{"id":1696,"date":"2016-11-06T21:35:41","date_gmt":"2016-11-06T20:35:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1696"},"modified":"2025-10-20T23:19:58","modified_gmt":"2025-10-20T20:19:58","slug":"viktor-nylund-sagagare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1696","title":{"rendered":"Viktor Nylund, s\u00e5g\u00e4gare"},"content":{"rendered":"
\"P\u00e5
S\u00e5g\u00e4garen Viktor\u00a0Nylund (1873-1936) fr\u00e5n Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2016. Flera uppgifter och annonser \u00e4r tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten. De flesta foton \u00e4r tagna av Viktor sj\u00e4lv och finns i dag arkiverade p\u00e5 SLS:s arkiv i Vasa. Kartan \u00f6ver P\u00e4rusfors Ab och Storholmen \u00e4r fotograferad p\u00e5 Landsarkivet i Vasa. Vissa uppgifter \u00e4r tagna ur Helga Englunds anteckningar, hon var ju Viktors brorsdotter.<\/span><\/strong><\/p>\n

Johan Viktor<\/u> Storkull (1873-1936) fr\u00e5n Brobackan tog namnet Nylund d\u00e5 han \u00e5r 1898 gifte sig med Ida Lillkull (1878-1958) fr\u00e5n Sunnantillv\u00e4gen och de bosatte sig d\u00e4r p\u00e5 A-sidon. \u00c5r 1900 k\u00f6pte han hemmanet d\u00e4r han sedan bodde hela livet. Han var en driftig man p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den och jag v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5 att han \u00e4r en av de mest framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rsm\u00e4nnen vi haft i Dagsmark genom tiderna.<\/p>\n

Alltsammans b\u00f6rjade i slutet p\u00e5 1800-talet d\u00e5 Ida Nylunds farbror \u201dPelas Josip\u201d, allts\u00e5 Josef Lillkull ville s\u00e4lja sin vattendrivna kvarn som fanns i Gamlaforsen nedanf\u00f6r Lillkulls. Kvarnen var s\u00e4kert i d\u00e5ligt skick eftersom v\u00e5rfloden i april 1899 f\u00f6rst\u00f6rde de fem understa stockarna. Kristinestads Tidnings som skrev om detta trodde att hela kvarnen m\u00e5ste rivas, s\u00e5 att inte v\u00e5rfloden skulle fara iv\u00e4g med hela byggnaden. Denna k\u00f6pte Viktor och Ida Nylund runt 1900 och m\u00f6jligtvis s\u00e5 var Viktor mj\u00f6lnare en tid men \u00e5r 1901 byggde han en s\u00e5g och ett snickeri i samma fors. Den 18 mars 1902 registrerade han sitt firmanamn ”Wiktor Nylund” , snickeri-, s\u00e5g- och kvarnr\u00f6relse i Dagsmark by.<\/p>\n

\"Tidningsannons
Tidningsannons i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1897.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5gbyggnaden
S\u00e5gbyggnaden var i 2 v\u00e5ningar med s\u00e5gen i den nedre v\u00e5ningen och ett snickeri i den \u00f6vre. P\u00e5 omr\u00e5det byggdes sedan ett lager f\u00f6r f\u00e4rdigt s\u00e5gat virke och ett torkhus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Redan
Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan var Viktor en flitig annons\u00f6r i tidningen Syd-\u00d6sterbotten och det verkar som om marknadsf\u00f6ringen lyckats bra. Annonserna h\u00e4r ovan \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1905 och redan d\u00e5 ville han bygga b\u00e5de skolor och butiker.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Samma
Samma \u00e5r, allts\u00e5 1905 ville Viktor s\u00e4lja delarna fr\u00e5n kvarnen som allts\u00e5 inte l\u00e4ngre var i bruk.<\/figcaption><\/figure>\n

I\u00a0Nylunds snickeri tillverkades mest f\u00f6nster och d\u00f6rrar men ocks\u00e5 udda saker, till exempel hyvelb\u00e4nkarna p\u00e5 skolan och den h\u00e4stdragna likvagnen som uppbevarades i det lilla huset i Likvagnsg\u00e4lon mittemot folkskolan.<\/p>\n

\u00c5r 1905 byggde Lappfj\u00e4rds kommun en ny skola p\u00e5 den norra sidan och till byggm\u00e4stare uts\u00e5gs Karl Hinders men s\u00e5g\u00e4gare Viktor Nylund var med och fick bygga ett uthus p\u00e5 entreprenad. Den 11 februari finns det en kort notis om detta bygge i Sydin:<\/p>\n

Vid entreprenadauktionen p\u00e5 Lappfj\u00e4rds norra folkskola i tisdags \u00e5tog sig s\u00e5g\u00e4garen Nylund uppf\u00f6randet vid skolan av en uthusbyggnad om 14 famnars l\u00e4ngd och 4 famnars bredd f\u00f6r 2.100 mk. Byggnaden skall uppf\u00f6ras av korsvirke, f\u00f6rutom f\u00e4huset som blir av stock.<\/em><\/span><\/p>\n

(en famn \u00e4r lika mycket som 6 fot, eller 3 alnar, det vill s\u00e4ga 1,78 meter)<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r annonserade Viktor \u00e5r 1905 och han lovade betala samma pris som i Kristinestad f\u00f6r stockar och sparrar till uthuset. Sj\u00e4lva skolhuset brann p\u00e5 grund av byggarbetarnas v\u00e5rdsl\u00f6shet ner till grunden i juni 1905, just f\u00f6re den blev f\u00e4rdig. Branden var s\u00e5 pass h\u00e4ftig att 70-\u00e5riga arbetaren Karl Erik Agn\u00e4s f\u00f6rolyckades, d\u00e5 han inte hann ut i tid. En ny skola byggdes snabbt och den kunde tas i bruk 1906.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktor Nylunds elektricitetsverk i Dagsmark.<\/strong><\/h3>\n

I Syd-\u00d6sterbotten 31.3.1906 skrev signaturen \u201dEn framtidsv\u00e4n\u201d<\/span> om ett tales\u00e4tt att det rinner mycket vattnen medan mj\u00f6lnaren sover. Det ser ut som, skrev han, detta ordst\u00e4v besannade sig. Det rinnande vatten som finns i Lappfj\u00e4rd l\u00e4mnas oanv\u00e4nt som nyttig drivkraft, fast det med f\u00f6rdel kunde anv\u00e4ndas av f\u00f6retagsamma personer f\u00f6r att driva ett elektricitetsverk f\u00f6r Lappfj\u00e4rd och Kristinestad.<\/em><\/p>\n

Om vattenkraften skulle visa sig vara f\u00f6r liten kunde \u00e5nga anv\u00e4ndas som hj\u00e4lpkraft. Denna anv\u00e4ndning av de forsar som finns i Lappfj\u00e4rd skulle helt s\u00e4kert bli av stor ekonomisk betydelse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l Lappfj\u00e4rd som Kristinestad.<\/em><\/p>\n

Jag \u00f6verl\u00e4mnar f\u00f6rslaget till intresserade personer p\u00e5 dessa orter och hoppas att en sammanslutning m\u00e5tte \u00e5stadkommas f\u00f6r denna sak. En ren vinst f\u00f6r Lappfj\u00e4rd kommun vinns h\u00e4rigenom i det att att andelsmejerierna i framtiden kunde drivas med elektricitet.<\/em><\/p>\n

