{"id":1798,"date":"2016-11-10T20:22:47","date_gmt":"2016-11-10T19:22:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1798"},"modified":"2026-04-23T22:34:50","modified_gmt":"2026-04-23T19:34:50","slug":"mitts-eller-nyroos-gard-pa-abackvagen-99","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1798","title":{"rendered":"Mitts eller Nyroos g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 99"},"content":{"rendered":"
\"G\u00e5rden
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 99 byggdes av bonden Viktor Rosenback<\/strong> (1875-1943), som senare tog namnet Nyroos och hans hustru Matilda <\/strong>Maria (f. Klemets 1869-1938) n\u00e5gon g\u00e5ng efter storskiftet i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. G\u00e5rden \u00e4r fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster \u00e5r 1934 och h\u00e4r st\u00e5r Artur och Julanda med barnen Alf och Ruth. L\u00e4ngst till h\u00f6ger en piga. P\u00e5 bilden syns det tydligt att g\u00e5rden nyligen byggts till i den s\u00f6dra \u00e4ndan med ett par rum och att den tredje skorstenen inte \u00e4nnu blivit murad.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Ruth Mitts. Uppdaterats i november 2016.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n

Viktor, som kallades ”Krook Viktor” och Matilda ”Krook Tilda” Rosenback f\u00f6rv\u00e4rvade detta Rosenbackhemman i augusti 1909 och de fick lagfart 1914. Vid storskiftet fick hemmanet namnet Nyroos. S\u00e4ljare var Viktors far, bonden ”Krook Josip” Josef Johan Henriksson Rosenback (1846-1915) och modern Anna Sofia Gustafsdotter (1851-1910). K\u00f6peskillingen f\u00f6r hemmanet p\u00e5 5\/192 dels mtl utgjorde 825 mark, plus sytning \u00e5t s\u00e4ljarna. En del av bostadsbyggnaden flyttades troligtvis hit fr\u00e5n \u00c5backv\u00e4gen 32<\/a> och byggdes sedan i med n\u00e5gra rum i den s\u00f6dra \u00e4ndan.<\/p>\n

Viktor Nyroos<\/strong> var son till \u201dKrook Josip\u201d Josef Henrik Rosenback (f. Storkull 1846-1915) och Anna Sofia (f. Rosenback 1851-1910) och de bodde p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 32<\/a>.<\/p>\n

Viktor var bror bland annat till:<\/p>\n

-Josef Rosenback (1870-1905) som gifte sig med Adelina Lillkull<\/a>, tog namnet Lillkull och flyttade till A-sidon. Josef dog ung efter att blivit skadad av en sparkande h\u00e4st.<\/h6>\n
-Erland Rosenback (1888-1946) , bytte senare namn till Fagerros och som sedan tog sl\u00e4ktnamnet Krook.<\/h6>\n
-Erik Anders Rosenback (1880-1957) som gifte sig med Selma Vilhelmina Rosenlund (1876-1940) fr\u00e5n Lillsund. De bodde hela livet i Amerika, fick fyra barn och har m\u00e5nga \u00e4ttlingar d\u00e4r.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Matilda Nyroos\u00a0<\/strong>eller Tilda som hon kallades, var dotter till Josef Henrik<\/span> Klemets (1845-d\u00f6d i skogsolycka i Duluth, Minnesota 1893) och Maja Lena B\u00e5sk (1842-1927) och de bodde p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r f\u00f6reningshuset Majbo st\u00e5r i dag. Namnet Majbo kommer ju av denna Maja Lena, vars g\u00e5rd och tomt i tiderna s\u00e5ldes \u00e5t den nybildade ungdomsf\u00f6reningen.<\/p>\n

\"\"
Mathildas far Josef Henrik Klemets, f\u00f6dd 1845, for \u00e5r 1891 till Amerika tillsammans med sin \u00e4ldsta son, som ocks\u00e5 hette Josef Henrik. Josef Henrik den \u00e4ldre dog i Amerika 1893.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger Mathildas mor Maja Lena Klemets\u00a0 bredvid sin syster Karolina Sundblom i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Flickan framf\u00f6r dem \u00e4r Selma Gr\u00f6ndahl, f. 1891.<\/figcaption><\/figure>\n

Mathilda var syster bland annat till:<\/p>\n

-Josef Henrik Klemets (f\u00f6dd 1866, till Amerika -d\u00f6d i Walker 1940) som gifte sig med Anna Kajsa Lillkull (f. Finne 1866-d\u00f6d 1939 i Walker). Hade en dotter Ida (1887-1968) som var gift med Louis Nordtume fr\u00e5n Norge.<\/h6>\n
-Johan Viktor<\/span> Klemets (1871-1914) senare Viklund som gifte sig med ”St\u00e5l” Edla Karolina L\u00e5ng (1866-1900) och efter hennes d\u00f6d gifte om sig med Vilhelmina Klemets (1870-1938). Bonde p\u00e5 Flak\u00e5sen.<\/h6>\n
-Erik Anders Klemets (1873-1963) senare L\u00e5ng d\u00e5 han gifte sig med \u201dKaalas\u201d Vilhelmina L\u00e5ng (1869-1945). Bytte sedan sl\u00e4ktnamn till Rosengren, bonde p\u00e5 \u00c5backan.<\/h6>\n
-Adelina Klemets (1875-1962) som gifte sig med Alfred Nordberg (1875-1941) hemma fr\u00e5n Kvevlax. B\u00f6nder i Palon.<\/h6>\n
\"P\u00e5
Matilda och Viktor Rosenback som antog namnet Nyroos. Viktor var under \u00e5ren 1897-1900 i milit\u00e4ren i Finska Dragonregementet i Villmanstrand. Som alla andra dragoner var han p\u00e5 l\u00e5ng man\u00f6ver i Krasnoje Selo n\u00e4ra Sankt Petersburg. En dragon \u00e4r en soldat som r\u00f6r sig p\u00e5 h\u00e4st men som sl\u00e5ss till fots.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1898 deltog de finska dragonerna fr\u00e5n Villmanstrand i sin f\u00f6rsta man\u00f6ver utomlands, d\u00e5 de tillsammans med 50\u00a0000 andra soldater fr\u00e5n b\u00e5de Ryssland och Finland var p\u00e5 man\u00f6ver i Krasnoje Selo utanf\u00f6r St. Peterburg. Den 24 augusti 1898 uttryckte kommend\u00f6ren f\u00f6r dragonerna sin bel\u00e5tenhet med man\u00f6vern d\u00e4r till och med den unge kejsaren Nikolaj var med. \u201dJag ser edert regemente, ni marscherar i yppersta ordning och passerar alla hinder utm\u00e4rkt\u201d, l\u00e4r kejsaren ha sagt.<\/span><\/span><\/p>\n

