{"id":1761,"date":"2016-11-09T22:15:42","date_gmt":"2016-11-09T21:15:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1761"},"modified":"2025-12-11T21:48:29","modified_gmt":"2025-12-11T19:48:29","slug":"storfors-sag-och-kraftverk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1761","title":{"rendered":"Storfors S\u00e5g och kraftverk"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i november 2016 och 2018.<\/span><\/strong><\/p>\n

H\u00f6gmans och Estlanders kvarn p\u00e5 1700-talet<\/strong><\/h4>\n

Redan p\u00e5 1600-talet fanns det n\u00e5gon typ av kvarn i Storfors p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5 men det \u00e4r f\u00f6rst i slutet p\u00e5 1700-talet, som det g\u00e5r att f\u00f6lja \u00e4garna. Kommissionslantm\u00e4taren Jonas H\u00f6gman erh\u00f6ll den 22 februari 1781 tillst\u00e5nd av landsh\u00f6vdingen att anl\u00e4gga en skattlagd mj\u00f6l- och kvarns\u00e5g vid Storforsen. I n\u00e5got skede kom kyrkoherden Rudolf Josef Estlander med som del\u00e4gare. Rudolf Josef Estlander var kyrkoherde i Lappfj\u00e4rd fr\u00e5n \u00e5r 1785 till 1807.<\/p>\n

Erik Rosenstedt tar \u00f6ver \u00e5r 1814<\/strong><\/h4>\n

Den 31 januari \u00e5r 1814 k\u00f6pte Erik Rosenstedt fr\u00e5n Norrmark s\u00e5gkvarnen av Estlanders och H\u00f6gmans arvingar. Han gav den sedan vidare \u00e5t sin son Johan som i sin tur gav den \u00e5t sonen Karl Gustav, som kallades ”Mj\u00f6lnar Kalle”. Om du vill l\u00e4sa mera om denna Erik Rosenstedt, som ocks\u00e5 hade en s\u00e5gkvarn i Korsb\u00e4ck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

”Storf\u00e5ssin”, allts\u00e5\u00a0 Johan Josef Kaas tar \u00f6ver \u00e5r 1875<\/strong><\/h4>\n

Den 17 april 1875 blev Johan Josef, Johan Henriksson Kaas eller Storfors \u00e4gare till s\u00e5gkvarnen. Denne Johan Josef, som kallades ”Storf\u00e5ssin”\u00a0var f\u00f6dd i P\u00e5skmark \u00e5r 1841 men flyttade 1869 till Dagsmark. Han hade stora planer f\u00f6r omr\u00e5det och anh\u00f6ll om en kvarn med tv\u00e5 stenar till f\u00f6rmalning av fr\u00e4mmandes spannm\u00e5l emot tull och d\u00e4rtill ville han \u00e4ndra det o\u00e4ndam\u00e5lsenliga s\u00e5gverket till en s\u00e5g med tv\u00e5 ramar och \u00e5tta s\u00e5gblad i varje ram. D\u00e4rtill en cirkels\u00e5g f\u00f6r kantning af br\u00e4der och plankor, att drifvas med vatten.<\/p>\n

Denne Kaas eller Storfors fick efter distriktsingenj\u00f6rernas syner och unders\u00f6kningar p\u00e5 platsen av Guvern\u00f6ren i Vasa i april 1880 tillst\u00e5nd att bygga om s\u00e5gen. Han fick ocks\u00e5 tillst\u00e5nd att h\u00f6ja den befintliga dammen med 0,85 fot (ca 25 cm) \u00f6ver den vid dammen inhuggna fixpunkten. Dammen m\u00e5ste byggas med en r\u00f6rlig lucka som under flodtiden kunde \u00f6ppnas f\u00f6r fiskens uppstigande och i fall n\u00e5gon skulle flotta stockar nedf\u00f6r \u00e5n.<\/p>\n

Den 4 november 1880 upph\u00e4vde dock den Kejserliga senaten f\u00f6r Finland som pr\u00f6vat detta \u00e4rende. Senaten ans\u00e5g att det inte var n\u00f6dv\u00e4ndigt att utstr\u00e4cka dammen \u00f6ver hela \u00e5n och att verksamheten kunde drivas utan att inkr\u00e4kta p\u00e5 \u00e5ns kungs\u00e5dra.<\/p>\n

J. V. Malmberg tar \u00f6ver Storfors<\/strong><\/h4>\n

Inom kort fick kvarnen en ny \u00e4gare d\u00e5 ”Storf\u00e5ssinas” dotter Amanda Sofia Storfors och hennes man Josef Vilhelm Malmberg tog \u00f6ver verksamheten. S\u00e5gkvarnen i Storfors f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1883 och s\u00e5 h\u00e4r skrevs det om branden i Finlands Allm\u00e4nna Tidning 30.10.1883:<\/p>\n

S\u00e5gbrand<\/strong>.\u00a0Storfors vattens\u00e5g i Lappfj\u00e4rd, tillh\u00f6rig bonden Josef Vilhelm Malmberg och f\u00f6rs\u00e4krad i bolaget Sverige f\u00f6r 6,000 mk, nedbrann den 22 dennes. Om eldens uppkomst, som f\u00f6refaller besynnerlig, en\u00e4r s\u00e5gen sedan par m\u00e5nader tillbaka st\u00e5tt overksam och n\u00e5gon rimlig anledning till handterande af eld i densamma icke f\u00f6refinnes, torde kanske genom den skeende polisunders\u00f6kningen n\u00e5gon utredning vinnas.<\/em><\/span><\/p>\n

Den 23.12.1883 skrev Helsingfors Dagblad att nu \u00e4r klart att branden var anlagd men n\u00e5gon misst\u00e4nkt g\u00e4rningsman hittas inte. Den 25.11.1883 annonserade \u00e4garen Malmberg i Helsingfors Dagblad, d\u00e5 han bj\u00f6d ut Storfors till f\u00f6rs\u00e4ljning. I annonsen beskrivs det bra\u00a0var de olika byggnaderna l\u00e5g:<\/p>\n

Egendomsf\u00f6rs\u00e4ljning.<\/em><\/p>\n

F\u00f6r 15,000 Fmk f\u00f6rs\u00e4ljes nu genast Storfors hemman i Lappfjerd socken. Inom hemmanet, genom vilket Lappfjerds \u00e5 flyter och hvilket genom sina s\u00e5g- och mj\u00f6lqvarn- inr\u00e4ttningar h\u00f6r till de b\u00e4sta inom Wasa l\u00e4n, finnas tvenne qvarnst\u00e4llen, p\u00e5 ena sidan \u00e4r en s\u00e5g och p\u00e5 den andra sidan en mj\u00f6lqvarn. S\u00e5gen \u00e4r nyligen nedbrunnen, men mj\u00f6lqvarnen \u00e4r alldeles ny, 50 fot l\u00e5ng, 22 fot bred. Karakt\u00e4rsbyggnaden inneh\u00e5ller 11 rum. Dessutom finnas \u00e5 l\u00e4genheten f\u00e4hus, tre stall, tvenne vagns- och k\u00f6rlider, tvenne visthus, bak- och badstugor samt ria med tv\u00e5 lador. \u00c5krarna avkasta \u00e5rligen omkring 30 tunnor spannm\u00e5l. N\u00e4rmare upplysningar l\u00e4mnas intill den 5:te december af J. V. Malmberg. Adress: Kristinestad, Lappfjerd socken, Storfors.<\/em><\/p>\n