M\u00f6jligtvis blev Viktor Nylund inspirerad av detta initiativ fr\u00e5n \u00e5r 1906 eftersom han f\u00f6ljande \u00e5r installerade ett elektricitetsverk i s\u00e5gbyggnaden, som kunde producera elektrisk str\u00f6m f\u00f6r belysning. Detta var en relativt ny uppfinning, \u00e5tminstone ute p\u00e5 landet. \u00a0I Kristinestad hade det funnits ett elverk sedan \u00e5r 1900 och det drevs med en vedeldad \u00e5ngmaskin. Viktors elverk drevs med vattenkraft ur forsen och inom kort hade han dragit ledningar fr\u00e5n s\u00e5gen till sitt hem, som l\u00e5g n\u00e5gra hundra meter bort.<\/p>\n

Det h\u00e4r var ju n\u00e5got nytt och enast\u00e5ende, i j\u00e4mf\u00f6relse med de oljelampor som anv\u00e4ndes i andra hem. I en notis i Wasa-Posten som utkom i Vasa 19.1 1908 kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dElektriskt ljus har bonden Viktor Nylund inf\u00f6rt i sin s\u00e5g- och hyvlerifabrik och sin privata bostad i Lappfj\u00e4rd, Dagsmark. Av det bekv\u00e4ma belysningsmedlet \u00e4r gubbarna mycket intresserade, varf\u00f6r det ej \u00e4r om\u00f6jligt, att man r\u00e4tt snart kan se elektriskt ljus i flera bondg\u00e5rdar i Dagsmark.\u201d<\/em><\/span><\/p>\n

Trots att Dagsmarkborna nog var intresserade av den elektriska belysningen s\u00e5 dr\u00f6jde det flera \u00e5r innan eln\u00e4tet b\u00f6rjade byggas ut. Ledningar drogs f\u00f6rst till folkskolan och till b\u00f6nehuset och mycket tidigt drogs elledningar \u00f6ver Berg\u00e5sen till Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

Den 19 februari 1911 intr\u00e4ffade ett tragiskt d\u00f6dsfall i Nylunds s\u00e5g. S\u00e5gst\u00e4llaren Fritjof Karlsson gick p\u00e5 morgonen f\u00f6r att st\u00e4nga av elektricitetsverket. P\u00e5 grund av den h\u00e5rda k\u00f6lden hade vattenledningen till turbinen frusit och Karlsson skulle \u00e5tg\u00e4rda detta men r\u00e5kade fastna med p\u00e4lskragen i turbinaxeln, som str\u00f6p honom. Ditkallad l\u00e4kare kunde bara konstatera d\u00f6dsfallet. Karlsson var n\u00e4rmare 60 \u00e5r gammal och efterl\u00e4mnade \u00e4nka och 3 barn. Vis av tidigare skador hade Viktor alla sina arbetare f\u00f6rs\u00e4krade men det var \u00e4nd\u00e5 en stor tragedi f\u00f6r familjen.<\/p>\n

Ett bra exempel p\u00e5 hur tidig Viktor var med elektriciteten i Dagsmark kan vi l\u00e4sa i en tidning fr\u00e5n december 1951. I en artikel fr\u00e5n Skaftung s\u00e5 beklagar de sig d\u00e4r att det inte \u00e4nnu heller finns n\u00e5gon elektricitet d\u00e4r, s\u00e5 att det blir att anv\u00e4nda petroleum, p\u00e4rtor och stearinljus \u00e4nnu denna jul!<\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1907 annonserade Viktor i Syd-\u00d6sterbotten, d\u00e5 han ville k\u00f6pa upp stockar i Storsj\u00f6tr\u00e4sk och vid \u00e5str\u00e4nderna i K\u00e4rjenkoski.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1909 var Viktor en flitig annons\u00f6r och det h\u00e4nde att han ville b\u00e5de k\u00f6pa och s\u00e4lja i samma tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

Skogen och dess sk\u00f6tsel var ocks\u00e5 n\u00e5got som Viktor Nylund var intresserad av och \u00e5r 1912 var han med p\u00e5 en skogssk\u00f6tseldag i Dagsmark och han hade b\u00e5de kameran och pennan med. Vill du l\u00e4sa en tidningsartikel ur Sydin om detta, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>. D\u00e4r finns ocks\u00e5 flera foton fr\u00e5n detta tillf\u00e4lle.<\/p>\n

Byggaren Viktor Nylund.<\/strong><\/h3>\n

Det f\u00f6rsta k\u00e4nda bygget som Viktor Nylund \u00e5tog sig torde ha varit utbyggnaden och remonten av tullhuset p\u00e5 Kummelgrund. Tullstyrelsen hade reserverat 300 mark f\u00f6r det projektet men det l\u00e4gsta anbudet som kom in var Viktors anbud p\u00e5\u00a0 438 mark. Efter f\u00f6rhandlingar godk\u00e4nde tullstyrelsen anbudet och kontrakt kunde uppg\u00f6ras i februari 1903 och det skulle vara f\u00e4rdigt till sommaren.<\/p>\n

Som byggare \u00e4r Viktor mest k\u00e4nd som en byggare av tre skolbyggnader i Lappfj\u00e4rd . \u00c5r 1909 byggde han sin f\u00f6rsta folkskolbyggnad i sin egen hemby Dagsmark, den som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6r Dagsmark folkskola uppf\u00f6rde Viktor Nylund \u00e5r 1909. Som byggm\u00e4stare anlitade han sin egen bror, Emil Storkull. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der \u00e5r 2003.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6r den \u00d6stra folkskolan i Lappfj\u00e4rd uppf\u00f6rde Viktor Nylund \u00e5r 1912 och den \u00e4r v\u00e4l underh\u00e5llen och i gott skick. Perus byaf\u00f6rening \u00e4ger den gamla skolbyggnaden i dag men har ingen egentlig verksamhet d\u00e4r. Fotot fr\u00e5n sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Skolbyggnaden i Perus eller den \u00d6stra folkskolan i Lappfj\u00e4rd \u00e4r ocks\u00e5 uppf\u00f6rd av Viktor Nylund och den stod f\u00e4rdig 1912. Den tidigare skolbyggnaden i Perus som blev f\u00e4rdig i november 1908, f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand i september 1910. En del av virket till den nya skolan togs av den gamla, ur bruk tagna skolbyggnaden i Dagsmark. De Dagsmarkbor som \u00e5r 1860 byggde det f\u00f6rsta skolhuset i Dagsmark, skulle nog k\u00e4nna sig n\u00f6jda och bel\u00e5tna om de visste att \u00e5tminstone virket av det fortfarande anv\u00e4nds.<\/p>\n

\"Efter
Efter mycket om och men blev det i juni 1915 best\u00e4mt i kommunen att ocks\u00e5 Uttermossa skulle f\u00e5 en egen skola. Byggandet gavs p\u00e5 entreprenad i juli \u00e5t s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund, som p\u00e5 ett halv\u00e5r f\u00e4rdigst\u00e4llde byggnaden, s\u00e5 att den kunde invigas i januari 1916. Fotot taget av Selim Bj\u00f6rses fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r ser vi hur m\u00e5ngsidiga produkter som Viktors s\u00e5g och snickeri kunde tillverka, \u00e5ret \u00e4r 1909.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktor k\u00f6per elverket i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h3>\n