\"Efter
Efter 3 \u00e5rs tj\u00e4nstg\u00f6ring och fullgjord v\u00e4rnplikt fick Viktor ett avg\u00e5ngsbetyg utskrivet i Villmanstrand 31 oktober 1900. Han tj\u00e4nstgjorde under en l\u00e5ng man\u00f6ver ocks\u00e5 i trakten av Sankt Petersburg och brukade ber\u00e4tta om hur han bland annat hade bes\u00f6kt Vinterpalatset. N\u00e4r Viktor hade tj\u00e4nstgjort i 2 \u00e5r hade han blivit befordrad till Jefreiter, som allts\u00e5 \u00e4r graden h\u00f6gre \u00e4n vanlig soldat. Han tj\u00e4nstgjorde vid det Finska dragonregementet som hade bildats 1889 och upph\u00f6rde 1902 i samband med att den allm\u00e4nna v\u00e4rnplikten avskaffades f\u00f6r finska m\u00e4n. Finska Dragonregementet var ju ett regemente f\u00f6r h\u00e4star och dragoner f\u00f6rlagt i Villmanstrand.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1911, den 30 juli<\/strong> k\u00f6pte Viktor och Matilda Nyroos det halva hemman som Matildas bror Viktor Viklund hade f\u00e5tt i arv av sin mor Maja Lena. Hemmanet Gr\u00f6nlund i centrala Dagsmark hade ju i tiderna delats mellan s\u00f6nerna Erik Anders Rosengren och Viktor Viklund. K\u00f6peskillingen utgjorde 2 300 mark plus sytning \u00e5t Maja Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1914, den 12 september<\/strong> s\u00e5lde Viktor och Matilda ett omr\u00e5de p\u00e5 5 ha i Villurin \u00e5t Paulus Haaramo. Omr\u00e5det fick namnet Luomansivu 3:29, som \u00e5r 1937 delades i 3-66 och 3-67. Haaramo s\u00e5lde detta omr\u00e5de vidare \u00e5r 1915, den 20 juni \u00e5t mj\u00f6lnarehustrun Kreeta Liisa Penttinen.<\/p>\n

Viktor och Matilda fick 3 barn men endast dottern Julanda (1904-1993) n\u00e5dde vuxen \u00e5lder. \u00c5r 1921 gick Julanda Nyroos i folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd och bondesonen Artur Mitts gick ocks\u00e5 d\u00e4r, s\u00e5 det var m\u00f6jligtvis d\u00e4r som ungdomarna tr\u00e4ffades. I juli 1927<\/strong> gifte sig ”Krok Julanda”, allts\u00e5 Julanda Nyroos med bondesonen ”Viiras Artur” Mitts som d\u00e5 bodde i en stor g\u00e5rd n\u00e4ra Flottbron i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Dottern Julanda och Artur Mitts tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1930, den 21 september<\/strong> s\u00e5lde Viktor och Matilda Nyroos Rosenbackhemmanet Nyroos och Klemetshemmanet Gr\u00f6nlund \u00e5t sin dotter Julanda och hennes man Artur Mitts. Hemmanen v\u00e4rderades till 30 000 mark men k\u00f6peskillingen utgjordes endast av ett sytningskontrakt. I k\u00f6pet ingick alla maskiner och byggnader, f\u00f6rutom lillstugan och de uthus som var sammanbyggda med den. Viktor och Matilda tog ocks\u00e5 \u00e5t sig tre \u00e5kertegar n\u00e4ra sytningsstugan. D\u00e4remot ingick tre andelar i tr\u00f6skverksbolaget i k\u00f6pet. Artur och Julanda kunde nu flytta in i bondg\u00e5rden medan Viktor och Matilda flyttade ut i lillstugan, som stod n\u00e4ra landsv\u00e4gen.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 16 januari<\/strong> k\u00f6pte Artur och Julanda Mitts lappfj\u00e4rdshemmanet Mitts 22:1 f\u00f6r 48 000 mark plus sytning av Arturs far Karl Henrik Mitts och hans andra hustru Matilda. Hemmanet var p\u00e5 54 ha, varav 39 ha var skog.<\/p>\n

