{"id":16724,"date":"2020-06-07T22:08:51","date_gmt":"2020-06-07T19:08:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16724"},"modified":"2025-08-26T23:29:22","modified_gmt":"2025-08-26T20:29:22","slug":"dagsmark-andelskassa","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16724","title":{"rendered":"Dagsmark Andelskassa"},"content":{"rendered":"
\"\"
Dagsmark Andelskassa bildades i januari 1925 men det var f\u00f6rst i november 1965 som banken fick sin f\u00f6rsta egna lokal i detta aff\u00e4rshus. Fotot fr\u00e5n juni 2003 d\u00e5 V\u00e4stra Finlands Byggnadsanalys Ab hyrde den f\u00f6re detta postlokalen. Till h\u00f6ger syns den gamla ”Lillk\u00e5rk” lillstugan, allts\u00e5 d\u00e4r L\u00e5ngqvistas.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2020. En del uppgifter \u00e4r h\u00e4mtade ur gamla Syd-\u00d6sterbotten och ur Herbert Evars historik om Sydbottens Andelsbank.<\/span><\/strong><\/p>\n

Andelskassans tidiga historia.<\/strong><\/h4>\n

<\/b>Under l\u00e5nga tider hade jordbruket varit den viktigaste n\u00e4ringen i Finland. L\u00e5ngt tillbaka var det sj\u00e4lvhush\u00e5llning som g\u00e4llde, man livn\u00e4rde sig med det som det egna hemmanet producerade. I slutet av 1800-talet blev det vanligare att b\u00f6nderna, f\u00f6rutom att sj\u00e4lva anv\u00e4nda sin sk\u00f6rd, ocks\u00e5 kunde b\u00f6rja s\u00e4lja de produkter som man kunde undvara. Byteshandeln var fortfarande allm\u00e4n men d\u00e5 det ocks\u00e5 fanns ett behov av att f\u00e5 pengar, s\u00e5 kunde sk\u00f6rden s\u00e4ljas till uppk\u00f6pare.<\/p>\n

Pengar beh\u00f6vdes f\u00f6r att ytterligare kunna h\u00f6ja produktionen p\u00e5 hemmanen. Det fanns ett behov att skaffa maskiner, uppf\u00f6ra byggnader och att k\u00f6pa in mera mark. Det var sv\u00e5rt att f\u00e5 l\u00e5na pengar, d\u00e5 det inte fanns n\u00e5gra banker p\u00e5 landsbygden. B\u00f6nderna tvingades ofta att l\u00e5na pengar av rika aff\u00e4rsm\u00e4n i st\u00e4derna, mot l\u00f6fte att de senare skulle \u00e5terbetala l\u00e5nen med spannm\u00e5l, sm\u00f6r- och k\u00f6ttprodukter.<\/p>\n

I maj 1902 grundades Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab, vars fr\u00e4msta uppgift var att ge l\u00e5n till lokala andelskassor som skulle grundas runt om i landet. Centralkreditanstalten l\u00e5nade kapital av staten och fr\u00e5n och med 1903 kunde andelskassor inleda sin verksamhet. Andelskassornas uppgift var allts\u00e5 att finansiera b\u00f6ndernas anskaffningar.<\/p>\n

De f\u00f6rsta andelskassorna kunde ocks\u00e5 ta emot depositioner och ge l\u00e5n men endast \u00e5t de som var medlemmar i kassan. Men i b\u00f6rjan av 1920-talet blev det m\u00f6jligt f\u00f6r andelskassorna att ocks\u00e5 ge l\u00e5n till beh\u00f6vande som inte var medlemmar. Genom detta fick hela andelskassar\u00f6relsen ett uppsving och den spred sig \u00f6ver hela landet.<\/p>\n

R\u00f6relsen bakom andelskassorna s\u00e5g ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att v\u00e4xa eftersom Landtmannabanken fusionerades med tv\u00e5 andra banker och bytte namn till Unionbanken. Landtmannabanken Ab hade grundats i Helsingfors \u00e5r 1909 och de hade som uppgift att ge kortvariga l\u00e5n, fr\u00e4mst \u00e5t svenskspr\u00e5kiga b\u00f6nder. Banken hade 30 filialer runt om i Svensk-Finland, bland annat i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r J.J. Wadstr\u00f6m var f\u00f6rest\u00e5ndare. \u00c5r 1920 fusionerades Landtmannanbanken med Wasa Aktiebank och \u00c5bo Aktiebank. Verksamheten vid Lappfj\u00e4rdskontoret fortsatte nog som tidigare till 1931 d\u00e5 Unionbanken fusionerades med Helsingfors Aktiebank. Den banken uppgick ju sedan i F\u00f6reningsbanken \u00e5r 1986.<\/p>\n