I januari 1916 s\u00e5 k\u00f6pte Viktor Nylund elverket i Lappfj\u00e4rd. Initiativet till detta elverk hade tagits n\u00e5gra \u00e5r tidigare av en grupp driftiga lappfj\u00e4rdsbor, som ins\u00e5g nyttan med elbelysning.<\/p>\n

\u00c5r 1912\u00a0hade dessa personer planerat ett eget elverk till Lappfj\u00e4rd. Det skulle drivas med en r\u00e5oljemotor och finnas hemma hos lantm\u00e4taren Oskar Malmberg, som bodde p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r l\u00e5gstadieskolan nu finns.<\/p>\n

I en tidningsartikel i Syd-\u00d6sterbotten 16. 4 1912 st\u00e5r det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

F\u00f6r utr\u00f6nande av hvilket intresse \u00e5 orten f\u00f6refanns f\u00f6r startande af ett eget elektricitetsverk i Lappfj\u00e4rd kyrkoby f\u00f6r belysnings\u00e4ndam\u00e5l hade nyligen ett m\u00f6te sammankallats \u00e5 Ungdomshemmet. M\u00f6tet var bes\u00f6kt av ett trettiotal personer, hvilka voro synnerligen intresserade f\u00f6r det nya f\u00f6retagets tillkomst. Det besl\u00f6ts att uts\u00e4nda listor f\u00f6r prelimin\u00e4r teckning af abonnement f\u00f6r ackordbelysning, ber\u00e4knad enligt en afgift af 6 mk per lampa om 10 normalljus. Redan av de n\u00e4rvarande tecknades abonnement f\u00f6r ungef\u00e4r 200 lampor. Vidare \u00e5tg\u00e4rder i saken l\u00e4mnas beroende intill dess teckningen slutf\u00f6rts. F\u00f6r att f\u00f6retaget m\u00e5 komma till st\u00e5nd erfordras abonnement \u00e5 minst 500 lampor. Det planerade elektricitetsverket, hvilket antagligen kommer att drifvas med motorkraft, startas af enskilda personer.<\/span> <\/em><\/p>\n

Enligt en tidningsartikel i dec 1912 har bygget av eln\u00e4t och kraftverk kommit s\u00e5 pass bra i g\u00e5ng att det snart kunde provk\u00f6ras:<\/p>\n

Elektrisk belysning inf\u00f6res f.n. i Lappfj\u00e4rds kyrkoby. Arbetet, som begynte den 20 aug. Omfattar f\u00f6rst installering och inmontering hos abonnenterna. D\u00e4refter komma ledningarna att upps\u00e4ttas. Sj\u00e4lfva elektricitetsverket inrymmes i en byggnad \u00e5 ingeni\u00f6r Malmbergs g\u00e5rdstomt. Drifkraften blir r\u00e5oljemotor. Abonnenternas antal i byn torde vara r\u00e4tt stort. Elektricitetsverket upps\u00e4ttes af handl. V\u00f6rlin fr\u00e5n Vasa, hvilken torde komma att drifva aff\u00e4ren som privat f\u00f6retag.<\/span> <\/em><\/p>\n

I januari 1913 provk\u00f6rdes elverket och allt fungerade bra. I februari 1914 registrerades firmanamnet ”Lappfj\u00e4rd elektricitetsverk, innehavare O. Malmberg\u00a0och allt verkade fungera bra\u00a0\u00e4nda till \u00e5r 1916. I en tidningsartikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten 2.8 1916 st\u00e5r det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Ingeni\u00f6r Malmberg, som eger elektricitetsverket i Lappfj\u00e4rd, \u00e4r i ber\u00e5d att s\u00e4lja maskiner och kopparledningar, f\u00f6r vilka nu betalas goda pris. Fabrik\u00f6r V. Nylund, som i Dagsmark har ett liknande verk, har genom k\u00f6p \u00f6vertagit Lappfj\u00e4rds elektricitetsverks samtliga ledningsstolpar, isolatorer och j\u00e4rntr\u00e5dsledningar och avser att, s\u00e5vida \u00f6verenskommelse med str\u00f6mavn\u00e4marna kan uppn\u00e5s, under n\u00e4sta belysningss\u00e4song leverera ljus till Lappfj\u00e4rd. Genom annons i dagens blad sammankallar d\u00e4rf\u00f6r herr Nylund hugade str\u00f6mavn\u00e4mare till m\u00f6te f\u00f6r att avg\u00f6ra huru belysningen i den t\u00e4tt befolkade bygden l\u00e4mpligast kunde ordnas.<\/em><\/span><\/p>\n

Sj\u00e4lva aff\u00e4ren genomf\u00f6rdes \u00e5r 1917 och Viktor \u00f6vertog d\u00e5 hela eln\u00e4tet och sj\u00e4lva kraftverket.<\/p>\n

Viktor Nylund k\u00f6per Ab Lumens elverk i Kristinestad.<\/strong><\/p>\n

I Kristinestad hade de stora ekonomiska problem med det \u00e5ngdrivna elverket, Aktiebolaget Lumen. Detta hade startat redan \u00e5r 1900 med 3 privatpersoner som del\u00e4gare, plus staden som hade g\u00e5tt med i bolaget med ungef\u00e4r halva aktiekapitalet. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 hade investeringskostnaderna skenat iv\u00e4g fr\u00e5n det planerade 53.000 mark till hela 120.000 mark. Detta ledde till st\u00f6rre r\u00e4ntekostnader \u00e4n ber\u00e4knat och bolaget led av stora f\u00f6rluster. De 3 del\u00e4garna ville flera g\u00e5nger att staden skulle l\u00f6sa in bolaget men fullm\u00e4ktige avb\u00f6jde f\u00f6rslaget varje g\u00e5ng. \u00c5r 1907 d\u00e5 stadens fullm\u00e4ktige skulle besluta om inl\u00f6sen, s\u00e5 var de inte beslutsf\u00f6ra p\u00e5 grund av f\u00f6r litet deltagare.<\/p>\n

Till r\u00e5ga p\u00e5 allt s\u00e5 visade det sig att en av del\u00e4garna, aff\u00e4rsmannen och chefen f\u00f6r stadens dr\u00e4tselkontor Emil Axelin var en bedragare och f\u00f6rsnillare av oanade m\u00e5tt. Emil Axelin var involverad i allt som handlade om pengar i Kristinestad och han hade ett grundmurat f\u00f6rtroende. Han var prokurist och bokf\u00f6rare \u00e5t flera stora aff\u00e4rsm\u00e4n, bland annat \u00e5t Alfred Carlstr\u00f6m och flera banker och inte minst \u00e5t staden. \u00c5r 1910 sprack den Axelinska bubblan och det visade sig att han hade f\u00f6rorsakat otroliga f\u00f6rluster \u00e5t alla som han arbetade \u00e5t, ocks\u00e5 \u00e5t elbolaget Lumen. Det var med stor m\u00f6da som verksamheten kunde forts\u00e4tta efter den ekonomiska kraschen, d\u00e5 Emil Axelin gick b\u00e5de i konkurs och hamnade i f\u00e4ngelse p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n