\u00c5r 1932, den 2 maj<\/strong> s\u00e5lde Artur och Julanda Mitts Hem\u00e5kern, som ligger mellan landsv\u00e4gen och Lappfj\u00e4rds \u00e5 med stora mang\u00e5rden \u00e5t Georg och Elna Lindedahl. I k\u00f6pet ingick ocks\u00e5 skiftet \u00d6stermossen och Slottmossskiftet. K\u00f6peskillingen p\u00e5 67 000 mark betalades genast och till hemmanet h\u00f6rde ocks\u00e5 en sytning och sytningstagarna Karl Henrik och Matilda hade r\u00e4tt att bo i lillstugan till d\u00f6d dag.<\/p>\n

\"H\u00e4r<\/p>\n

Den l\u00e5nga brudraden med Artur Mitts och hans Julanda p\u00e5 Flottbron, \u00e5ret allts\u00e5 1927.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Artur Mitts hemg\u00e5rd i Lappfj\u00e4rd n\u00e4ra Flottbron. Efter att Artur flyttade till \u00c5backv\u00e4gen s\u00e5ldes st\u00e4llet \u00e5r 1932 \u00e5t Georg Lindedahl fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. Huvudbyggnaden l\u00e4ngs med \u00e5n st\u00e5r fortfarande kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1927 gifte sig Artur Mitts och Julanda Nyroos i Arturs hemg\u00e5rd i Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Artur
Artur Mitts s\u00e5lde g\u00e5rden vid flottbron \u00e5r 1932 \u00e5t Georg och Elna Lindedahl fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. Detta foto \u00e4r taget av Arthur L\u00f6vholm i mitten p\u00e5 1930-talet och flickorna med folkdr\u00e4kter \u00e4r Karin, gift Storhannus och Elisabeth, gift Svensson.<\/figcaption><\/figure>\n

Artur Mitts (1902-1940) var son till \u201dViiras Karl Hindrik\u201d, allts\u00e5 Karl Henrik Mitts (1879-1965) och Amanda (f. \u00c4bb 1878-1903). D\u00e5 Artur redan vid 1 \u00e5rs \u00e5lder blev moderl\u00f6s b\u00f6rjade han bo med sin farfar Henrik (1849-1928) och Lena Sofia (1848-1925) i hemg\u00e5rden.<\/p>\n

\"Den
Den ovanligt glada pojken p\u00e5 bilden \u00e4r Artur Mitts, h\u00e4r fotograferad tillsammans med sin farfar Henrik och farmor Lena Sofia.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Artur Mitts pappa Karl Henrik Mitts och hans f\u00f6rsta hustru Amanda f. \u00c4bb. Efter Amandas d\u00f6d emigrerade Karl Henrik till Amerika och var d\u00e4r i m\u00e5nga \u00e5r men \u00e5terv\u00e4nde sedan i slutet p\u00e5 1920-talet och flyttade till Kiaskroken i Dagsmark. Han kallades vanligtvis f\u00f6r ”Viiras Karl Hindrik”.<\/figcaption><\/figure>\n

Arturs syster Amanda Emilia (1900-1927) b\u00f6rjade bo hos sin mormor Karolina \u00c4bb (1851-1952) som bodde p\u00e5 Stenbacksv\u00e4gen i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\"P\u00e5
Arturs syster Amanda Emilia, som flyttade till mormor Karolina \u00c4bb.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I gungstolen sitter Karolina \u00c4bb p\u00e5 sin 100-\u00e5rsdag \u00e5r 1951. Mannen till v\u00e4nster \u00e4r Uno \u00c4bb och i mitten st\u00e5r Ruth och Alf Mitts.<\/figcaption><\/figure>\n

I unga \u00e5r var Artur Mitts en duktig idrottare, som ofta deltog bland annat i skyddsk\u00e5rens t\u00e4vlingar. \u00c5r 1923 deltog Artur i en terr\u00e4ngl\u00f6pningst\u00e4vling, som han vann och d\u00e5 fick han ta hand om ett vackert vandringspris. Vill du l\u00e4sa mera om detta pris, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/span><\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"H\u00e4r
Det unga paret Julanda och Artur Mitts.<\/figcaption><\/figure>\n

Vinterkriget som br\u00f6t ut 30 november 1939 med att Sovjetunionen anf\u00f6ll Finland ledde till att Artur uttogs i krigstj\u00e4nst f\u00f6r att f\u00f6rsvara v\u00e5rt land. Vid de h\u00e5rda striderna i Vilajoki i S\u00e4kkij\u00e4rvi p\u00e5 Karelska n\u00e4set stupade Artur den 6 mars 1940, endast n\u00e5gra dagar f\u00f6re kriget tog slut den 13 mars. Han blev kvarl\u00e4mnad p\u00e5 slagf\u00e4ltet som efter krigsslutet blev sovjetiskt omr\u00e5de.<\/p>\n

N\u00e4r forts\u00e4ttningskriget br\u00f6t ut sommaren 1941 \u00e5tertog Finland snabbt de f\u00f6rlorade omr\u00e5dena och i b\u00f6rjan p\u00e5 december 1942 hittades kvarlevorna av Artur i en massgrav. Han kunde identifieras endast med hj\u00e4lp av d\u00f6dsbrickan som varje soldat skulle b\u00e4ra p\u00e5. Brickan tillverkad av aluminium \u00e4r perforerad p\u00e5 mitten med en nummerserie p\u00e5 b\u00e5da sidorna. Det skulle allts\u00e5 vara m\u00f6jligt att f\u00f6r hand bryta den i s\u00e4r och l\u00e4mna den ena delen kvar hos offret medan den andra togs tillvara. Artur var hem p\u00e5 en kort permission under kriget och Julanda skrev d\u00e5 upp numret som fanns p\u00e5 hans d\u00f6dsbricka.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g Arturs d\u00f6dsbricka ut och tack vare denna gick det att identifiera kroppen. L\u00e4ngd ca 5 cm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Efter
Efter Arturs d\u00f6d fick de anh\u00f6riga ett meddelande om d\u00f6dsfallet som var undertecknat av \u00f6verbef\u00e4lhavaren Mannerheim. De stupades anh\u00f6riga fick dylika brev \u00e5tminstone under vinterkriget, m\u00f6jligtvis ocks\u00e5 under forts\u00e4ttningskriget.<\/figcaption><\/figure>\n

