{"id":16089,"date":"2020-04-16T22:33:21","date_gmt":"2020-04-16T19:33:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16089"},"modified":"2026-02-27T22:51:02","modified_gmt":"2026-02-27T20:51:02","slug":"striderna-i-lappfjard-ar-1808","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=16089","title":{"rendered":"Striderna i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1808"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2020:<\/span><\/strong><\/p>\n

<\/b>Det Finska kriget eller 1808-09 \u00e5rs krig br\u00f6t ut den 21 februari 1808, d\u00e5 ryska trupper utan krigsf\u00f6rklaring tr\u00e4ngde in i Finland, som d\u00e5 var en del av det svenska riket. Till en b\u00f6rjan var ryssarnas avsikter att endast inta de s\u00f6dra landskapen i Finland f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla sj\u00f6trafiken p\u00e5 Finska viken och att d\u00e4rigenom f\u00f6rhindra ett svenskt anfall mot huvudstaden Sankt Petersburg. Men eftersom det inte f\u00f6rkom n\u00e5got egentligt motst\u00e5nd, s\u00e5 tr\u00e4ngde de ryska trupperna allt l\u00e4ngre in i landet och upp mot \u00d6sterbotten.<\/p>\n

N\u00e5gra egentliga strider blev det inte utan de ryska trupperna kunde utan motst\u00e5nd tr\u00e4nga l\u00e5ngt i Finland. Under \u00f6verbef\u00e4lhavare Klingspors bef\u00e4l retirerade den lilla svenska h\u00e4ren norrut och tanken var att den skulle retirera \u00e4nda till Ule\u00e5borg och d\u00e4r inv\u00e4nta sommaren. Finlands starkaste f\u00e4stning Sveaborg kunde vid fritt vatten f\u00f6rst\u00e4rkas med nya trupper fr\u00e5n Sverige och tanken var att dessa trupper i samspel med arm\u00e9n fr\u00e5n norr, skulle sk\u00e4ra av ryssarnas transportleder och st\u00e4nga in den ryska arm\u00e9n.<\/p>\n

Dessv\u00e4rre kapitulerade den starka f\u00e4stningen Sveaborg med sina 6\u00a0000 man redan den 6 april, vilket betydde att knipt\u00e5ngsstrategin inte skulle lyckas. Sveaborgs kapitulation blev en stor seger f\u00f6r Ryssland och krigsbytet var enormt stort, bland tog de \u00f6ver 100 fartyg som l\u00e5g i skydd bakom f\u00e4stningen.<\/p>\n

Den 21 mars 1808 hade de retirerande svenska trupperna kommit \u00e4nda till Lappfj\u00e4rd i \u00d6sterbotten d\u00e4r de stannade ett par dagar. Den 23 mars drog de vidare norrut undan den ryska arm\u00e9n, som leddes av general Orlow-Denisoff. Med sina ryska trupper stannade denne i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r han tog in p\u00e5 Ahlkulla g\u00e5rd och visade stor grymhet mot ortsbefolkningen. Hans uppgift var att h\u00e5lla omr\u00e5det mellan Kristinestad och Vasa.<\/p>\n

D\u00e5 Sveaborg kapitulerade hade den lilla svenska arm\u00e9n dragit sig l\u00e5ngt norrut och i slutet av april 1808 kunde Klingspors trupper vinna ett par mindre slag i Siikajoki och de kunde ocks\u00e5 tr\u00e4nga de ryska trupperna tillbaka \u00e4nda till s\u00f6dra \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Vid midsommartiden kom en grupp med mer \u00e4n 1\u00a0000 svenska soldater med b\u00e5t till Vasa. Denna grupp var alldeles f\u00f6r liten f\u00f6r att kunna anfalla ryssarna och det enda de gjorde var att uppvigla ortsbefolkningen till uppror mot ryssarna. Uppb\u00e5det av b\u00f6nder fortsatte \u00e4nda ned till N\u00e4rpes men inte till Lappfj\u00e4rd, f\u00f6r d\u00e4r fanns ju ryssen Orlow-Denisoff med m\u00e5nga soldater.<\/p>\n