Nya del\u00e4gare hade kommit med i bolaget, till exempel Erik T\u00f6tterman, Alfred Carlstr\u00f6m, Arthur Lev\u00e1n och n\u00e5gra till. Men staden hade inget intresse att inl\u00f6sa de privata del\u00e4garnas aktier och bolaget gick d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 sparl\u00e5ga och n\u00e5gra investeringar kunde inte g\u00f6ras. Investeringar som borde g\u00f6ras fanns det gott om, f\u00f6r eln\u00e4tet borde byggas ut \u00e5t alla h\u00e5ll, fr\u00e4mst d\u00e5 till \u00f6stra sidan d\u00e4r den nya j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och hela omr\u00e5det borde lysas upp. Den nya hamnen och det nya hamnkontoret borde ocks\u00e5 f\u00e5 elektricitet.<\/p>\n

\u00c5r 1912 behandlade fullm\u00e4ktige fr\u00e5gan igen men ocks\u00e5 nu avb\u00f6jde fullm\u00e4ktige f\u00f6rslaget om inl\u00f6sning av de resterande aktierna. Enligt Rurik Nylund s\u00e5 skulle staden \u00e5r 1912 ha s\u00e5lt sin andel av Lumen p\u00e5 auktion. Aff\u00e4rsm\u00e4nnen Sundman och Wendelin ropade in aktierna f\u00f6r 12 mark 53 penni, vilket visar att bolagets v\u00e4rde var l\u00e5gt eftersom det fanns stora skulder i f\u00f6retaget.<\/span>\u00a0En inl\u00f6sning av aktierna skulle ha kostat staden ungef\u00e4r 80.000 mark och de n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringarna i kraftverket cirka 20.000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1914 och 1915 var fr\u00e5gan igen uppe till behandling. Staden skulle nu ha m\u00f6jlighet att k\u00f6pa hela Ab Lumen f\u00f6r ca 42.000 mark men igen var det nejs\u00e4garna som vann. Flera ledam\u00f6ter var av den \u00e5sikten att staden borde grunda ett nytt elbolag och inte k\u00f6pa in sig i Lumen igen, som var b\u00e5de ol\u00f6nsamt och f\u00f6r\u00e5ldrat. \u00a0I en tidningsannons fr\u00e5n denna tid erbj\u00f6d sig ett bolag fr\u00e5n Parkano att dra ledningar fr\u00e5n K\u00e4enkoski i Parkano socken till Kristinestad men det blev inget av detta initiativ.<\/p>\n

\"Ab
Ab Lumens elverk i Kristinestad, fotograferat av Viktor Nylund.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av mars 1915 s\u00e5 slog s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund till och k\u00f6pte hela Ab Lumen f\u00f6r 35.000 mark. Han hade ju d\u00e5 redan erfarenhet av vattendriven elproduktion i Gamlaforsen i Dagsmark, s\u00e5 vi kan anta att han visste vad han gjorde. Lumens del\u00e4gare Erik T\u00f6tterman var fr\u00e5n tidigare bekant med s\u00e5g\u00e4gare Nylund och de blev sedan kompanjoner i det nya bolaget. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet och de kommande investeringarna l\u00e5nade Viktor Nylund med Idas godk\u00e4nnande 50 000 mark fr\u00e5n Yttermark Sparbank i oktober 1915. Som s\u00e4kerhet intecknades hela deras hemman och s\u00e5ginr\u00e4ttningen och dessutom gav hans br\u00f6der Erik Englund och J. H. Storkull till\u00e4ggsborgen.<\/p>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om Ab Lumens elektricitetsverk, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>)<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet var man inte beredda p\u00e5 att elektriciteten kunde vara brandfarlig och i tidskriften \u201dBrandluren\u201d kan vi l\u00e4sa om 2 brandtillbud i Kristinestad som var f\u00f6rorsakade av de s\u00e5 kallade ljusledningarna. Vill du l\u00e4sa artikeln, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>!<\/p>\n

\"Direkt
Direkt efter att Viktor hade \u00f6vertagit stadens elverk Lumen annonserade han i Sydin p\u00e5 detta s\u00e4tt. Han var ocks\u00e5 snabb med att g\u00f6ra ett avtal om elleverans med staden Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 23 april 1915 gjorde Viktor Nylund ett avtal med staden Kristinestad om ett \u00f6vertagande av belysningen p\u00e5 stadens gator\u00a0under 10 \u00e5rs tid. Priset skulle vara 50 penni per kilowatt. P\u00e5 grund av att det var m\u00e5nga som ondgjorde sig \u00f6ver f\u00f6rs\u00e4ljningen av Lumen \u00e5t Viktor och \u00f6ver det 10-\u00e5riga avtalet, s\u00e5 skrev Frans Henrikson en inlaga i Syd-\u00d6sterbotten d\u00e4r han gladde sig \u00e5t aff\u00e4ren. Frans gjorde en utr\u00e4kning att staden genom detta avtal kunde spara upp till 78 750 mark under perioden.<\/p>\n

\"Kraftverksbyggnaden
Kraftverksbyggnaden som byggdes \u00e5r 1900 revs i b\u00f6rjan p\u00e5 1970-talet i samband med att \u00e4mbetshusen byggdes. P\u00e5 detta vackra flygfoto fr\u00e5n \u00e5r 1968 s\u00e5 syns byggnaden med den k\u00e4nnspaka skorstenen nere i kanten p\u00e5 fotot.<\/figcaption><\/figure>\n

Man kan tycka att allting som Viktor Nylund f\u00f6retog sig,lyckades \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntan. Men han drabbades ock av bakslag, f\u00f6r hans elverk och s\u00e5g i Dagsmark drabbades av en stor olycka. Den 17 januari 1914 p\u00e5 kv\u00e4llen s\u00e5 slocknade lampan hemma hos Nylunds och det visade sig att s\u00e5gen och snickeriet stod i ljusan l\u00e5ga. \u00a0S\u00e5 h\u00e4r skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten:<\/p>\n

Eldsv\u00e5dan i Dagsmark.<\/em><\/strong><\/span><\/h3>\n

S\u00e5som vi i senaste numret i korthet meddelade, nedbrann i Dagsmark natten mot senaste l\u00f6rdag s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylunds s\u00e5g. Vidpass halv ett p\u00e5 natten observerades olyckan d\u00e4rigenom att den elektriska lampan i Nylunds bostad slocknade, men hade elden d\u00e5 redan s\u00e5dan framfart, att n\u00e5gon r\u00e4ddning av s\u00e5gen icke var t\u00e4nkbar och var den inom ett par tre timmar nedbrunnen. Ett invid s\u00e5gen befintligt upplagsmagasin, inneh\u00e5llande ett st\u00f6rre parti s\u00e5gat och huflat virke, \u00e4vensom torkhuset r\u00e4ddades med tillhj\u00e4lp av den \u00e5 s\u00e5gomr\u00e5det befintliga sprutan, varj\u00e4mte lyckligtvis \u00e4ven vinden l\u00e5g i annan riktning. S\u00e5gen, som inneh\u00f6ll en enramig s\u00e5g med hyfleri- och snickeriavdelning samt elektriskt dynamomaskin, var f\u00f6rs\u00e4krad i f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Sampo till 17.000 mark, men skadan uppskattas till 22.000 mark, varf\u00f6r f\u00f6rlusten blir r\u00e4tt k\u00e4nnbar. <\/em><\/span><\/p>\n