I januari 1925 bes\u00f6kte Finlands Svenska Andelsf\u00f6rbunds sekreterare August Rosendahl Syd\u00f6sterbotten tillsammans med agrolog \u00c5ke L\u00f6nnberg, som var konsulent p\u00e5 Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab. De skulle bes\u00f6ka Sideby, Lappfj\u00e4rd, Tj\u00f6ck och till och med Dagsmark skulle f\u00e5 bes\u00f6k och det var meningen att andelskassor skulle grundas p\u00e5 alla dessa orter. Varje sm\u00e5brukare som ville bli medlem i kassan, skulle d\u00e4rmed komma i \u00e5tnjutande av de f\u00f6rm\u00e5ner som kassan kunde erbjuda.<\/p>\n

De h\u00e4r tv\u00e5 personerna skulle p\u00e5 ort och st\u00e4lle visa och ber\u00e4tta om hur andelskassan skall sk\u00f6tas, hur bokf\u00f6ringen skall g\u00f6ras och vilka f\u00f6rtroendem\u00e4n som kr\u00e4vdes f\u00f6r kassans sk\u00f6tsel. Den 20 januari bes\u00f6kte herrarna Dagsmark, men f\u00f6re det skulle passliga medlemmar sammankallas till m\u00f6tet och till sammankallare uts\u00e5gs Erik Anders Englund fr\u00e5n Palon.<\/a><\/p>\n

\"\"
Erik Anders Englund fr\u00e5n Palon var den drivande kraften bakom bildandet av den f\u00f6rsta andelskassan i Syd\u00f6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 m\u00f6tet i Dagsmark den 20 januari 1925 s\u00e5 var 13 framsynta personer f\u00e4rdiga att genast bilda en andelskassa. F\u00f6rutom sammankallaren Englund, s\u00e5 var det J.W. Bj\u00f6rklund<\/a>, Josef Granlund<\/a>, Frans Agn\u00e4s<\/a>, Johan Lillkull<\/a>, Emil L\u00e5ngfors<\/a>, Alfred Nordberg<\/a>, Emil Kl\u00e5vus<\/a>, Otto Bj\u00f6rklund<\/a>, Viktor Nyroos<\/a>, Erik Anders Rosengren, Erik Anders Klemets<\/a> och Karl L\u00f6fgren som blev de f\u00f6rsta medlemmarna.<\/p>\n

\"\"
Viktor Bj\u00f6rklund (1887-1947) var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Dagsmark Andelskassa fr\u00e5n starten 1925 tills han dog \u00e5r 1947. Sysslan \u00f6vertogs d\u00e5 under en kort tid av hans son Algot, som var disponent p\u00e5 mejeriet.<\/figcaption><\/figure>\n

Erik Anders Englund valdes till ordf\u00f6rande f\u00f6r den nya andelskassan medan J.W. Bj\u00f6rklund blev b\u00e5de kass\u00f6r och bokf\u00f6rare. Viktor skulle sk\u00f6ta bankverksamheten hemifr\u00e5n och n\u00e5gra \u00f6ppeth\u00e5llningstider fanns inte. Starten var f\u00f6r \u00f6vrigt mycket blygsam men verksamheten \u00f6kade f\u00f6r varje \u00e5r s\u00e5 pass att redan \u00e5r 1929 s\u00e5 kunde andelskassan vara med och finansiera bygget av det nya andelsmejeriet. F\u00f6r \u00f6vrigt l\u00e5g andelskassan och andelsmejeriet<\/a> n\u00e4ra varandra, de hade i stort sett samma medlemmar, samma styrelse och st\u00e4mmorna h\u00f6lls p\u00e5 samma dag.<\/p>\n

\"\"
Bj\u00f6rklunds g\u00e5rd p\u00e5 Sebasbackan fotograferad i september 2021, efter att den hade \u00e5terf\u00e5tt den br\u00e4dfodring som den hade tidigare. Det var i den h\u00e4r bondg\u00e5rden p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 372<\/a> som Dagsmark Andelskassas f\u00f6rsta kontor fanns mellan \u00e5ren 1925 och 1947. G\u00e5rden har sedan renoverats flera g\u00e5nger och fick sitt nuvarande utseende \u00e5r 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Inl\u00e5ningen och utl\u00e5ningen \u00f6kade varje \u00e5r men under krigstiden i b\u00f6rjan av 1940-talet uppstod ett stort problem d\u00e5 inl\u00e5ningen var betydligt st\u00f6rre \u00e4n utl\u00e5ningen. Under krigs\u00e5ren fanns det gott om pengar men p\u00e5 grund av varubristen kunde ingenting k\u00f6pas.<\/p>\n

De tv\u00e5 andra andelskassorna i Lappfj\u00e4rds kommun hade samma problem. Andelskassan i H\u00e4rkmeri som hade grundats i juli 1927 hade \u00e5r 1945 en inl\u00e5ning om en miljon, d\u00e5 man i Dagsmark hade tv\u00e5. Lappfj\u00e4rd Andelskassa i kyrkobyn hade grundats s\u00e5 pass sent som oktober 1929 men hade \u00e5r 1945 en inl\u00e5ning om n\u00e4rmare 4 miljoner. Redan \u00e5r 1925 hade andelskassor ocks\u00e5 grundats i Sideby och Tj\u00f6ck men de fick inte n\u00e5gon egentlig verksamhet.<\/p>\n

