{"id":1626,"date":"2016-11-01T21:36:45","date_gmt":"2016-11-01T20:36:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1626"},"modified":"2025-12-19T18:50:07","modified_gmt":"2025-12-19T16:50:07","slug":"ragnarsvik-sag-och-kvarn","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1626","title":{"rendered":"Ragnarsvik S\u00e5g och Kvarn"},"content":{"rendered":"

Uppgjord av Lasse Backlund \u00e5r 2013, med hj\u00e4lp av Stig Bj\u00f6rs. Uppdaterat i november 2016.<\/span><\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1890, i juli<\/strong> k\u00f6pte 10 f\u00f6retagsamma b\u00f6nder fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd ett omr\u00e5de om 3 tunnland och 2 kappland f\u00f6r att d\u00e4r anl\u00e4gga en s\u00e5gkvarn. Enligt ett uppgjort k\u00f6pebrev var k\u00f6pare ett bolag som kallades Ragnarsvik S\u00e5gbolag och tomten skulle ocks\u00e5 f\u00e5 namnet Ragnarsvik. Omr\u00e5det fanns inom Dagsmark by precis p\u00e5 gr\u00e4nsen till Lappfj\u00e4rds by. Del\u00e4gare i bolaget var Johan Starcke, Johan Henrik Andersson Lillg\u00e4ls, Johan Viktor Lillg\u00e4ls, Karl Johansson Bj\u00f6rses, Josef Henriksson Mangs, Johan Henrik Lillg\u00e4ls, Henrik P\u00e4rus, Oskar Bengtil\u00e4, Karl Josefsson Hinders och Erik Viktor Kl\u00e5vus. K\u00f6peskillingen var 1 000 mark och s\u00e4ljare var Josef Johan Henriksson B\u00e5sk, Johan Viktor Johan Henriksson B\u00e5sk och Malakias B\u00e5sk.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1890 s\u00e5 ser vi omr\u00e5det som kallades B\u00f6leskiftet och det hade allts\u00e5 varit en del av skattehemman nr 2, B\u00e5sk i Dagsmark och utgjorde 7\/32 mantal.<\/figcaption><\/figure>\n

Samtliga k\u00f6pare bodde\u00a0i Lappfj\u00e4rd utom Oskar Bengtil\u00e4 som var hemma fr\u00e5n Stor\u00e5, under \u00e5ren 1890-91 hade han enligt elevmatrikeln en son som hette Frans Artur som bes\u00f6kte Dagsmark Folkskola.<\/p>\n

Enligt Wasa Tidning den 19.10.1890 hade lanthush\u00e5llaren J. Starcke ans\u00f6kt om fastst\u00e4llelse av stadgar f\u00f6r ”Ragnarvik s\u00e5gaktiebolag” i Lappfj\u00e4rds socken. Bolagets grundkapital utgjorde 10 000 mark, f\u00f6rdelat p\u00e5 100 aktier \u00e1 100 mark. <\/span><\/span>Samma tidning skrev senare att \u00e4garna h\u00f6ll p\u00e5 att bygga en enramig s\u00e5g och m\u00f6jligtvis en mj\u00f6lkvarn \u00e5r 1890 men inom n\u00e5got \u00e5r hade Ragnarsvikbolaget s\u00e5lts till konsul Ludwig Wilhelm Wendelin fr\u00e5n Christinestad.<\/p>\n

Ludvig Wilhelm Wendelin tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n
\"I
I juni 1896 k\u00f6pte Wendelin ett omr\u00e5de som fick namnet Liselund om 1 \u00bd tunnland till av B\u00f6leskiftet som h\u00f6rde till B\u00e5sk skattehemman. Kartan som visar var Liselund ligger \u00e4r uppgjord 1899. Malakias Eriksson B\u00e5sk undertecknade k\u00f6pebrevet och kvitterade k\u00f6peskillingen om 500 mark.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt vad grannen Stig Bj\u00f6rs minns s\u00e5 skulle Ragnarsvik s\u00e5g och kvarn ha byggts ca 1891 av konsuln Ludvig Wilhelm Wendelin som var aff\u00e4rsman i Kristinestad. Ludwig Wilhelm var f\u00f6dd 1834 och han var brorson \u00e5t Simon Wendelin. Han hade en tid en minutaff\u00e4r i Kristinestad men \u00e5r 1870 slog han sig p\u00e5 exportaff\u00e4rer, han var k\u00e4nd som en man som arbetade hela tiden. Han var gift 2 g\u00e5nger och han dog 1913. Men f\u00f6re det s\u00e5 byggde Wendelin och skaffade flera s\u00e5gar och kvarnar runtom i bygden, s\u00e5 det var en naturlig investering f\u00f6r honom. Hans dotter Fanny (1863-1921) var gift med Kasimir Kraepelin, s\u00e5 det var han som bodde i huvudbyggnaden uppe vid landsv\u00e4gen. Stig Bj\u00f6rs mamma Amanda som var f\u00f6dd \u00e5r 1895 var barnpiga \u00e5t Kasimirs dotter Lisa 1906-07, allts\u00e5 d\u00e5 Amanda var ca 10 \u00e5r.<\/p>\n