Upplagsmagasinet och torkhuset, vilka r\u00e4ddades, voro vardera f\u00f6rs\u00e4krade till 700 mark, varemot det i upplagsmagasinet befintliga virkesf\u00f6rr\u00e5det uppskattas till cirka 6.000 mark var of\u00f6rs\u00e4krat. I s\u00e5gen, som icke varit ig\u00e5ng under ett par m\u00e5nader, skulle s\u00e5gningen vidtaga f\u00f6ljande dag.<\/em><\/span><\/p>\n

Huru elden uppkommit, har icke med s\u00e4kerhet kunnat utredas. M\u00f6jligt \u00e4r att elden f\u00f6rorsakats av genom kortslutning i den elektriska ledningen eller genom sj\u00e4lvant\u00e4ndning. Klockan halv tio p\u00e5 fredagskv\u00e4llen eller s\u00e5ledes tre timmar f\u00f6rr\u00e4n eldsv\u00e5dan iakttogs, bes\u00f6ktes s\u00e5gen av s\u00e5gst\u00e4llare Nystedt, vilken alltid \u00e5legat \u00f6vervaka s\u00e5ginr\u00e4ttningen och den elektriska belysningen, men n\u00e5got ovanligt f\u00f6rm\u00e4rktes icke d\u00e5 av honom. Genom branden f\u00f6rlora flera arbetare, vilka i \u00e5ratal haft anst\u00e4llning vid s\u00e5gen, sin arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst.<\/em><\/span><\/p>\n

Inom en m\u00e5nad efter s\u00e5gbranden hade Viktor erh\u00e5llit f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet som uppgick till 16.475 mark. Viktor som var en handlingens man hade \u00e5terk\u00f6pt en del av de skadade maskinerna och inom kort hade han startat s\u00e5gen igen. Nu byggdes en ny s\u00e5g men n\u00e5got snickeri blev det inte. Elverket kom hastigt i g\u00e5ng igen och kunde snart producera elstr\u00f6m b\u00e5de till s\u00e5gen och \u00e5t s\u00e5g\u00e4garen sj\u00e4lv.<\/p>\n

Just n\u00e4r denna brand intr\u00e4ffade h\u00f6ll Viktor p\u00e5 med att bygga om Matilda och Anders Forsg\u00e5rds bostadsbyggnad till b\u00f6nehus, s\u00e5 i detta fall passar det nog bra med uttrycket att Viktor just d\u00e5 hade m\u00e5nga j\u00e4rn i elden.<\/p>\n

D\u00e5 Viktor hade kommit \u00f6ver Ab Lumens elverk i Kristinestad s\u00e5 drog han ledningar dit fr\u00e5n sitt vattendrivna verk i Dagsmark. Detta var nog bara en tillf\u00e4llig l\u00f6sning, f\u00f6r Viktor hade s\u00e4kert redan d\u00e5 b\u00f6rjat snegla p\u00e5 H\u00e5k\u00e5sk forsen i Perus, som hade betydligt st\u00f6rre fallh\u00f6jd \u00e4n i Gamla forsen. \u00a0I H\u00e5k\u00e5skforsen med en fallh\u00f6jd p\u00e5 \u00f6ver 4 meter fanns det fr\u00e5n tidigare hela 3 kvarnar: \u00a0Holm, H\u00e5k\u00e5sk eller Rox och Nyholm eller Lillkvarnen.\u00a0 Viktor Nylund l\u00f6ste in dessa kvarnar, som hade ett mycket stort antal del\u00e4gare.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 kartan fr\u00e5n \u00e5r 1915 s\u00e5 ser vi bra var de 3 kvarnarna fanns i tiderna. Originalkartan finns p\u00e5 Landsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktor f\u00f6rv\u00e4rvade forsr\u00e4ttigheterna av Lappfj\u00e4rds skifteslag och han b\u00f6rjade genast planera f\u00f6r ett nytt kraftverk d\u00e4r och redan 1915 var ritningarna f\u00e4rdiga. F\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1916 fick han tillst\u00e5nd att bygga ett vattenverk i forsen och han kunde d\u00e5 s\u00e4tta ig\u00e5ng med kanal- och dammbygget. Av olika orsaker kunde bygget p\u00e5b\u00f6rjas f\u00f6rst 1917, d\u00e5 kanalen gr\u00e4vdes f\u00f6r hand, dammbygget p\u00e5b\u00f6rjades och sj\u00e4lva kraftverksbyggnaden uppf\u00f6rdes.<\/p>\n

Byggm\u00e4stare Otto Ivars uppf\u00f6rde kraftverksbyggnaden.<\/strong><\/h4>\n

Trots att Viktor Nylund \u00e4r k\u00e4nd som byggare, s\u00e5 l\u00e4t han byggm\u00e4staren Otto Ivars (1889-1979) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd uppf\u00f6ra sj\u00e4lva kraftverksbyggnaden. Denne hade g\u00e5tt i skola i Vasa och \u00e5ren 1916 – 1925 var han en aktiv byggare, som bland annat byggde Unionbanken i Lappfj\u00e4rd, det som sedan blev Helsingforsbankens hus. \u00c5r 1932 flyttade Otto Ivars till Vasa, d\u00e4r han sedan arbetade som stadsbyggm\u00e4stare.<\/p>\n

Viktor Nylunds elektricitetskraftverk ombildades till aktiebolag \u00e5r 1918 och f\u00f6retaget fick namnet AB P\u00e4rusfors och efter det heter sj\u00e4lva forsen \u00e5tminstone i folkmun f\u00f6r P\u00e4rus fors.\u00a0<\/span><\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r p\u00e5 Viktors foto s\u00e5 ser vi byggarna i full fart med byggandet av den bastanta dammen i P\u00e4rusfors. Den unga pojken till v\u00e4nster i bilden \u00e4r Viktors son Rurik. Kvisg\u00e5rden i bakgrunden. En tillf\u00e4llig damm hade byggt h\u00f6gre upp i \u00e5n som ledde vattnet till den s\u00f6dra f\u00e5ran, s\u00e5 att byggarna kunde bygga i fred.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
H\u00e4r s\u00e5 syns det lite hur byggandet av dammen gick till.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 1 december 1917 ingick i tidningen Syd-\u00d6sterbotten en kort artikel, som ber\u00e4ttar att kraftverket nu \u00e4r i g\u00e5ng och producerar elektricitet till n\u00e4romr\u00e5det i Lappfj\u00e4rd:<\/p>\n

Anl\u00e4ggningen i Lappfj\u00e4rd \u00e4r numera s\u00e5 pass f\u00e4rdig att elektrisk energi kan f\u00e5s d\u00e4rifr\u00e5n. Kraft meddelas \u00e4ven allaredan konsumenter i Lappfj\u00e4rd f\u00e5 och synes begynnelsen lova gott. Str\u00f6mmen \u00e4r alldeles j\u00e4mn och inga st\u00f6rande avbrott intr\u00e4ffa. Efter n\u00e5gon vecka kan kraft f\u00e5s \u00e4ven till staden. Det \u00e4r meningen att energi till gatbelysningen skall tagas fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Transformatorer saknas dock \u00e4nnu, emedan s\u00e5dana nu icke kunna importeras p\u00e5 grund av svenska exportf\u00f6rbud. Av denna orsak m\u00e5ste inomhusbelysningen f\u00e5s fr\u00e5n elektricitetsverket i staden tillsvidare.<\/span><\/em><\/span><\/p>\n