Orlow-Denisoff k\u00e4nde till bondeupproret norr om N\u00e4rpes men han h\u00f6rde ocks\u00e5 om uppror s\u00f6derut. Han drog snabbt iv\u00e4g till Stor\u00e5 och Honkajoki men \u00e5terv\u00e4nde till Lappfj\u00e4rd redan den 11 juli. I trakten av Pjelax r\u00e5kade ryssarna p\u00e5 bondeh\u00e4ren, som de f\u00f6rf\u00f6ljde \u00e4nda till Finby i N\u00e4rpes. Den 20 juli drabbade de samman vid bron i Finby och lyckades f\u00e5nga n\u00e4rpesborna i ett bakh\u00e5ll. Orlow-Denisoff som redan tidigare hade hotat med h\u00e4mnd om bonderesningen fortsatte, verkst\u00e4llde nu hotet och d\u00f6dade flera b\u00f6nder och br\u00e4nde upp flera g\u00e5rdar.<\/p>\n

Den 10 augusti blev ryssarna slagna i en strid i Kauhajoki och under von D\u00f6belns ledning drog svenskarna sedan mot Lappfj\u00e4rd. Samtidigt kom kapten Anders Gyllenb\u00f6gel med en frik\u00e5r av \u00e5bol\u00e4nningar norrifr\u00e5n och slog sig fram s\u00f6derut via Tj\u00f6ck till Lappfj\u00e4rd. Detta gjorde att ryssarna tvingades retirera fr\u00e5n \u00d6sterbotten \u00e4nda till Bj\u00f6rneborgstrakten. Efter en tid \u00e5terkom ryssarna och de stannade en tid i \u00d6mossa by, som l\u00e5g l\u00e4ngs den nya landsv\u00e4gen. \u00d6ver 2 000 svenska soldater inkvarterades i bondg\u00e5rdarna i centrala Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

I juli 1808 best\u00e4mde den svenska kungen att det skall skickas f\u00f6rst\u00e4rkningar till Finland. Flera bataljoner fr\u00e5n V\u00e4stmanlands, Upplands och Helsinge regementen fick order att bege sig till Grisslehamn, lite norr om Stockholm. D\u00e4r lastades soldaterna ombord p\u00e5 fem \u00e4ldre segelfartyg, som f\u00f6rde dem till G\u00e4vle, som ligger norr om Grisslehamn. D\u00e4r lastades fartygen med ytterligare manskap och utrustning. Enligt kungens order skulle soldaterna lands\u00e4ttas i trakten av Bj\u00f6rneborg. Trupperna leddes av Eberhard von Vegesack (1763-1818, namnet uttalas F\u00e4jsack), som var f\u00f6dd i Rostock i Tyskland. P\u00e5 grund av d\u00e5ligt v\u00e4der och bristen p\u00e5 lotsar besl\u00f6t von Vegesack att trotsa kungens order och segla vidare norrut och g\u00e5 in i Kristinestad i st\u00e4llet.<\/p>\n

Den 27 augusti 1808 anl\u00e4nde de svenska segelfartygen till hamnen i Kristinestad.\u00a0 Det finns olika uppgifter om antalet soldater, som fanns ombord, allt mellan 2 000 och 3 000. F\u00f6ljande dag marscherade soldaterna fr\u00e5n Kristinestad till Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r de slog l\u00e4ger i st\u00f6rre bondg\u00e5rdar. Fr\u00e5n tidigare fanns von D\u00f6belns trupper i Lappfj\u00e4rd och det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det s\u00e5g ut i Lappfj\u00e4rd med upp emot 4 500 – 5 000 soldater, som skulle ha inkvartering och mat.<\/p>\n

I oktober 1865 gav krigshistorikern Mankell i Stockholm ut en skrift med titeln: \u201dUppgifter r\u00f6rande svenska krigsmaktens styrka, sammans\u00e4ttning och f\u00f6rdelning sedan slutet av 1500-talet, j\u00e4mte \u00f6versikt av svenska krigshistoriens viktigaste h\u00e4ndelser under samma tid.\u201d Hbl gjorde den 23 oktober ett sammandrag, d\u00e4r det bland annat n\u00e4mndes att Vegesack n\u00e4rmast kusten i Kristinestad hade 6\u00a0000 man under vapen medan ryssarna kunde st\u00e4lla upp 3\u00a0000 man.<\/p>\n

