{"id":17825,"date":"2020-09-28T17:01:37","date_gmt":"2020-09-28T14:01:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=17825"},"modified":"2021-06-26T09:57:21","modified_gmt":"2021-06-26T06:57:21","slug":"smabarnsskolan-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=17825","title":{"rendered":"Sm\u00e5barnsskolan i Dagsmark."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2020:<\/span><\/p>\n

Om du vill se gamla skolfoton, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

Huvudsyftet med sm\u00e5barnsskolor p\u00e5 1700- och 1800-talen var nog att barnen skulle l\u00e4ra sig l\u00e4sa, f\u00f6r att kunna tillgodog\u00f6ra sig bibeln, katekesen och andra religi\u00f6sa skrifter. F\u00f6rsamlingar tog d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4rna p\u00e5 sig rollen som l\u00e4rare och fostrare. Pr\u00e4sterna var de naturliga l\u00e4rarna men eftersom dessa ofta var \u00f6verhopade med sitt r\u00e4tta arbete s\u00e5 blev det till och med klockarna som skulle sk\u00f6ta undervisningen. I vissa fall s\u00e5 var de h\u00e4r klockarna inte ens l\u00e4skunniga sj\u00e4lva och d\u00e5 kan man f\u00f6rst\u00e5 hur sv\u00e5rt inl\u00e4rande kunde bli. Ambulerande l\u00e4rare fanns det ocks\u00e5, som vistades i nejden och undervisade b\u00e5de gammal och ung.<\/p>\n

I Dagsmark hade det redan \u00e5r 1766 funnits en \u201dskolaem\u00e4stare\u201d, han hette Johan \u00d6sterstr\u00f6m<\/strong>\u00a0och var hemma fr\u00e5n Kristinestad men var gift p\u00e5 Sebasbackan. Men efter att han dog \u00e5r 1804 fanns det inga l\u00e4rare alls. Vid kyrkost\u00e4mman i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1859 best\u00e4mdes dock att s\u00f6ndagsskolor skall b\u00f6rja h\u00e5llas alla s\u00f6ndagar under sommarm\u00e5naderna. Det var ju f\u00f6rsamlingen i Lappfj\u00e4rd som uppr\u00e4tth\u00f6ll dessa sm\u00e5barnsskolor och d\u00e4rf\u00f6r var religionsundervisningen en viktig del i sm\u00e5barnsskolor. I Dagsmark h\u00f6lls den hemma hos Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback och han var sj\u00e4lv l\u00e4rare tillsammans med Johan Henrik B\u00e5sk, Erik Johansson Klemets och Johan Henriksson L\u00e5ng. \u201dVid skolan inl\u00e4res hufvudsakligen ordentlig innanl\u00e4sning, skrifning och r\u00e4kning samt multiplikationstabulan\u201d. Det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande att det var flera flickor \u00e4n pojkar som gick i skolan, till exempel \u00e5r 1859 s\u00e5 var det 28 pojkar och 39 flickor.<\/p>\n

F\u00f6rutom Johan \u00d6sterstr\u00f6m har det funnits m\u00e5nga sm\u00e5skoll\u00e4rare i Dagsmark.<\/p>\n

\u201dGam\u00e4l-St\u00e5lin\u201d allts\u00e5 Erik Henrik St\u00e5l<\/strong>\u00a0h\u00f6ll skola fram till sin d\u00f6d 1882 i den g\u00e5rd som i tiderna stod d\u00e4r Lundells nu bor p\u00e5 By\u00e5sen. Eftersom han inte sj\u00e4lv kunde l\u00e4sa, s\u00e5 l\u00e4rde barnen sig endast att l\u00e4sa utantill. Erik Henrik var morfar \u00e5t \u201dSt\u00e5l-Ida\u201d allts\u00e5 Ida Nyberg.<\/p>\n

Gustav Viktor Nordlund<\/strong>, f. 1850 fr\u00e5n N\u00e4rpes var en tid sm\u00e5skoll\u00e4rare i Dagsmark. Han h\u00f6ll skola i det skolhus p\u00e5 Sebasbackan som byggdes redan \u00e5r 1860. Han flyttade 1870 till \u00c5land d\u00e4r han blev klockare.<\/p>\n

