan av 1900-talet en liten skolstuga eftersom f\u00f6rsamlingen \u00e5r 1899 besl\u00f6t att inr\u00e4tta 6 barnskolor i kommunen. Det lilla skolhuset placerades p\u00e5 \u201dTresk-Eriks\u201d allts\u00e5 Erik Johansson Korsb\u00e4cks (1851-1937) hemman, p\u00e5 den \u00f6stra sidan av v\u00e4gen mellan hemmanen Utter och Hallonqvist.<\/p>\n

\"\"
Riktigt i b\u00f6rjan av 1900-talet byggde Korsb\u00e4ckborna den f\u00f6rsta sm\u00e5skolbyggnaden p\u00e5 denna tomt. Fram till 1914 sk\u00f6tte f\u00f6rsamlingen om undervisningen och det var d\u00e5 som kommunen best\u00e4mde att alla skolor skall \u00f6vertas av kommunen. Skolan var verksam h\u00e4r \u00e4nda till \u00e5r 1930, d\u00e5 den nya skolbyggnaden kunde tas i bruk och ungdomsf\u00f6reningen tog \u00f6ver den gamla.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1913 best\u00e4mde Lappfj\u00e4rds kommun att den skall \u00f6verta alla skolhus och undervisningen skall ske i kommunens regi. F\u00f6rsamlingen och pr\u00e4sterna motsatte sig detta och besv\u00e4rade sig men guvern\u00f6ren i Vasa gav kommunen r\u00e4tt.<\/p>\n

Detta ledde till att Korsb\u00e4ckborna f\u00f6ljande \u00e5r besl\u00f6t att inr\u00e4tta ett fast sm\u00e5skoldistrikt. P\u00e5 ett m\u00f6te den 1 mars 1914 besl\u00f6t de att de skall uppl\u00e5ta och underh\u00e5lla den befintliga byggnaden f\u00f6r den kommunala sm\u00e5skolans r\u00e4kning. F\u00f6r den blivande l\u00e4rarinnan skulle det inredas ett k\u00f6k och en kammare. Eftersom byggnaden nu byggdes om till en 3-rummare, s\u00e5 skulle det byggas tre nya eldst\u00e4der, och en farstukvist till skolsalen skulle ocks\u00e5 byggas.<\/p>\n

Den 23 augusti 1914 gjorde byborna ett avtal med bonden Erland Lind att denne p\u00e5 entreprenad skulle utf\u00f6ra renoveringen och han fick tid endast till den 1 oktober samma \u00e5r. Han skulle bland annat dikta b\u00e5de skolsalen och kammaren, b\u00e5de in- och utv\u00e4ndigt. Golven skulle tas ut och mullb\u00e4nkarna s\u00e4ttas i skick, och sedan skulle golvet s\u00e4ttas in igen. Alla f\u00f6nster och flera d\u00f6rrar skulle f\u00f6rnyas och f\u00f6r allt detta arbete skulle Erland f\u00e5 155 mark.<\/p>\n

\"\"
Skolbyggnaden stod med l\u00e5ngsidan l\u00e4ngs med v\u00e4gen och g\u00e5rdsplanen med de b\u00e5da ing\u00e5ngarna fanns p\u00e5 den \u00f6stra sidan. Den h\u00e4r byggnaden revs i b\u00f6rjan av 1950-talet d\u00e5 den nuvarande festsalen och scenen byggdes. Denna ritning \u00e4r gjord enligt originalritningen fr\u00e5n \u00e5r 1914.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var skoldistriktet, allts\u00e5 korsb\u00e4ckborna som var \u00e4gare och uppr\u00e4tth\u00e5llare till sm\u00e5skolan. F\u00f6r att finansiera sm\u00e5skolan s\u00e5 skulle byborna betala en avgift till underh\u00e5llet enligt mantal men efter en tid \u00f6vergick man till r\u00e4kna avgiften enligt antal skatt\u00f6ren. Staten och kommunen gav bidrag till l\u00e4rarinnans l\u00f6n.<\/p>\n

N\u00e5gon f\u00f6rteckning p\u00e5 l\u00e4rarinnorna i sm\u00e5skolan finns inte, men l\u00e4rare Nils Bergman hade uppgifter att Helmi R\u00f6nnqvist fr\u00e5n N\u00e4rpes skulle ha varit en. Hulda Bobacka fr\u00e5n \u00d6vermark en annan, likas\u00e5 Agnes Irene Nyg\u00e5rd fr\u00e5n N\u00e4rpes. \u00c5r 1921 \u2013 1922 var Ragnhild Viljamsdotter \u00c5n\u00e4s fr\u00e5n H\u00e4rkmeri l\u00e4rarinna och f\u00f6ljande \u00e5r Edna Emilia \u00d6ist fr\u00e5n \u00d6vermark. Det var ju denna Edna som \u00e5r 1924 gifte sig med Frans \u00c5lgars.<\/p>\n

De barn som g\u00e5tt i sm\u00e5skolan hade sedan m\u00f6jlighet att forts\u00e4tta i folkskolan i Dagsmark. Den inledde verksamheten p\u00e5 h\u00f6sten 1878 och flera elever fr\u00e5n Korsb\u00e4ck gick i den 4-\u00e5riga folkskolan. Det h\u00f6rde till att de som b\u00f6rjade i folkskolan skulle kunna b\u00e5de l\u00e4sa och skriva, och k\u00e4nna till de viktigaste sakerna inom religionen. D\u00e5 skolan i Dagsmark b\u00f6rjade s\u00e5 antog de den ambulerande l\u00e4raren Samuel Manner som folkskoll\u00e4rare. Det var ju han som f\u00f6re det i tur och ordning hade undervisat i alla byar i socknen.<\/p>\n

Om du klickar H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>, s\u00e5 kan du l\u00e4sa historiken om Dagsmark folkskola.<\/p>\n

Om du klickar H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>, s\u00e5 kommer du till Dagsmark folkskolas elevmatrikel, g\u00e5 g\u00e4rna in och kika, kanske du hittar farfars eller mormors namn d\u00e4r.<\/p>\n

Folkskolan i Korsb\u00e4ck.<\/strong><\/h4>\n

Allt sedan 1878 s\u00e5 h\u00f6rde Korsb\u00e4ck till Dagsmark skoldistrikt, vilket betydde att de elever som ville g\u00e5 i folkskolan m\u00e5ste ta sig ner till Dagsmark. Skolg\u00e5ngen var frivillig och redan det l\u00e5nga avst\u00e5ndet och de d\u00e5liga v\u00e4garna avskr\u00e4ckte. De familjer som bodde n\u00e4ra gr\u00e4nsen till K\u00e4rjenkoski hade 8 km till skolan, s\u00e5 det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt att barnen stannade hemma. Bristen p\u00e5 vinterkl\u00e4der och ordentliga skor var ocks\u00e5 en vanlig orsak till att inte g\u00e5 i skola.<\/p>\n