Paret Malmberg emigrerade sedan till Australien och om du vill l\u00e4sa mera om det, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Axel Dahl tar \u00f6ver \u00e5r 1884<\/strong><\/h4>\n

Den 22 april 1884 blev handlanden Axel Dahl \u00e4gare till omr\u00e5det och en ny s\u00e5gkvarn byggdes upp men nu p\u00e5 norra sidan av \u00e5n. Dahl fick k\u00f6pa detta Storfors hemman med d\u00e4rtill h\u00f6rande s\u00e5gkvarn f\u00f6r 9 500 mark och det ber\u00e4knades att det var den st\u00f6rsta s\u00e5gen p\u00e5 ett stort omr\u00e5de och forsens kraft ber\u00e4knades motsvara 70 h\u00e4stkrafter. I april 1884 ans\u00f6kte denne Dahl om tillst\u00e5nd att f\u00e5 bygga s\u00e5gen med endast en cirkels\u00e5g och en kvarn med ett par stenar. Den 30 juli gjorde distriktsingenj\u00f6rerna en ny syn p\u00e5 platsen och konstaterar att \u201dLappfjerd eller som den \u00e4ven kallas, Dagsmark \u00e5, som upprinner inom Kankaanp\u00e4\u00e4 socken ungef\u00e4r fyratio verst ofvanom anl\u00e4ggningsst\u00e4llet och utfaller i Lappfj\u00e4rd fj\u00e4rd av saltsj\u00f6n tolf verst nedanom ber\u00f6rda st\u00e4lle, under sitt lopp bildar flera forsar, af vilka H\u00f6gn\u00e4s fors med omkring tre fots fall \u00e4r bel\u00e4gen en och en half verst ofvanom anl\u00e4ggningsst\u00e4llet och nedanf\u00f6r detsamma p\u00e5 en verts avst\u00e5nd f\u00f6rekommer H\u00e5koski fors, att uti H\u00f6gfors finns en och i H\u00e5koski fors tre qvarnar; att \u00e5 den nedbrunna s\u00e5gens plats uppf\u00f6rts ett hus, afsedt att inrymma ifr\u00e5gavarande inr\u00e4ttningar\u201d. \u00a0<\/span>Enligt Lappfj\u00e4rds Historia, del 2, sid 155 var denna Dahls s\u00e5gkvarn f\u00f6rh\u00e5llandevis stor med 3 par stenar och grynverk. Denna s\u00e5gkvarn betalade 100 mk avgift f\u00f6r v\u00e4gbyggnad d\u00e5 andra s\u00e5gar beh\u00f6vde betala endast 3 \u2013 18 mk.<\/p>\n

Det var den tiden den enda s\u00e5gen i kommunen. Som disponent fungerade Johan Edvard Hjulman (1839-1896) och han var f\u00f6dd i B\u00f6tom men hade r\u00f6tterna i Nykarlebynejden. Han var i yngre \u00e5r b\u00e5de styrman och kapten p\u00e5 flera stora segelfartyg men efter 1883 vistades han p\u00e5 land. Han var f\u00f6r \u00f6vrigt bror till den ber\u00f6mda sj\u00f6kaptenen Anders Herman Hjulman i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
16.1.1890 bj\u00f6d Axel Dahl ut en mj\u00f6lqvarn i Wasa Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 28.2.1890 skrev Wasa Tidning att i\u00a0Dagsmarks och en del af Stor\u00e5 skogar hafva omkring 15,000 stockar i vinter blifvit f\u00e4lda. Dessa sl\u00e4pas till en del med h\u00e4st till Storfors s\u00e5g i Dagsmarksby, d\u00e4r de s\u00e5gas till plankor och br\u00e4der. En annan del kommer att vid sommarens ankomst nedflottas l\u00e4ngs b\u00e4ckar och \u00e5n till n\u00e4mnda s\u00e5g.<\/em><\/p>\n

Wasa Tidnings skribent fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd skrev s\u00e5 h\u00e4r vackert om Storfors \u00e4gare den 22.7.1890:<\/p>\n

\u00c5 Storfors s\u00e5g, som eges af handl. Axel Dahl i Kristinestad, skall under sommaren f\u00f6rs\u00e5gas inemot trettiotusen stockar. S\u00e5gen, som varje dygn syssels\u00e4tter omkring 20 arbetare, bereder dessutom allm\u00e4nheten ofta en v\u00e4lbeh\u00f6flig f\u00f6rtj\u00e4nst s\u00e5v\u00e4l vid stockames forslande till s\u00e5gen som \u00e4fven vid det f\u00f6rs\u00e5gade virkets transportering till n\u00e4rmaste hamnplats, Kristinestad. Vid s\u00e5gen finnes \u00e4fven st\u00e4vs\u00e5g, som f\u00f6r\u00e4dlar de mest oformliga vrakbr\u00e4der till vackert virke. Genom ifr\u00e5gavarande s\u00e5ginr\u00e4ttning, d\u00e4r man lyckats tillgodog\u00f6ra sig de mest l\u00e4mpliga anordningar p\u00e5 s\u00e5gindustrins omr\u00e5de och en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av arbetet, utdelas tiotals tusen mark \u00e5rligen bland ortens allmoge. Och l\u00e4nder det s\u00e5g\u00e4garen till all heder, att han aldrig till ytterlighet och njugghet s\u00f6kt nedpruta afl\u00f6ningen f\u00f6r arbetarna, utan alltid gifvit en r\u00e4ttvis och sk\u00e4lig dagspenning.<\/em><\/p>\n

\u00c5 Ragnarsvik s\u00e5gplats, i n\u00e4rheten av Storfors, \u00e4rnar Ragnarsvik s\u00e5gbolag uppf\u00f6ra en enramig s\u00e5g och m\u00f6jligen \u00e4fven mj\u00f6lkvarn. Arbetet har delvis begynts.<\/em><\/p>\n

\u00c5r 1893 gick Axel Dahl i konkurs och Storfors s\u00e5ldes d\u00e5 p\u00e5 auktion.<\/p>\n

\"Den
Den 1 augusti 1893 inf\u00f6rdes denna annons i flera stora tidning, b\u00e5de p\u00e5 svenska och finska.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1893, den 14 oktober<\/strong> k\u00f6pte Henrik Alexander Backman Storfors S\u00e5g och han fick lagfart p\u00e5 l\u00e4genheten 1895.<\/p>\n

\u00c5r 1894, den 1 maj<\/strong> skrev Vasabladet att en mycket stor m\u00e4ngd stockar har flottats till Storfors och kanske \u00e4nnu mera direkt ner till havet. Risken f\u00f6r skogssk\u00f6vling var stor, antog Vbl.<\/p>\n