De h\u00e4r 3 andelskassorna inom Lappfj\u00e4rds kommun arbetade alla enligt samma principer. Kontoren fanns hemma hos bokf\u00f6raren, kapital l\u00e5nades fr\u00e5n Andelskassornas Centralkreditanstalt Ab, allts\u00e5 ACA och pengar l\u00e5nades ut \u00e5t b\u00f6nder. Med dessa l\u00e5nade pengar kunde b\u00f6nderna skaffa maskiner och mera djur men ocks\u00e5 mark och till och med hela hemman.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa bildas<\/strong><\/h3>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom blev det dock klart de tre kassorna skulle vara starkare om de gick samman. Verksamheten i en liten andelskassa var s\u00e5rbar och risken att inte klara av kreditf\u00f6rluster var stor. Diskussioner f\u00f6rdes under sommaren 1945 och redan i oktober kunde styrelserna enas om en samg\u00e5ng.<\/p>\n

Det best\u00e4mdes att den nya kassan skall heta Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa och att ett ordentligt kontor skall inr\u00e4ttas i kyrkbyn. Andelskassorna i Dagsmark och H\u00e4rkmeri skall uppl\u00f6sas och b\u00e5de tillg\u00e5ngar och skulder skall \u00f6verf\u00f6ras p\u00e5 den nya andelskassan. I dessa byar skall inr\u00e4ttas filialer, som kommer att underlyda kontoret i kyrkbyn.<\/p>\n

Den nya andelskassan skall sk\u00f6tas av en f\u00f6rest\u00e5ndare och en styrelse best\u00e5ende av 5 personer. Styrelsen skall v\u00e4ljas av ett f\u00f6rvaltningsr\u00e5d, best\u00e5ende av 9 personer.<\/p>\n

Efter att styrelserna godk\u00e4nt samg\u00e5ngen, s\u00e5 besl\u00f6t medlemmarna i de tre andelskassorna att ocks\u00e5 godk\u00e4nna avtalet och enligt det s\u00e5 grundades den nya andelskassan den 1 januari 1946. Emil Granskog som varit den drivande kraften bakom andelskassan i Lappfj\u00e4rd blev nu direkt\u00f6r f\u00f6r alla kontor.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta f\u00f6rvaltningsr\u00e5det bestod av Erik Englund, Frans Agn\u00e4s och Josef Granlund fr\u00e5n Dagsmark, och de \u00f6vriga var Emil Asp\u00e5s, Gunnar Enkulla, Axel Hemg\u00e5rd, Frans Nygren, Georg Lindedahl och Ivar Norr\u00e5kers. Dessa valde sedan en styrelse som bestod av Emil Granskog, J.W. Bj\u00f6rklund, Artur Stenlund, Johan Lillkull och Selim Bj\u00f6rkn\u00e4s.<\/p>\n

\"\"
Andelsbankens hus i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 1980-talet. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik. Banken f\u00f6rfogade \u00f6ver hela nedre v\u00e5ningen efter att hyresg\u00e4sten P\u00e4rus-Fors Ab i januari 1977 hade flyttat sitt kontor till Fenniahuset.\u00a0 I januari 1992 s\u00e5lde Andelsbanken detta hus \u00e5t Lappfj\u00e4rds VVS-tj\u00e4nst och Lappfj\u00e4rds Byggtj\u00e4nst, som tog i bruk hela nedre v\u00e5ningen medan de tre bost\u00e4derna i \u00f6vre v\u00e5ningen fortfarande kunde hyras ut.<\/figcaption><\/figure>\n

Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa k\u00f6pte \u00e5r 1949 en tomt i centrala Lappfj\u00e4rd av magister af H\u00e4llstr\u00f6m och f\u00f6ljande \u00e5r p\u00e5b\u00f6rjades bygget av det nya huvudkontoret, som kunde tas i bruk 1951. I H\u00e4rkmeri k\u00f6pte andelskassan en g\u00e5rd \u00e5r 1956 som byggdes om till filialkontor.<\/p>\n