\u00c5r 1909 anh\u00f6ll skoldistriktet i Korsb\u00e4ck att Lappfj\u00e4rds kommun skulle inr\u00e4tta en folkskola i Korsb\u00e4ck. Anh\u00e5llan avslogs f\u00f6ljande \u00e5r, p\u00e5 grund av att antalet elever uppskattades till endast 20.<\/p>\n

\u00c5r 1921 inf\u00f6rdes den allm\u00e4nna skolplikten i Finland men det fanns en \u00f6verg\u00e5ngstid p\u00e5 10 \u00e5r att genomf\u00f6ra den. Denna \u00f6verg\u00e5ngstid var helt n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r i de flesta byar fanns det inte utrymme f\u00f6r alla barn samtidigt. Med st\u00f6d av denna nya lag anh\u00f6ll skoldistriktet i Korsb\u00e4ck \u00e4nnu en g\u00e5ng att det skall inr\u00e4ttas en folkskola i Korsb\u00e4ck. Av n\u00e5gon orsak besl\u00f6t kommunst\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd att avsl\u00e5 ans\u00f6kan men efter ett besv\u00e4r till landsh\u00f6vdingen, s\u00e5 \u00e4ndrades beslutet. Bydelarna Lillsj\u00f6 och Korsb\u00e4ck bildade ett eget skoldistrikt och undervisningen skulle till en b\u00f6rjan ske i f\u00f6rkortad l\u00e4rokurs, vilket betydde att skolan hade endast en l\u00e4rare.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 1923 besl\u00f6t kommunen att bevilja ett \u00e5rligt bidrag p\u00e5 600 mark f\u00f6r att inr\u00e4tta en skola i s\u00e5 kallad hyrd lokal. Det var byborna som skulle st\u00e5 f\u00f6r den hyrda lokalen och de lovade nu att bygga till den gamla sm\u00e5skolan, s\u00e5 att den ocks\u00e5 kunde inrymma elever i folkskolan.<\/p>\n

Redan i februari 1923 hade byborna tillsatt en byggnadskommitt\u00e9 best\u00e5ende av Erland Lind, Johannes Stenlund, Viktor Sten och Viktor Bergqvist. Dessa fick nu i uppdrag att uppf\u00f6ra tillbyggnaden, som till stora delar finansierades med l\u00e5n. Mycket m\u00f6jligt var det under byggnadstiden som barnen gick i skolan i Josef Hallonqvists lillstuga, som l\u00e5g precis p\u00e5 andra sidan r\u00e5n p\u00e5 den s\u00f6dra sidan.<\/p>\n

H\u00f6sten 1923 kunde s\u00e5 barnen i Korsb\u00e4ck b\u00f6rja g\u00e5 i en egen folkskola och invigningsfesten ordnades den 6 december 1923. I b\u00f6rjan kan det vara s\u00e5 att alla barn inte b\u00f6rjade i skolan eftersom skolplikten inf\u00f6rdes f\u00f6rst 1927 i Lappfj\u00e4rds kommun. De barn fr\u00e5n Korsb\u00e4ck som hade inlett skolg\u00e5ngen i Dagsmark flyttade genast \u00f6ver till den egna folkskolan.<\/p>\n

\"\"
L\u00e4ngst fram l\u00e4raren Walter Byman med eleverna i Korsb\u00e4ck folkskola. Bakom eleverna den gamla sm\u00e5skolbyggnaden och till h\u00f6ger syns nybyggnaden som uppf\u00f6rdes d\u00e5 folkskolan inledde verksamheten \u00e5r 1923. Den nybyggda delen fick sin br\u00e4dfodring v\u00e5ren 1925, s\u00e5 foto \u00e4r taget f\u00f6re det. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
Skolans f\u00f6rvaltning.<\/strong><\/h5>\n

Skolan leddes och f\u00f6rvaltades av en direktion, best\u00e5ende av betrodda bybor och den hade stora befogenheter. Det var direktionen som tillsatte l\u00e4rare och annan personal, de skulle se till att byggnaderna var i skick och efter att skolplikten inf\u00f6rdes s\u00e5 skulle de ocks\u00e5 se till att alla barn gick till skolan. Eftersom flera familjer var fattiga och inte ens hade varma vinterkl\u00e4der och skor, s\u00e5 skickades barnen inte till skolan, trots skolplikten. Det h\u00e4r var ett stort problem f\u00f6r direktionen och efter en tid b\u00f6rjade kommunen ge skobidrag \u00e5t de allra fattigaste.<\/p>\n

De flesta Korsb\u00e4ckbor har i n\u00e5got skede suttit med i skolans direktion. Bland de mest l\u00e5ngvariga kan n\u00e4mnas Viktor Sten i 20 \u00e5r, Erland Lind i 15 \u00e5r, Frans Nyg\u00e5rd i 20 \u00e5r, Selim Norrvik i 28 \u00e5r och Gunnar Stenlund i 23 \u00e5r. Anita Lindqvist var med som enda kvinna i 5 \u00e5rs tid.<\/p>\n

De f\u00f6rsta l\u00e4rarna.<\/strong><\/h5>\n

Det \u00e4r oklart vilken roll sm\u00e5barnsskolan fick efter att folkskolan b\u00f6rjade men \u00e5tminstone var det sm\u00e5skoldistriktet som \u00e4gde byggnaden. Fr\u00e5n och med 1921 kallas sm\u00e5skolan f\u00f6r den l\u00e4gre folkskolan och folkskolan f\u00f6r den h\u00f6gre. Folkskolans f\u00f6rsta l\u00e4rarinna var Hilma Blomqvist (f\u00f6dd 1870 i Borg\u00e5). Som 52-\u00e5ring hade hon just g\u00e5tt i seminariet i Eken\u00e4s och fick sin f\u00f6rsta tj\u00e4nst i Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

F\u00f6ljande l\u00e4rare var Walter Byman (f\u00f6dd 1881 i Helsingfors). Han kom till Korsb\u00e4ck \u00e5r 1924 och han var l\u00e4rare fram till sin d\u00f6d 1929, med flera pauser p\u00e5 grund av sjukdom. Walter var gift med Linda (f\u00f6dd L\u00f6nnfors i Lapptr\u00e4sk \u00e5r 1891) och tillsammans med Telma Savela s\u00e5 vikarierade hon sin man Walter under \u00e5ren 1927-1929. Telma Savela var f\u00f6dd \u00e5r 1902 i Gamla Karleby och var l\u00e4rare under ett par \u00e5r.<\/p>\n

