{"id":16431,"date":"2020-05-11T19:18:04","date_gmt":"2020-05-11T16:18:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16431"},"modified":"2026-01-07T00:02:33","modified_gmt":"2026-01-06T22:02:33","slug":"trygves-foton-album-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16431","title":{"rendered":"Trygves foton, album 2."},"content":{"rendered":"
\"\"
51. I kronomagasinet p\u00e5 Mangsbackan lagrades det i tiderna spannm\u00e5l och kanske andra gr\u00f6dor, f\u00f6r att kunna anv\u00e4ndas n\u00e4r det blev missv\u00e4xt och n\u00f6d\u00e5r. N\u00e4r sk\u00f6rden slog fel eller d\u00e5 frosten kom tidigt, s\u00e5 var det knappt att sk\u00f6rden ens r\u00e4ckte till uts\u00e4de. D\u00e5 var det viktigt att det gick att l\u00e5na uts\u00e4de fr\u00e5n det statliga kronomagasinet. Enligt Lappfj\u00e4rds Historia, del 1, s\u00e5 best\u00e4mdes det i oktober 1856 att detta kronomagasin skulle byggas. F\u00f6r 2 690 rubel silver \u00e5tog sig ”K\u00e4ringk\u00e5sk Saamel”, allts\u00e5\u00a0 Samuel Henriksson Forsman att bygga detta bredvid den nybyggda kyrkan. \u00c5ret innan hade denne Samuel byggt Stora bron i Dagsmark. Lappfj\u00e4rds Andelshandel som i mitten av 1900-talet var en stor uppk\u00f6pare av spannm\u00e5l, anv\u00e4nde under en tid kronomagasinet som lager. Byggnaden anv\u00e4nds i dag som f\u00f6rsamlingshem.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
52. Terrassen p\u00e5 B\u00f6tombergsstugan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
53. Vanlig matpotatis, skalad potatis och fransk potatis, eller ”pommfritt” som de kallades, var viktiga produkter i Bjarne Smeds fabrik i Lappfj\u00e4rd. I den 800 kvadratmeter stora hallen skalades ca 10 ton potatis varje dag och 5 ton fransk potatis tillverkades.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
54. Den 8 december 1969 ordnade eleverna vid Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola en julauktion, d\u00e4r det skulle s\u00e4ljas bakverk, matvaror, handarbeten, julprydnader, julkort, leksaker och Emil Bj\u00f6rkn\u00e4s miniatyrer av Lappfj\u00e4rds eget julkors. Dessutom skulle det s\u00e4ljas f\u00f6rstoringar av fotografier fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, bland annat detta av kyrkan i vinterskrud.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
55. P\u00e5 h\u00f6sten 1969 gjordes en st\u00f6rre renovering av B\u00f6tombergsstugan och arbetet utf\u00f6rdes av Arne Bj\u00f6rkskog. Bland annat byggdes denna terrass p\u00e5 stugans v\u00e4stra sida, serveringsrummet f\u00f6rstorades och ett kabinett inreddes. Elektricitet drogs till stugan fr\u00e5n Jyllinkoskis transformator, som stod bredvid den nybyggda TV-masten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
56. Folkh\u00f6gskolans rektor Trygve Lindqvist i talarstolen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
57. Utsikt fr\u00e5n klockstapeln norrut.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
58. Handelslaget La-Syd anordnade nu och d\u00e5 maskindagar, d\u00e4r de st\u00e4llde ut de senaste modellerna av lantbruksmaskiner. Utvecklingen i branschen har varit snabb, f\u00f6r i dag betraktas dessa maskiner n\u00e4rmast som museif\u00f6rem\u00e5l. Till v\u00e4nster skymtar Andelsbankens hus och till h\u00f6ger syns andelshandelns huvudaff\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
59. I m\u00e5nadsskiftet mars-april 1969 p\u00e5b\u00f6rjades byggandet av simhallen i L\u00e5lby. Den byggdes p\u00e5 entreprenad av byggm\u00e4staren Harry Lillkull, som var f\u00f6dd i Dagsmark men just d\u00e5 boende i Vasa. Han hade f\u00f6re det arbetat 8 \u00e5r p\u00e5 en byggnadsbyr\u00e5 i Vasa, men simhallen var hans f\u00f6rsta egna byggprojekt.\u00a0 Den totala kostnaden f\u00f6r simhallen uppgick till 400 000 mk varav Harrys andel var 280 000 mk, Simhallen kunde invigas annandag jul 1969.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