Medan bygget av kraftverket p\u00e5gick, s\u00e5 rasade det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget nere p\u00e5 kontinenten. N\u00e4r kraftverket i Perus var f\u00e4rdigt r\u00e5dde sv\u00e5ra tider ocks\u00e5 i Finland f\u00f6r livsmedelsbristen var stor och oroligheter mellan de r\u00f6da gardena och skyddsk\u00e5rerna hade redan p\u00e5g\u00e5tt en tid. Inom en vecka utropades sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten och inom ett par m\u00e5nader br\u00f6t inb\u00f6rdeskriget ut. Man kan gott s\u00e4ga att Ab P\u00e4rusfors fick s\u00e4msta m\u00f6jliga start p\u00e5 grund av Sveriges exportf\u00f6rbud, oroligheterna och inb\u00f6rdeskriget 1918. Det var problem att f\u00e5 tag i material, s\u00e5 Nylund annonserade i Hufvudstadsbladet i september 1918 och ville k\u00f6pa 3 st. 1-fas generatorer och ett parti metalltr\u00e5dslampor.<\/p>\n

Trots att verksamheten k\u00f6rdes i g\u00e5ng i december 1917, s\u00e5 registrerades firman <\/a>f\u00f6rst mot slutet av f\u00f6ljande \u00e5r. \u00c5r 1918 drogs en h\u00f6gsp\u00e4nningsledning till Kristinestad och n\u00e4r den var klar kunde Lumens gamla kraftverk tagas ur bruk.<\/p>\n

\"P\u00e5
Ab P\u00e4rusfors kraftverk som k\u00f6rde ig\u00e5ng generatorn i december 1917. Sj\u00e4lva byggnaden uppf\u00f6rdes av byggm\u00e4staren Otto Ivars fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Fotot fr\u00e5n s\u00f6der taget av Selim Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1921 s\u00e5lde P\u00e4rus Fors det som fanns kvar av R\u00e5x-kvarnen, som Viktor hade f\u00f6rv\u00e4rvat f\u00f6re han byggde det elektriska kraftverket.<\/p>\n

\"Den
Den 12.2.1921 bj\u00f6d P\u00e4rus Fors ut R\u00e5x kvarnen som l\u00e5g lite nedanf\u00f6r Storholmen. Kontoret den tiden l\u00e5g p\u00e5 Strandgatan i Kristinestad, i T\u00f6ttermans aff\u00e4rshus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den 11.7.1921 bj\u00f6d P\u00e4rus Fors ut generatorn och andra maskiner som funnits i Ab Lumens kraftverk i Kristinestad. Annons ur Hufvudstadsbladet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1924 tog P\u00e4rus-Fors Ab ocks\u00e5 \u00f6ver det som fanns kvar av Storfors s\u00e5g, efter att det hade brunnit ner till grunden och f\u00f6rorsakat dess \u00e4gare otroliga f\u00f6rluster. \u00a0Storfors l\u00e5g bara en kilometer uppstr\u00f6ms fr\u00e5n P\u00e4rusfors och generatorn finns fortfarande kvar i den f\u00f6rfallna byggnaden. Viktor Nylund hade allt sedan Storfors gjort konkurs 1923 f\u00f6rhandlat med konkursboet om \u00f6vertagande av dess s\u00e5g och kraftverk och d\u00e5 branden intr\u00e4ffade s\u00e5 fanns det ett f\u00f6rhandssavtal uppgjort om detta. Efter branden omf\u00f6rhandlades avtalet och P\u00e4rus-Fors \u00f6vertog d\u00e5 det som kvar av Storfors.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Storfors och dess uppg\u00e5ng och fall, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>!<\/p>\n

P\u00e5 1920-talet slog radion igenom och i december hade Lotta Sv\u00e4rd-f\u00f6reningen varit p\u00e5 bes\u00f6k f\u00f6r att lyssna p\u00e5 den och Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r 6.12.1924:<\/p>\n

I m\u00e5ndags var Lotta Sv\u00e4rd f\u00f6reningen h\u00e4rst\u00e4des inbjuden av bolaget P\u00e4rus-Fors att \u00e5 dess radioapparat \u00e5h\u00f6ra tal och s\u00e5ng fr\u00e5n avl\u00e4gsna l\u00e4nder. F\u00f6r denna uppm\u00e4rksamhet mot f\u00f6reningen ifr\u00e5ga \u00e4r bolaget P\u00e4rus-Fors v\u00e4rt allt erk\u00e4nnande.<\/em><\/p>\n

I november 1924 gjorde P\u00e4rus-Fors ett 5 \u00e5rs kontrakt om leverans av belysningsstr\u00f6m till staden Kristinestad, l\u00e4s om detta H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1925 gjorde P\u00e4rus-Fors ett avtal med staden att de skulle inl\u00f6sa ledningsn\u00e4tet och att staden d\u00e4refter skulle underh\u00e5lla och bygga ut det. P\u00e4rus-Fors skulle forts\u00e4ttningsvis leverera elektriciteten fr\u00e5n kraftverket i Perus. P\u00e5 samma g\u00e5ng flyttade P\u00e4rus-Fors sitt kontor, som hela tiden varit inrymt i T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan till Lappfj\u00e4rd. S\u00e5 h\u00e4r skrev Syd-\u00d6sterbotten 8.7.1925 om den fest som Viktor Nylund ordnade vid det tillf\u00e4llet:<\/p>\n

AB. P\u00c4RUS-FORS O. Y. BEL\u00d6NAR SIN PERSONAL.<\/strong><\/em><\/p>\n

I l\u00f6rdags hade belysningsbolaget P\u00e4rus-Fors fr\u00f6ken Edit Nyberg, mont\u00f6r Evert Skans och v\u00e5gm\u00e4star Karl Bergelin inbjudna till en festlighet \u00e5 villan Fredriksberg, med anledning av att bolaget nu upph\u00f6r med sitt kontor i staden, och f\u00f6r\u00e4rade bolaget d\u00e4rvid mont\u00f6r Skans och v\u00e5gm\u00e4star Bergelin f\u00f6r 10-\u00e5rig trogen tj\u00e4nst, den f\u00f6rstn\u00e4mnda ett guldur med ked och den senare ett boksk\u00e5p. Fr\u00f6ken Nyberg, som under 7 \u00e5r varit bolagets bokf\u00f6rare och kass\u00f6rska erh\u00f6ll \u00e4ven som g\u00e5va en f\u00f6rstklassig cykel. Vid tillf\u00e4llet talade direktor Nylund och framf\u00f6rde bolagets tack f\u00f6r vad n\u00e4mnda personer utr\u00e4ttat, i dess tj\u00e4nst. Samma dag hade 25 \u00e5r f\u00f6rflutit, sedan Evert Skans blev elektrisk mont\u00f6r i staden.<\/em><\/p>\n

I september 1925 s\u00e5 beg\u00e4rde P\u00e4rus-Fors att r\u00e5dstuvur\u00e4tten i Kristinestad skulle f\u00f6rs\u00e4tta snickeribolaget Ab Vestas i konkurs.<\/p>\n