Begravningen skedde den 8 december 1942 i kyrkan i Lappfj\u00e4rd och vill du l\u00e4sa det tal som folkskoll\u00e4raren Selim Bj\u00f6rses h\u00f6ll vid minnesstunden, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"I
I mitten av 1920-talet deltog Artur flitigt i skyddsk\u00e5rernas idrottst\u00e4vlingar och han hemf\u00f6rde vid dessa m\u00e5nga fina pokaler.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De ryska soldater som tillf\u00e5ngatogs under forts\u00e4ttningskriget placerades ofta ut i g\u00e5rdarna. En Peter fanns hos Friivelas, en annan hos Gr\u00f6ndahl Arturas, en hos Storkull Marias och en fj\u00e4rde hos Klemets Erik Andersas. Han som st\u00e5r i mitten hette Nikolaj och fanns hos Julanda Mitts p\u00e5 \u00c5backan. Det \u00e4r oklart var fotot togs men en skivspelare har de framf\u00f6r sig och det \u00e4r ocks\u00e5 oklart vilka de tv\u00e5 andra personerna \u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

Julanda och barnen \u00f6vertar hemmanet<\/strong><\/h3>\n

Efter Arturs d\u00f6d delades hemmanet den 6 augusti 1940 lagenligt mellan \u00e4nkan Julanda, som \u00e4gde halva hemmanet genom giftor\u00e4tten och barnen Alf och Ruth som \u00e4rvde pappa Arturs del. Julanda och barnen axlade d\u00e5 ansvaret f\u00f6r hemmanets sk\u00f6tsel.<\/p>\n

Ryssf\u00e5ngen Nikolaj Andrej<\/strong><\/h3>\n

Sommaren 1944 hade familjen Mitts hj\u00e4lp av en rysk krigsf\u00e5nge, som hette Nikolaj Andrej, som st\u00e5r till h\u00f6ger p\u00e5 bilden h\u00e4r under. Han hade blivit tillf\u00e5ngatagen av de tyska trupperna uppe i Lappland och hade efter det vistats p\u00e5 flera orter f\u00f6re han kom till \u00c5backan. Han bodde i lillstugan och levde f\u00f6rh\u00e5llandevis fritt, trots att det nog fanns best\u00e4mmelser hur f\u00e5ngarna skulle behandlas. En dag n\u00e4r det k\u00f6rdes in h\u00f6 p\u00e5 en \u00e5ker bredvid H\u00e4llbacks r\u00e5kade Nikolaj Andrej f\u00e5 syn p\u00e5 en annan ryssf\u00e5nge som var stationerad hos Frivelas p\u00e5 udden. De h\u00e4r tv\u00e5 r\u00e5kade k\u00e4nna varandra eftersom de var fr\u00e5n samma stad men att de utan att veta av varandra hade p\u00e5 n\u00e5got vis blivit stationerade i samma by. Efter detta umgicks de ofta och tillsammans med andra f\u00e5ngar brukade de spela och dansa ryska danser.<\/p>\n

Nikolaj Andrej var hemma fr\u00e5n Leningrad och efter krigsslutet i september 1944 blev han skickad tillbaka till Sovjetunionen tillsammans med de andra f\u00e5ngarna och deras vidare \u00f6den \u00e4r ok\u00e4nda.<\/p>\n

\"P\u00e5
Alf Mitts till v\u00e4nster med katten i famnen och bredvid honom pigan Agnes Renfors fr\u00e5n Korsb\u00e4ck. Bredvid ryssf\u00e5ngen st\u00e5r Julanda och l\u00e4ngst fram st\u00e5r Ruth.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1962, den 11 maj<\/strong> k\u00f6pte Alf och Ruth Mitts en st\u00f6rre del av hemmanet Gr\u00f6nvall. S\u00e4ljare var Eskil Ahlmark, tidigare Storkull och hans hustru Hildur och k\u00f6peskillingen utgjorde 1,45 miljoner gamla mark, eller 14 500 nymark. Omr\u00e5det var p\u00e5 n\u00e4rmare 5 ha och l\u00e5g mellan \u00e5n och \u00c5backv\u00e4gen, v\u00e4ster om Mitts bostadstomt. L\u00e4genheten fick namnet God\u00e4ngen 4:180.<\/p>\n

\u00c5r 1988, den 29 november<\/strong> gav mamma Julanda sin \u00e4gande h\u00e4lft av hemmanet som g\u00e5va \u00e5t barnen Alf och Ruth, som efter det \u00e4gde och brukade hemmanet i bolag.<\/p>\n

Alf Mitts testamenterade pengar till minnesfond i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h3>\n

Om du klickar h\u00e4r<\/u><\/a><\/strong>, s\u00e5 kan du l\u00e4sa mera om den minnesfond som Arturs son Alf Mitts besl\u00f6t att instifta, f\u00f6r att hedra minnet av de som stupade i krigen.<\/p>\n