Samuel Manner<\/strong>, f\u00f6dd i Alah\u00e4rm\u00e4, som sedan blev Dagsmarks folkskolas f\u00f6rsta l\u00e4rare \u00e5r 1878 arbetade f\u00f6re det som ambulerande l\u00e4rare i hela Lappfj\u00e4rds socken. Han h\u00f6ll skola i Dagsmark endast 1 m\u00e5nad i \u00e5ret, och detta protesterade sexman Johan Henrik B\u00e5sk emot. Han ville att Dagsmark skulle f\u00e5 ett eget skoldistrikt men detta lyckades han inte med men det blev i alla fall s\u00e5 att Manner b\u00f6rjade h\u00e5lla skola 2 m\u00e5nader varje \u00e5r. En sexman eller rotem\u00e4stare var i tiderna en f\u00f6rtroendeman som uts\u00e5gs av sockenst\u00e4mman. Hans uppgift var att se till att sockenst\u00e4mmobesluten h\u00f6ll, han hj\u00e4lpte ocks\u00e5 kyrkoherden att \u00f6vervaka kyrkotukten i socknen och han ansvarade f\u00f6r kyrkans och pr\u00e4stg\u00e5rdens underh\u00e5ll. Sexmannen var ocks\u00e5 n\u00e5gonting av sedlighetspolis som hade att granska folks liv och leverne.<\/p>\n

En tid fanns det en\u00a0Hallberg<\/strong>\u00a0i Dagsmark som l\u00e4rare. Han var hemma fr\u00e5n Korsn\u00e4s och blev v\u00e4l emot tagen i byn. Man samlade ihop b\u00e5de pengar och mat \u00e5t honom och gummorna kl\u00e4dde upp honom ordentligt. Men d\u00e5 Hallberg b\u00f6rjade prata om att bygga en kyrka i byn och att folk borde d\u00f6pa om sig, s\u00e5 d\u00e5 blev han snabbt avsatt av byns sexman Johan Henrik B\u00e5sk och av kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Josef Henrik Bj\u00f6rses<\/strong>\u00a0var byskolm\u00e4stare i Dagsmark mellan \u00e5ren 1883 och 1889.<\/p>\n

Frans Viktor Askl\u00f6f<\/strong> fr\u00e5n Kristinestad, kom fr\u00e5n verkligt fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r, och blev utauktionerad av fattigv\u00e5rden. Via Helsingfors kom han sedermera till Dagsmark d\u00e4r han h\u00f6ll barnskola i det lilla skolhuset. Han flyttade sedan till Uttermossa, d\u00e4r han blev l\u00e4rare. Den h\u00e4r l\u00e4raren blev inte s\u00e4rskilt popul\u00e4r i Uttermossa och enligt en artikel i Kristinestads Tidning s\u00e5 var det endast 3 barn som sattes i sm\u00e5barnsskolan, trots att det fanns hela 40 barn i passande \u00e5lder.<\/p>\n

Lisa Skr\u00f6der<\/strong>\u00a0h\u00f6ll skola i sin lilla stuga som stod n\u00e4ra skolbyggnaden. Lisa som ocks\u00e5 kallades f\u00f6r b\u00e5de \u201dSkr\u00f6deras-Lis\u201d och \u201dLillstu-Lisa\u201d var hemma fr\u00e5n Dagsmark och var \u00e4nka efter skjutsr\u00e4ttaren Skr\u00f6der. Lisa hade en brorsdotter som kallades \u201dLillstu-Rika\u201d (1836-1906) som bodde i samma g\u00e5rd p\u00e5 skolg\u00e5rden. D\u00e5 nya skolan skulle byggas \u00e5r 1909 m\u00e5ste g\u00e5rden flyttas och d\u00e5 bodde Lillstu-Rikas dotter Edla och hennes man d\u00e4r.<\/p>\n