\"\"
Emil P\u00e4rus var en trotj\u00e4nare p\u00e5 P\u00e4rus-Fors kraftverk i 47 \u00e5rs tid och han blev ocks\u00e5 en st\u00f6rre del\u00e4gare. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 15 november 1969.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1920-talet byggde Viktor Nylund ett st\u00f6rre bostadshus med flera l\u00e4genheter p\u00e5 \u00d6stra sidan n\u00e4ra j\u00e4rnv\u00e4gsstationen och d\u00e4r h\u00f6ll de bolagsst\u00e4mma i februari 1926. Efter Viktors d\u00f6d 1936 s\u00e5ldes detta hus \u00e5t tr\u00e4varuhandlare Grankull.<\/p>\n

\"\"
De \u00e5r bolaget gjorde vinst betalade Ab P\u00e4rus-Fors dividend \u00e5t aktie\u00e4garna. Dividenden betalades ut mot dylika dividendkuponger.<\/figcaption><\/figure>\n

I november 1928 s\u00e5 sammantr\u00e4dde styrelsen f\u00f6r P\u00e4rus-Fors p\u00e5 Holmstr\u00f6ms resandehem p\u00e5 Strandgatan d\u00e4r de besl\u00f6t att l\u00f6sa in Mittsfors elbolags elledningar i Lappfj\u00e4rd. I juni 1935 byttes de gamla elledningarna fr\u00e5n P\u00e4rus-Fors till Kristinestad ut mot kopparledning. Det h\u00e4r best\u00e4mdes i samband med att staden uppgjorde ett nytt leveranskontrakt med kraftverket och detta ledningsbyte skulle s\u00e4kerst\u00e4lla en j\u00e4mnare elleverans \u00e4n vad som kunde ske med de gamla j\u00e4rntr\u00e5darna,<\/p>\n

Den 7 januari 1936 avled Viktor Nylund, endast 61 \u00e5r gammal. Det blev nu enda sonen Rurik som fick axla ansvaret och ta \u00f6ver hela det imperium som pappa Viktor byggt upp under n\u00e5gra \u00e5rtionden. Rurik var d\u00e5 29 \u00e5r och studerade i \u00c5bo men avbr\u00f6t studierna, d\u00e5 han tog \u00f6ver sk\u00f6tseln av Ab P\u00e4rusfors och det stora hemmanet. Dagen efter d\u00f6dsfallet skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten en nekrolog, som du kan l\u00e4sa h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a> Om du vill l\u00e4sa en artikel om sj\u00e4lva begravningen, s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Flera v\u00e4nner och aff\u00e4rsbekanta hedrade Viktor Nylunds minne med en penningg\u00e5va till Arbetets V\u00e4nners Blomsterfond i Kristinestad. Valdemar Henner var tullf\u00f6rvaltare i staden och Hanna Holmstr\u00f6m drev g\u00e4stgiveriet, d\u00e4r P\u00e4rus-Fors Ab h\u00f6ll flera bolagsst\u00e4mmor.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter Viktors d\u00f6d avtog verksamheten vid Nylundas s\u00e5gen men \u00e5r 1944 f\u00f6rv\u00e4rvade Grankull & Co fr\u00e5n Skaftung s\u00e5gen och de f\u00f6rnyade maskinerna. Br\u00f6derna Grankull hade stora planer f\u00f6r s\u00e5gen men just n\u00e4r de var i ber\u00e5d att starta verksamheten, s\u00e5 brann s\u00e5gen ner under mystiska omst\u00e4ndigheter. Det betydde ocks\u00e5 slutet p\u00e5 en mycket l\u00e5ng era med kvarn- och s\u00e5gverksamhet i Gamla forsen. S\u00e5 h\u00e4r skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten om branden:<\/p>\n

Eldsv\u00e5da i Dagsmark.<\/strong><\/p>\n

Grankull & Co:s s\u00e5g brann ned till grunden natten mot l\u00f6rdagen.<\/p>\n

Vid 2-tiden natten mot l\u00f6rdagen 18.11.1944 observerades att eld utbrutit i f.d. Nylunds s\u00e5g i Dagsmark. S\u00e5ginr\u00e4ttningen, vilken f\u00f6r en tid sedan s\u00e5ldes \u00e5t tr\u00e4varufriman Grankull & Co, undergick en fullst\u00e4ndig modernisering och var n\u00e4stan i fullt skick att vidta med s\u00e5gningen inom den n\u00e4rmaste framtiden.<\/p>\n

Hur elden kommit l\u00f6s \u00e4r \u00e4nnu oklart. S\u00e5ginr\u00e4ttningen som var uppf\u00f6rd av br\u00e4der, brann ned till grunden. L\u00e5gt r\u00e4knat stiger skadorna av den brunna s\u00e5gen till ett par hundratusen marks v\u00e4rde.<\/p>\n

P\u00e4rus-Fors fusioneras med Sydbottens Kraft.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1978 kr\u00e4vdes det tv\u00e5 bolagsst\u00e4mmor f\u00f6r att besluta om att P\u00e4rusfors skall fusioneras med Sydbottens Kraft Ab den 1 juli 1978. P\u00e4rusfors som hade grundats \u00e5r 1918 hade s\u00e5ledes verkat i 60 \u00e5rs tid, bolaget hade 96 n\u00e4tstationer, 120 km med h\u00f6gsp\u00e4nningsledningar och 238 km med l\u00e5gsp\u00e4nning och n\u00e4rmare 2\u00a0000 kunder.<\/span><\/span><\/p>\n

Stig Rosenback var VD f\u00f6r Sydbottens Kraft och bolaget hade 10 anst\u00e4llda. Fusionen var helt naturlig eftersom Sydbottens Kraft hade s\u00e5lt mer \u00e4n 96 % av P\u00e4rus-Fors behov, endast 3,7 % hade producerats vid det egna kraftverket i Perus. Den 1 januari 1984 flyttade Sydbottens Kraft sitt kontor till det f\u00f6re detta postkontoret i centrala Lappfj\u00e4rd. Det nya elbolaget k\u00f6pte s\u00e5 gott som all elektricitet fr\u00e5n Pohjolan Voima.<\/span><\/span><\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"P\u00e5
Viktor och Ida Nylund tillsammans med sonen Rurik, som var f\u00f6dd 1907.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1914 byggde Viktor Nylund om Matilda Forsg\u00e5rds gamla bondg\u00e5rd till ett stort och modernt b\u00f6nehus. Sedan drog han ledningar fr\u00e5n sitt kraftverk i Gamlaforsen och till p\u00e5 k\u00f6pet s\u00e5 donerade han en vacker takkrona, som fortfarande finns p\u00e5 b\u00f6nehuset. I elstolpen framf\u00f6r ing\u00e5ngen finns en utelampa monterad, troligtvis den f\u00f6rsta i hela byn och det fanns s\u00e4kert en och annan som f\u00f6rundrade sig \u00f6ver detta lysande fenomen.<\/figcaption><\/figure>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om b\u00f6nehuset, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>)<\/p>\n