Wendelin f\u00f6rstorade omr\u00e5det och i november \u00e5r 1899 godk\u00e4nde och stadf\u00e4ste g<\/span>uvern\u00f6ren i Vasa l\u00e4n den parcell som Wendelin hade utbrutit fr\u00e5n B\u00e5sk hemman och som fick namnet Liselund. Parcellen l\u00e5g under Malakias B\u00e5sk skattehemman nr 2 p\u00e5 3\/32 dels mtl.<\/p>\n

\"Den
Den stiliga huvudbyggnaden i Ragnarsvik, fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster 2013.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r ser huvudbyggnaden ut fr\u00e5n g\u00e5rdssidan, fotograferad fr\u00e5n norr 2013.<\/figcaption><\/figure>\n

1.8.1895 skrev Vasabladet:<\/span> Avklippta fingrar p\u00e5 ena handen fick en arbetare vid Ragnarsvik s\u00e5g i Lappfj\u00e4rd natten mot i s\u00f6ndags, d\u00e5 han sysslade med att kantsk\u00e4ra en planka. En av kamraterna svimmade vid den sorgliga \u00e5synen. Den f\u00f6rolyckade f\u00f6rdes genast till l\u00e4kare. Beklagligt nog l\u00e4r han ej vara olycksfallsf\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r annonserade Wendelin i Kristinestads Tidning fr\u00e5n 1897. \u201dM\u00e4ld\u201d betyder s\u00e4d som skall malas.<\/figcaption><\/figure>\n

I januari 1896 skrev tidningen Svenska \u00d6sterbotten som utkom i Gamlakarleby att nu \u00e4r det full fart p\u00e5 s\u00e5garna i Ragnarsvik och i Storfors.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r annonserade Ragnarsvik s\u00e5g \u00e5r 1897, d\u00e5 den drevs av Wendelin fr\u00e5n Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Enligt
Enligt en annons i Kristinestads Tidning \u00e5r 1900, s\u00e5 s\u00f6ker firman E. A. T\u00f6tterman & Co en nykter och kunnig s\u00e5gst\u00e4llare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I oktober 1904 annonserade E. A. T\u00f6tterman flera g\u00e5nger att m\u00e4ld tas emot f\u00f6r malning p\u00e5, Ragnarsvik kvarn.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900, den 4 september<\/strong> s\u00e5lde Wendelin parcellen Liselund med d\u00e4rtill h\u00f6rande s\u00e5g \u00e5t handlanden E. A.T\u00f6tterman i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1906, den 1 juni<\/strong> s\u00e5lde E. A. T\u00f6tterman hela Ragnarsvik med alla byggnader p\u00e5 auktion \u00e5t Kasimir Kraepelin. Denne Kraepelin \u00e4gde inte s\u00e5gen alltf\u00f6r l\u00e4nge f\u00f6re han s\u00e5lde alltsammans.<\/p>\n

\u00c5r 1906, den 13 juli<\/strong> s\u00e5lde Kraepelin parcellen Liselund \u00e5t Josef Josefsson Bjors eller Bj\u00e5rs. Denne Josef hade farit till Amerika 1884 och han \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6rst p\u00e5 1900-talet och bodde efter det en tid i Storfors, p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 110, p\u00e5 samma tomt d\u00e4r Emil Gullmes sedan byggde sitt hus. Vill du l\u00e4sa mera om detta st\u00e4lle i Storfors, klicka d\u00e5 h\u00e4r<\/strong><\/span><\/a>!<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 storskifteskartan fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet, s\u00e5 ser vi att Ragnarsvik och Liselund ligger precis p\u00e5 r\u00e5n till Lappfj\u00e4rd. Omr\u00e5det kallas ocks\u00e5 f\u00f6r B\u00f6le och \u00f6sterut fr\u00e5n parcellen Liselund finns hemmanet 1:11 som tillh\u00f6rde Klemes-Kalle och Fina.<\/figcaption><\/figure>\n