Det var \u00e5r 1929 som folkskolans direktion anh\u00f6ll om att kommunen skulle g\u00f6ra skolan till en fullst\u00e4ndig folkskola med tv\u00e5 l\u00e4rare. B\u00e5de skolstyrelsen och kommunen godk\u00e4nde f\u00f6rslaget och skolan kunde d\u00e5 anst\u00e4lla ocks\u00e5 en l\u00e4rarinna f\u00f6r de l\u00e4gre klasserna. H\u00f6sten 1929 anst\u00e4lldes s\u00e5 nyblivna \u00e4nkan Linda Byman som l\u00e4rarinna i sm\u00e5skolan och Frans Steng\u00e5rd (f\u00f6dd 1905 i Sastmola) blev l\u00e4rare f\u00f6r de h\u00f6gre klasserna.<\/p>\n

Allting var inte frid och fr\u00f6jd, trots att skolan nu blev en tv\u00e5l\u00e4rarskola. Eleverna fr\u00e5n g\u00e5rdsgruppen Lillsj\u00f6 ville hellre g\u00e5 i skola i Dagsmark, eftersom skolv\u00e4gen dit var kortare och v\u00e4gen var ocks\u00e5 b\u00e4ttre sk\u00f6tt. I augusti 1929 h\u00f6lls ett m\u00f6te d\u00e4r alla parter n\u00e4rvar, till och med skolinspekt\u00f6r N\u00e4se var med. D\u00e4r konstaterades dock att det var kommunfullm\u00e4ktige som hade beslutat om Lillsj\u00f6bornas skolg\u00e5ng, s\u00e5 skoldistrikten kunde inte p\u00e5verka Lillsj\u00f6bornas skolval. Dessa fortsatte tillsvidare i Korsb\u00e4ck folkskola och skolv\u00e4gen skulle ju \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 bli kortare d\u00e5 det nya skolhuset kunde tas i bruk.<\/p>\n

Walter Bymans minnesfond.<\/strong><\/h5>\n

Det var ju \u00e5r 1924 som Walter kom till Korsb\u00e4ck som l\u00e4rare i den nya folkskolan. Han var f\u00f6dd 1881 i Helsingfors och \u00e5r 1904 utdimitterades han fr\u00e5n seminariet i Nykarleby. Walter var djupt troende och han gav ut flera b\u00f6cker med religi\u00f6st inneh\u00e5ll. P\u00e5 grund av sjukdom fick han tj\u00e4nstledigt fr\u00e5n augusti 1927 och han avled sedan den 13 maj 1929. D\u00e5 best\u00e4mdes det att i st\u00e4llet f\u00f6r blommor p\u00e5 begravningen s\u00e5 skall det samlas pengar till en minnesfond, som skulle b\u00e4ra hans namn. \u00c5tskilliga elever har tack vare denna fond f\u00e5tt stipendier under sin skolg\u00e5ng.<\/p>\n

Planer p\u00e5 ett nytt skolhus.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 grund av att elevantalet \u00f6kade s\u00e5 blev skolbyggnaden f\u00f6r tr\u00e5ng och i augusti 1926 s\u00e5 anh\u00f6ll Korsb\u00e4ck skoldistrikt att Lappfj\u00e4rds kommun skulle bygga en ny skola. N\u00e5got geh\u00f6r f\u00f6r detta nybygge fick man inte men d\u00e5 skolstyrelsen best\u00e4mde att den provisoriska och upphyrda skollokalen f\u00e5r anv\u00e4ndas endast till \u00e5r 1927, s\u00e5 gjorde en ny ans\u00f6kan till kommunen.<\/p>\n

Kommunalfullm\u00e4ktige besl\u00f6t i mars 1929 att en ny skolbyggnad skall uppf\u00f6ras i Korsb\u00e4ck och redan i juni kunde kommunen godk\u00e4nna ritningarna som hade gjorts av byggm\u00e4stare Forss\u00e9n i N\u00e4rpes. Det var f\u00f6r \u00f6vrigt samma man som gjorde ritningarna till den nya folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

I oktober 1929 kunde skolstyrelsen godk\u00e4nna ritningarna och kostnadsf\u00f6rslaget och i december h\u00f6lls en entreprenadauktion. Det kom inga s\u00e5dana bud, som kunde godk\u00e4nnas och d\u00e5 besl\u00f6ts det om en skriftlig entreprenadt\u00e4vling.<\/p>\n

Det l\u00e4gsta anbudet gavs av bonden Johannes Stenlund och det godk\u00e4ndes p\u00e5 ett m\u00f6te den 5 januari 1930. Skolstyrelsen hade ber\u00e4knat kostnaderna till lite \u00f6ver 300\u00a0000 mark men Johannes anbud l\u00f6d p\u00e5 274\u00a0900 mark. Han satt sj\u00e4lv med i den byggnadskommitt\u00e9 som kommunen hade tillsatt. F\u00f6rutom Johannes satt d\u00e4r ocks\u00e5 Viktor Nylund som ordf\u00f6rande, Johan Lillkull, Karl Knus och Viktor Rosenstedt.<\/p>\n

Nya skoltomten.<\/strong><\/h5>\n

Den nya skolbyggnaden skulle uppf\u00f6ras p\u00e5 ett helt annat st\u00e4lle. Kommunen hade redan \u00e5r 1923 p\u00e5 auktion k\u00f6pt in Rosenback hemmanet H\u00e4ggblom, som l\u00e5g vid S\u00e5gkvarnbacken. Vid storskiftet 1900-1912 hade det tilldelats bonden Josef H\u00e4ggblom (1852-1906), som kallades \u201dSkaftung Josip\u201d och hustrun Karolina (1850-1938). Hemmanet l\u00e5g mellan tr\u00e4sket och Lill\u00e5n och landsv\u00e4gen gick rakt genom hemmanet. Bonden Josef dog \u00e5r 1906 och i april 1914 s\u00e5lde \u00e4nkan Karolina hemmanet \u00e5t dottern Adelina (1887-1956) och hennes man Frans Hirsim\u00e4ki. Frans dog redan \u00e5r 1918 och \u00e4nkan Adelina H\u00e4ggblom hamnade p\u00e5 obest\u00e5nd och hon tvingades s\u00e4lja hemmanet p\u00e5 auktion.<\/p>\n

P\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r den nya skolbyggnaden skulle uppf\u00f6ras fanns det fr\u00e5n tidigare ett torp, som lydde under bonden ”G\u00e5sens Josip”, allts\u00e5 Josef Mattsson Korsb\u00e4ck. D\u00e4r hade Josefs bror, torparen Karl Mattsson Korsb\u00e4ck (1832-1903) bott med sin hustru Greta Sofia (1830-1895). Det torpet \u00f6vertogs av sonen Axel som \u00e5r 1907 flyttade till Lappfj\u00e4rd med sin familj. Torpet var d\u00e4refter obebott, f\u00f6rutom under n\u00e5got \u00e5r d\u00e5 Erland Hammarberg bodde d\u00e4r medan han byggde en ny g\u00e5rd i Stolidbackan.<\/p>\n