Gustav L\u00e5ngfors, eller Mokkelin<\/strong>\u00a0som han kallades, b\u00f6rjade h\u00e5lla skola d\u00e4r Mokkelinas p\u00e5 A-sidan p\u00e5 uppmaning av l\u00e4rare Wadstr\u00f6m, som kom till Dagsmark \u00e5r 1882. Han h\u00f6ll p\u00e5 till omkring 1900 och vill du l\u00e4sa mera om Mokkelin, s\u00e5 klicka\u00a0h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>.<\/u><\/a><\/p>\n

\u00c4nnu p\u00e5 1900-talet hade det funnits m\u00e5nga l\u00e4rare och l\u00e4rarinnor som h\u00f6ll barnskola. H\u00e4r kan n\u00e4mnas Amanda Mathilda Klemets, Selma Sofia Lindqvist, Mina Rosenback, Skomakas-Lena och m\u00e5nga flera. Selma B\u00e5sk, senare Gr\u00f6ndahl h\u00f6ll skola mellan \u00e5ren 1911-1912 och efter henne var det Wadstr\u00f6ms dotter Elin som h\u00f6ll skola till 1913. Mellan \u00e5ren 1916-1917 var \u201dKv\u00e4\u00e4n\u00e5-Hulda\u201d Rosenback l\u00e4rarinna och efter henne kom Forsg\u00e5rds Alexandra, eller Sandra hon kallades. Hon var l\u00e4rarinna i sm\u00e5skolan \u00e4nda fram till 1944 d\u00e5 hon och hennes man Artur Rosengren blev l\u00e4rare i Tr\u00e4skvik folkskola.<\/p>\n

Sm\u00e5barnsskolorna sk\u00f6ttes av f\u00f6rsamlingen fram till 1897 d\u00e5 det p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd besl\u00f6ts att kommunen kommer att ta \u00f6ver dessa. Kyrkans m\u00e4n protesterade mot detta \u00f6vertagande men f\u00f6rlorade i en omr\u00f6stning. Kommunen bildade d\u00e5 6 olika distrikt och dessa fick d\u00e5 ansvaret f\u00f6r undervisningen. Inriktningen p\u00e5 utbildningen blev d\u00e5 en annan, fr\u00e5n den religi\u00f6sa till mera l\u00e4s- och skrivundervisning.<\/p>\n

Kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd besv\u00e4rade sig \u00f6ver kommunalst\u00e4mmans beslut att ta \u00f6ver sm\u00e5barnsskolorna. I oktober 1899 kom s\u00e5 guvern\u00f6rens utslag, som upph\u00e4vde st\u00e4mmans beslut. Detta p\u00e5 grund av att det den 11 maj 1866 hade best\u00e4mts att \u201dinr\u00e4ttandet af barnskolor p\u00e5 landet ankommer \u00e5 den kyrkliga kommunen eller f\u00f6rsamlingen\u201d.<\/p>\n

Vid kyrkor\u00e5dets sammantr\u00e4de den 15 oktober 1899 besl\u00f6ts det att nya lokaler f\u00f6r sm\u00e5barnsskolor skall byggas med det snaraste. Tre skolor skulle byggas i Lappfj\u00e4rds kyrkoby, en i Dagsmark, likas\u00e5 i Krokb\u00e4ck, L\u00e5hlby, H\u00e4rkmeri, Vikb\u00e4ck och Uttermossa. Virket till dessa skolor skall huggas under den kommande vintern och byggandet skall p\u00e5b\u00f6rjas sommaren 1900.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r sm\u00e5skolbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1904 av skoldistriktet i Dagsmark. De f\u00f6rsta \u00e5ren var det dock folkskolans l\u00e4rarinna som anv\u00e4nde huset som bostad. N\u00e4r den nya folkskolbyggnaden blev f\u00e4rdig \u00e5r 1909 s\u00e5 flyttade l\u00e4rarinnan till vindsl\u00e4genheten och efter det s\u00e5 anv\u00e4ndes bygganden som sm\u00e5skola.\u00a0 Fotot \u00e4r taget p\u00e5 1960-talet av Kurt Rosengren och det var h\u00e4r hans mor Sandra var sm\u00e5skoll\u00e4rare fr\u00e5n 1917 fram till krigs\u00e5ren d\u00e5 familjen flyttade till Tr\u00e4skvik, d\u00e4r hans far Artur blev folkskoll\u00e4rare.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt best\u00e4mmelse s\u00e5 skulle sm\u00e5barnsskolan i Dagsmark vara f\u00e4rdig byggd \u00e5r 1902, f\u00f6r att kunna f\u00e5 statligt st\u00f6d f\u00f6r en l\u00e4rarinna. Men s\u00e5 blev det inte och \u00e5r 1903 hotade \u00f6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet med b\u00f6ter p\u00e5\u00a0 200 mark i fall sm\u00e5skolan inte skulle vara byggd f\u00f6re utg\u00e5ngen av \u00e5r 1904. Ny byggdes skolan men de f\u00f6rsta \u00e5ren fram till \u00e5r 1909, d\u00e5 den nya folkskolan byggdes, s\u00e5 var det l\u00e4rarinnan som bodde i sm\u00e5skolan. N\u00e4r nya folkskolan blev f\u00e4rdig s\u00e5 fick l\u00e4rarinnan sin bostad p\u00e5 skolans vind och f\u00f6rst d\u00e5 togs sm\u00e5skolbyggnaden i bruk.<\/p>\n