Omr\u00e5det delades p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/h3>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1910-talet delades tomterna p\u00e5 tv\u00e4ren s\u00e5 att huvudbyggnaden stod p\u00e5 en l\u00e4genhet 2:3\u00a0 i norra \u00e4ndan n\u00e4ra landsv\u00e4gen och s\u00e5ganordningen p\u00e5 de tv\u00e5 andra n\u00e4ra \u00e5n.<\/p>\n

I en artikel i Kask\u00f6 Tidning den 10 november 1920 s\u00e5 st\u00e5r det att en ny kvarn har k\u00f6rt ig\u00e5ng i Kalaks i N\u00e4rpes, vilket betyder att n\u00e4rpesborna h\u00e4danefter inte beh\u00f6ver \u00e5ka med h\u00e4starna i l\u00e5nga karavaner till kvarnarna i Dagsmark f\u00f6r att mala.<\/p>\n

Bostadsbyggnaden n\u00e4ra landsv\u00e4gen.<\/strong><\/h5>\n

Josef Bjors fortsatte att bo i huvudbyggnaden n\u00e4ra landsv\u00e4gen efter att de hade s\u00e5lt kvarnen och s\u00e5gen. Josef dog \u00e5r 1933 och efter det fortsatte hans hustru Anna Josefina Bjors el Bj\u00e5rs (f. Welander 1863-1956) att bo d\u00e4r. Hon kallades hela tiden \u201dfruen Anna\u201d. \u00a0Efter Josefs d\u00f6d st\u00e5r ocks\u00e5 sonen Herbert Raimond Josefsson Welander-Bjors (f\u00f6dd 1907) som del\u00e4gare. I juli 1933 bjuder fru Bj\u00e5rs ut boningshuset i lokaltidningen. Huset best\u00e5r av 4 rum med tambur, k\u00f6k och tv\u00e5 vindsrum, samt n\u00f6diga uthus.<\/p>\n

24 juli 1938<\/strong> k\u00f6pte Hilding och Inga Rosenstedt \u00a0huvudbyggnaden p\u00e5 l\u00e4genheten Ragnarsvik 2:3 f\u00f6r priset 48 000 mark. I oktober samma \u00e5r s\u00e5lde Anna Bjors l\u00f6segendomen p\u00e5 auktion och efter detta s\u00e5 flyttade Anna ner till ”Bagar Linas” stuga i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r hon bodde tills hon dog \u00e5r 1956. \u00c5r 1958 flyttade Hilding tillf\u00e4lligt till Sverige och n\u00e4r Hilding och Inga skilde sig \u00e5r 1959 blev Inga ensam \u00e4gare till hela l\u00e4genheten. \u00c5r 2000 blev familjen Rahka \u00e4gare och de renoverade byggnaden grundligt. De s\u00e5lde sedan g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som f\u00f6r n\u00e4rvarande bor p\u00e5 annan ort och de har hyrt ut g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Anna Bjors eller Bj\u00e5rs dog \u00e5r 1956 och hennes d\u00f6dsannons \u00e4r tagen ur Syd-\u00d6sterbotten 26.1.1956.<\/figcaption><\/figure>\n
S\u00e5gen och kvarnen n\u00e4rmare Lappfj\u00e4rds \u00e5.<\/strong><\/h5>\n

\u00c5r 1912<\/strong> s\u00e5lde Josef Bjors s\u00e5gen och kvarnen \u00e5t b\u00f6nderna Svante Huhtam\u00e4ki och Emil Ohriluoma f\u00f6r priset 8 000 mark.<\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1912, Veckan efter k\u00f6pet annonserar de nya \u00e4garna att de b\u00e5de s\u00e5gar och mal.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1915<\/strong> finns namnet Frans Koskela n\u00e4mnt som \u00e4gare till Ragnarsvik s\u00e5g och kvarn d\u00e5 det byggdes en ny damm, i st\u00e4llet f\u00f6r den gamla som ocks\u00e5 hade byggts av Frans Koskela \u00e5r 1891. I mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n 1917 \u00e4r Josef Koskinen, Johan Valter Korpi (f.1885) och Edla \u00e4gare.<\/p>\n