\"\"
De ryska soldaterna, som varit stationerade i \u00d6mossa visste tydligen inte om den f\u00f6rst\u00e4rkning, som hade anl\u00e4nt till Lappfj\u00e4rd. L\u00e4ngs den nya landsv\u00e4gen fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg till Lappfj\u00e4rd marscherade de ryska trupperna, vars antal uppgick till 1 600 man och de kunde obehindrat ta sig fram \u00e4nda till \u00c5s\u00e4ndan. Kartan fr\u00e5n Stockholm, ur Krigsarkivets samling ”Sveriges Krig”<\/figcaption><\/figure>\n

Den 29 augusti 1808 stod de svenska trupperna norr om Lill\u00e5n och de ryska trupperna p\u00e5 den s\u00f6dra sidan.\u00a0 Ett par av de svenska bataljonerna st\u00e4lldes som reserv vid bron \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5, n\u00e4ra Birgittakyrkan. Ryssarna som leddes av Bibikoff och \u00f6verste Anselm de Gibory k\u00e4nde inte till f\u00f6rst\u00e4rkningen fr\u00e5n Sverige p\u00e5b\u00f6rjade i gryningen ett anfall mot Lappfj\u00e4rd s\u00f6derifr\u00e5n. N\u00e4r ryssarna med 1 600 man n\u00e4rmade sig Lill\u00e5n, som l\u00e5g endast 500 meter s\u00f6der om nuvarande kyrka \u00f6ppnade svenskarna eld, till en b\u00f6rjan med handeldvapen. Ett 15-tal kanoner fanns uppst\u00e4llda p\u00e5 Mangsbackan, trots att artilleril\u00f6jtnanten Wilhelm von Schwerin i ett brev till sina f\u00f6r\u00e4ldrar skrev att de inte hann st\u00e4lla upp artilleriet i Lappfj\u00e4rd. Samtliga svenska soldater fanns p\u00e5 den norra sidan av Lill\u00e5n och n\u00e4r ryssarna var p\u00e5 ”druvhagelsavst\u00e5nd” \u00f6ppnade ocks\u00e5 artilleriet eld. Nu b\u00f6rjade en strid som enligt f\u00e4ltm\u00e4tningsofficeren Carpelan p\u00e5gick i en timmes tid. Efter den livliga striden blev ryssarna, som var i numer\u00e4rt underl\u00e4ge tvungna att dra sig s\u00f6derut d\u00e4r de slog l\u00e4ger i Back by och i \u00d6mossa.<\/p>\n