I maj 1923 k\u00f6pte Lappfj\u00e4rds kommun hemmanet H\u00e4ggblom av Adelina och hennes tv\u00e5 omyndiga barn.\u00a0 \u00c5t sin mor Karolina tog Adelina undan ett tomtomr\u00e5de p\u00e5 ett halvt hektar nere vid tr\u00e4sket, d\u00e4r Karolina kunde bo under sin livstid i en liten stuga. \u00c5r 1924 s\u00e5lde kommunen ett st\u00f6rre omr\u00e5de ned mot \u00e5n \u00e5t Maria och Erland Granberg. I b\u00f6rjan av 30-talet s\u00e5ldes ett omr\u00e5de p\u00e5 0,8 ha av hemmanet p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen \u00e5t Erland och Ida Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

Skolbygget 1930.<\/strong><\/h5>\n

Bygget p\u00e5b\u00f6rjades genast och det gick raskt undan. Grunden var bra och byggnaden kunde delvis placeras p\u00e5 berg. Tomten sluttar mot norr, s\u00e5 att stenfoten i den \u00e4ndan \u00e4r tre stenar h\u00f6g medan den i andra \u00e4ndan \u00e4r en sten h\u00f6g.<\/p>\n

\"\"
En stor m\u00e4ngd korsb\u00e4ckbor arbetade p\u00e5 skolbygget \u00e5r 1930. L\u00e4ngst till v\u00e4nster st\u00e5r entrepren\u00f6ren Johannes Stenlund och sittande p\u00e5 stocken sitter hans bror Viktor Sten. Bakom Viktor st\u00e5r Viktor och Josef Berglund fr\u00e5n Lillsj\u00f6 och d\u00e4r st\u00e5r ocks\u00e5 Elis Stenlund, Frans Lillsj\u00f6, Erland Hammarberg, Erland R\u00f6nngren och l\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r Viktor Berglind.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det byggdes ordentliga byggnadsst\u00e4llningar och till och med en vinsch att lyfta upp materialet med. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns den provisoriska trappan, som gick allt upp till takniv\u00e5n. Fr\u00e5n b\u00f6rjan lades taket med p\u00e4rtor men \u00e5r 1951 byttes de ut mot asbestplattor, som i n\u00e5got skede byttes ut mot falsad takpl\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stora m\u00e4ngder med tegel beh\u00f6vdes f\u00f6r skolbygget och korsb\u00e4ckkvinnor arbetade sommaren 1930 med att sl\u00e5 tegel. Fr\u00e5n v\u00e4nster Selma Lindqvist, Elin Sj\u00f6holm, Ingeborg Lindqvist, Selma Lillsj\u00f6, Manda L\u00e5ngstrand, Hulda R\u00f6nngren och Selma Liljedahl.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tegelslageriet l\u00e5g nedanf\u00f6r skolbygget mot Lill\u00e5n. Till v\u00e4nster syns Lillsj\u00f6 och L\u00e5ng\u00e4ngen och bakom tr\u00e4den till h\u00f6ger finns Stogropen, d\u00e4r det i tiderna har funnits en s\u00e5gkvarn som \u00e4gdes av Dagsmarkbor. I f\u00f6rgrunden syns \u201dh\u00e4sttr\u00e5don\u201d eller h\u00e4stvandringen och framf\u00f6r byggnaden syns sj\u00e4lva tegelslageriet.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan till h\u00f6sten 1930 var skolbyggnaden f\u00e4rdig och den kunde genast tas i bruk. Vid granskningen konstaterades det att arbetet var v\u00e4l utf\u00f6rt och kommunen kunde ta emot den i ypperligt skick.<\/p>\n

Invigningen av nya skolan.<\/strong><\/h5>\n

Under h\u00f6gtidliga former kunde den nya skolbyggnaden invigas och tas i bruk s\u00f6ndagen den 12 oktober 1930. Om du vill l\u00e4sa mera om invigningen, s\u00e5 klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>, s\u00e5 kan du l\u00e4sa vad Syd-\u00d6sterbotten skrev efter festen.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med h\u00f6sten 1930 hade eleverna i Korsb\u00e4ck allt det de beh\u00f6vde. En helt ny skolbyggnad och tv\u00e5 l\u00e4rare som undervisade i tv\u00e5 olika grupper. Undervisningen fortgick oavbrutet, med undantag av ett uppeh\u00e5ll under vinterkriget fr\u00e5n 7 december 1939 till 14 maj 1940. I b\u00f6rjan av forts\u00e4ttningskriget 1941 var skolan st\u00e4ngd i n\u00e5gra dagar, likas\u00e5 under n\u00e5gra dagar i september 1944 d\u00e5 evakuerade karelare inkvarterades i byggnaden. Den 18 september 1947 hade skolan lov, p\u00e5 grund av att fredsf\u00f6rdraget med Sovjetunionen tr\u00e4dde i kraft. Inf\u00f6randet av den kommunala skolbespisningen \u00e5r 1945 var en viktig sak f\u00f6r m\u00e5nga, eftersom flera elever levde under knappa f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Under de kommande \u00e5ren var det stor oms\u00e4ttning p\u00e5 l\u00e4rarna, \u00e4nda fram till b\u00f6rjan av 1950-talet d\u00e5 l\u00e4rarparet Celia och Nils Bergman tog \u00f6ver. Nils var f\u00f6dd i Oravais \u00e5r 1922 och Celia var f\u00f6dd Lind\u00e9n i N\u00e4rpes \u00e5r 1923.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 h\u00f6sten \u00e5r 1930 kunde denna skolbyggnad tas i bruk och trots sina 90 \u00e5r \u00e4r den fortfarande rak och st\u00e5tlig.<\/figcaption><\/figure>\n
Vad h\u00e4nde med den gamla skolbyggnaden?<\/strong><\/h5>\n

D\u00e5 den nya skolbyggnaden blev f\u00e4rdig h\u00f6sten 1930, s\u00e5 blev den gamla skolbyggnad oanv\u00e4nd. Det var distriktet, allts\u00e5 Korsb\u00e4ckborna som \u00e4gde den. Den nya folkskoll\u00e4raren Frans Steng\u00e5rd f\u00f6reslog p\u00e5 ett m\u00f6te i februari 1931 att man kunde bilda en ungdomsf\u00f6rening i Korsb\u00e4ck och att denna d\u00e5 kunde \u00f6verta den ur bruk tagna byggnaden. Alla deltagare enades om att en ungdomsf\u00f6rening skall bildas och stadgar uppgjordes och s\u00e5 valdes den f\u00f6rsta styrelsen, d\u00e4r l\u00e4rare Steng\u00e5rd valdes till ordf\u00f6rande.<\/p>\n