\"P\u00e5
Till v\u00e4nster Signe Ekberg (senare gift Nyholm), Julanda Mitts med sonen Alf och till h\u00f6ger Aina Lillkull (senare gift L\u00f6fgren).<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
En grupp b\u00f6nder fr\u00e5n Dagsmark som \u00e4r p\u00e5 bussresa till skinnstaden Gamlakarleby. De hade troligtvis varit p\u00e5 bes\u00f6k till Finska Hud AB:s kontor som fanns i bygganden i bakgrunden som kallades f\u00f6r Niukkalinna. Fr.v. ok\u00e4nd, Valdemar Rosengren, Johannes H\u00e4llback, Axel Forslin, Erik Anders Klemets, Artur Mitts och l\u00e4ngst t.h. Ok\u00e4nd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Julanda Mitts p\u00e5 hennes 50-\u00e5rsdag tillsammans med barnen Ruth och Alf.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r uppvaktas Julanda p\u00e5 sin 85-\u00e5rsdag av Ingeborg Lindblad, Inger Holm och t.h. Helvi Klemets.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Julanda Mitts utanf\u00f6r sitt hem \u00e5r 1990.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet p\u00e5 1960-talet revs den gamla bondg\u00e5rden och mellan \u00e5ren 1967-69 byggdes den nya g\u00e5rden som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"Den
Den nya g\u00e5rden som byggdes 1969 ligger som sig b\u00f6r inb\u00e4ddad i gr\u00f6nska, omg\u00e4rdad av potatisodlingar. Foto fr\u00e5n sydost \u00e5r 2004.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Flygfoto
Flygfoto \u00f6ver Mitts\u00b4 g\u00e5rdsgrupp. H\u00e4r ser man ocks\u00e5 att det finns potatisodlingar runt omkring g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Mitts Julandas g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster, s\u00e5som den ser ut fr\u00e5n \u00c5backv\u00e4gen<\/figcaption><\/figure>\n

Mannerheim-f\u00f6rbundets krigsfaddrar.<\/strong><\/u><\/h3>\n

I april 1940 s\u00e5 bildades Mannerheim-f\u00f6rbundets krigsfadderutskott, som hade till uppgift att insamla medel f\u00f6r att kunna dela ut underst\u00f6d till barn som f\u00f6rlorat n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4lder i vinterkriget. Mitts Arturs och Julandas barn b\u00f6rjade f\u00e5 underst\u00f6d via detta krigsfadderutskott fr\u00e5n och med sommaren 1941 fram till slutet p\u00e5 1940-talet.<\/p>\n

\"Alf
Alf Mitts fick regelbundet bidrag fr\u00e5n Nora Missionsf\u00f6renings ungdomsf\u00f6rbund i T\u00e4rnsj\u00f6 i Sverige och systern Ruth fick bidrag fr\u00e5n N\u00e4ssj\u00f6 Kyrkobr\u00f6drak\u00e5r i Sverige, via dess ordf\u00f6rande Albert Lundell.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
De unga faderl\u00f6sa barnen Ruth och Alf Mitts.<\/figcaption><\/figure>\n

”Viiras Kaal Hindrikas” g\u00e5rd i Kias-kroken.<\/strong><\/u><\/h3>\n

Karl Henrik Mitts<\/strong> (1879-1965) som var far till Artur flyttade till Amerika i b\u00f6rjan av 1900-talet d\u00e5 hans hustru dog och de 2 barnen l\u00e4mnades kvar hos far-och morf\u00f6r\u00e4ldrar. Han \u00e5terv\u00e4nde dock p\u00e5 1920-talet och flyttade till den gamla g\u00e5rden i Kias-kroken, som stod ungef\u00e4r d\u00e4r Vilho Toivonen byggde sitt hus \u00e5r 1970. Karl Henrik som kallades f\u00f6r Viiras Karl Hindrik gifte d\u00e5 sig f\u00f6r andra g\u00e5ngen midsommaren 1926, nu med \u00e4nkan Matilda Rosenberg. Matilda som kallades ”Lilltmoss Tilda” var syster till Vilhelmina, som kallades ”Lilltmoss Mina” och var mor till Emil Klemets, som bodde i skogsbrynet vid By\u00e5sen<\/a>.<\/p>\n

Matilda Rosenberg<\/strong> (1875-1962) var dotter till Erik Johansson Klemets (1827-1902) och Greta (f. Storkull (1834-1904). Hon var f\u00f6dd i Dagsmark och \u00e5r 1904 gifte hon sig med Viktor Rosenberg (1876-1921). Viktor var son till Karolina och Josef Rosenback men som senare tog namnet Rosenberg och de bodde i en bondg\u00e5rd p\u00e5 Sebasbackan som stod ungef\u00e4r d\u00e4r Kl\u00e5vus P. bor i dag. Josef flyttade tidigt till Amerika och kom inte tillbaka utan l\u00e4mnade hustrun Karolina och sonen Viktor i Dagsmark.<\/p>\n

Efter storskiftet flyttade Viktor Rosenberg sin bondg\u00e5rd fr\u00e5n Sebasbackan till \u00c5backv\u00e4gen bakom nuvarande Myllyniemis snickeri. Den g\u00e5rden blev f\u00e4rdig \u00e5r 1910 och d\u00e5 flyttade Viktor och Matilda dit medan modern Karolina levde kvar nere i byin i en g\u00e5rd mittemot Kias Erlandas, d\u00e4r Toivonen sedan byggde sin g\u00e5rd. Karolina dog 1928 medan det \u00e4r oklart n\u00e4r hennes man i Amerika dog.<\/p>\n