I januari 1896<\/strong> skrev tidningen Svenska \u00d6sterbotten som utkom i Gamlakarleby att nu \u00e4r det full fart p\u00e5 s\u00e5garna i Ragnarsvik och i Storfors. Wasa Nyheter skrev i mars samma \u00e5r att vintern hade varit mild och vacker, men trots det hade stora m\u00e4ngder virke kunnat utk\u00f6ras i Lappfj\u00e4rdsnejden. P\u00e5 en str\u00e4cka av endast en kilometer finns det hela 3 s\u00e5gar, n\u00e4mligen Storfors, Ragnarsvik och Perus s\u00e5g.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> drogs telefonledningar b\u00e5de till Ragnarsvik och till Storfors. Den h\u00e4r tiden hade Storfors S\u00e5g flera \u00e4gare, bland annat T\u00f6tterman fr\u00e5n Kristinestad och denne skulle 1902 ha k\u00f6pt h\u00e4lften av s\u00e5gen av Henrik Backman. Den 7.11.1899 annonserade Henrik Backman efter en s\u00e5gst\u00e4llare till Storfors. Den 17.4.1902 f\u00f6rs\u00f6kte H. A. Backman enligt tidningen Satakunta s\u00e4lja Storfors p\u00e5 auktion. Den 11.7.1903 bj\u00f6d \u00e4garna ut Storfors S\u00e5g bland annat i tidningen Syd-\u00d6sterbotten och i Hufvudstadsbladet 19.7.1903. Den 20.1.1900 skrev Kristinestads Tidning att cirka 50 000 stockar under vintern kommer att forslas till Storfors f\u00f6r att s\u00e5gas till plankor och br\u00e4der. Ragnarsvik och Broback s\u00e5g kommer mera att sk\u00f6ta om frakts\u00e5gning.<\/p>\n

Karl och Wilhelmina Storfors tar \u00f6ver \u00e5r 1904<\/strong><\/h4>\n

Den 1.7.1904 blev det aff\u00e4r d\u00e5 Karl Johan Knus eller Storfors k\u00f6pte s\u00e5gkvarnen med vattenfall, byggnader och boningshus av Henrik Backman f\u00f6r 11 000 mark. Han registrerade d\u00e5 firmanamnet och han anv\u00e4nde sj\u00e4lv sl\u00e4ktnamnet Knus, som allts\u00e5 var hustruns sl\u00e4ktnamn.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r syns det bra var Storfors S\u00e5g och de \u00f6vriga byggnaderna var bel\u00e4gna. Del av storskifteskartan \u00f6ver Dagsmark fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt Lappfj\u00e4rds Historia fanns det \u00e5r 1908 f\u00f6ljande vattendrivna s\u00e5gar i Dagsmark:<\/p>\n

-Kl\u00e4ppfors S\u00e5g och Mj\u00f6lkvarn, innehavare Oskari Penttinen, var bel\u00e4get p\u00e5 s\u00f6dra sidan av \u00e5n mittemot Koivurantas nybyggda och bebodda hus i Kl\u00e4ppan.<\/h6>\n
-K.V. L\u00e5ngs (K\u00e5rk Viktor Eklund) s\u00e5g vid Brobackforsen eller Verkforsen invid \u00e5bron i Dagsmark centrum.<\/h6>\n
-Viktor Nylunds s\u00e5g och snickeri i Gamlaforsen p\u00e5 A-sidon.<\/h6>\n
-Karl Storfors s\u00e5g i Storfors.<\/h6>\n
-Ragnarsvik S\u00e5g, som \u00e4gdes av Josef Bjors.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Nylunds s\u00e5g var den st\u00f6rsta och efter den kom Storfors Kalles s\u00e5g. Storfors s\u00e5g var bel\u00e4gen nere vid \u00e5n d\u00e4r det lilla kraftverket st\u00e5r \u00e4n i dag. Det var f\u00f6rh\u00e5llandevis stort, se p\u00e5 bilderna:<\/p>\n

\"Storfors
Storfors S\u00e5g 1910: framf\u00f6r rampen st\u00e5r \u00e4garen Karl Storfors och p\u00e5 k\u00e4rrhjulen sitter Otto Lillhannus. Mitt i bild st\u00e5r Otto Kronman och J\u00e4rvel\u00e4-Viktor. P\u00e5 rampen st\u00e5r Alvina Storfors, Adelina J\u00e4rvel\u00e4, Selma Storfors, Maria Kronman, Vilhelmina Storfors, Emil, Gunnar, Valter och Selim Kronman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden i Storfors \u00e5r 1910. Tredje fr\u00e5n h\u00f6ger st\u00e5r \u00e4garen Karl Storfors med sin hustru Vilhelmina.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Storfors Mina”, allts\u00e5 Katarina Wilhelmina Johansdotter Knus (1866-1944) som \u00e5r 1883 gifte sig med Karl Storfors.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1908, den 12 juni<\/strong> k\u00f6pte Karl och Vilhelmina Storfors ett markomr\u00e5de d\u00e4r s\u00e5gen stod av Karl Erik Klemets och hans hustru Josefina. K\u00f6peskillingen 1 500 finska mark betalades kontant och Karl Storfors kunde bilda den till en egen l\u00e4genhet d\u00e5 storskiftet var klart.<\/p>\n

\u00c5r 1913, den 29 december<\/strong> avskilde Karl och Vilhelmina Katarina Storfors en parcell fr\u00e5n hemmanet Landg\u00e4rds och denna parcell fick namnet Storfors 1:18.<\/p>\n

\u00c5r 1914, i februari<\/strong> f\u00f6rs\u00f6kte Karl Storfors s\u00e4lja Storfors s\u00e5g och kvarn, som enligt honom var i gott skick, inneh\u00e5llande en s\u00e5gbyggnad, hyvelmaskin, kvarn med 2 stenpar och ett grynverk. Men n\u00e5gon aff\u00e4r ser det inte ut att ha blivit.<\/p>\n

\u00c5r 1915<\/strong> fick Karl Storfors tillst\u00e5nd till en vattendriven elgenerator och han byggde ett eln\u00e4t enligt nedanst\u00e5ende karta.<\/p>\n

\"Ritningen
Ritningen \u00f6ver Karl Storfors eln\u00e4t \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n Landsarkivet i Vasa. Kartan ritad 1915, allts\u00e5 f\u00f6re Viktor Nylund b\u00f6rjade bygga kraftverket P\u00e4rus-Fors Ab.<\/figcaption><\/figure>\n

Axel och Alvina Klockars tar \u00f6ver \u00e5r 1916<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1916, den 13 oktober<\/strong> s\u00e5lde Karl och Wilhelmina Storfors parcellen Storfors 1:18 med d\u00e4r\u00e5 befintliga S\u00e5g och Kvarn och elektricitetsstation \u00e5t dottern Alvina (1892-1987) och hennes man f\u00f6re detta bonden Axel Henriksson Klockars (1889-1969) och k\u00f6pesumman var 3 500 mark. Axel Klockars var k\u00e4nd som en klok och bildad man, som g\u00e5tt i b\u00e5de folkh\u00f6gskolan och i jordbruksskolan. Han kom sedan att vara medlem i kommunalfullm\u00e4ktige och han var ordf\u00f6rande i flera n\u00e4mnder.<\/p>\n