I Dagsmark sk\u00f6ttes kontoret forts\u00e4ttningsvis hemma hos J.W. Bj\u00f6rklund p\u00e5 Sebasbackan. D\u00e5 han dog \u00e5r 1947 \u00f6vertogs sysslan av hans son Algot Bj\u00f6rklund, som den tiden var disponent p\u00e5 Dagsmark Andelsmejeri, d\u00e4r han ocks\u00e5 bodde. Filialen upp p\u00e5 mejerivinden hade inga \u00f6ppeth\u00e5llningstider utan \u00e4rendena sk\u00f6ttes d\u00e5 Algot var hemma. Men d\u00e5 mejeriet \u00e5r 1949 upph\u00f6rde med sin verksamhet och Algot flyttade till mejeriet i Helsingby i Korsholm, s\u00e5 flyttades filialen till aff\u00e4ren i n\u00e4rheten.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 ”Lid Viktor” Bj\u00f6rklund dog \u00e5r 1947 s\u00e5 flyttades bankens kontor till Andelsmejeriets<\/a> vind, d\u00e4r Viktors son Algot bodde. Han var disponent f\u00f6r mejeriet och sk\u00f6tte banken p\u00e5 sidan om. Banken verkade h\u00e4r till 1949 d\u00e5 mejeriet avslutade verksamheten. Detta foto av det nybyggda mejeriet \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1930-talet och \u00e4r taget av Selim Bj\u00f6rses, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Algot Bj\u00f6rklund flyttade bort tog handlanden Nils Nelson \u00f6ver sk\u00f6tseln av Andelskassans verksamhet i Dagsmark. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 6 april 1950.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handlande Nils Nelson (1921-1991) tog \u00f6ver sysslan som f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Dagsmark Andelskassa i april 1950, \u00e5ret efter att Dagsmark Andelsmejeri lade ned sig verksamhet. Andelskassan hade ju haft sitt kontor d\u00e4r sedan 1947 och det sk\u00f6ttes d\u00e5 av disponenten Algot Bj\u00f6rklund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1950 \u00f6vertog handlanden Nils Nelson bankverksamheten och han sk\u00f6tte den i detta hus fram till h\u00f6sten 1965, d\u00e5 bankens nya hus p\u00e5\u00a0 andra landsv\u00e4gen blev f\u00e4rdigt.<\/figcaption><\/figure>\n

Sk\u00f6tseln av andelskassans filial i Dagsmark \u00f6vertogs d\u00e5 av handlanden Nils Nelson.<\/a> Nu blev det ordning och reda, d\u00e5 andelskassan hade samma \u00f6ppeth\u00e5llningstider som aff\u00e4ren. Tanken var dock att filialen skulle inrymmas i egen lokal och d\u00e4rf\u00f6r k\u00f6pte kassan en tomt p\u00e5 1 000 kvm av L\u00e5ngqvist redan 1957. N\u00e5got nybygge blev det inte d\u00e5, men \u00e5r 1965 kunde andelskassan anlita byggm\u00e4stare Thure Nygren f\u00f6r att uppf\u00f6ra en egen lokal. Tomten hade d\u00e5 f\u00f6rstorats med ytterligare 1 600 kvm. I november 1965 kunde kassan ta i bruk den nya lokalen p\u00e5 \u00c5backv\u00e4gen 18 och till f\u00f6rest\u00e5ndare uts\u00e5gs d\u00e5 \u00c5ke Grans.<\/a> I samma byggnad fanns ocks\u00e5 en st\u00f6rre bostad och en m\u00f6teslokal. I september 1968 flyttade posten<\/a> sitt kontor fr\u00e5n Nelsons aff\u00e4rshus<\/a> till den ganska obeh\u00f6vliga m\u00f6teslokalen bredvid bankkontoret.<\/p>\n

\"\"
\u00c5ke Grans (1929-2006) blev kontorsdirekt\u00f6r f\u00f6r Sydbottens Andelsbanks nya kontor i Dagsmark i november 1965. F\u00f6re det arbetade han p\u00e5 Uni-Pak i Tj\u00f6ck.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ke, som kallades \u201dMattas \u00c5ke\u201d var kontorsdirekt\u00f6r tills han gick i pension i mitten av 90-talet. I mitten av 70-talet blev arbetsb\u00f6rdan f\u00f6r stor f\u00f6r \u00c5ke, s\u00e5 d\u00e5 anst\u00e4lldes Lena Mannila som bankfunktion\u00e4r fr\u00e5n 1977 till h\u00f6sten 1982. D\u00e5 Lena slutade, s\u00e5 anst\u00e4lldes Lise-Lotte Lindblad som bankfunktion\u00e4r. D\u00e5 \u00c5ke Grans gick i pension s\u00e5 blev Tom Heinonen fr\u00e5n Dagsmark utn\u00e4mnd till kontorsdirekt\u00f6r. Han hade d\u00e5 redan arbetat en tid p\u00e5 Andelsbankens andra kontor. I b\u00f6rjan av 2000-talet b\u00f6rjade Heinonen arbeta p\u00e5 huvudkontoret och Lise-Lotte, som nu bytt namn till R\u00e4m\u00e4nen sk\u00f6tte d\u00e5 kontoret ensam \u00e4nda tills det st\u00e4ngde.<\/p>\n