Matilda och Viktor bodde dock inte p\u00e5 \u00c5backan l\u00e4ngre \u00e4n till 1915 d\u00e5 de s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Erland och Fina Nor\u00e9n. Dessa i sin tur s\u00e5lde g\u00e5rden vidare \u00e5t Ida och Viktor Lillsj\u00f6 och de i sin tur s\u00e5lde den \u00e5t Akseli och Rufiina Pihlaja i b\u00f6rjan p\u00e5 december \u00e5r 1916. I slutet av m\u00e5naden s\u00e5lde makarna Pihlaja g\u00e5rden \u00e5t Oskar och Vilhelmina Myllyniemi fr\u00e5n Ohriluoma. G\u00e5rden \u00e4r nu riven, kvar finns endast uthuset med f\u00e4hus och omr\u00e5det \u00e4r fortfarande i sl\u00e4kten Myllyniemis \u00e4go.<\/p>\n

Viktor Rosenberg dog \u00e5r 1921 och \u00e5r 1926 gifte allts\u00e5 \u00e4nkan Matilda om sig med ”Viiras Karl Hindrik” och de bodde i Kias-kroken fram till sin d\u00f6d p\u00e5 60-talet.<\/p>\n

H\u00e4starna i v\u00e5ra krig b\u00f6r uppm\u00e4rksammas!<\/u> <\/strong><\/h3>\n

Eftersom det nu \u00e4r mer \u00e4n 70 \u00e5r sedan det sista kriget definitivt tog slut i och med att de tyska trupperna f\u00f6rdrevs ur landet, s\u00e5 skall vi nu blicka tillbaka p\u00e5 tiderna under v\u00e5ra senaste krig. En stor m\u00e4ngd m\u00e4n och kvinnor togs ut i krigstj\u00e4nst men ocks\u00e5 ett stort antal h\u00e4star. Dessa beh\u00f6vdes vid fronten f\u00f6r att transportera material, mat och f\u00f6r att f\u00f6rflytta trupper. H\u00e4sten var oumb\u00e4rlig f\u00f6r trupperna d\u00e5 den l\u00e4tt kunde r\u00f6ra sig i terr\u00e4ngen och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vdes ett stort antal. F\u00f6rsvarsmakten hade i sin tj\u00e4nst m\u00e5nga h\u00e4star men de r\u00e4ckte inte till, utan m\u00e5nga h\u00e4star m\u00e5ste uttas med tv\u00e5ng hos b\u00f6nderna i landet. H\u00e4starnas roll i v\u00e5ra krig har inte betonats tillr\u00e4ckligt, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r kanske det finns sk\u00e4l att h\u00e4r \u00e5terge hur det kunde g\u00e5 till. Ruth Mitts<\/strong> fr\u00e5n \u00c5backan som sj\u00e4lv miste sin far i vinterkriget ber\u00e4ttar h\u00e4r om hur det gick med deras h\u00e4star som togs ut i krigstj\u00e4nst:<\/p>\n

\u201d\u00c5tminstone<\/strong> de b\u00f6nder som hade mer \u00e4n en h\u00e4st blev \u00e5lagda att l\u00e5na ut en eller kanske tv\u00e5 \u00e5t f\u00f6rsvarsmakten. Just detta h\u00e4nde Artur och Julanda Mitts p\u00e5 \u00c5backan f\u00f6r de hade tv\u00e5 h\u00e4star och d\u00e5 vinterkriget br\u00f6t ut 1939 s\u00e5 blev b\u00e5de bonden Artur och h\u00e4sten P\u00e5lle inkallade. I dag \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det k\u00e4ndes p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e5 b\u00e5de husbonden och den ena h\u00e4sten togs ut i krigstj\u00e4nst. P\u00e5lle var f\u00f6dd p\u00e5 Mitts hemman i Lappfj\u00e4rd n\u00e4ra Flottbron och Artur hade den med sig d\u00e5 han kom som m\u00e5g till familjen Nyroos i Dagsmark.<\/span><\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi barnen Ruth och Alf ridande p\u00e5 P\u00e5lle hemma p\u00e5 \u00c5backan. Foto Artur L\u00f6vholm.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5lle f\u00f6rdes till en uppsamlingsplats i Lappfj\u00e4rd och d\u00e4rifr\u00e5n till t\u00e5gstationen i Kristinestad. Sedan blev det en l\u00e5ng och tung f\u00e4rd ner till karelska n\u00e4set d\u00e4r den deltog i striderna mot de ryska styrkorna som f\u00f6rs\u00f6kte invadera v\u00e5rt land. I motsats till husbonden Artur som stupade i krigets slutskede s\u00e5 klarade P\u00e5lle sig med mindre skavanker. Till p\u00e5 k\u00f6pet hade han tur f\u00f6r pigan som de hade hos Mitts, som var hemma fr\u00e5n Alakyl\u00e4 var Lotta under kriget och var stationerad p\u00e5 samma st\u00e4lle som P\u00e5lle. Hon k\u00e4nde h\u00e4sten och efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga sk\u00f6tte hon om den s\u00e5 att den fick mat och vatten.<\/span><\/p>\n