I mars 1931 besl\u00f6t den nygrundade ungdomsf\u00f6reningen att de skall k\u00f6pa byggnaden av skoldistriktet f\u00f6r 5\u00a0000 mark. Eftersom f\u00f6reningen saknade medel, s\u00e5 k\u00f6ptes byggnad med skuldsedlar. Genast p\u00e5 detta m\u00f6te s\u00e5 ber\u00e4ttade skolbyggaren och bonden Johannes Stenlund om husets historia f\u00f6r deltagarna. Samtidigt tog han sin skuldsedel p\u00e5 300 mark och \u00f6verr\u00e4ckte den till f\u00f6reningen som en g\u00e5va. N\u00e5gra \u00e5r senare gjorden bonden Josef Bergstr\u00f6m likadant, hans skuldsedel var ocks\u00e5 p\u00e5 300 mark. Viktor Nylund sk\u00e4nkte 225 i pengar \u00e5t f\u00f6reningen och tack vare dessa donationer och en livlig verksamhet kunde ungdomsf\u00f6reningen bygga ut och f\u00f6rstora sin lokal och f\u00f6reningen \u00e4r fortfarande verksam.<\/p>\n

Skolan upph\u00f6r.<\/strong><\/h5>\n

Elevantalet minskade under \u00e5ren p\u00e5 grund av l\u00e5gt f\u00f6delsetal och en stor utflyttning till Sverige. I b\u00f6rjan av 1960-talet stod det klart att skolan kommer att bli indragen i en n\u00e4ra framtid och direktionen och l\u00e4rarna f\u00f6rs\u00f6kte hela tiden f\u00e5 fler elever till skolan. Man f\u00f6rs\u00f6kte till och med locka elever fr\u00e5n Lillsj\u00f6 att byta skola, fr\u00e5n Dagsmark till Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

\u00c5r 1966 meddelade skolinspektorn att statsbidraget troligtvis kommer att dras in, eftersom elevantalet var under 20 och n\u00e5gon uppg\u00e5ng inte fanns i sikte. F\u00f6ljande \u00e5r meddelade myndigheterna att den ena l\u00e4rartj\u00e4nsten kanske dras in om inte elevantalet stiger. Skoln\u00e4mnden i Lappfj\u00e4rd hade dock best\u00e4mt att folkskolan skulle f\u00e5 ett par n\u00e5de\u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1968 uppvaktade Einar Lindh och Elgot Norrvik skolstyrelsen med \u00f6nskem\u00e5let att folkskolan f\u00e5 forts\u00e4tta sin verksamhet. D\u00e4r konstaterade de dock att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna fattades, vilket ledde till att direktionen besl\u00f6t att skol\u00e5ret 1968-1969 f\u00e5r bli det sista.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5ren 1969 upph\u00f6rde verksamheten i folkskolan i Korsb\u00e4ck och eleverna flyttade \u00f6ver till den nyrenoverade folkskolan i Dagsmark. Eftersom Dagsmarkl\u00e4rarna Einar och innea Lind samtidigt gick i pension, s\u00e5 blev det paret Bergman som fortsatte som l\u00e4rare i Dagsmark.<\/p>\n

Eleverna i skolan.<\/strong><\/h6>\n

Skolans elevmatrikel upptar 315 namn och som nummer ett inskrevs Selim Bergkvist, som var f\u00f6dd \u00e5r 1908. Han hade h\u00f6sten 1919 b\u00f6rjat skolan i Dagsmark, d\u00e4r han hann g\u00e5 i tre \u00e5r f\u00f6re han flyttades och gick det sista \u00e5ret i Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

Den sista eleven som skrev in var Bengt Norrvik, som b\u00f6rjade i skolan p\u00e5 h\u00f6sten 1968 och han fick d\u00e5 nummer 315. F\u00f6ljande \u00e5r flyttade han \u00f6ver till skolan i Dagsmark.<\/p>\n

Byggnaden f\u00e5r nytt liv.<\/strong><\/h5>\n

Skolan i Korsb\u00e4ck t\u00f6mdes efter st\u00e4ngningen och 22 april 1970 s\u00e5lde kommunen skolbyggnaden f\u00f6r 18 000 mark \u00e5t f\u00f6retaget La-Lo Ab. Beslutet om f\u00f6rs\u00e4ljningen togs enh\u00e4lligt av kommunalfullm\u00e4ktige den 25 mars och det enda som diskuterades var om v\u00e4ggklockan skulle ing\u00e5 i k\u00f6pet eller inte. F\u00f6retaget grundades av Olle Ohlman fr\u00e5n Sverige, som ocks\u00e5 var dess VD och i bolaget fanns det flera del\u00e4gare fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Styrelseordf\u00f6rande var bonden Einar Lindh och i styrelsen satt bland annat Antti M\u00e4ki-Heikkil\u00e4 och Stig Rosenback. F\u00f6retaget inledde tillverkningen av tv\u00e4ttsvampar av en ovanlig modell, som skulle s\u00e4ljas b\u00e5de i Finland och p\u00e5 export ut i Europa. Planerna var storstilade och \u00e5tminstone Olle Ohlman s\u00e5g stora m\u00f6jligheter att utveckla f\u00f6retaget.<\/p>\n

I skolbyggnaden gjordes inv\u00e4ndiga \u00e4ndringar, d\u00e4r till och med mellanv\u00e4ggar togs bort f\u00f6r att f\u00e5 rum f\u00f6r de stora maskinerna. Flera personer anst\u00e4lldes, bland annat Holger Hammarberg sk\u00f6tte om maskinerna och Gun-Britt Hammarberg och Rakel H\u00e4llfors var med i tillverkningen.<\/p>\n

\"\"
Tv\u00e4ttsvamparna som Ab La-Lo tillverkade gick under namnet ”N\u00e4tbollen” och de gjordes i olika f\u00e4rger och med olika h\u00e5rdhet. Sommartid var det h\u00e4r en ”Flugsvamp” eftersom den var mycket effektiv att tv\u00e4tta bort flugor och andra insekter med fr\u00e5n bilens vindruta och str\u00e5lkastare. Sj\u00e4lva svampen var gjord av superlon med ett n\u00e4t av plast. Produkten var bra eftersom svamparna fortfarande \u00e4r fullt anv\u00e4ndbara trots att det har g\u00e5tt 50 \u00e5r sedan de tillverkades.<\/figcaption><\/figure>\n

Verksamheten blev inte l\u00e5ngvarig, f\u00f6r den lades ned i december 1970. Orsaken till nedl\u00e4ggningen sades vara brist p\u00e5 r\u00e5vara men den riktiga orsaken var nog den d\u00e5liga f\u00f6rs\u00e4ljningen. Maskinerna monterades ner och Olle Ohlman, som under \u00e5ret hade bott i \u00f6vre v\u00e5ningen flyttade tillbaka till Sverige.<\/p>\n