Den st\u00f6rsta dramatiska h\u00e4ndelsen p\u00e5 Andelsbankens kontor i Dagsmark var nog inbrottet som skedde den 5 november 1982, under Allhelgonatiden. Ett par ok\u00e4nda m\u00e4n br\u00f6t sig in genom framd\u00f6rren mitt i natten och lyckades sk\u00e4ra upp d\u00f6rren till kassavalvet. D\u00e4rifr\u00e5n stal de en mindre summa pengar men ocks\u00e5\u00a0 ett stort antal oskrivna checker. Polisen hittade misst\u00e4nkta personer som f\u00f6rh\u00f6rdes men de kunde inte f\u00e4llas p\u00e5 tinget i Kristinestad. Hovr\u00e4tten i Vasa som tog upp detta \u00e4rende i november 1983 ans\u00e5g dock att bevismaterialet r\u00e4ckte till och d\u00f6mde den misst\u00e4nkte, icke ortsbon till 3 \u00e5rs f\u00e4ngelse. Under en l\u00e5ng tid efter inbrottet anv\u00e4ndes checkerna i bedr\u00e4gligt syfte p\u00e5 flera orter i landet, vilket ledde till f\u00f6rluster f\u00f6r banken. I september 1983 ber\u00e4ttade kommissarie Bror R\u00e5holm vid Centralkriminalen i Vasa att ett stort antal checkar har dykt upp i Savolax och i Karelen och att flera personer har suttit anh\u00e5llna f\u00f6r bedr\u00e4geri. I december 1983 d\u00f6mdes en 32-\u00e5rig kvinna fr\u00e5n s\u00f6dra Finland till 1 \u00e5r 8 m\u00e5naders f\u00e4ngelse, d\u00e5 hon hade f\u00f6rfalskat 125 checker f\u00f6r totalt 35 000 mark. \u00c4nnu i februari 1985 d\u00f6mdes en man i Tammerfors till ett l\u00e5ngvarigt f\u00e4ngelsestraff, d\u00e5 han hade f\u00f6rs\u00f6kt v\u00e4xla en check p\u00e5 3 miljoner mark p\u00e5 en bank i Tammerfors. F\u00f6rs\u00f6ket misslyckade men det visade sig att checken kom fr\u00e5n kontoret i Dagsmark.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e5rvintern 1988 flyttade posten till ett annat utrymme i n\u00e4rheten. Bland annat Pia Lind \u00f6ppnade ”Pias Clippoteque i postens gamla utrymmen i juni 1991 och det var den f\u00f6rsta egentliga frisersalongen i Dagsmark.<\/p>\n

Andelsbanken st\u00e4ngde flera mindre kontor och filialen i Dagsmark indrogs den 11 januari 2012, d\u00e5 b\u00e5de verksamheten och f\u00f6rest\u00e5ndaren flyttades till kontoret i Lappfj\u00e4rd. Fastigheten i Dagsmark s\u00e5ldes samma \u00e5r \u00e5t V\u00e4stra Finlands Byggnadsanalys, som sysslade med konditionsgranskningar av fastigheter och l\u00e4genheter.<\/p>\n

Andelskassans fortsatta utveckling.<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6rdelarna med fusionen mellan de tre andelskassorna var stora, s\u00e5 det var helt naturligt att Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa b\u00f6rjade se p\u00e5 m\u00f6jligheterna att \u00f6ppna kontor ocks\u00e5 i Tj\u00f6ck och i Kristinestad. I staden hade det redan \u00e5r 1929 grundats en andelskassa, som fick namnet Kristinestads Omnejds Andelskassa. Verksamheten kom i g\u00e5ng f\u00f6rst 1932 men den var s\u00e5 liten att den n\u00e4stan helt tynade bort. \u00c5r 1946 fusionerades andelskassan i staden med den i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1954<\/strong> blev Herbert Evars ny direkt\u00f6r f\u00f6r banken och han blev kvar p\u00e5 posten \u00e4nda tills han gick i pension i b\u00f6rjan av 90-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1958<\/strong> blev Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa tv\u00e5spr\u00e5kig och fick d\u00e5 ocks\u00e5 namnet Lapv\u00e4\u00e4rtin Seudun Osuuskassa. I slutet av \u00e5ret anst\u00e4lldes Kalle Fallenius p\u00e5 kundtj\u00e4nsten, f\u00f6r att sk\u00f6ta kundernas notariatuppdrag. Han hade tidigare arbetat som kontorschef p\u00e5 firman Grankull & Co.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 1 december<\/strong> \u00f6ppnade Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa en filial i handlande J\u00f6rgen Lindqvists aff\u00e4r i Korsb\u00e4ck. \u00c5r 1961, i april \u00f6ppnade Astrid Nygren en textilaff\u00e4r i Andelskassans hus, som fick namnet ”Lappfj\u00e4rds Textil”.<\/p>\n

\u00c5r 1969<\/strong> f\u00f6reslogs det att det skulle bildas en enda stor andelsbank i \u00d6sterbotten, med huvudkontor i Vasa. De flesta banker omfattade id\u00e9n men Lappfj\u00e4rdsnejdens Andelskassa kunde inte se n\u00e5gra f\u00f6rdelar med en s\u00e5dan storbank. R\u00e4dslan f\u00f6r att verksamheten skulle styras centralt var s\u00e5 stor att banken tillsammans med \u00d6vermark Andelskassa besl\u00f6t att tillsvidare st\u00e5 utanf\u00f6r den.<\/p>\n

Vid \u00e5rsskiftet 1970<\/strong> \u00e4ndrades namnet p\u00e5 andelskassan till Sydbottens Andelsbank \u2013 Suupohjan Osuuspankki. Tanken d\u00e5 redan var att andelskassans verksamhetsomr\u00e5de skall ut\u00f6kas till att ocks\u00e5 omfatta Kristinestad. Dessa planer hade funnits med l\u00e4nge men det saknades b\u00e5de kapital och lokal f\u00f6r att genomf\u00f6ra dessa.<\/p>\n