Artur \u00e5terv\u00e4nde inte levande fr\u00e5n kriget men det gjorde P\u00e5lle. Alla uttagna h\u00e4star var registrerade och m\u00e4rkta med ett nummer och de skulle f\u00f6rst\u00e5s ges tillbaka till sina r\u00e4tta \u00e4gare. Dessv\u00e4rre var den r\u00e4tta \u00e4garen d\u00f6d och i villervallan efter krigsslutet s\u00e5 samlades alla herrel\u00f6sa h\u00e4star p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Per\u00e4l\u00e4. Det fanns ingen annan utv\u00e4g f\u00f6r myndigheterna \u00e4n att auktionera ut de h\u00e4star som var utan \u00e4gare och dit h\u00f6rde ocks\u00e5 P\u00e5lle.<\/span><\/p>\n

Arturs far \u201dViiras-Karl Hindrik\u201d som d\u00e5 bodde i en g\u00e5rd n\u00e4ra Kias-kroken fick h\u00f6ra om den h\u00e4r auktionen och han besl\u00f6t sig f\u00f6r att \u00e5ka dit och se om P\u00e5lle fanns d\u00e4r eftersom den inte blivit skickad till stationen i Kristinestad. Med cykel for han ensam iv\u00e4g till Per\u00e4l\u00e4 och n\u00e4r han kom fram s\u00e5 p\u00e5gick auktionen f\u00f6r fullt och till r\u00e5ga p\u00e5 allt s\u00e5 m\u00e4rkte han att P\u00e5lle var d\u00e4r men att den redan hade blivit s\u00e5ld \u00e5t zigenska h\u00e4sthandlare. P\u00e5 n\u00e5gon vis s\u00e5 fick han myndigheterna \u00f6vertygade om att det var han som var den r\u00e4ttm\u00e4tiga \u00e4garen, vilket betydde att aff\u00e4ren gick tillbaka och att Karl Henrik fick ta hand om Arturs P\u00e5lle.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r enkelt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur n\u00f6jd Karl Henrik var d\u00e5 han med cykeln tog riktning mot \u00c5backan med h\u00e4sten med sig. Det var sent p\u00e5 kv\u00e4llen d\u00e5 de begav sig i v\u00e4g och det var b\u00e5da m\u00f6rkt och halt. Av n\u00e5gon anledning s\u00e5 sl\u00e4ppte Karl Henrik l\u00f6s h\u00e4sten n\u00e5gonstans p\u00e5 skogen mellan M\u00f6rtmark och B\u00f6tom, s\u00e5 att den kunde g\u00e5 fritt. Men det skulle han inte ha gjort, f\u00f6r P\u00e5lle satte av i full fart utefter v\u00e4gen och Karl Henrik hade ingen m\u00f6jlighet att f\u00f6lja efter i m\u00f6rkret. Det h\u00e4r m\u00e5ste ju ha k\u00e4nts fruktansv\u00e4rt f\u00f6r Karl Henrik, f\u00f6rst hade han lyckats f\u00e5 h\u00e4sten ur zigenarnas h\u00e4nder och kort efter s\u00e5 miste han den i m\u00f6rkret p\u00e5 v\u00e4gen mot B\u00f6tom.<\/span><\/p>\n

Han kunde inte g\u00f6ra annat \u00e4n att cykla tillbaka till Dagsmark och till \u00c5backan f\u00f6r att ber\u00e4tta om vad som hade h\u00e4nt med P\u00e5lle. Men n\u00e4r Karl Henrik v\u00e4nder in p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e4r Mitts s\u00e5 st\u00e5r P\u00e5lle utanf\u00f6r stallsd\u00f6rren och vill bli insl\u00e4ppt. Hur det var m\u00f6jligt att P\u00e5lle ensam hade hittat hem vet ingen \u00e4nnu i dag. Han hade aldrig varit p\u00e5 andra sidan B\u00f6tom, s\u00e5 det \u00e4r fortfarande ett mysterium hur detta riktigt gick till.<\/span><\/p>\n

Gl\u00e4djen var f\u00f6rst\u00e5s stor att P\u00e5lle kommit tillbaka med livet i beh\u00e5ll. Den hade m\u00e5nga sm\u00e5 s\u00e5r och skavanker som den f\u00e5tt p\u00e5 karelska n\u00e4set och under t\u00e5gtransporten men kunde forts\u00e4tta som arbetsh\u00e4st i m\u00e5nga \u00e5r. Men precis som alla andra krigsh\u00e4star s\u00e5 var han mycket skottr\u00e4dd och reagerade nerv\u00f6st p\u00e5 allt buller och r\u00e5kade ett flygplan komma s\u00e5 blev han n\u00e4ra p\u00e5 hysterisk och sprang oroligt fram och tillbaka i hagen om han var d\u00e4r ute.<\/span><\/p>\n

Under forts\u00e4ttningskriget blev inga h\u00e4star uttagna hos familjen Mitts men i januari 1944 kom ett f\u00f6rhandsmeddelande att Julandas h\u00e4st Olle kommer att tas ut i krigstj\u00e4nst.<\/span><\/p>\n

\"Den
Den 22 januari 1944 fick Julanda Mitts ett brev d\u00e4r det meddelades att hennes h\u00e4st Olle kommer att tas ut i krigstj\u00e4nst. Brevet var undertecknat av h\u00e4stutskrivningsman Johan ”Pelas-J\u00e5han” Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5\u00a0juni 1944 kom sedan det\u00a0slutgiltiga \u00a0meddelandet till krigs\u00e4nkan Julanda att deras unga h\u00e4st Olle skulle f\u00f6ras till kommunalg\u00e5rden i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att sedan skickas vidare till Lappland. De tyska trupper som var stationerade i Finland sedan b\u00f6rjan p\u00e5 forts\u00e4ttningskriget skulle enligt fredsf\u00f6rdraget med Sovjetunionen f\u00f6rdrivas ur landet. Tyskarna drog sig tillbaka norrut mot Lappland med den finska arm\u00e9n efter sig. Och igen beh\u00f6vdes det h\u00e4star som kunde transportera material och trupper.<\/span><\/p>\n