\"Vid
Vid bordet sitter Karl Storfors med sin hustru Vilhelmina. T.v. st\u00e5r sonen Otto och l\u00e4ngre bak st\u00e5r d\u00f6ttrarna Alvina som gifte sig med Axel Klockars och bredvid henne Selma, gift Lillhannus.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1917<\/strong> var Axel en av grundarna till den brandk\u00e5r som sedan ombildades till Finlands f\u00f6rsta skyddsk\u00e5r och han var med om intagningen i Kristinestad i januari 1918. Sedan fortsatte han striderna i Melins kompani i Tammerfors och han s\u00e5rades i striderna vid N\u00e4silinna. Efter inb\u00f6rdeskriget fick Axel flera medaljer. \u00c5r 1936 skrev Axel om striderna ”den blodiga sk\u00e4rtorsdagen” i tidningen Syd-\u00d6sterbotten. Vill du l\u00e4sa om vilka lappfj\u00e4rdsbor som stupade och p\u00e5 vilket vis, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Storfors Aktiebolag tar \u00f6ver \u00e5r 1918<\/strong><\/h4>\n

I september 1918 annonserade Axel Klockars i de stora tidningarna att han vill s\u00e4lja Storfors S\u00e5g och Kvarn. Det blev aff\u00e4r f\u00f6r den 18 december 1918<\/strong> s\u00e5lde Axel och Alvina Klockars hela Storfors S\u00e5g vidare till ett under bildning varande bolag med god f\u00f6rtj\u00e4nst, nu var k\u00f6pesumman hela 60 000 mark. K\u00f6pebrevet undertecknades av del\u00e4garna Johan Viktor Storhannus och E. J, Bj\u00f6rses. De \u00f6vriga del\u00e4garna var Otto P\u00e4rus, Emil Ekman, Erland Ingves, Karl Knus, Johan Starcke och Erland Mattfolk, samtliga stora b\u00f6nder i Lappfj\u00e4rds by. Bolaget fick lagfart p\u00e5 parcellen Storfors den 11 februari 1921.<\/p>\n

\"Denna
Denna karta uppgjordes vid vattenverkssynen \u00e5r 1920 och visar med r\u00f6tt var dammen och ”vattenverket” skulle byggas.<\/figcaption><\/figure>\n

En herr Bostr\u00f6m annonserade i Hufvudstadsbladet den 9.8.1919 f\u00f6r Storfors s\u00e5gs r\u00e4kning, d\u00e4r han s\u00f6kte en disponent f\u00f6r den nya s\u00e5gen.<\/p>\n

Bolaget Storfors Aktiebolag registrerades i Handelsregistret 3.11.1919 och de skulle idka s\u00e5g-, skogs- och kvarnr\u00f6relse, samt leverans av elektrisk kraft. Till VD valdes Thure Granfors, och i styrelsen invaldes Johan Starcke, Axel Lilltr\u00e4sk, Josef Bj\u00f6rs och en Bostr\u00f6m fr\u00e5n Malax. <\/span><\/span>Del\u00e4garna som bildade det nya s\u00e5gbolaget annonserade p\u00e5 v\u00e5ren 1919 och bj\u00f6d in nya aktie\u00e4gare. <\/span><\/span><\/p>\n

\"Interimsstyrelsen
Interimsstyrelsen f\u00f6r Storfors annonserade i mars 1919 d\u00e4r de bj\u00f6d in intresserade del\u00e4gare.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbotten tyckte att det vara bra att det var svenskar som stod bakom Storfors S\u00e5g och 19.3.1919 skrev de s\u00e5 h\u00e4r: <\/span><\/span><\/p>\n

Gl\u00f6m ej att teckna aktier i Storfors aktiebolag, ty d\u00e5 placeras pengarna i ett gott f\u00f6retag. Storfors ligger som bekant mellan Lappfj\u00e4rd och Dagsmark byar och kan s\u00e5lunda betj\u00e4na dem vardera. Det torde ej heller vara n\u00e5gon sv\u00e5righet f\u00f6r n\u00e4mnda orter att \u201dskramla ihop\u201d 150\u00a0000 mk, s\u00e5 att Storfors kan h\u00e5llas i svenska h\u00e4nder. Enighet ger styrka, h\u00e4r g\u00e4ller \u00e4ven enighet f\u00f6r allm\u00e4nt v\u00e4l. H\u00e5ller h\u00e4r allm\u00e4nheten ihop, \u00e4r det f\u00f6r del\u00e4garna likgiltigt, om \u00e4garena av privata industriella inr\u00e4ttningar bilda ringar och h\u00f6ja avgifter huru h\u00f6gt som helst, ty vid Storfors f\u00e5s de olika arbetena utf\u00f6rda till priser, som del\u00e4garna sj\u00e4lva best\u00e4mmer.<\/span><\/span><\/em><\/span><\/p>\n

\"Aktiebrevet<\/p>\n

Det var allts\u00e5 p\u00e5 h\u00f6sten 1919\u00a0som Storfors Aktiebolag bildades, och bolaget utvidgade s\u00e5gr\u00f6relsen ytterligare och bedrev under en kort tid den st\u00f6rsta tr\u00e4varur\u00f6relsen p\u00e5 orten. Till exempel \u00e5r 1922 var r\u00f6relsen s\u00e5 pass stor att en skatt till v\u00e4gbyggen best\u00e4mdes till 500 mk, d\u00e5 Nylunds s\u00e5g betalade endast 200 och Ragnarsvik 125 mk.<\/p>\n

I februari 1920<\/strong> r\u00e5kade ”Motta Kalle” ut f\u00f6r en olycka d\u00e5 han s\u00e5gade sig illa i handen. I en artikel i Kask\u00f6 Tidning den 10 november 1920 s\u00e5 st\u00e5r det att en ny kvarn har k\u00f6rt ig\u00e5ng i Kalaks i N\u00e4rpes, vilket betyder att n\u00e4rpesborna h\u00e4danefter inte beh\u00f6ver \u00e5ka med h\u00e4starna i l\u00e5nga karavaner till kvarnarna i Dagsmark f\u00f6r att mala. Den 24.7.1920 s\u00f6kte Storfors efter en kunnig mj\u00f6lnare i Wasa-Posten. \u00c5r 1922 var exporten fr\u00e5n Storfors s\u00e5g stor och i flera tidningsartiklar g\u00e5r det att l\u00e4sa med vilka fartyg som s\u00e5gvarorna skeppades ut.<\/p>\n

I en artikel i Wasa-Posten 24.2.1921 skriver Labor om hur viktigt det \u00e4r att s\u00e5gar och kvarnar skall utrustas med moderna turbiner:<\/span><\/p>\n

Vi b\u00f6rja d\u00e5 med A. B. Storfors\u2019 turbinanl\u00e4ggning\u00a0i Lappfj\u00e4rd. Sagda anl\u00e4ggning, best\u00e5ende av en mindre kvarn och s\u00e5g, drevs med mycket gammalmodiga turbiner, vilka utm\u00f6nstrades. Vattenm\u00e4ngden i Lappfj\u00e4rds \u00e5 \u00e4r mycket varierande s\u00e5som i de flesta av \u00d6sterbottens \u00e4lvar. Det g\u00e4ller s\u00e5ledes att speciellt under den torra perioden hava turbiner med h\u00f6gsta m\u00f6jliga, effekt. Turbintillverkningen har liksom all annan industri g\u00e5tt kolossalt fram\u00e5t under de senaste decennierna. De turbiner, som nu ins\u00e4ttas i Storfors, hava mycket h\u00f6gre verkningsgrad \u00e4n de utm\u00f6nstrade. F\u00f6ljden \u00e4r naturligtvis den, att mera kraft erh\u00e5lles, anl\u00e4ggningen producerar mera och giver betydligt st\u00f6rre vinst.<\/em><\/p>\n