I Syd-\u00d6sterbotten den 18 juli 1903 ondgjorde sig en skribent att barnal\u00e4raren Viktor Blomqvist h\u00e5ller sm\u00e5barnsskola i sommarhettan. \u201dDet \u00e4r lindrigast sagt of\u00f6rst\u00e5nd, som g\u00f6r att en del f\u00f6r\u00e4ldrar i sin blinda iver att n\u00f6dga barnen att l\u00e4ra sig katekesen, ber\u00f6va de sm\u00e5 en v\u00e4lbeh\u00f6vlig vila fr\u00e5n skolb\u00e4nken under \u00e5rets vackraste tid\u201d.<\/p>\n

Fram till 1914 s\u00e5 var det skoldistrikten som \u00e4gde sm\u00e5skolbyggnaderna och som ansvarade f\u00f6r undervisningen i dem Efter det blev sm\u00e5skolorna kommunala och skoldistrikten upph\u00f6rde. \u00c5r 1921 inf\u00f6rdes den nya l\u00e4ropliktslagen, som best\u00e4mde att alla barn i en vissa \u00e5lder m\u00e5ste g\u00e5 i folkskola. Kommunerna \u00e5lades att bygga b\u00e5de l\u00e4gre och h\u00f6gre folkskolor i fall dessa inte fanns fr\u00e5n tidigare. Det diskuterades redan d\u00e5 att en ny l\u00e4gre folkskolbyggnad skulle uppf\u00f6ras p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen, i likvagnsj\u00e4\u00e4lon. Behovet fanns eftersom sm\u00e5barnsskolan fr\u00e5n 1900 b\u00f6rjade redan var i d\u00e5ligt skick. L\u00e4get var dock inte det b\u00e4sta.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet diskuterades skolbygget men det blev framskjutet av olika orsaker. \u00c5r 1938 besl\u00f6t Lappfj\u00e4rds kommun att uppf\u00f6ra en ny l\u00e4gre folkskola i Dagsmark och den skulle placeras nedanf\u00f6r sj\u00e4lva skolbyggnaden. Man l\u00e4t byggm\u00e4stare Wilhelm Forss\u00e9n fr\u00e5n N\u00e4rpes g\u00f6ra ritningar och tanken var att den skulle uppf\u00f6ras 1939. Forss\u00e9n fr\u00e5n N\u00e4rpes var k\u00e4nd fr\u00e5n tidigare eftersom det var han som i b\u00f6rjan av 1930-talet l\u00e4t uppf\u00f6ra folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd, tillsammans med Viktor Nylund. Kriget kom dock emellan och bygget sk\u00f6ts p\u00e5 framtiden. Skolbyggnaden fr\u00e5n 1900 var i d\u00e5ligt skick och d\u00e4rf\u00f6r flyttades sm\u00e5skolan till hyrda utrymmen, t.ex. hos Nor\u00e9ns uppe p\u00e5 \u00c5backan och i L\u00e5ngkvistas lillstugan n\u00e4ra Lisa Morav\u00e4gen. Folkskolans sl\u00f6jdsal anv\u00e4ndes ocks\u00e5 under en tid.<\/p>\n