\"27
27 mars 1915 annonserar Frans Koskela i Syd-\u00d6sterbotten s\u00e5 h\u00e4r. Tydligen fick han inte omr\u00e5det s\u00e5lt eftersom han efter n\u00e5gra m\u00e5nader annonserar p\u00e5 nytt och d\u00e5 vill han k\u00f6pa stockar.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"I
I maj 1915 ville Frans Koskela k\u00f6pa stockar till Ragnarsvik.<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r oklart hur l\u00e4nge Frans Koskela var innehavare till s\u00e5gkvarnen i Ragnarsvik men han blev sedan mj\u00f6lnare p\u00e5 en kvarn i Blominas i Tr\u00e4skvik. Sj\u00e4lv bodde han i en bondg\u00e5rd i H\u00e4rkmeri och han dog d\u00e4r 1933.<\/p>\n

\u00c5r 1917, den 1 september<\/strong> s\u00e5lde Josef och Anna Bj\u00e5rs parcellen Liselund med s\u00e5g och kvarn \u00e5t Josef Koskinen fr\u00e5n Dagsmark och J. Valter Korpi fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade de 11 000 mark fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds Sparbank och de fick Frans Luoma fr\u00e5n Dagsmark, och Frans Rajala och Johan Jokela fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd att g\u00e5 i fyllnadsborgen f\u00f6r l\u00e5net.<\/p>\n

\"Den
Den 8 april annonserar F\u00f6rr\u00e4ttningsmannen att det \u00e4r auktion i Ragnarsvik d\u00e5 en Ville Peltonens tillh\u00f6righeter skall s\u00e4ljas.<\/figcaption><\/figure>\n

Omkring \u00e5r\u00a01927<\/strong> \u00f6vertogs verksamheten vid s\u00e5gen av Erik Anders Broberg (1878 \u2013 1954) fr\u00e5n Dagsmark. Denne hade i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet varit \u00e4gare till kvarnen som fanns n\u00e4ra Stora bron<\/a> i Dagsmark. Han \u00e4gde denna \u00e4nnu 1912 d\u00e5 han i en tidningsannons f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4lja den. H\u00f6gst troligt var Broberg inte \u00e4gare, f\u00f6r det ser ut som att aff\u00e4rsm\u00e4nnen Maijala och Staudinger skulle ha \u00f6vertagit den.<\/p>\n

\"Den
Den 21.12.1929 annonserade en J. Koskinen att han som hade arbetat som mj\u00f6lnare p\u00e5 Ragnarsvik nu hade k\u00f6pt en kvarn i Tj\u00f6ck.<\/figcaption><\/figure>\n

Broberg var k\u00e4nd som en rastl\u00f6s man, som varit flera g\u00e5nger i Amerika. Han var en stor humorist och ber\u00e4ttade otroliga Amerika-historier med f\u00f6ga sanningshalt. Han var gift hela 4 g\u00e5nger och med Maja Sofia Klemets hade han tv\u00e5 d\u00f6ttrar, Hulda flyttade till Amerika och dog d\u00e4r medan Hilma gifte sig med Josef Hanses och flyttade till L\u00e5lby. \u00a0Stig Bj\u00f6rs har h\u00f6rt av \u201dKionas\u201d Ivar S\u00f6derholm att en g\u00e5ng var Broberg s\u00e5 pass irriterad p\u00e5 sin andra hustru Maja Greta, s\u00e5 att han bj\u00f6d ut henne \u00e5t en granne mot en \u00e5rsers\u00e4ttning om hela 10\u00a0000 mark. Detta en g\u00e5ng d\u00e5 vattenledningen till huset i Nystad var frusen och Maja Greta gick i v\u00e4g p\u00e5 \u00e4renden och l\u00e4mnade kranen \u00f6ppen. Just d\u00e5 tinade ledningen upp och vattnet fl\u00f6dade \u00f6ver golven. D\u00e5 Broberg kom hem senare p\u00e5 dagen s\u00e5 kom k\u00e4llarluckan flytande emot honom i d\u00f6rr\u00f6ppningen.<\/p>\n

\"Det
Det h\u00e4r torde vara Brobergs annons i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1927.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I juli 1930 annonserade Broberg att han b\u00e5de malar, s\u00e5gar och hyvlar p\u00e4rtor p\u00e5 Ragnarsvik.<\/figcaption><\/figure>\n

I Syd-\u00d6sterbotten i april 1932<\/strong> f\u00f6rbj\u00f6d Broberg allt fiske i \u00e5n vid Ragnarsvik. <\/span>Broberg var \u00e4gare till Ragnarsvik \u00e5tminstone till 1933, eftersom han annonserade i Syd-\u00d6sterbotten. F\u00f6ljande \u00e4gare torde ha varit Impi, Ahti och Ritva Maijala samt John Gustav Staudinger.<\/p>\n