Fr\u00e5n tidigare fanns det 2 turbiner i Storfors och dessa bj\u00f6ds ut till f\u00f6rs\u00e4ljning i Hbl 25.4.1920. Den ena p\u00e5 70 hkr med vattenm\u00e4ngden 2,5 kubik och den andra p\u00e5 130 hkr med vattenm\u00e4ngd 4,5 kubik, b\u00e5da gjorda f\u00f6r en fallh\u00f6jd p\u00e5 3 meter. Knappast blev det n\u00e5gon f\u00f6rs\u00e4ljning av turbinerna, efter Ab P\u00f6rusfors f\u00f6ljande \u00e5r gjorde ett avtal med Storfors om att f\u00e5 b\u00f6rja producera elektricitet d\u00e4r. Behovet av j\u00e4mn str\u00f6m i staden var stor, eftersom eln\u00e4tet d\u00e4r just hade byggts ut fr\u00e5n likstr\u00f6m till 3-fas kraftstr\u00f6m. Alla stora industrier i staden hade kopplat in kraftstr\u00f6m i sina fabriker.<\/p>\n

12.3.1921 skrev Syd-\u00d6sterbotten en kort artikel om Storfors: Storfors A B. hade ordinarie bolagsst\u00e4mma den 27 febr. Sedan \u00e5rsber\u00e4ttelsen och revisorernas ber\u00e4ttelse f\u00f6redragits skreds till val av styrelse. Till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r \u00e5tervaldes herr Thure Granfors. \u00d6vriga styrelsemedlemmar blevo hrr Axel Klockars. Karl Knus, J. V Storhanuns, E. J. Bj\u00f6rses, J. Starcke och Otto P\u00e4rus. Till revisorer valdes hrr Frans Teir och E. A. B\u00e5sk med Selim Porander som suppleant. I dividend besl\u00f6t man att utdela 10 procent p\u00e5 gamla aktier och 5 procent p\u00e5 de nya.<\/span><\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\"I
I december 1922 hade del\u00e4garna f\u00e5tt nog av den gamla VD:n och sammankallade till en extra st\u00e4mma f\u00f6r att utse en ny.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r aktiebolaget blev inte den lysande framg\u00e5ng som del\u00e4garna hade hoppats. \u00c4nnu i april 1922 s\u00e5g allting bra ut och p\u00e5 ordinarie bolagsst\u00e4mman \u00e5tervaldes styrelsen och Granfors uts\u00e5gs till VD men i \u00f6vrigt besl\u00f6ts endast hur stor del av vinsten som skall betalas som dividend \u00e5t del\u00e4garna. Bolaget var d\u00e5ligt sk\u00f6tt och ledningen gjorde flera d\u00e5liga aff\u00e4rer. I oktober 1922 h\u00f6lls en extra bolagsst\u00e4mma d\u00e4r alla del\u00e4gare deltog och de best\u00e4mde att uppta ett l\u00e5n p\u00e5 h\u00f6gst 400 000 mark och som s\u00e4kerhet f\u00f6r det l\u00e5net skall inteckning s\u00f6kas i s\u00e5gbolaget. I november 1922 godk\u00e4nde r\u00e4tten i Lappfj\u00e4rd denna inteckning.<\/p>\n

Missn\u00f6jet med disponent Granfors var stort och droppen som fick b\u00e4garen att rinna \u00f6ver var det l\u00e5n p\u00e5 350 000 mark som denne hade upptagit i Teuvan S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki i december 1922. Visserligen hade han sj\u00e4lv ocks\u00e5 g\u00e5tt i personlig borgen f\u00f6r detta l\u00e5n men del\u00e4garna tvingades ocks\u00e5 att g\u00f6ra det. Inteckning gjordes men till\u00e4ggsborgen kr\u00e4vdes av del\u00e4garna. Den 18 december 1922 mottog borgm\u00e4stare Granfelt p\u00e5 r\u00e5dhuset en protest, som l\u00f6d:<\/p>\n

Denna dag hava s\u00e5gst\u00e4llaren Karl Johan Storfors, handlanden Erik Anders B\u00e5sk, b\u00f6nderne Josef Ingves, Karl Knus, Johan Viktor Storhannus, Selim Porander, Erland Mattfolk, Frans Viktor Ingves, Karl Erik Nyholm, Viktor Rosenstedt, Karl Bj\u00f6rmans, Otto P\u00e4rus, Axel Klockars, Nicklas P\u00e4rus, alla fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd by och socken, hos R\u00e5dstuvur\u00e4tten anm\u00e4lt s\u00e5dan protest, som omf\u00f6rm\u00e4les uti 2: 15 U.L emot att disponenten Thure Granfors utan laga r\u00e4tt s\u00e5som s\u00e4kerhet f\u00f6r ett bolaget av \u00d6stermark Sparbank beviljat l\u00e5n, st\u00e4llt en s\u00e5tillvida halvf\u00e4rdig borgensf\u00f6rbindelse att den ej enligt beslutet underskrivits av alla aktion\u00e4rerna, utan endast av de ovann\u00e4mnda, samt att f\u00f6rbindelsen torde f\u00f6r\u00e4ndrats till solidarisk.<\/em><\/p>\n

Just f\u00f6re julen 1922 sammankallades \u00e4garna till en st\u00e4mma f\u00f6r att v\u00e4lja en ny verkst\u00e4llande direkt\u00f6r. I mars 1923 valdes en ny styrelse med J. Bj\u00f6rses som ny VD. Medlemmar i styrelsen blev Josef Bj\u00f6rs, Karl Knus, J.V. Storhannus och Josef Ingves. Viktor Rosenstedt och Erland Mattfolk valdes till suppleanter.<\/p>\n

\"I
I juni 1923 gjordes det f\u00f6rs\u00f6k att ombilda aktiebolaget till andelslag, s\u00e4kerligen med avsikt att r\u00e4dda bolaget. Initiativet ledde inte till n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder.<\/figcaption><\/figure>\n
<\/div>\n
Flera skogs\u00e4gare som levererat stockar till Storfors, m\u00e4rkte snart att de inte skulle f\u00e5 n\u00e5gra pengar f\u00f6r dessa. Den s\u00e4ljare som r\u00e5kade v\u00e4rst ut var nog Nykarleby stad, som i februari 1922 hade auktionerat ut hela 19 758 stammar i sina skogar och de hade godk\u00e4nt anbudet fr\u00e5n Storfors som lydde p\u00e5 385 281 mark. N\u00e5gra pengar fick de inte.<\/div>\n
<\/div>\n
I januari 1923<\/strong> var den ekonomiska krisen s\u00e5 akut, att styrelsen besl\u00f6t att f\u00f6rs\u00e4tta bolaget i konkurs. Efter omfattande arrangemang i februari skrev Kask\u00f6 Tidning ”efter l\u00e5ngvariga underhandlingar mellan fordrings\u00e4gare och borgesm\u00e4n i Storfors A.B. i Lappfj\u00e4rd har man nu lyckligtvis kommit till s\u00e5dan uppg\u00f6relse, att en f\u00f6r\u00f6dande konkurs kan undvikas.\u00a0\u00c5 icke prioriterade fordringar ha betydande avskrivningar gjorts, varefter 15 b\u00f6nder i Lappfj\u00e4rd \u00f6vertagit bolagets alla aktier, och erlagt den reducerade skulden. Vid bolagets s\u00e5ginr\u00e4ttning upptages arbetet endera dagen”.<\/em><\/div>\n