P\u00e5 en bolagsst\u00e4mma den 16 maj 1973 p\u00e5 motell Motorest best\u00e4mdes det att bolaget skall s\u00e4lja fastigheten och d\u00e5varande styrelseordf\u00f6randen \u00c5ke \u00c5lgars fick i uppdrag att slutf\u00f6ra f\u00f6rs\u00e4ljningen. La-Lo Ab s\u00e5lde den 12 februari 1974 fabriksbyggnaden f\u00f6r 40 000 mark \u00e5t Heddy och B\u00f6rje Nordstr\u00f6m, som hade planer p\u00e5 att renovera den till bostad. Snart \u00e4ndrade de planerna d\u00e5 Heddy och B\u00f6rje k\u00f6pte P\u00e4r-Gustav Lindhs bostadshus i Lappfj\u00e4rd och flyttade dit. Som delbetalning f\u00f6r det k\u00f6pet gav de skolbyggnaden i Korsb\u00e4ck \u00e5t Heddys bror P\u00e4r-Gustav.<\/p>\n

P\u00e4r-Gustav Lindh hade inga direkta planer f\u00f6r byggnaden, s\u00e5 han s\u00e5lde den vidare till Paul Nyg\u00e5rd i januari 1987. Paul Nyg\u00e5rd hade heller inga planer vad han skulle anv\u00e4nda huset till. Paul som arbetade p\u00e5 P\u00e4rus-Fors och sedan p\u00e5\u00a0 Sydbottens Kraft brukade skoja med att det hade blivit s\u00e5 popul\u00e4rt att omskola sig p\u00e5 \u00e4ldre dar, s\u00e5 han tyckte att det d\u00e5 passade bra att ha en egen skola.<\/p>\n