P\u00e5 1930- och 1940-talet anv\u00e4ndes sm\u00e5skolbyggnaden ofta som m\u00f6teslokal f\u00f6r mindre sammantr\u00e4den och m\u00f6ten.<\/p>\n

\u00c5r 1945 inf\u00f6rdes obligatorisk skolbespisning i folkskolorna och nu blev det igen aktuellt med ett nybygge som ocks\u00e5 kunde inrymma ett skolk\u00f6k. Men det var f\u00f6rst sommaren 1952 som bygget kom ig\u00e5ng i kommunens regi under ledning av den nya kommunbyggm\u00e4staren Erik Hinds. 1953 kunde den nya sm\u00e5skolbyggnaden tas i bruk men skolk\u00f6ksan Selma Gr\u00f6ndahl fortsatte att bo i den gamla tills hon dog 1972 och efter ett par \u00e5r revs den gamla sm\u00e5skolbyggnaden. Barndaghemmet st\u00e5r delvis p\u00e5 samma st\u00e4lle i dag, som den gamla sm\u00e5skolan.<\/p>\n

\"\"
Sm\u00e5skolan fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster i b\u00f6rjan av 1960-talet. N\u00e4r den byggdes 1953 s\u00e5 drogs det vattenledning fr\u00e5n byns k\u00e4llor p\u00e5 By\u00e5sen men Skol-Selma som fortsatte att bo i det gamla sm\u00e5skolhuset anv\u00e4nde den gamla brunnen med ”br\u00e5nnschul<\/strong>on”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lappfj\u00e4rds kommun uppf\u00f6rde denna byggnad \u00e5ren 1952 och 1953 som inrymde folkskolans tv\u00e5 f\u00f6rsta klasser, skolk\u00f6ket med matsal, tv\u00e5 mindre l\u00e4genheter p\u00e5 vinden f\u00f6r l\u00e4rarinnan och vaktm\u00e4staren. I k\u00e4llarv\u00e5ningen finns det stora f\u00f6rr\u00e5d f\u00f6r ved, badstuga och andra utrymmen.<\/figcaption><\/figure>\n

Eleverna i sm\u00e5skolan flyttade sedan till huvudbyggnaden men skolk\u00f6ksfunktionerna finns fortfarande kvar. H\u00e4r tillreds mat f\u00f6r barndaghemmet i n\u00e4rheten och till pension\u00e4rer som bes\u00f6ker matsalen. I samband med att folkskolan renoverades och f\u00f6rs\u00e5gs med centralv\u00e4rme i b\u00f6rjan av 70-talet s\u00e5 byggdes det ett pannrum i sm\u00e5skolbyggnadens k\u00e4llare. P\u00e5 samma g\u00e5ng installerades centralv\u00e4rme ocks\u00e5 i sm\u00e5skolan och p\u00e5 80-talet d\u00e5 daghemmet byggdes s\u00e5 ansl\u00f6ts detta till samma pannrum.<\/p>\n

\u00c5r 1975 inreddes i k\u00e4llarv\u00e5ningen ett brands\u00e4kert utrymme f\u00f6r att uppbevara byns papper och protokoll. Dragare f\u00f6r detta arkiv var Elis Nygren och tanken var att dokumenten fr\u00e5n f\u00f6retag och f\u00f6reningar skulle uppbevaras s\u00e4kert f\u00f6r framtida behov. Efter en tid f\u00f6rdes handlingarna till stadens arkiv och det \u00e4r idag oklart var handlingarna finns.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2020: Om du vill se gamla skolfoton, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Huvudsyftet med sm\u00e5barnsskolor p\u00e5 1700- och 1800-talen var nog att barnen skulle l\u00e4ra sig l\u00e4sa, f\u00f6r att kunna tillgodog\u00f6ra sig bibeln, katekesen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sm\u00e5barnsskolan i Dagsmark.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-17825","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17825","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17825"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17825\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21219,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17825\/revisions\/21219"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17825"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}