61. Simhallens st\u00f6rre bass\u00e4ng m\u00e4tte 8 x 16.67 m och djupet var mellan 1,5 – 2 m. Den mindre barnbass\u00e4ngen var 4 x 8 m och d\u00e4r var djupet endast en halv meter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
61. I maj 1970 kunde Lappfj\u00e4rds Frivilliga Brandk\u00e5r ta i bruk en ny brandbil och det var nog p\u00e5 tiden, eftersom den gamla redan hade 22 \u00e5r p\u00e5 nacken. Kommunall\u00e4karen Thorolf Dreijer bodde ju i n\u00e4rheten och med l\u00e4karrocken p\u00e5 passade han p\u00e5 att provsitta den moderna bilen, som till och med hade 3 000 liter vatten i tankarna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
62. Med Trygve Lindqvist i spetsen ordnade en grupp lappfj\u00e4rdsbor en milj\u00f6v\u00e5rdsdag i maj 1970. S\u00e5 gott som alla f\u00f6reningar och organisationer i bygden var engagerade och hela kommunen skulle st\u00e4das upp. En kommitt\u00e9 med hela 21 medlemmar tillsattes f\u00f6r att ordna denna dag. P\u00e5 fotot en del av medlemmarna, fr\u00e5n v\u00e4nster st\u00e5ende Nils Nygren, Paul Enlund, Ragnar Nissander, Kurt Gullberg, B\u00f6rje Norrg\u00e5rd, Rita Hietaharju, Antti H\u00f6gn\u00e4sbacka och Hannes af H\u00e4llstr\u00f6m. Sittande l\u00e4raren Einar Snickars och h\u00e4lsov\u00e5rdsinspekt\u00f6ren B\u00f6rje Enlund. F\u00f6r \u00f6vrigt kan n\u00e4mnas att Einar Snickars var f\u00f6dd i N\u00e4rpes 1920 och kom till Lappfj\u00e4rd som l\u00e4rare vid norra folkskolan 1947 och fr\u00e5n 1960 var han f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r medborgarskolan i Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
63. Den nya International 1600 brandbilen med en 190 hk:s motor demonstrerades i Lappfj\u00e4rd p\u00e5 f\u00f6rsta maj 1970 f\u00f6r allm\u00e4nheten. Den var v\u00e4lutrustad och hade till och med en radiotelefon. Brandchefen J\u00f6rgen Rosenholm och de 46 medlemmarna i Lappfj\u00e4rds frivilliga brandk\u00e5r var n\u00f6jda med nyf\u00f6rv\u00e4rvet. St\u00f6rsta problem nu var att den nya bilen inte ryms in i den gamla brandstationen, s\u00e5 nu beh\u00f6vs en ny s\u00e5dan ocks\u00e5. Bredvid den nya bilen st\u00e5r den gamla trotj\u00e4naren med sina 22 \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
64. Hans Ingvesg\u00e5rd var en duktig skid\u00e5kare i yngre \u00e5r och med ett leende tog han sig upp f\u00f6r slalombacken p\u00e5 B\u00f6tombergen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
65. Under vintern 1969-1970 p\u00e5b\u00f6rjades bygget av den nya bron som skulle ers\u00e4tta ”Gam\u00e4lbroen”. Till v\u00e4nster syns medborgarskolan och till h\u00f6ger Starckes eller af H\u00e4llstr\u00f6ms g\u00e5rd. D\u00e5 den nya v\u00e4gen skulle byggas, s\u00e5 stod ett av deras uthus p\u00e5 v\u00e4gen och d\u00e5 donerade Birgit af H\u00e4llstr\u00f6m uthuset med alla de gamla redskapen till Kilen i Sideby. Birgit (1902-1983) var dotter till agronomen Johan Starcke.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
66. Sommaren 1969 ordnade Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskolas kamratf\u00f6rbund en loppmarknad, som var v\u00e4ldigt omtyckt. P\u00e5 bybornas beg\u00e4ran ordnade kamratf\u00f6rbundet under ledning av Kurt \u00c5lgars en \u00e4nnu st\u00f6rre loppmarknad f\u00f6ljande \u00e5r, den 15 juli 1970. P\u00e5 fotot st\u00e5r Kurt och beundrar en lodb\u00f6ssa efter att ha provspelat dragspelet, som st\u00e5r p\u00e5 TV:n.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