\u00c5r 1935<\/strong> s\u00e5lde \u00e4garna Maijala och Staudinger s\u00e5gen och kvarnen p\u00e5 Liselund 2:4 med alla byggnader \u00e5t smeden Eelis Koskenkorva och hustrun Hilda<\/span> Sofia Nestorintyt\u00e4r. Paret Koskenkorva bodde inte i Ragnarsvik utan i det lilla huset mittemot Mitts Torstens verkstad och Eelis arbetade som kvarnm\u00e4stare p\u00e5 P\u00e4rus-Fors kvarn.<\/p>\n

\"\"
I december 1937 erbjuder Eelis Koskenkorva b\u00e5de hyvling och malning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1940<\/strong> avled Eelis Koskenkorva och verksamheten sk\u00f6ttes en tid av hustrun Hilda och sonen Veikko.<\/p>\n

\u00c5r 1940, den 21 september<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Hilda Koskenkorva och barnen Veikko, Tauno, Lahja och Raakel tomten Liselund 2:4 med s\u00e5gen och kvarnen med alla maskiner \u00e5t Usko Kuivasm\u00e4ki & K. V Ristiluoma. I k\u00f6pet ingick ett bostadshus och ett uthus. K\u00f6peskillingen p\u00e5 195 000 betalades s\u00e5 att Kuivam\u00e4ki & Co \u00f6vertog ett ett l\u00e5n om 84 000 mark i Isojoen S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki och resten betalades kontant.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r en karta \u00f6ver omr\u00e5det s\u00e5som Stig Bj\u00f6rs minns det, fr\u00e5n 1940-talet n\u00e4r det var som st\u00f6rst.<\/figcaption><\/figure>\n

Eelis Koskenkorva hade 2 pojkar, Tauno stupade under de sista dagarna av forts\u00e4ttningskriget \u00e5r 1944. Den andra sonen Veikko f. 1920 flyttade till Sverige och omkom tillsammans med sin hustru Salme d\u00e5 passagerarfartyget Estonia sj\u00f6nk 28 september 1994 i sv\u00e5r storm p\u00e5 \u00c5lands hav.<\/p>\n

Branden p\u00e5 Ragnarsvik.<\/h3>\n

En dag \u00e5r 1944<\/strong> d\u00e5 det bl\u00e5ste h\u00e5rd nordlig vind utbr\u00f6t en brand i bostaden p\u00e5 s\u00e5gomr\u00e5det. Tillsammans med sin far Artur Sigfrid (1892-1947) begav Stig Bj\u00f6rs sig till brandplatsen d\u00e4r han noterade att sl\u00e4ckningsarbetet gick tr\u00f6gt. Bostadshuset och en h\u00f6lada med f\u00e4hus brann ner till grunden men sj\u00e4lva s\u00e5gen nere vid kanalen klarade sig.<\/p>\n

Fiskodlare Helge R\u00f6nnholm som var hemma fr\u00e5n Porkala och var gift med Aarne Talas dotter hade nyligen etablerat sig som fiskodlare i Villamo i Stor\u00e5. \u00c5ret var 1947 d\u00e5 han blev intresserad av omr\u00e5det vid Ragnarsvik och hade planer p\u00e5 en fiskodlingsanl\u00e4ggning d\u00e4r. Stig Bj\u00f6rs, som d\u00e5 arbetade som linjeman p\u00e5 P\u00e4rusfors fick erbjudande om ett b\u00e4ttre jobb p\u00e5 fiskodlingen och t\u00e4nkte just tacka ja d\u00e5 det framkom att R\u00f6nnholm inte skulle f\u00e5 tillst\u00e5nd till anl\u00e4ggningen, eftersom man inte hittade n\u00e5got g\u00e4llande tillst\u00e5nd f\u00f6r dammen. Stig Bj\u00f6rs fortsatte d\u00e4rf\u00f6r att jobba p\u00e5 P\u00e4rus Fors och det gjorde han fram till pensioneringen.<\/p>\n