 <\/p>\n

Den 9 januari 1923<\/strong> skrev Kristiinan Sanomat:<\/span><\/span><\/p>\n

Miljoonavararikko tulossa.<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Viime perjantaina pidetyss\u00e4 Ab Storfors Oy:n yhti\u00f6kokouksessa p\u00e4\u00e4tettiin yhti\u00f6n liike luovuttaa vararikkoon. P\u00e4\u00e4t\u00f6ksen aiheutti yhti\u00f6n vakava taloudellinen tilanne.<\/span><\/span><\/p>\n

Yhti\u00f6n velat l\u00e4hentelev\u00e4r paria miljoonaa. Omaisuus k\u00e4sitt\u00e4\u00e4 l\u00e4hes miljoonan markan maksavan vesivoimalla k\u00e4yv\u00e4n sahalaitoksen Lapv\u00e4\u00e4rtiss\u00e4 sek\u00e4 metsi\u00e4 ja jonkun m\u00e4\u00e4r\u00e4n valmista puutavaraa, joiden kuitenkin arvellaan osapuilleen peitt\u00e4v\u00e4n yhti\u00f6n velat.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1923 i februari,<\/strong> p\u00e5 en extra bolagsst\u00e4mma valde aktie\u00e4garna en ny VD och styrelse. Till VD valdes kyrkv\u00e4rden Erik Johan Bj\u00f6rses och i styrelsen invaldes Karl Knus, Johan Viktor Storhannus, Josef Ingves och Josef Bjors, samtliga fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds kyrkby. Vid samma tillf\u00e4lle skrevs ett avtal mellan VD Granfors och de \u00f6vriga del\u00e4garna, d\u00e4r det best\u00e4mdes att Granfors avst\u00e5r fr\u00e5n sina aktier i bolaget och de \u00f6vriga del\u00e4garna tog p\u00e5 sig allt ansvar f\u00f6r b\u00e5de skulder och borgensf\u00f6rbindelser. Det var inga sm\u00e5pengar det handlande om, eftersom det fanns l\u00e5n i Teuva Sparbank p\u00e5 350 000 mark och flera krediter p\u00e5 totalt 375 000 mark i Lantmannabanken, som nu bytt namn till Unionbanken. Granfors som bed\u00f6mdes vara medell\u00f6s gick efter \u00f6verenskommelsen fri fr\u00e5n allt ansvar.<\/p>\n

Storfors S\u00e5g i konkurs \u00e5r 1923<\/strong><\/h3>\n

Trots alla f\u00f6rs\u00f6k till r\u00e4ddning gjorde Storfors Aktiebolag konkurs \u00e5r 1923 och s\u00e5 gott som alla del\u00e4gare hamnade i ekonomiska sv\u00e5righeter. F\u00f6r alla stora investeringar hade upptagits bankl\u00e5n som del\u00e4garna g\u00e5tt i borgen f\u00f6r. Den h\u00e4r konkursen var s\u00e5 stor och f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r Perus- och Lappfj\u00e4rdsborna att det d\u00e4mpade intresset f\u00f6r industriell f\u00f6retagsamhet f\u00f6r l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. M\u00e5nga del\u00e4gare hade \u00e4nnu i f\u00e4rskt minne redaren Johan Ebbs konkurs i slutet p\u00e5 1880-talet, som drabbade b\u00f6nderna i Lappfj\u00e4rd mycket h\u00e5rt.<\/p>\n

Ab Svenska Sm\u00e5bruk som hade bildats 1919 och som hade till uppgift att k\u00f6pa upp svenska g\u00e5rdar, s\u00e5 att de inte hamnade i ”p\u00e5tr\u00e4ngande finska h\u00e4nder” var nu oroliga att flera hemman i Lappfj\u00e4rd skulle g\u00e5 f\u00f6rlorade. I en artikel i Vasabladet 7.2.1924 ber\u00e4ttas det om den f\u00f6rra stora konkursen i Lappfj\u00e4rd d\u00e5 Ebbs skeppsrederi gick omkull och flera stora g\u00e5rdar gick under klubban. Nu d\u00e5 Storfors S\u00e5g hade inst\u00e4llt betalningarna s\u00e5 fanns det igen en risk att hemman skulle g\u00e5 svenskarna ur h\u00e4nderna.<\/p>\n

\"I
I b\u00f6rjan p\u00e5 februari 1924 annonserade sysslom\u00e4nnen i Syd-\u00d6sterbotten att allt l\u00f6s\u00f6re och fastigheten skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion. N\u00e5gon stor framg\u00e5ng blev inte denna konkursauktion, endast en liten del av virket kunde s\u00e4ljas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Eftersom
Eftersom konkursauktionen inte gav \u00f6nskat resultat f\u00f6rs\u00f6kte en av sysslom\u00e4nnen \u00e4nnu en g\u00e5ng annonsera f\u00f6r att hitta en k\u00f6pare till Storfors s\u00e5g.<\/figcaption><\/figure>\n

Ab P\u00e4rus-Fors k\u00f6per anl\u00e4ggningarna \u00e5r 1924<\/strong><\/h4>\n

Den 3 augusti 1924<\/strong> s\u00e5 sl\u00f6t direkt\u00f6r Viktor Nylund p\u00e5 Ab P\u00e4rus-Fors ett avtal med sysslom\u00e4nnen Johan Starcke, Axel Lilltr\u00e4sk och Unionbankens direkt\u00f6r \u00d6hman i Storfors konkursbo att han skulle k\u00f6pa hela Storfors s\u00e5g f\u00f6r 250 000 mark. K\u00f6peskillingen betalades genom att P\u00e4rus-Fors \u00f6vertog ett inteckningsl\u00e5n p\u00e5 250 000 mark i Unionbanken. Problemet var att Viktor inte skulle \u00f6verta ett st\u00f6rre inteckningsl\u00e5n som fanns i Lappfj\u00e4rds Sparbank och d\u00e4rf\u00f6r skrev inte alla parter under avtalet, som Viktor tog hand om. N\u00e5got l\u00f6s\u00f6re ingick inte i aff\u00e4ren och konkursboet fick r\u00e4tt att ordna auktion p\u00e5 s\u00e5gomr\u00e5det f\u00f6r att s\u00e4lja varulagret.<\/p>\n

Branden p\u00e5 Storfors s\u00e5g \u00e5r 1924<\/strong><\/h4>\n

Efter en vecka, den 10 augusti 1924<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes samtliga byggnader i en eldsv\u00e5da som enligt m\u00e5nga ortsbor ans\u00e5gs var anlagd. M\u00e5nga personer var p\u00e5 plats f\u00f6r att st\u00f6ra sl\u00e4ckningsarbetet, bland annat motades Flack\u00e5sborna p\u00e5 dammen n\u00e4r de n\u00e4rmade sig brandplatsen. Dammen var s\u00e5 pass bred att det gick att k\u00f6ra \u00f6ver den till och med med h\u00e4st. Tillrusande grannar f\u00f6rs\u00f6kte r\u00e4dda plankor och br\u00e4der ur lagren men n\u00e5gon ropade att de skulle sluta och genast sk\u00f6t de in dom tillbaka i de brinnande lagren. I tidningarna skrevs det att det skulle ha varit en 12-\u00e5rs pojke som varit of\u00f6rsiktig med t\u00e4ndstickorna, som skulle ha varit den som f\u00f6rorsakade branden. Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