67. Harald Teir h\u00e5ller f\u00f6redrag om den sjunkande kontinenten Atlantis p\u00e5 folkh\u00f6gskolan. Harald var l\u00e4kare och professor vid Helsingfors universitet och var ocks\u00e5 aktiv i flera f\u00f6reningar. Under en l\u00e5ng tid var han ordf\u00f6rande f\u00f6r Kilens hembygdsg\u00e5rd och ordf\u00f6rande i b\u00e5de nationella och internationella bastuf\u00f6rbund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
68. Hush\u00e5llsl\u00e4rarinnan Ines Hannus i slutet av 1960-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
69. Bjarne Smeds var en f\u00f6reg\u00e5ngare inom potatisn\u00e4ringen i Lappfj\u00e4rd och till och med i hela landet. F\u00f6re julen \u00e5r 1970 b\u00f6rjade han tillverka fransk potatis och det blev snabbt en popul\u00e4r produkt. Han var f\u00f6rst i Finland med denna tillverkning och maskinerna kunde producera upp till 500 kg i timmen. Arbetsstyrkan l\u00e5g p\u00e5 ungef\u00e4r 60 personer, varav ett 10-tal sysslade med dessa pommes frites.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
70. Vy \u00f6ver lappfj\u00e4rdssl\u00e4tten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
71. I b\u00f6rjan av 1960-talet satsade Bjarne Smeds p\u00e5 potatisn\u00e4ringen och redan efter n\u00e5gra \u00e5r kunde han kallas b\u00e5de potatiskung och -kejsare. I b\u00f6rjan av 1970-talet investerade han i en stor hall och i maskiner f\u00f6r tillverkning av skalad potatis och fransk potatis.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
72. Kristinestadsnejdens reservofficersf\u00f6rening h\u00f6ll i mars 1971 ett m\u00f6te p\u00e5 det nybyggda havshotellet Kristina. Fr\u00e5n v\u00e4nster Evert F\u00f6rn\u00e4s som talar med kommunall\u00e4karen Thorolf Dreijer, f\u00f6ljande \u00e4r l\u00e4raren Matti M\u00e4ntyl\u00e4, Kauko Poikolainen, direkt\u00f6r Rurik Nylund och lantm\u00e4taren Gunnar Gr\u00f6ndahl. Vid v\u00e4ggen sitter L. Laukkarinen, Holger Krogerus och Antti Luomala. Holger Krogerus var kommend\u00f6r f\u00f6r \u00d6sterbottens milit\u00e4rl\u00e4n och i september 1970 befordrades han till generalmajor. Han var f\u00f6dd i Helsingfors 1915, blev forstm\u00e4stare 1941, genomgick kadettskolan och blev officer 1943.<\/span><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
73. Centralbron, som \u00e4r 45,6 meter l\u00e5ng ersatte Gamla bron och den kunde invigas 11 november 1970. Bakom Amasonen syns den g\u00e5rd som Nils Finnstr\u00f6m \u00e5r 1968 byggde p\u00e5 garvare Stenmans tomt. 2-v\u00e5ningsbyggnaden till h\u00f6ger byggde st\u00e5lmannen Villiam Hautaviita \u00e5r 1938.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
74. Under flera \u00e5rs tid anordnades det en julauktion p\u00e5 folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd. Miniatyrmodellen av Lappfj\u00e4rdsjulkorset var en omtyckt julklapp och d\u00e4rf\u00f6r gavs det m\u00e5nga bud n\u00e4r dessa klubbades bort. F\u00f6r \u00f6vrigt anses det att Lappfj\u00e4rd \u00e4r den mest upplysta kommunen i \u00d6sterbotten vad julbelysning betr\u00e4ffar. Betlehemsstj\u00e4rnan \u00e4r speciell men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det nog Gunnar Korsb\u00e4ck som har mest belysning. Tv\u00e5 utejulgranar p\u00e5 uthustaket, julkors p\u00e5 stugutaket och ett otal andra julbelysningar g\u00f6r att bilister ofta g\u00f6r en v\u00e4nda via Ulfvesv\u00e4gen f\u00f6r att se allt detta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