D\u00e5 kommunerna i Syd\u00f6sterbotten sammanslogs vid \u00e5rsskiftet 1972-1973 blev fr\u00e5gan om en etablering i staden \u00e4n mer aktuell. En filial i Kristinestad blev ett m\u00e5ste och lokalfr\u00e5gan kunde l\u00f6sas i december \u00e5r 1974 d\u00e5 Andelsbanken k\u00f6pte apoteksfastigheten p\u00e5 \u00f6vre torget av apotekare Ernst Sandlunds d\u00f6dsbo. Ett bankkontor inreddes i den mindre byggnaden vid R\u00e5dhusgatan d\u00e4r tandtekniker Rafael Rask d\u00e5 bodde.\u00a0 Martti Heikkil\u00e4 fr\u00e5n \u00d6mossa anst\u00e4lldes som kontorsdirekt\u00f6r och kontoret fick egen r\u00e4tt till kreditgivning.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1974 k\u00f6pte Sydbottens Andelsbank den s\u00e5 kallade Apoteksfastigheten och hela kvarteret mellan \u00d6stra- och V\u00e4stra L\u00e5nggatorna av Ernst Sandlunds sterbhus. F\u00f6ljande \u00e5r \u00f6ppnade de ett kontor i den mindre byggnaden l\u00e4ngs R\u00e5dhusgatan. Alla byggnader utom Ekmanska g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan revs 1983-84 och p\u00e5 h\u00f6sten 1984 kunde Byggnadsbyr\u00e5 Harry Lillkull p\u00e5b\u00f6rja bygget av bankens nya hus. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter att apoteket runt 1977<\/strong> flyttade till nya utrymme verkade flera andra aff\u00e4rer i byggnaden. Bland annat s\u00e5 drev Peter Grankull en aff\u00e4r som hette Pe-Ge Shop och d\u00e5 den slutade i november 1982 s\u00e5 \u00f6ppnade Alf Mangs en konsultbyr\u00e5 i apotekaren kontor medan hustrun Solveig \u00f6ppnade en modeaff\u00e4r i butiksutrymmet. Heikki H\u00f6gn\u00e4sbacka som drivit en sportaff\u00e4r i hemmet i Perus \u00f6ppnade ocks\u00e5 en butik i den norra \u00e4ndan av fastigheten.<\/p>\n

\"\"
Sydbottens Andelsbanks f\u00f6rsta kontor i Kristinestad fanns i denna byggnad p\u00e5 R\u00e5dhusgatan under \u00e5ren 1975 – 1983. Kontorsf\u00f6rest\u00e5ndare d\u00e5 var Martti Heikkil\u00e4 , som \u00e5r 1977 flyttade in i den renoverade Ekmanska g\u00e5rden p\u00e5 samma tomt. Detta bankkontor revs 1983 f\u00f6r att ge rum f\u00f6r det nya bankhuset. D\u00e5 detta hus revs och fram tills det nya bankhuset var f\u00e4rdigt, s\u00e5\u00a0 fanns bankens kontor p\u00e5\u00a0 \u00d6stra L\u00e5nggatan, i en del av nuvarande Gastros utrymmen i Cornerhuset. Dit flyttade f\u00f6r \u00f6vrigt ocks\u00e5\u00a0 Aavamos fotoaff\u00e4r och Heikki H\u00f6gn\u00e4sbackas Sportboden.\u00a0 Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan n\u00e4r apoteksfastigheten ink\u00f6ptes, s\u00e5 var nog tanken att en ny bankbyggnad skall uppf\u00f6ras i staden och att huvudkontoret d\u00e5 skall flyttas dit fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Till detta nybygge kr\u00e4vdes kapital och ocks\u00e5 de andra kontoren kr\u00e4vde investeringar. \u00c5r 1978 f\u00f6rstorades kontoret i Lappfj\u00e4rd med det tredubbla, d\u00e5 ocks\u00e5 ett bankvalv byggdes.<\/p>\n