\u00c5r 2012 s\u00e5lde Paul Nyg\u00e5rd skolbyggnaden \u00e5t ett par fr\u00e5n Solf, som p\u00e5b\u00f6rjade en renovering men den hann knappt starta f\u00f6re den avslutades. \u00c4nnu i dag st\u00e5r skolbyggnaden tom och \u00f6de. I 46 \u00e5r hann allts\u00e5 folkskolan verka i Korsb\u00e4ck, varav 39 i den nya byggnaden.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Folkskolan i Korsb\u00e4ck. Foto Nils Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ellen Berglund (f. 1918) fr\u00e5n Lillsj\u00f6 gjorde denna ritning av skolan i b\u00f6rjan av 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sm\u00e5skolans elever ca 1933 framf\u00f6r den nya skolbyggnaden. Fr\u00e5n b\u00f6rjan fanns det sm\u00e5 takf\u00f6nster ovanf\u00f6r ing\u00e5ngen och sj\u00e4lva taket var gjort av fyrkantiga mineritplattor. B\u00e5de f\u00f6nstren och plattorna togs bort d\u00e5 byggnaden fick sitt nuvarande tak av falsad pl\u00e5t. Bakom eleverna till v\u00e4nster st\u00e5r Adelina M\u00e4nnist\u00f6, senare Sj\u00f6vik, som sk\u00f6tte om st\u00e4dning och eldning p\u00e5 skolan. Till h\u00f6ger st\u00e5r Linda Byman. Fotot ur Lindas samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Linda Byman, senare Lindell (f. 1891 i Lapptr\u00e4sk) var sm\u00e5skoll\u00e4rare i Korsb\u00e4ck under \u00e5ren 1929-1951. Fotot ur hennes egna samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten 18.5.1929:
I Korsb\u00e4ck h\u00f6lls i g\u00e5r vid folkskolan en sorgeh\u00f6gtid, d\u00e5 l\u00e4rare Bymans stoft, som skall jordas i Helsingfors, bortf\u00f6rdes d\u00e4rifr\u00e5n.
H\u00f6gtidsstunden b\u00f6rjade kl. 10 f.m. med s\u00e5ng och ett andligt tal av t. f. kyrkoherde Axel A. Palmgren. Bankdir. J. J. Wadstr\u00f6m h\u00f6ll \u00e4ven tal och framh\u00f6ll den avlidnes nit i arbetet och stora f\u00f6rtj\u00e4nster som l\u00e4rare och m\u00e4nniska samt meddelade att v\u00e4nner och kamrater till honom beslutit att i st\u00e4llet f\u00f6r snart vissnade blommor bilda en fond vid skolan, b\u00e4rande Valter Bymans namn. Fonden, som f\u00f6rvaltas av direktionen, uppg\u00e5r f. n. till 1,110 mk. I samr\u00e5d med skolans l\u00e4rarpersonal utdelar direktionen av r\u00e4ntemedel stipendier \u00e5t skolans elever. Fr\u00e5n skolan och bysbor frambar bonden Johannes Stenlund ett sista tack till den avlidne.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Linda Byman blev l\u00e4rarvikarie \u00e5r 1927 i st\u00e4llet f\u00f6r sin sjuka man Walter och d\u00e5 hon slutade \u00e5r 1951, s\u00e5 ordnades det en avskedsfest d\u00e5 hon flyttade tillbaka till Lapptr\u00e4sk. Som synes var s\u00e5 gott som alla Korsb\u00e4ckbor med p\u00e5 festen. Bredvid Linda, som gift om sig och hette Lindell sitter kyrkoherde Lindholm och det nya l\u00e4rarparet Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den allra f\u00f6rsta sm\u00e5skolbyggnaden revs i b\u00f6rjan av 1950-talet d\u00e5 ungdomsf\u00f6reningen byggde ut sin lokal med den nuvarande festsalen och scenen till h\u00f6ger p\u00e5 bild. Fotot fr\u00e5n 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 folkskolan lades ned \u00e5r 1969 s\u00e5 s\u00e5lde kommunen skolbyggnaden \u00e5t La-Lo Ab som b\u00f6rjade tillverka tv\u00e4ttsvampar d\u00e4r. I december 1970 lades verksamheten ned. Fotot \u00e4r taget av folkh\u00f6gskolans rektor Trygve Lindqvist \u00e5r 1970.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nils Bergman blev folkskoll\u00e4rare i Korsb\u00e4ck \u00e5r 1950 och n\u00e4r skolans lades ned \u00e5r 1969, s\u00e5 blev han l\u00e4rare i den gemensamma folkskolan i Dagsmark. Fotot taget folkh\u00f6gskolans rektor Trygve Lindqvist ungef\u00e4r 1970.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Arkitektoniskt \u00e4r folkskolbygganden i Korsb\u00e4ck mycket lyckad och man kan se vissa likheter med folkh\u00f6gskolbyggnaden i Lappfj\u00e4rd, som har samma arkitekt. Man kan ocks\u00e5 se att byggnaden fortfarande \u00e4r i gott skick och fullt m\u00f6jlig att renovera.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sedan Korsb\u00e4ck ungdomsf\u00f6rening bildades \u00e5r 1931 och tog \u00f6ver den gamla folkskolbyggnaden, s\u00e5 har mycket rivits och mycket har byggts till. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der \u00e5t 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tv\u00e4ttsvampen ”N\u00e4tbollen” som Ab La-Lo tillverkade i den nedlagda skolbyggnaden s\u00e5ldes ocks\u00e5 p\u00e5 export via f\u00f6retaget \u00c5bo Tv\u00e5l. N\u00e5gon stor succ\u00e9 torde det inte ha blivit.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4rarinnan Celia Bergman med elever fr.v. Vivan \u00d6ist, Anette Liljedahl och Allan Kaskela. Foto Nils Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Om somrarna var det lugnt och fridfullt p\u00e5 skolg\u00e5rden. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Inget julfest utan en riktig teater. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4rarinnan Celia Bergman med en grupp sm\u00e5skolbarn. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolan i vinterskrud. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elever fr\u00e5n bland annat Korsb\u00e4ck och Dagsmark p\u00e5 riksdagshusets trappa. Till v\u00e4nster l\u00e4raren Einar Lind fr\u00e5n Dagsmark. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nysn\u00f6n lockar alltid barnen till lekar p\u00e5 skolg\u00e5rden. Fotot ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4raren Bergman granskar elevernas uppgifter. Fotot ur hans egen samling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4raren Nils Bergman p\u00e5 skolg\u00e5rden med en gruppelever. Fotot ur hans egen samling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En grupp elever utanf\u00f6r skolbyggnaden. Fotot fr\u00e5n 1964 ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Rundradion b\u00f6rjade med sina uts\u00e4ndningar \u00e5r 1925 och redan 1928 hade l\u00e4rarparet Byman skaffat en egen radioapparat. Linda sitter i kammaren och lyssnar p\u00e5 uts\u00e4ndningen. I slutet av 30-talet skaffade Linda en ny radioapparat och d\u00e5 l\u00e4r hon ha gett den gamla \u00e5t kollegan Edna \u00c5lgars, som var gift med Frans. Fotot ur Linda Lindells samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4rarnas favoritsyssla under de lediga sommarm\u00e5naderna var tr\u00e4dg\u00e5rdsodling. Linda Lindell var inget undantag och hennes tr\u00e4dg\u00e5rd bredvid skolan var stor och v\u00e4lsk\u00f6tt. I bakgrunden till v\u00e4nster Bergkvists g\u00e5rd och Lillsj\u00f6sl\u00e4tten breder ut sig till h\u00f6ger. Fotot ur Linda Lindells samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e5rst\u00e4dning i ”Lindas tr\u00e4dg\u00e5rd”,\u00a0 Linda Lindell och Lilja Vidberg i bakgrunden.
Fr\u00e5n v\u00e4nster Rita Lindh, Boris Lindblad, Esko Torvinen (senare Bergstr\u00f6m), Svea Norrvik och Lea Bergkvist. Framf\u00f6r sitter Marita Vidberg och Majbritt Korsb\u00e4ck. Fotot ur Linda Lindells samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Utf\u00e4rdsbussar p\u00e5 1960-talet d\u00e4r chauff\u00f6rerna anv\u00e4nder b\u00e5de uniform och chauff\u00f6rsm\u00f6ssa. Fotot fr\u00e5n 1964 ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot \u00e4r lite otydligt men visar \u00e4nd\u00e5 hur b\u00e5ten ut till G\u00e5sh\u00e4llan \u00e4r fylld med elever och l\u00e4rare fr\u00e5n Korsb\u00e4ck skola. Fotot fr\u00e5n 1964 ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sm\u00e5skoleleverna 1933-1934. Bakre raden fr.v.: Otto Dahlroos, Edvin Norrvik, Runar Sj\u00f6holm, Veikko Berglind (Kankaanp\u00e4\u00e4) Rudi Granberg. Mellersta raden Ines Stenlund (Bergkvist), Levi Lind, Elis \u00d6ist, Ilmari Berglind (Kankaaanp\u00e4\u00e4), Olof Lillsj\u00f6. F\u00f6rsta raden Margit Bondfolk, Gunnel \u00c5lgars, Gunhild Eskelin, Sanni Koivum\u00e4ki, Gunni \u00c5lgars (Lundell) och Elin Lindblad (Eskola). Till h\u00f6ger l\u00e4rarinnan Linda Byman. Fotot ur Lindas samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsb\u00e4ck folkskola 1961:
Rad 1 fr\u00e5n v\u00e4nster: Else Dahlroos, Doris Lind, Lena H\u00e4llfors, Margot Liljeblad, Marlene Jansson, Sven Stenlund, Ingolf L\u00e5ngstrand, Tage Hammarberg och Tom Bergman.
Ras 2: Jan Bergman, P\u00e4r-Gustav Lindh, Harry Bergstr\u00f6m. Bengt Lind, G\u00f6ran \u00d6ist, Sixten Dahlroos, Asseri Eskola, Olof Dahlroos, Anne-Maj Sten,Ingvald Berg, G\u00f6ran Berglind, Carita \u00d6ist, Ulf Lindh, Gunlis Lindsj\u00f6, Jan Norrvik och Bore Blomstedt.
Rad 3: l\u00e4raren Nils Bergman, Folke Sten, Jan-Erik Jansson, Erik Nyg\u00e5rd, Tor Bergman, Margareta Sten, Vivan Stenlund, Meri Liljeblad, Birgitta Liljeblad, h\u00e4lsov\u00e5rdaren Anna Kalls\u00e9n och l\u00e4rarinnan Celia Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsb\u00e4ck folkskola 1959:
Rad 1 fr\u00e5n v\u00e4nster; Else Dahlroos, Vivan Stenlund, Margot Liljeblad, Bore Blomstedt, G\u00f6ran Berglind, Ulf Lindh, Folke Sten och Tor Bergman.
Rad 2: Margareta Sten, Ingvald Berg, Jan Bergman och Krister Korsb\u00e4ck.
Rad 3: Margita \u00d6ist, Inger Dahlroos, Birgitta Liljeblad, Meri Liljeblad, Majel Korsb\u00e4ck, Benita Korsb\u00e4ck, Berit Liljeblad och Gunlis Lindsj\u00f6.
Rad 4: l\u00e4rarinnan Celia Bergman, Anne-Maj Sten, Irma Bergstr\u00f6m, Hedvig Lindh, Carita \u00d6ist och l\u00e4raren Folke Norrback.
Rad 5: Erik Nyg\u00e5rd, Jan-Erik Jansson, Bengt Lind, P\u00e4r-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Arnolda Kankaanp\u00e4\u00e4, Sixten Dahlroos och Bror Korsb\u00e4ck.
Rad 6: Ernst Bergkvist, Egner Berg, Grels Vidberg, Bjarne \u00d6ist, Sven \u00c5berg och Boris Norrvik.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsb\u00e4ck skola 1958:
Rad 1 fr\u00e5n v\u00e4nster: Vivan Stenlund, Majel Korsb\u00e4ck, Margareta Sten, Birgitta Liljeblad, Berit Liljeblad, Margita \u00d6ist, Anne-Maj Sten, Carita \u00d6ist och Gunlis Lindsj\u00f6.
Rad 2: Jan Bergman, Jan-Erik Jansson, Folke Sten, Sixten Dahlroos, Erik Nyg\u00e5rd, Tor Bergman, Bengt Lind, Bror Korsb\u00e4ck, Grels Vidberg, Harry Bergstr\u00f6m, Krister Korsb\u00e4ck och Arnold Kankaanp\u00e4\u00e4.
Rad 3: l\u00e4rarinnan Celia Bergman, Solveig Dahlroos, Inger Lind, Ingrid Korsb\u00e4ck, Bo-G\u00f6ran Lindh. Elof Norrvik, Elmer Nyholm, Rudi Liljedahl, Ernst Bergkvist och l\u00e4raren Nils Bergman.
Rad 4: Irma Bergstr\u00f6m, Inger Dahlroos, Benita Korsb\u00e4ck, Hedvig Lindh. P\u00e4r-Gustav Lindh. Asseri Eskola, Boris Norrvik, Bjarne \u00d6ist, Egner Berg och Sven \u00c5berg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsb\u00e4ck skola 1960.
Rad 1 fr\u00e5n v\u00e4nster: Ulf Lindh, Ingvald Berg, Else Dahlroos, Margita \u00d6ist, Anne-Maj Sten, Gunlis Lindsj\u00f6, Margareta Sten och Vivan Stenlund.
Rad 2; Bore Blomstedt, Folke Sten, G\u00f6ran Berglind och Jan Bergman.
Rad 3: Bengt Lind, P\u00e4r-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Sven \u00c5berg, Boris Norvik, Egner Berg, Bror Korsb\u00e4ck, Grels Vidberg, l\u00e4rarinnan Celia Bergman och l\u00e4ngst ut Arnold Kankaanp\u00e4\u00e4.
Rad 4: l\u00e4raren Nils Bergman, Krister Korsb\u00e4ck, Jan-Erik Jansson, Erik Nyg\u00e5rd, Sixten Dahlroos, Harry Bergstr\u00f6m och Tor Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsb\u00e4ck skola 1955.
Rad 1 fr\u00e5n v\u00e4nster: P\u00e4r-Gustav Lindh, Grels Vidberg, Bjarne \u00d6ist, Boris Norrvik, Bror Korsb\u00e4ck, Egner Berg, Arnold Kankaanp\u00e4\u00e4 och Sixten Dahlroos.
Rad 2: Meri Liljeblad, Inger Dahlroos, Berit Liljeblad, Benita Korsb\u00e4ck, Irma Bergstr\u00f6m, Hedvig Lindh, Solveig Dahlroos, Gunlis Lindsj\u00f6, Anne-Maj Sten och Carita \u00d6ist.
Rad 3: Ingrid Korsb\u00e4ck, Regina Bergstr\u00f6m, Gun-Britt Hammarberg, Maj-Britt Korsb\u00e4ck, Lise-Lott Bergkvist, Marianne Korsb\u00e4ck, Lea Bergkvist, Vineta Lind, Elof Lind, Meri Vidberg, Esko Bergstr\u00f6m, Inger Lind och Tor Lind.
Rad 4: l\u00e4raren Nils Bergman, Sven \u00c5berg, Rudi Liljedahl, Bo-G\u00f6ran Lindh, Ernst Bergkvist, Elmer Nyholm, Elof Norrvik, Paul Nyg\u00e5rd och l\u00e4rarinnan Celia Bergman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Rad 1, fr\u00e5n v\u00e4nster: Bjarne \u00d6ist, Gunlis Lindsj\u00f6, Carita \u00d6ist, Bror Korsb\u00e4ck och Sixten Dahlroos.
Rad 2: Egner Berg, Boris Norrvik, Meri Liljeblad, Anne-Maj Sten, Birgitta Liljeblad och Harry Bergstr\u00f6m.
Rad 3: Arnold Kankaanp\u00e4\u00e4, Berit Liljeblad. P\u00e4r-Gustav Lindh, Asseri Eskola, Margita \u00d6ist och Bengt Lind.
Rad 4: St\u00e5ende l\u00e4rarinnan Celia Bergman och Grels Vidberg. Till h\u00f6ger sitter Margareta Sten och Erik Nyg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lindas sista elever i sm\u00e5skolan 1951, fr\u00e5n v\u00e4nster Paul Nyg\u00e5rd, Tor Lind, Elof Lind, Elmer Nyholm, Boris M\u00e4kel\u00e4, Esko Torvinen (Bergstr\u00f6m). Till h\u00f6ger om Linda st\u00e5r Marita Vidberg, Meri Vidberg, Lea Bergkvist, Rita Lindh och Svea Norrvik. Fotot ur Lindas egen samling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Walter och Linda Byman med eleverna \u00e5r 1925. De flesta \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nda men den tredje gossen fr\u00e5n v\u00e4nster, under Walter \u00e4r Lennart Lind, flickan bredvid i mittraden \u00e4r Hildur Lindkvist, f\u00f6ljande flicka \u00e4r obekant, n\u00e4sta Elna Liljedahl och Ingeborg Lindkvist. Den tredje gossen fr\u00e5n h\u00f6ger i nedersta raden \u00e4r Einar Lindh.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Linda Lindell med sm\u00e5skolans elever \u00e5r 1950. I bakre raden ser det ut att vara Gunvor Vikfors l\u00e4ngst till v\u00e4nster, sedan Svea Norrvik, Margit \u00c5lgars, Marita Vidberg, Yngve Hammarberg och Rune Liljedahl.
I f\u00f6rsta pulpeten sitter Lea Bergkvist, Majbritt Korsb\u00e4ck och Rita Lindh.
I andra pulpeten sitter Hans Stenlund, Tor Lind och Allan Kankaanp\u00e4\u00e4.
I tredje pulpeten sitter Erling Nyholm, Boris M\u00e4kel\u00e4 och Elof Lind.
I fj\u00e4rde pulpeten sitter Per Korsb\u00e4ck, Odis Blomstedt och Boris Lindblad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto 1963, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto fr\u00e5n 1962, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sm\u00e5skolan 1961, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto fr\u00e5n 1957, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto fr\u00e5n 1954, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto fr\u00e5n 1953, ur Nils Bergmans samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolfoto fr\u00e5n 1951.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eleverna p\u00e5 1950-talet.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2020, med hj\u00e4lp av Lappfj\u00e4rds Historia del I och II, och l\u00e4rare Nils Bergmans historiker. Flera Korsb\u00e4ckbor har hj\u00e4lpt till med viktiga uppgifter och fotografier, bland annat Paul Nyg\u00e5rd,\u00a0 Hans Stenlund och Bo-G\u00f6ran Lindh Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skolorna i Korsb\u00e4ck<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18246","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18246"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18246\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25040,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18246\/revisions\/25040"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}