75. Under vintern 1967-68 byggde byggm\u00e4staren Erik Hinds detta motell p\u00e5 egen tomt n\u00e4ra riksv\u00e4g 8 i L\u00e5lby. Han p\u00e5b\u00f6rjade bygget trots att han inte hade n\u00e5got kontrakt med n\u00e5gon f\u00f6retagare, som skulle driva motellet. Troligen var br\u00e5dskan stor eftersom det ryktades att Stadshotellet kommer att st\u00e4nga sommaren 1969 och n\u00e5got annat hotell inte fanns i staden. Det fanns planer p\u00e5 ett nytt havshotell i staden med Thure Nygren i spetsen och med staden som del\u00e4gare, men det antogs att det kommer en period n\u00e4r staden helt saknade hotell.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
76. F\u00f6rutom k\u00f6k och restaurang byggdes det ocks\u00e5 8 rum med totalt 24 b\u00e4ddplatser, som togs i bruk 31 maj 1968 d\u00e5 Motorest motellet \u00f6ppnade. Redan i januari 1970 kunde Motorest ta i bruk 12 rum till, som inreddes i samma moderna f\u00e4rger gr\u00f6nt och senapsgult. Rummen var f\u00f6rsedda med helt\u00e4ckta mattor och inredningen var enkel och modern. Efter utvidgningen fanns det 58 s\u00e4ngplatser och nu satsades det p\u00e5 paket\u00f6vernattningar i bolag med simhallen och B\u00f6tombergen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
77. Den 31 maj 1968 kunde Motorest-kedjan \u00f6ppna sitt femte motell i Finland. Byggm\u00e4stare Erik Hinds \u00e4gde fastigheten, som efter en tilltrasslad h\u00e4rva med Lappfj\u00e4rds kommuns ledande personer inblandade, gjorde ett hyreskontrakt med Ab Motorest. Byggnadsytan var p\u00e5 850 kvm. Till h\u00f6ger om motellbyggnaden syns simhallen, som togs i bruk till julen 1969, s\u00e5 fotot \u00e4r taget efter det.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
78. Julgubben bes\u00f6kte Lehtonens aff\u00e4r och bageri \u00e5r 1970 men det ser ut som att Bertel Ekman, framme till v\u00e4nster skulle intressera sig mera av vad den tillsvidare ok\u00e4nda mannen ber\u00e4ttar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
79. Professor Harald Teir ledsagar den nykr\u00f6nta Lucian Rita Hietaharju under festen p\u00e5 ungdomslokalen 13 december 1969.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
80. N\u00e5gra elever fr\u00e5n folkh\u00f6gskolan p\u00e5 B\u00f6tombergen, fr.v. G\u00f6ran Berglind, Jarl Nordman, Hans Kalliom\u00e4ki, Bror Dahlgren, G\u00f6ran Ingves, G\u00f6ran Sj\u00f6strand och Mauri Palom\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
81. \u00c5r 1971 ordnades en barnfest p\u00e5 folkh\u00f6gskolan och d\u00e4r framf\u00f6rdes ocks\u00e5 ett teaterstycke som handlade om Pippi L\u00e5ngstrump. Rita Lindb\u00e4ck fr\u00e5n Perus spelade huvudrollen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
82. I slutet av februari 1971 h\u00f6ll Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskolas garantif\u00f6rening \u00e5rsm\u00f6te. Efter f\u00f6rhandlingarna h\u00f6ll professor Harald Teir ett f\u00f6redrag om ”Atlantis – en sjunkande kontinent”. Mitt i bild sitter Thorolf och Julia Dreijer och till h\u00f6ger kyrkoherdefamiljen Marja-Liisa och Kim Hohenthal med tv\u00e5 barn. L\u00e4ngre bak skymtar Gunvor och Lars Lillhannus. L\u00e4ngst bak t.v. Birgit Rosendahl, Magnus Lindahl, Kaj Mitts och Stig Grandell.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
83. N\u00e4rmare 300 barn bes\u00f6kte barnfesten, som eleverna vid Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola ordnade i slutet av februari 1971. Eleverna framf\u00f6rde ocks\u00e5 ett sk\u00e5despel om Pippi L\u00e5ngstrump och i huvudrollen syns Rita Lindb\u00e4ck fr\u00e5n Perus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