\u00c5r 1959, den 15 oktober<\/strong> s\u00e5lde \u00e4garna Usko Kuivasm\u00e4ki (f.1909) och Kaarlo Vilho Ristiluoma (f.1901) parcallen Liselund 2:4 p\u00e5 n\u00e4stan ett hektar \u00e5t Lappfj\u00e4rds kommun f\u00f6r 150 000 mark. K\u00f6pebrevet undertecknade f\u00f6r kommunens del av kommunalstyrlseordf\u00f6rande \u00c5ke \u00c5lgars och kommunalsekreteraren Eric L\u00f6nnqvist. Av n\u00e5gon orsak gl\u00f6mde Lappfj\u00e4rds kommun att s\u00f6ka lagfart f\u00f6r denna parcell. \u00c5r 1975 kom det fram att staden Kristinestad var \u00e4gare och de s\u00f6kte d\u00e5 och fick lagfart p\u00e5 Liselund och staden \u00e4r \u00e4gare \u00e4nnu i dag.<\/p>\n

Rahka st\u00e5r \u00e4n i dag som \u00e4gare till den nedre delen av l\u00e4genheten Ragnarvik.<\/p>\n

\u00c5r 1972<\/strong> f\u00f6rs\u00f6kte R\u00f6nnholm igen anl\u00e4gga en fiskodling vid Ragnarsvik. Den h\u00e4r g\u00e5ngen stupade projektet p\u00e5 att Per Rosenstedt som \u00e4gde den v\u00e4stra delen av holmen p\u00e5 andra sidan kanalen under inga omst\u00e4ndigheter skulle godk\u00e4nna att returvattnet fr\u00e5n odlingen skulle ledas f\u00f6rbi hans omr\u00e5de.<\/p>\n

I samband med detta rev diversearbetarna Emil Sandbacka och \u201dLilltmoss\u201d- Emil Klemets samtliga byggnader p\u00e5 s\u00e5g och kvarntomten. Ingenting blev kvar utom fundamentet d\u00e4r kvarnen och hyveln stod nere vid kanalen.<\/p>\n

Karl Storfors och j\u00e4rnhyveln.<\/strong><\/h3>\n

N\u00e4r Wendelinska villan skulle byggas anlitades Karl Storfors (1865-1942) som timmerman f\u00f6r att hyvla och s\u00e4tta in golvplankorna. Karl anv\u00e4nde en hemmagjord tr\u00e4hyvel \u00a0och Ludvig Wilhelm Wendelin s\u00e5g detta. Han h\u00e4mtade d\u00e5 en riktig j\u00e4rnhyvel \u00a0fr\u00e5n staden \u00e5t Karl och sade att med den h\u00e4r skulle arbetet g\u00e5 snabbare och med b\u00e4ttre resultat, \u201dhe je noo donin som arbitar\u201d!<\/p>\n

Efter ett par veckor kom Wendelin till Ragnarsvik f\u00f6r att granska arbetet men golvet var precis s\u00e5 halvf\u00e4rdigt som det var n\u00e4r han l\u00e4mnade det. Han letade r\u00e4tt p\u00e5 Karl Storfors och fr\u00e5gade f\u00f6rst\u00e5s varf\u00f6r golvet inte var f\u00e4rdigt. Varp\u00e5 Karl svarar: \u201dha it donin arbita naa?\u201d Efter detta fick Karl forts\u00e4tta att jobba med den gamla tr\u00e4hyveln.<\/p>\n

Namnet Ragnarsvik.<\/strong><\/h3>\n

Ingen vet med s\u00e4kerhet varifr\u00e5n namnet Ragnarsvik kommer men vi kan nog anta att Karl Erik och Josefina Klemets tog sitt nya namn Ragnas efter omr\u00e5det Ragnarsvik. De bodde i tiderna i en bondg\u00e5rd som stod p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r Erkki M\u00e4kitalo bor i dag. De kallades i dagligt tal f\u00f6r \u201dKlemes Kalle och Fina\u201d och vill du l\u00e4sa mera om dem, s\u00e5 klicka h\u00e4r<\/u><\/strong><\/a> s\u00e5 kommer du till deras historik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjord av Lasse Backlund \u00e5r 2013, med hj\u00e4lp av Stig Bj\u00f6rs. Uppdaterat i november 2016. \u00c5r 1890, i juli k\u00f6pte 10 f\u00f6retagsamma b\u00f6nder fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd ett omr\u00e5de om 3 tunnland och 2 kappland f\u00f6r att d\u00e4r anl\u00e4gga en s\u00e5gkvarn. Enligt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ragnarsvik S\u00e5g och Kvarn<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1626","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1626","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1626"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1626\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25200,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1626\/revisions\/25200"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1626"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}