\"Det
Det var till midsommaren 1944 som krigs\u00e4nkan Julanda Mitts fick denna befallning att Olle skulle f\u00f6ras till kommunalg\u00e5rden i Lappfj\u00e4rd. F\u00f6rst\u00e4ndigandet var utskickat av kommend\u00f6ren f\u00f6r Skyddsk\u00e5rsdistriktet och h\u00e4r st\u00e5r det att Olle inte fick komma riktigt tomh\u00e4nt till kommunalg\u00e5rden, utan det skulle finnas mat och seldon och mycket annat.<\/figcaption><\/figure>\n

Olle var en relativt ung h\u00e4st, den var f\u00f6dd 1939 och modern Laura hade funnits hos Mitts redan en l\u00e4ngre tid.<\/span><\/p>\n

\"Artur
Artur Mitts som stolt h\u00e4st\u00e4gare p\u00e5 \u00c5backan. H\u00e4sten hette Laura och den hade ink\u00f6pts i J\u00e4mij\u00e4rvi. Vill du l\u00e4sa mera om h\u00e4starna p\u00e5 Mitts, s\u00e5 rulla till slutet p\u00e5 denna historik s\u00e5 f\u00e5r du l\u00e4sa om h\u00e4starna som togs ut i krigstj\u00e4nst.<\/figcaption><\/figure>\n

Olle var lugn och s\u00e4vlig, han var bortsk\u00e4md och var b\u00e5de \u201dsed\u00e5t \u00e5 l\u00f6\u00f6m\u00e5t\u201d, kanske mest beroende p\u00e5 att det var unga sonen Alf och grannpojken Nils Klemets som hade sk\u00f6tt om den och sk\u00e4mt bort den. Men h\u00f6jden var att d\u00e5 Olle togs ut i krigstj\u00e4nst s\u00e5 blev Julanda tvungen att k\u00f6pa en h\u00e4st till, f\u00f6r plogen och andra redskap var gjorda f\u00f6r tv\u00e5 h\u00e4star.<\/span><\/p>\n

Hur l\u00e4nge Olle var borta \u00e4r ok\u00e4nt men han \u00e5terv\u00e4nde till \u00c5backan s\u00e5 gott som oskadd och blev en bra arbetsh\u00e4st \u00e4nda in p\u00e5 60-talet och trots strapatserna i Lappland fick han ett gott liv s\u00e5 l\u00e4nge han levde.\u201d<\/span><\/p>\n

\"Artur
Artur som stupade 6 mars 1940 kvarl\u00e4mnades p\u00e5 slagf\u00e4ltet men hans kropp hittades p\u00e5 senh\u00f6sten 1942 och han begravdes i Lappfj\u00e4rd den 8 december 1942. Nekrologen var inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten 10.12.1942.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Viktor Nyroos, som var son till Krook Josip kallades ibland till Viktor Krok och h\u00e4r hade han tur d\u00e5 polisen snabbt fick fatt i tjuven och d\u00e5 han ocks\u00e5 fick pengarna tillbaka. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 5.7.1933.<\/figcaption><\/figure>\n

Selim Bj\u00f6rses foton fr\u00e5n uttagningen av h\u00e4star i Lappfj\u00e4rd.<\/h3>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi h\u00e4star p\u00e5 v\u00e4g till inskrivningen p\u00e5 kyrkbacken i Lappfj\u00e4rd. Enligt best\u00e4mmelserna skulle h\u00e4starna medf\u00f6ra \u00e5tminstone 50 kg h\u00f6 och 15 kg havre. De skulle vara v\u00e4lskodda och ha ordentliga seldon. D\u00e4rtill var det en massa verktyg som skulle finnas med, bland annat en yxa, ett j\u00e4rnspett och en skyffel. Ett \u00e4mbare och h\u00e4stt\u00e4cke som skulle medf\u00f6ras varje h\u00e4st. Foto: \u00a0Selim Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi m\u00e5nga h\u00e4star utanf\u00f6r kyrkan i Lappfj\u00e4rd i v\u00e4ntan p\u00e5 f\u00f6rflyttning till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Kristinestad. L\u00e4raren Selim Bj\u00f6rses var med och f\u00f6revigade det hela.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r sker sj\u00e4lva utskrivningen och granskningen att allt \u00e4r med. Vid bords\u00e4ndan sitter Emil Ekman och till v\u00e4nster st\u00e5r Erland Klockars. Foto Selim Bj\u00f6rses \u00e5r 1939.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Vi
Vi kan bara ana vad den bistra mannen p\u00e5 h\u00e4stk\u00e4rran t\u00e4nker p\u00e5. H\u00e4sten \u00e4r tillsvidare lyckligt omedveten om vad som v\u00e4ntar. Selim Bj\u00f6rses foto fr\u00e5n 1939 finns arkiverat p\u00e5 SLS:s arkiv i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, med hj\u00e4lp av Ruth Mitts. Uppdaterats i november 2016. G\u00e5rdens historia Viktor, som kallades ”Krook Viktor” och Matilda ”Krook Tilda” Rosenback f\u00f6rv\u00e4rvade detta Rosenbackhemman i augusti 1909 och de fick lagfart 1914. Vid storskiftet fick Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mitts eller Nyroos g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 99<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":92,"menu_order":99,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1798","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1798","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1798"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1798\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25836,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1798\/revisions\/25836"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/92"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1798"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}