84. Aktiva fotografer i Lappfj\u00e4rds Fotoklubb, fr.v. Erolf Wiitala, Paul Enlund, Gunnel Lindqvist, Ralf Nyholm, Nils Bergman, \u00c5ke L\u00f6fgren, Birger Sonntag, B\u00f6rje Norrg\u00e5rd och b\u00f6jd vid bordet Helge Holm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
85. En nostalgisk syn i Stenv\u00e4gens korsning till Stor\u00e4ngen. I g\u00e5rden mitt i bild bodde Maj-Britt och Helge Holm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
86. Lastfartyg vid kaj i hamnen i Kristinestad, d\u00e4r den h\u00f6gst troligt lastar s\u00e5gat virke. Den h\u00e4r kajen byggdes samtidigt som j\u00e4rnv\u00e4gen drogs till Kristinestad och den togs i bruk 1912-1913. F\u00f6re det lastades b\u00e5tarna p\u00e5 redden ute i Stadsfj\u00e4rden, f\u00f6rutom tj\u00e4rtunnorna som lastades vid Tj\u00e4rhofsbryggan. Sk\u00f6ljhuset och -bryggan till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
87. Centralbron, som byggdes nedanf\u00f6r Holmforsen togs i bruk h\u00f6sten 1970 och kunde h\u00f6gtidligen invigas den 11 november. Den nya bron ersatte Gamla bron, som hade rivits och byggts varje \u00e5r sedan urminnes tider. 2-v\u00e5ningshuset mitt i bild \u00e4r Villiam Hautaviitas g\u00e5rd fr\u00e5n 1938.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
88. Det v\u00e4lk\u00e4nda lappfj\u00e4rdsjulkorset lyser p\u00e5 folkh\u00f6gskolans tak.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
89. Det var i november 1930 som Eino och Lyylia Lehtonen fr\u00e5n Tammerfors kom till Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att ta \u00f6ver ett gammalt bageri. Verksamheten var blygsam fram till 1962 d\u00e5 sonen Olavi och hustrun Mirjami tog \u00f6ver och byggde ett nytt bageri. Ett par \u00e5r senare byggdes detta aff\u00e4rshus inneh\u00e5llande b\u00e5de livsmedelsaff\u00e4r, caf\u00e9 . kontor, lager och en bostad och det kunde tas i bruk i maj 1965. Till h\u00f6ger syns Nybron, som d\u00e5 den byggdes \u00e5r 1827 ersatte den gamla Storabron som var d\u00e5ligt byggd n\u00e5gra \u00e5rtionden tidigare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
90. Lappfj\u00e4rds mansk\u00f6r upptr\u00e4der, l\u00e4ngst fram syns bland annat Nils Kl\u00e5vus, Hans Ingvesg\u00e5rd och Nils Bj\u00f6rses.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
91. \u00c5r 1969 i oktober p\u00e5b\u00f6rjade bygget av den nya bron som skulle ers\u00e4tta den gamla kavelbron. Arbetet genomf\u00f6rdas av V\u00e4g- och Vatten och gjordes som ett syssels\u00e4ttningsprojekt, till en b\u00f6rjan med 6 personer men senare under vintern betydligt fler. I bakgrunden syns Nils Finnstr\u00f6ms nybyggda g\u00e5rd och bakom betongbeh\u00e5llaren syns st\u00e5lmannen Hautaviitas g\u00e5rd fr\u00e5n 30-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
92. Spelm\u00e4n fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd p\u00e5 spelmansst\u00e4mman i Pargas \u00e5r 1975.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
93. Det var i april 1931 som Eino Lehtonen fr\u00e5n Tammerfors fick tillst\u00e5nd av landsh\u00f6vdingen i Vasa att bedriva kaf\u00e9r\u00f6relse i Lappfj\u00e4rd under namnet ”Kaf\u00e9 Radio”. Sonen Olavi rev ned den gamla byggnaden p\u00e5 1960-talet och en ny uppf\u00f6rdes inneh\u00e5llande bageri, aff\u00e4r och en bar. Som mest hade Lehtonens 25 personer i arbete. I b\u00f6rjan av 1970-talet hade kundstr\u00f6mmarna b\u00f6rjat styras mot L\u00e5lby och d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ngde Olavi baren i mars 1972.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
94. B\u00e5tbyggare p\u00e5 folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd. Tredje fr\u00e5n v\u00e4nster \u00e4r Magnus \u00c5strand och f\u00f6ljande \u00e4r Stig Rosenback. Framme till h\u00f6ger lutar sig Harry Lillkull.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