I maj 1983<\/strong> besl\u00f6t s\u00e5 banken att ett nytt bankhus skall byggas p\u00e5 apotekstomten. Investeringen ber\u00e4knades g\u00e5 p\u00e5 6 miljoner mark, huset skulle bli i tv\u00e5 v\u00e5ningar och f\u00e5 en yta om 1300 -1400 kvm. Samma \u00e5r revs s\u00e5 det gamla apotekshuset och flera andra byggnader. Arkitekt Eric Adlercreutz fr\u00e5n A-Konsult i Helsingfors fick i uppdrag att planera ett bankhus som skulle passa in i den k\u00e4nsliga milj\u00f6n. Det nya bankhuset byggdes av Byggnadsbyr\u00e5 Harry Lillkull och det kunde invigas den 19 augusti 1985. Huvudkontorsfunktionerna flyttades d\u00e5 fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till Kristinestad.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1990-talet<\/strong> b\u00f6rjade det planeras en st\u00f6rre bankfusion i Syd\u00f6sterbotten. Efter l\u00e5nga f\u00f6rhandlingar och flera medlemsst\u00e4mmor kunde en kvalificerad majoritet godk\u00e4nna att Sydbottens Andelsbank skall fusioneras med andelsbankerna i de finska grannkommunerna B\u00f6tom, Teuva, P\u00e4nt\u00e4ne och Kauhajoki. Fusionsavtalet undertecknades den 8 februari 1991 av representanter f\u00f6r samtliga banker. Samg\u00e5ngen skulle tr\u00e4da i kraft vid \u00e5rsskiftet 1991-1992 men ett besv\u00e4r ledde till att den f\u00f6rsenades med flera m\u00e5nader och det var f\u00f6rst i maj 1992 som fusionen kunde genomf\u00f6ras. N\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring blev det inte f\u00f6r Sydbottens Andelsbank, eftersom den nya banken tog samma namn och beslutsfattandet kunde ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen ske lokalt.<\/p>\n

Kauhajoen Osuuspankkis direkt\u00f6r Leo Korpi-Halkola utn\u00e4mndes till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r den nya Sydbottens Andelsbank med huvudkontoret i Kauhajoki och Martti Heikkil\u00e4 blev vice verkst\u00e4llande och blev direkt\u00f6r f\u00f6r Kristinestads resultatomr\u00e5de. F\u00f6re fusionsbeslutet diskuterade banken ocks\u00e5 om en fusion norrut med Vasa Andelsbank men i Vasa l\u00e4t man f\u00f6rst\u00e5\u00a0 att beslutsfattandet i s\u00e5 fall nog kommer att ske centralt i Vasa. Detta ledde till att fusionen skedde \u00f6sterut i st\u00e4llet. Diskussioner f\u00f6rdes ocks\u00e5 med Andelsbankerna i Stor\u00e5 och Sideby men dessa besl\u00f6t att \u00e5tminstone tillsvidare f\u00f6rbli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga.<\/p>\n

F\u00f6re fusionen tr\u00e4dde i kraft flyttade Andelsbanken sitt kontor i Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1990 hade de k\u00f6pt den lokal i centrala Lappfj\u00e4rd i Fastighets AB Hoxellfolk, d\u00e4r Helsingforsbanken som sedan uppgick i F\u00f6reningsbanken hade verkat sedan huset byggdes 1982. I samma byggnad fanns ocks\u00e5\u00a0 postens kontor och stadens lantbrukskansli. Efter j\u00e4mnt 40 \u00e5r i det gamla bankhuset kunde de \u00f6ppna p\u00e5 det nya st\u00e4llet i februari 1991, som hade ett bra l\u00e4ge n\u00e4ra posten och Sparbanken. VD Herbert Evars och kontorsdirekt\u00f6r Henrik Bergstr\u00f6m var mycket n\u00f6jda med de nya utrymmena p\u00e5 167 kvm och lappfj\u00e4rdsborna var n\u00f6jda med att orten p\u00e5 samma g\u00e5ng fick sin f\u00f6rsta bankautomat. Lokalen dit Andelsbanken flyttade, k\u00f6pte de av investbolaget Syd-Invest med bland annat Christer Jossandt som \u00e4gare och den formella k\u00f6pare var AB Torgh\u00f6rnan, samma bolag som \u00e4gde bankhuset i Kristinestad. Bara n\u00e5gra m\u00e5nader innan aff\u00e4ren, s\u00e5 hade Andelsbanken k\u00f6pt det gamla posthuset av Jyllinkosken S\u00e4hk\u00f6\u00a0 i n\u00e4rheten och avsikten var att bankkontoret skulle flyttas dit. Men n\u00e4r F\u00f6reningsbanken st\u00e4ngde sitt kontor i oktober 1991, s\u00e5 \u00e4ndrades planerna snabbt.<\/p>\n

Den sista juni 1991<\/strong> gick Herbert Evars i pension, nyss fyllda 60 \u00e5r. Fusionen var p\u00e5 g\u00e5ng och Herbert tyckte att det var en bra tidpunkt att sluta f\u00f6re den tr\u00e4dde i kraft. Han fortsatte dock som VD f\u00f6r Hemgrundet Ab, allts\u00e5 bolaget som \u00e5r 1989 hade k\u00f6pt Hyd\u00e9ns sommarresidens p\u00e5\u00a0 Hemgrund. Villa Hemgrund h\u00f6ll p\u00e5 att renoveras och den skulle tas i bruk som konferens och representationsutrymme efter n\u00e5got \u00e5r.\u00a0 Den f\u00f6rsta juli 1991 tilltr\u00e4dde Martti Heikkil\u00e4 som ny VD. Han hade b\u00f6rjat arbeta p\u00e5 kontoret i Lappfj\u00e4rd i b\u00f6rjan av 1975 men flyttade senare samma \u00e5r till Kristinestad och blev f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r det nya kontoret p\u00e5 R\u00e5dhusgatan.<\/p>\n