S\u00e5ganl\u00e4ggningen var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r mer \u00e4n 600 000 mark och nu ville del\u00e4garna i Storfors h\u00e4va det k\u00f6p som de hade gjort veckan innan med P\u00e4rus-Fors. Orsaken var f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rs\u00e4kringspengarna som skulle r\u00e4dda dem fr\u00e5n den hotande katastrofen. P\u00e4rus-Fors Ab v\u00e4grade att h\u00e4va k\u00f6pet och p\u00e5 v\u00e5ren 1925 tog de anl\u00e4ggningarna i besittning och inr\u00e4ttade en elektrisk generator nere vid dammen.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 13 apri<\/strong>l h\u00f6lls ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomshemmet i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r 762 aktier av 1 000 var n\u00e4rvarande. Ordf\u00f6rande f\u00f6r m\u00f6tet var viceh\u00e4radsh\u00f6vding Toivo Westerback fr\u00e5n Helsingfors och m\u00f6tet gav honom i uppdrag att inst\u00e4mma P\u00e4rus-Fors till tinget f\u00f6r att f\u00e5 k\u00f6pet h\u00e4vt.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 16 apri<\/strong>l st\u00e4mde del\u00e4garna och sysslom\u00e4nnen i Storfors konkurs Viktor Nylund och P\u00e4rus-Fors till tinget i Lappfj\u00e4rd. St\u00e4mningen undertecknades av Erik Johan Bj\u00f6rses, Karl Knus, Johan Starcke, bankdirekt\u00f6r \u00d6hman fr\u00e5n Vasa, Viktor Rosenstedt, Josef Bj\u00e5rs, Erland Mattfolk, Viktor Brandt, Frans Viktor Ingves, Josef Ingves, Johan Viktor Storhannus, Niklas P\u00e4rus, Erik Anders P\u00e4rus och Karl Erik Nyholm och s\u00e5 blev det tinget i Lappfj\u00e4rd som fick avg\u00f6ra tvisten. Utslaget som kom i juni 1925 visade att Storfors hade r\u00e4tt att h\u00e4va k\u00f6pet. P\u00e4rus-Fors f\u00f6rde \u00e4rendet vidare till hovr\u00e4tten, som \u00e4ndrade p\u00e5 domslutet och gav P\u00e4rus-Fors r\u00e4tt till Storfors. H\u00f6gsta domstolen fastst\u00e4llde sedan hovr\u00e4ttens dom i september 1927 och om inte f\u00f6rr s\u00e5 d\u00e5 blev det klart att P\u00e4rus-Fors var \u00e4gare den dag som s\u00e5gen brann.<\/p>\n

Eftersom det allm\u00e4nt antogs att branden var anlagd, ville f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget inte betala ut ers\u00e4ttningen \u00e5t \u00e4garen, s\u00e5 l\u00e4nge process med Nylund p\u00e5gick. Den ers\u00e4ttning p\u00e5 530 994 mark som f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Sampo betalade gick i f\u00f6rsta hand till inteckningshavaren Ab Unionbanken och sedan till den r\u00e4ttm\u00e4tiga \u00e4garen. Det h\u00e4r f\u00f6rv\u00e4rrade ytterligare de skuldsatta del\u00e4garnas dilemma och n\u00e5gra hamnade att g\u00e5 fr\u00e5n hus och hem. N\u00e5gra m\u00e5ste emigrera till Amerika eller Kanada f\u00f6r att d\u00e4r arbeta ihop pengar till de l\u00e5n de borgat f\u00f6r.<\/p>\n

I Erik Storhannus bok beskrivs situationen ing\u00e5ende hur del\u00e4garen Viktor Storhannus m\u00e5ste resa till Kanada f\u00f6r att d\u00e4r arbeta i gruvor. Hans skulder fr\u00e5n Storfors var s\u00e5 stora att fast han skulle ha s\u00e5lt hemmanet skulle han \u00e4nd\u00e5 l\u00e4mnat med en stor skuld. Under flera \u00e5r arbetade han d\u00e4r och skickade hem pengar till r\u00e4ntor och amorteringar. Han brevv\u00e4xlade med sin hustru som stannade hemma med de m\u00e5nga barnen och de h\u00e4r breven finns \u00e5tergivna i boken. D\u00e4r finns v\u00e4lskrivna brev d\u00e4r l\u00e4saren kan k\u00e4nna p\u00e5 den bitterhet och besvikelse som fanns och hur Viktor \u00e5ngerfullt och urs\u00e4ktande beklagar den olycka han st\u00e4llt till med.<\/p>\n

Den 19.12.1923 skrev Kask\u00f6 Tidning om den tilltagande emigrationen till Kanada. Som en orsak n\u00e4mnde tidningen Storfors S\u00e5gs konkurs som ledde till att en stor del av del\u00e4garna emigrerade f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka tj\u00e4na ihop till den stora skulden.<\/p>\n

En annan Viktor som s\u00e4kert \u00e5ngrade vad han gjort var bonden Viktor Rosenstedt. Han var tillsammans med m\u00e5nga andra i borgen f\u00f6r l\u00e5n och vid vintertinget 1924 i Lappfj\u00e4rd framf\u00f6rde han sina fordringar p\u00e5 bolaget tillsammans med m\u00e5nga andra Lappfj\u00e4rdsbor. Dagsmarkbon Erik Anders B\u00e5sk var ocks\u00e5 i borgen f\u00f6r tv\u00e5 l\u00e5n p\u00e5 tillsammans \u00f6ver 40 000 mark, som var upptagna i Unionbanken och i Teuvan S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki. Han blev efter det tvungen att s\u00e4lja aff\u00e4rshuset i centrala Perus och han flyttade sedan till Helsingfors.<\/p>\n

P\u00e4rus-Fors Ab bygger nytt kraftverk i Storfors<\/strong><\/h2>\n

S\u00e5g\u00e4garen och kraftverks\u00e4garen Viktor Nylund fr\u00e5n Dagsmark som i augusti 1918 bildat P\u00e4rusfors Ab k\u00f6pte ju h\u00f6sten 1924 hela Storfors anl\u00e4ggning eller det som var kvar av den efter branden. Turbinen som drivit s\u00e5gen fanns kvar i \u00e5n och P\u00e4rus-Fors Ab byggde samma h\u00f6st ett nytt elektricitetsverk p\u00e5 platsen. Enligt Viktor Nylund var det h\u00e4r endast en tempor\u00e4r l\u00f6sning och byggnaden gjordes d\u00e4rf\u00f6r slarvigt och av d\u00e5ligt virke och dit anskaffades en Asea generator. I tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrevs 7.8.1926 om d\u00e5lig elektricitet, men f\u00f6rklarade problemet s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Det elektriska ljuset har varit mycket d\u00e5ligt eller helt avst\u00e4ngt nu och d\u00e5 under senaste vecka. Vi ha lidit avsev\u00e4rt omak d\u00e4rav, d\u00e5 vi icke erh\u00e5llit n\u00f6dig elektrisk energi till vara motorer. A.B. P\u00e4rusfors g\u00f6r dock vad g\u00f6ras kan. Man \u00e4r n\u00e4mligen i f\u00e4rd med att ombygga dammen och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ha vattenkraften avst\u00e4ngd. Under tiden tages kraft fr\u00e5n Storfors och en traktor, som bolaget f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan ink\u00f6pt. Denna traktor har likv\u00e4l, i likhet med andra s\u00e5dana, odygden att emellan\u00e5t \u201estrejka”. Vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen blir ljuset alltf\u00f6r svagt. Storfors orkar n\u00e4mligen icke ensamt giva n\u00f6dig kraft. Arbetet med dammen torde icke mera taga s\u00e5 l\u00e5ng tid. Sedan dammen \u00e4r f\u00e4rdig, blir str\u00f6mmen \u00e5ter j\u00e4mn och god.<\/em><\/p>\n