95. P\u00e5 Lappfj\u00e4rds sparbanks principalm\u00f6te i november 1971 tackade den avg\u00e5ende ordf\u00f6randen Rurik Nylund f\u00f6r de g\u00e5ngna \u00e5ren. M\u00f6tet h\u00f6lls p\u00e5 folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd. L\u00e4ngst fram till h\u00f6ger sitter bankens avg\u00e5ende direkt\u00f6r Otto Bj\u00f6rses och mannen som tittar rakt i kameran \u00e4r den nyvalda direkt\u00f6ren Holger Kronman. P\u00e5 detta m\u00f6te h\u00f6ll Holger ett f\u00f6redrag om den kommande kommunallagen. Holger kunde dock inte ta emot tj\u00e4nsten och banken valde d\u00e5 Sture Kackur fr\u00e5n Larsmo till ny direkt\u00f6r. P\u00e5 b\u00e4nken bakom Holger sitter Arvid Bj\u00f6rses, Eskil Ingvesg\u00e5rd, Leander Snickars och Holger Sj\u00f6strand.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
96. Vasabladets lokalredakt\u00f6r Sture Riissanen och kulturaktivisten och journalisten Lars Ax\u00e9n med ”br\u00e5nnschulon” p\u00e5 Kilen i oktober 1970 p\u00e5 fotoklubbarnas \u00e5rsm\u00f6te. Efter sju \u00e5r som ordf\u00f6rande f\u00f6r fotoklubben Focus i Kristinestad avgick Lars Ax\u00e9n och klubban \u00f6vertogs av Sture.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
97. D\u00e5 den nya skolan b\u00f6rjade byggas \u00e5r 1930, s\u00e5 k\u00f6ptes det mera tomtmark i n\u00e4rheten, den s\u00e5 kallade Fiskalsj\u00e4\u00e4lon, d\u00e4r socknens l\u00e4nsman hade bott i l\u00e5nga tider. Att den nya skolan placerades s\u00e5 n\u00e4ra \u00e5n kan verka konstigt, eftersom den sv\u00e4mmade \u00f6ver s\u00e5 gott som varje \u00e5r. Detta ledde till att k\u00e4llaren vattenfylldes med j\u00e4mna mellanrum. Invigningen kunde ske 8 februari 1931, d\u00e5 v\u00e5rterminen inleddes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
98. Vy \u00f6ver Lappfj\u00e4rd fr\u00e5n klockstapeln mot H\u00e5xellas. I bakgrunden syns b\u00e5de Blinken och vattentornet och i den l\u00e5nga bondg\u00e5rden mitt i bild p\u00e5 Ulfvesv\u00e4gen 21 fanns det ett g\u00e4stgiveri i tiderna. P\u00e5 andra sidan Ulfvesv\u00e4gen syns Ivar Lind\u00e9ns g\u00e5rd, nuvarande Svedbergs nr 20. Huset nere till v\u00e4nster tillh\u00f6rde Elin och Vilhelm Hemg\u00e5rd, nr 30 p\u00e5 Ulfvesv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
99. Fransg\u00e5rden p\u00e5 Kilen r\u00e4knas som museiomr\u00e5dets huvudbyggnad. Den var uppf\u00f6rd i Skaftung runt 1800 och flyttades till Kilen p\u00e5 1960-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
100. Tre k\u00e4nda och starka m\u00e4n i Lappfj\u00e4rd. Karl Kronman sittande med klubban, st\u00e5ende bankdirekt\u00f6r Otto Bj\u00f6rses och bakom p\u00e5 v\u00e4ggen finns folkskolans tidigare rektor Johannes Nyquist avportr\u00e4tterad. Nyquist var hemma fr\u00e5n Kvevlax och valdes till f\u00f6rest\u00e5ndare 1920 och han utvecklade skolans verksamhet och s\u00e5g ocks\u00e5 till att den nya skolan byggdes p\u00e5 30-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a> f\u00f6r att komma till f\u00f6ljande fotoalbum!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klicka H\u00c4R f\u00f6r att komma till f\u00f6ljande fotoalbum!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":15591,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16431","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16431"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25398,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16431\/revisions\/25398"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15591"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}