\u00c5r 2010<\/strong> gick Martti Heikkil\u00e4\u00a0 i pension och i hans st\u00e4lle kom Peter Kl\u00e5vus fr\u00e5n Dagsmark. I maj 2012 slutade Peter p\u00e5 banken och till ny chef valdes Mikael Kamlin fr\u00e5n Kristinestad, som gick i pension h\u00f6sten 2024.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Andelsbankens hus fotograferat fr\u00e5n s\u00f6der i juni 2007.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I den rymliga bostaden bakom sj\u00e4lva banklokalen har det sedan 1965 bott flera familjer, b\u00e5de yngre och \u00e4ldre. Fotot fr\u00e5n 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r aff\u00e4rshuset byggde byggm\u00e4stare Thure Nygren \u00e5t Andelsbanken \u00e5r 1965, d\u00e5 bankens kontor flyttade fr\u00e5n Nelsons aff\u00e4r<\/a> som speglar sig i de stora f\u00f6nstren. \u00c5r 1968 flyttade ocks\u00e5 posten sitt kontor<\/a> till samma byggnad i lokalen till h\u00f6ger i bild. Foto Rafael Olin, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Redan p\u00e5 Viktor Bj\u00f6rklunds tid s\u00e5 anskaffades detta durabla kassask\u00e5p, som sedan flyttades till mejeriets vind 1947 d\u00e5 Viktor dog. Efter tv\u00e5 \u00e5r flyttade kassask\u00e5pet till Nils Nelsons aff\u00e4rshus, d\u00e5 han tog \u00f6ver verksamheten. Det \u00e4r tillverkat av ”Kassakaappi ja Metalliteollisuus Axel Wartiainen” i Oulainen. I dag finns sk\u00e5pet i ett privat hem i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r fina skrivbordet har en l\u00e5ng historia. Enligt \u00c5ke Grans s\u00e5 skulle det ha anskaffats \u00e5t Viktor Bj\u00f6rklund, som i tiderna var Dagsmark Andelskassas bokf\u00f6rare. D\u00e5 Viktor dog \u00e5r 1947 s\u00e5 flyttades skrivbordet till Dagsmark Andelsmejeri, d\u00e4r sysslan togs \u00f6ver av Viktors son Algot. D\u00e5 mejeriet lades ned, s\u00e5 ordnades det auktion och skrivbordet ropades in av familjen Mitts p\u00e5 \u00c5backan. De gav i sin tur skrivbordet vidare \u00e5t ”Haga Leander” Lund<\/a>. Efter flera \u00e5r bytte banken till sig skrivbordet av Leanders s\u00f6ner, som i utbyte fick ett nytt skrivbord. Efter det fanns skrivbordet p\u00e5 bankens kontor i Dagsmark men efter att kontoret st\u00e4ngdes, s\u00e5 finns det nu i Marthaf\u00f6reningens utrymmen p\u00e5 Majbo.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bankhuset i h\u00f6rnet av R\u00e5dhusgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan inrymmer i dag POP Banken, svenska f\u00f6rsamlingens kansliutrymmen, Mehil\u00e4inen, Radio \u00d6sterbottens och tidningen Syd-\u00d6sterbottens redaktioner och m\u00e5nga andra f\u00f6retag. Fotot fr\u00e5n juni 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bankhuset i Kristinestad fotograferat fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan i juni 2020. Till v\u00e4nster skymtar Cornerhuset, d\u00e4r Andelsbankens kontor var inrymt under tiden det nya bankhuset byggdes. Till h\u00f6ger syns en del av de gamla uthusbyggnaderna, som inte revs utan byggdes om till garage.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Info om bankhuset i Kristinestad, ur boken V\u00e5r hembygd fr\u00e5n 2005.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Info om bankhuset i Lappfj\u00e4rd, ur boken V\u00e5r hembygd 2005.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Info om bankhuset i Dagsmark, ur boken V\u00e5r hembygd \u00e5r 2005.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Info om bankhuset i H\u00e4rkmeri, ur boken V\u00e5r hembygd fr\u00e5n \u00e5r 2005.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Andelsbankens kontor i H\u00e4rkmeri. Bilden ur Sydbottens Andelsbanks historik.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1959 fyllde andelskassan i Lappfj\u00e4rd 30 \u00e5r och det firades p\u00e5 en fest p\u00e5 ungdomslokalen. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbottens 9 maj 1959.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skogslikvider var n\u00e5got som andelskassan ville att skulle dirigeras till den egna banken. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 12. 12 1964.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2020. En del uppgifter \u00e4r h\u00e4mtade ur gamla Syd-\u00d6sterbotten och ur Herbert Evars historik om Sydbottens Andelsbank. Andelskassans tidiga historia. Under l\u00e5nga tider hade jordbruket varit den viktigaste n\u00e4ringen i Finland. L\u00e5ngt tillbaka var Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark Andelskassa<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16724","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16724","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16724"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16724\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24573,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16724\/revisions\/24573"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16724"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}