\"Viktor
Viktor Nylund var ju en drivande man ocks\u00e5 vid byggandet av ungdomsf\u00f6reningens lokal Majbo. Maja Klemets gamla bondg\u00e5rd byggdes om och skarvades i med tv\u00e5 flyglar och den kunde invigas 1910. Den revs sedan ner i b\u00f6rjan p\u00e5 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Viktor Nylunds eget foto av den nybyggda folkskolan i Dagsmark, som invigdes \u00e5r 1909. Som byggm\u00e4stare anlitade han sin egen bror, byggm\u00e4staren Emil Storkull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Viktor
Viktor var ocks\u00e5 med i den hornorkester, som hans sv\u00e5ger l\u00e4raren Henrik Rosenback drog i g\u00e5ng i Dagsmark \u00e5r 1904. Tredje fr\u00e5n v\u00e4nster \u00e4r Viktor och f\u00f6ljande h\u00f6gerut \u00e4r hans bror Erik Anders Englund. Instrumenten k\u00f6pte de av Nykterhetsf\u00f6reningen Rauhas i Kristinestad f\u00f6r 250 mark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1917 var Viktor Nylund med och bildade en skyddsk\u00e5rsavdelning i Dagsmark. Han var ocks\u00e5 med och intog Kristinestad i b\u00f6rjan p\u00e5 1918, d\u00e5 de ryska trupperna f\u00f6rdrevs. Viktor var dock inte bland de stridande med vapen, utan han var med i ambulansen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Viktor
Viktor Nylund som stolt bil\u00e4gare i slutet av 1920-talet. Bilen \u00e4r en Chrysler 72 Crown som b\u00f6rjade tillverkas i Amerika \u00e5r 1928, s\u00e5 det h\u00e4r torde vara Viktors andra bil. Garaget i bakgrunden finns fortfarande kvar p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Storbonden Viktor Nylund hade m\u00e5nga pigor och dr\u00e4ngar i arbete. H\u00e4r st\u00e5r han tillsammans med hustrun Ida framf\u00f6r \u00e5ngkraftverket som driver tr\u00f6skverket, troligen i slutet av 1920-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tv\u00e5 av P\u00e4rus-Fors trotj\u00e4nare. Emil P\u00e4rus sk\u00f6tte under l\u00e5nga tider om att Asea-generatorn producerade tillr\u00e4ckligt med elektricitet. Fotot taget \u00e5r 1959 av H\u00e5kan Str\u00f6m. H\u00e5kans morfars syster Verna H\u00f6gback fr\u00e5n staden gifte sig \u00e5r 1919 med Emil P\u00e4rus. \u00c4ktenskapet var barnl\u00f6st och slutade i skilsm\u00e4ssa \u00e5r 1929, d\u00e5 Verna blev sjuk.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Emil P\u00e4rus var del\u00e4gare i P\u00e4rus-Fors och det var under l\u00e5nga tider han som sk\u00f6tte om kraftverket. Fotot fr\u00e5n 1959 taget av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r \u00e5tskilliga liter vatten som har runnit \u00f6ver dammen i P\u00e4rus-Fors sedan Viktor Nylund byggde den ca 1917. I bakgrunden syns bron i Perus. Foto Viktor Nylund, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1935 i oktober f\u00f6rv\u00e4rvade martaf\u00f6reningen i Lappfj\u00e4rd Storhannus stora bondg\u00e5rd mitt emot pr\u00e4stg\u00e5rden. Den var i behov av en st\u00f6rre renovering och f\u00f6reningen fick d\u00e5 P\u00e4rus-Fors Ab att bekosta och utf\u00f6ra elinstallationen i den nya f\u00f6reningslokalen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5garbetade p\u00e5 Nylunds s\u00e5g i Dagsmark i b\u00f6rjan av 1920-talet. Foto Viktor Nylund, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stockflottarens arbete var tungt och farligt, men \u00e4nd\u00e5 fanns det unga pojkar med som med kexens hj\u00e4lp skulle se till att stockarna fl\u00f6t ner f\u00f6r \u00e5n till virkesuppk\u00f6paren s\u00e5g. Fotot fr\u00e5n SLS, Viktor Nylund, som var en stor virkesuppk\u00f6pare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Ab
Ab P\u00e4rusfors hade sitt kontor p\u00e5 Strandgatan i Kristinestad, i T\u00f6ttermans g\u00e5rd som stod bakom nuvarande apoteket. Byggm\u00e4staren Henry H\u00e4ggblad byggde huset i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Kontoristen hette Edit Ekstr\u00f6m, f\u00f6dd Nyberg och hon hade sl\u00e4kten i Skaftung. \u00c5r 1925 d\u00e5 P\u00e4rus-Fors flyttade sitt kontor till Lappfj\u00e4rd avtackades Edit och hon fick en fin cykel av Viktor Nylund. Hon arbetade sedan p\u00e5 stadens dr\u00e4tselkontor och hon dog 1975.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Viktor Nylunds f\u00f6r\u00e4ldrar Josef och Anna Greta Storkull. De kallades ”Koll-Josip \u00e5 Anagret” och de bodde p\u00e5 Brobackan, n\u00e4ra nuvarande sportplanen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kanalen som leder \u00e5vattnet till kraftverket och kvarnen, och det \u00e4r inga sm\u00e5 m\u00e4ngder som runnit i den under de 100 \u00e5r som den har funnits till.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r sitter Viktor bland blommor och presenter i sitt hem p\u00e5 sin 60-\u00e5rsdag, \u00e5r 1933.<\/figcaption><\/figure>\n

\"27\"<\/p>\n

\"Den
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 K\u00f6pmansgatan eller Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen 6 p\u00e5 \u00f6stra sidan i Kristinestad byggde Viktor Nylund ungef\u00e4r 1922. I februari 1939 s\u00e5lde sonen Rurik Nylund den \u00e5t aff\u00e4rsmannen Gunnar Grankull f\u00f6r 165 000 mark, som i sin tur \u00f6verl\u00e4t den \u00e5t sin dotter och hennes man John Asp\u00e5s. Byggnaden har p\u00e5 senare tid bytt \u00e4gare ett par g\u00e5nger och de nuvarande \u00e4garna, paret Marjo och Veli-Pekka Honko fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd har renoverat g\u00e5rden och byggt om den till bost\u00e4der f\u00f6r uthyrning. Huset har i dag det passande namnet ” Willa Viktor”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Nog
Nog skulle Viktor k\u00e4nna sig stolt om han visste att det kraftverk som han k\u00f6rde i g\u00e5ng \u00e5r 1918 fortfarande \u00e4r i drift och producerar elektricitet till det allm\u00e4nna eln\u00e4tet. Sedan \u00e5r 2001 \u00e4gs kraftverket och omr\u00e5det d\u00e4r omkring av Perus Byaf\u00f6rening, som har gjort ett gott arbete med att h\u00e5lla kraftverket i g\u00e5ng och sk\u00f6ta om hela kraftverksomr\u00e5det. Staden Kristinestad k\u00f6pte samma \u00e5r, allts\u00e5 2001 den natursk\u00f6na Storholmen som ligger n\u00e4ra kraftverket.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du l\u00e4sa mera om byaf\u00f6reningen i Perus, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2016. Flera uppgifter och annonser \u00e4r tagna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten. De flesta foton \u00e4r tagna av Viktor sj\u00e4lv och finns i dag arkiverade p\u00e5 SLS:s arkiv i Vasa. Kartan \u00f6ver P\u00e4rusfors Ab och Storholmen \u00e4r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Viktor Nylund, s\u00e5g\u00e4gare<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1696","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1696","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1696"}],"version-history":[{"count":70,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24901,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1696\/revisions\/24901"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}