Trots att den h\u00e4r kraftverksbyggnaden var t\u00e4nkt som tillf\u00e4llig s\u00e5 \u00e4r det enda byggnaden som i dag 2014 finns kvar p\u00e5 Storfors omr\u00e5det.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g s\u00e5gbackan i Storfors ut i slutet p\u00e5 1920-talet efter att P\u00e4rus Fors byggt om det till elkraftverk. Av den gamla s\u00e5gen st\u00e5r endast ramen kvar som ett monument \u00f6ver storhetstiden i b\u00f6rjan p\u00e5 20-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4nnu l\u00e5ngt senare fanns det delar av s\u00e5gen och kvarnen som konkursboet kunde s\u00e4lja ut. Den 5.11.1927 bj\u00f6d sysslom\u00e4nnen ut kvarnstenar och annat j\u00e4rnskrot.<\/p>\n

\"Denna
Denna bild av Olle Haavisto visar hur kraftverket vid Storfors s\u00e5g ut innan tornet revs.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den h\u00e4r bilden fr\u00e5n 1970 talet visar Storfors elverk till h\u00f6ger. N\u00e5gra \u00e5r tidigare hade det tagits ur bruk, troligtvis i mitten p\u00e5 60-talet. I det speciella huset till v\u00e4nster bodde en av elverkssk\u00f6tarna som kallades Kionas-Ivar men som p\u00e5 riktigt hette Ivar S\u00f6derholm och var gift med Vilhelmina. Foto: Stig Bj\u00f6rs.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"Stig
Stig Bj\u00f6rs begrundar resterna av dammen vid Storfors p\u00e5 norra sidan av Lappfj\u00e4rd \u00e5. \u00c5r 1920 ans\u00f6kte Storfors Ab om tillst\u00e5nd att bygga en damm och \u00e5r 1922 fick de tillst\u00e5nd av generalguvern\u00f6ren i Vasa att ers\u00e4tta den gamla dammen med en ny. Foto: Yliluoma.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Via
Via en handgr\u00e4vd kanal leddes vattnet fr\u00e5n \u00e5n in i turbinrummet. Foto: Yliluoma.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Kraftverket
Kraftverket var f\u00f6rsett med en liggande turbin vars kugghjul f\u00f6rde ett oljud som h\u00f6rdes vida omkring. Vid lugnt v\u00e4der kunde ljudet h\u00f6ras \u00e4nda till B\u00f6tomberget.
Axeln i mitten drev generatorn medan man startade och styrde turbinen med axeln till v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Med
Med den h\u00e4r ratten som Stig Bj\u00f6rs h\u00e5ller i kunde man starta och styra turbinen s\u00e5 att luckor \u00f6ppnas via axeln till v\u00e4nster p\u00e5 den \u00f6vre bilden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Man\u00f6verpanelen
Man\u00f6verpanelen i kontrollrummet. Foto: Yliluoma<\/figcaption><\/figure>\n
\"Asea-generatorn
Asea-generatorn var enligt P\u00e4rus-Fors direkt\u00f6ren Rurik Nylund outslitlig, en riktig evighetsmaskin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"
I kraftverkssk\u00f6tarnas kafferum brukade gubbarna sitta och spela kort och ber\u00e4tta historier. \u201dOm v\u00e4ggar kunde tala\u201d!<\/figcaption><\/figure>\n

Storfors Lax AB tar \u00f6ver<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1968, den 28 december<\/strong> s\u00e5lde P\u00e4rus-Fors Ab detta ur bruk tagna kraftverk och omr\u00e5det p\u00e5 5,6 hektar f\u00f6r 50 000 mark \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen Thure Nygren och Herbert Evars, som hade bildat bolaget Storfors Lax AB. Vid samma tid k\u00f6pte de ocks\u00e5 omr\u00e5det Forsb\u00f6le av Anselm Kvis och en liten del av hemmanet Landg\u00e4rds.<\/p>\n

\u00c5r 1969<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjade de bygget av odlingsbass\u00e4nger d\u00e4r odling av lax skulle ske. I slutet av \u00e5ret planterade de ut 2 000 lax\u00f6ringar, som de hade k\u00f6pt i Villamo i Stor\u00e5. Vartefter fisken v\u00e4xte skulle de sedan utvidga bass\u00e4ngerna. De bed\u00f6mde att anl\u00e4ggningen skulle beh\u00f6va ha 10 personer anst\u00e4llda f\u00f6r denna hantering. Tanken var ocks\u00e5 att de skulle gr\u00e4va en bass\u00e4ng med en 2 meter h\u00f6g damm, d\u00e4r sportfiskare skulle kunna pr\u00f6va fiskelyckan.<\/p>\n

R\u00f6relsen blev inte s\u00e5 l\u00f6nsam, s\u00e5 i maj 1975 s\u00e5ldes bolaget Storfors Lax Ab \u00e5t Eero Kairisto och Juhani R\u00f6nnholm. I k\u00f6pet ingick \u00f6ver 20 000 foreller, n\u00e4rmare 5 ha mark och dammr\u00e4ttigheterna.<\/p>\n

\"Fiskodlingarna
Fiskodlingarna avslutades sm\u00e5ningom och \u00e5r 2004 s\u00e5g omr\u00e5det ut s\u00e5 h\u00e4r. Fiskarna odlades i s\u00e5dana bass\u00e4nger. Omr\u00e5det \u00e4gs i dag av statliga myndigheter som \u00e5terst\u00e4llt s\u00e5gomr\u00e5det i ursprungligt skick.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I samband med att taket f\u00f6rnyades p\u00e5 kraftverksbyggnaden revs tornet och byggnaden miste d\u00e4rigenom sin k\u00e4nnspaka karakt\u00e4r. Byggnaden fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g kraftverksbyggnaden ut fotograferad \u00e5r 2003 fr\u00e5n norr med Lappfj\u00e4rds \u00e5 direkt bakom.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014. Uppdaterats i november 2016 och 2018. H\u00f6gmans och Estlanders kvarn p\u00e5 1700-talet Redan p\u00e5 1600-talet fanns det n\u00e5gon typ av kvarn i Storfors p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5 men det \u00e4r f\u00f6rst i Forts\u00e4tt l\u00e4sa Storfors S\u00e5g och kraftverk<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1761","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1761","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1761"}],"version-history":[{"count":83,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1761\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25150,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1761\/revisions\/25150"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1761"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}