I ”Slaget vid Lappfj\u00e4rd”, som var det mest framg\u00e5ngsrika f\u00f6r de svenska trupperna under hela kriget stupade ett 10-tal svenska soldater och n\u00e5gon officer, vissa k\u00e4llor uppger f\u00f6rlusterna till 60. De ryska f\u00f6rlusterna var betydligt st\u00f6rre. Det finns uppgifter om mellan 60 och upp till 200 stupade ryska soldater och de h\u00e4r skulle ha begravts p\u00e5 ”Ryssmossen”, som ligger \u00f6ster om \u00c5s\u00e4ndan.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det mellan Mangsbackan och Lill\u00e5n stod slaget i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1808 mellan de svenska och ryska trupperna. Kyrkan och den f\u00f6rsta folkskolbyggnaden fanns inte d\u00e5 men i \u00f6vrigt s\u00e5g det nog ut s\u00e5 h\u00e4r d\u00e5 ryssarna kom s\u00f6derifr\u00e5n l\u00e4ngs den nya landsv\u00e4gen. Bron \u00f6ver Lill\u00e5n syns lite l\u00e4ngre fram p\u00e5 v\u00e4gen. Panoramafotot fr\u00e5n slutet av 1800-talet finns p\u00e5 Krigsarkivet i Stockholm.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 29 augusti 1908 restes denna minnessten i n\u00e4rheten av kyrkan i Lappfj\u00e4rd. Detta skedde under den tid Storfurstend\u00f6met Finland h\u00f6rde under det ryska riket och man kan anta att minnesstenen var en protest mot f\u00f6rryskningen av Finland. Den skulle d\u00e4rf\u00f6r ha tillverkats i smyg och f\u00f6rvarats i ett h\u00e4rbre i n\u00e4rheten. Den sattes upp i all tysthet om natten p\u00e5 en stor natursten, som l\u00e5g p\u00e5 Josef Ingves mark. Foto Selim Bj\u00f6rses, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter det framg\u00e5ngsrika slaget vid Lappfj\u00e4rd stannade de svenska soldaterna kvar i Lappfj\u00e4rd men p\u00e5 grund av att ryska f\u00f6rst\u00e4rkningar hade anl\u00e4nt till \u00d6mossa p\u00e5b\u00f6rjades en evakuering norrut. F\u00f6r att i tid hinna dra sig tillbaka, skickades en liten f\u00f6rpost ner till \u00d6mossa f\u00f6r att h\u00e5lla ryssarna tillbaka en tid. Med i den f\u00f6rtruppen fanns Wilhelm von Schwerin, som med tv\u00e5 kanoner hindrade ryssarna fr\u00e5n att ge sig iv\u00e4g norrut efter de retirerande svenskarna. Det var den 6 september som den h\u00e5rdaste striden p\u00e5gick i \u00d6mossa och efter att den svenska arm\u00e9n dragit norrut, skedde det totala nederlaget i Oravais den 14 september 1808.<\/p>\n

Mellan nederlaget i Oravais och freden i Fredrikshamn ett \u00e5r senare den 17 september 1809 f\u00f6rekom inga st\u00f6rre strider i v\u00e5rt land. Kriget var med andra ord v\u00e4ldigt kort, med endast n\u00e5gra mindre strider, fr\u00e4mst i \u00d6sterbotten och antalet stupade var det minsta under alla v\u00e5ra krig.<\/p>\n

Fredsf\u00f6rhandlingar skedde hela tiden efter slaget i Oravais, och Sverige hade fr\u00e5n b\u00f6rjan kravet att endast de sex landskapen i Finland skulle avskiljas \u00e5t Ryssland. D\u00e4remot skulle landskapet \u00d6sterbotten och omr\u00e5dena i norr kvarst\u00e5 som svenskt och gr\u00e4nsen skulle i s\u00e5 fall ha g\u00e5tt mellan Sastmola och Sideby. Slutresultatet blev dock att alla landskap \u00f6ster om Torne\u00e5 och Muonio \u00e4lv skulle \u00f6verg\u00e5 i det ryska riket.<\/p>\n

Det g\u00e5r att spekulera i hur Syd\u00f6sterbotten skulle ha sett ut i dag om det kravet hade godk\u00e4nts av ryssarna. I Ryssland var man n\u00f6jd \u00f6ver utg\u00e5ngen, f\u00f6r nu fick de en brett och fredligt omr\u00e5de mellan \u00e4rkefienden Sverige och huvudstaden Sankt Petersburg.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rds streds det allts\u00e5 ”n\u00e5got \u00f6fver 1 Timme” och ungef\u00e4r 50 svenska soldater skulle ha stupat och betydligt flera ryssar. En allm\u00e4n gissning \u00e4r att de stupade soldaterna skulle ha begravts p\u00e5 en mosse \u00f6ster om \u00c5s\u00e4ndan, p\u00e5 den mosse som i dag kallas Ryssmossen. N\u00e5gra druvhagel och en del av en st\u00f6rre kanonkula som hade skjutits med kanonerna har upphittats i Lappfj\u00e4rd, likas\u00e5 en bajonett men i \u00f6vrigt finns det inte m\u00e5nga synliga f\u00f6ljder av striden. Enligt Lappfj\u00e4rds historia, del II s\u00e5 skulle flera broar ha blivit f\u00f6rst\u00f6rda av ryssarna under den h\u00e4r tiden, bland annat Tj\u00f6ck bro, S\u00e5gkvarnsbron och Gr\u00e5tarb\u00e4ckbron.<\/p>\n

\"\"
von Vegesack f\u00f6ddes 1783 och han var son till Fredrik v. Vegesack som var officer i den holl\u00e4ndska arm\u00e9n, trots att han var svensk medborgare. Hans mor var Sofia Magdalena von Bl\u00fccher.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan under kriget 1809 lovade den ryska \u00f6verbef\u00e4lhavaren Buxh\u00f6vden\u00a0 att skador som de ryska trupperna hade f\u00f6rorsakat, skulle ers\u00e4ttas av kejsaren. En v\u00e4rdering gjordes, som visade att mer \u00e4n 70 g\u00e5rdar blivit skadade eller f\u00f6rst\u00f6rda till ett v\u00e4rde av 2 441 riksdaler. Ers\u00e4ttningen betalades dock ut i ryska rubel och i sj\u00e4lva verket var det bara en liten del som ersattes.<\/p>\n

En positiv sak som h\u00e4nde under den ryska ockupationen 1808 var att ”lilla tullen” avskaffades. Den h\u00e4r tullen hade inf\u00f6rts i b\u00f6rjan av 1600-talet, d\u00e5 b\u00f6nderna m\u00e5ste betala tull f\u00f6r de varor som de f\u00f6rde in till staden f\u00f6r att s\u00e4ljas. Lilla tullen skulle betalas i stadens tullstugor, och vill du l\u00e4sa mera om tullen och tullstugorna i Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

F\u00f6rlusten av \u00d6sterbotten och landskapen i Finland var sv\u00e5r f\u00f6r Sverige men f\u00f6r finl\u00e4ndarna b\u00f6rjade en ny tid som sj\u00e4lvst\u00e4ndigt storfurstend\u00f6me. Den frihet vi fick var stor och efter freden b\u00f6rjade den lyckligaste och friaste perioden i Finlands historia.<\/p>\n

\"\"
Den tj\u00e4nstg\u00f6rande F\u00e4ltm\u00e4tnings officeren Carpelan skrev i Kalajoki den 12 oktober 1808 en rapport \u00f6ver hur striderna i Lappfj\u00e4rd hade g\u00e5tt till. Rapporten \u00e4r l\u00e5ng och ing\u00e5ende. Ryssarna skulle ha anfallit med 1 600 man och ”affairen”, allts\u00e5 striden skulle ha r\u00e4ckt endast en timme. Fienden f\u00f6rf\u00f6ljdes sedan till \u00d6mossa, dit det var 2 mil. De svenska trupperna leddes av von Vegesack och ryssarna leddes av \u00f6verste Anshelm. Dokumentet \u00e4r fr\u00e5n Stockholm, Krigsarkivets samling Svenska Krig.<\/figcaption><\/figure>\n

Truppernas inkvartering i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h4>\n

B\u00f6nderna i Lappfj\u00e4rd var tvungna att uppl\u00e5ta sina g\u00e5rdar f\u00f6r soldaterna, som vistades i nejden sommaren 1808. Det fanns turvis ryska och svenska soldater och alla dessa skulle f\u00f6rses med mat och husrum. Kaplanen Elias Lagus beskrev bra hur den ryska bef\u00e4lhavaren uppf\u00f6rde sig under den tid han vistades i Lappfj\u00e4rd. L\u00e4s hans text H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Ocks\u00e5 de svenska soldaterna skulle inkvarteras i\u00a0 g\u00e5rdarna och f\u00f6rses med mat och f\u00f6rn\u00f6denheter. I dag kan vi bara f\u00f6rest\u00e4lla oss hur det g\u00e5r till att inkvartera 5 000 soldater med kort tids varsel och f\u00f6r folket den tiden var det ofattbar uppoffring. P\u00e5 kartorna nedan kan du se vilka g\u00e5rdar, som tvingades ta emot dessa objudna g\u00e4ster.<\/p>\n

\"\"
I Hoxells g\u00e5rd n\u00e4ra Birgittakyrkan inkvarterades den andra bataljonen \u00e5bol\u00e4nningar. Del av karta fr\u00e5n Krigsarkivet i Stockholm, ur samlingen Svenska Krig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Angnis enkas g\u00e5rd” l\u00e5g nordv\u00e4st om Birgittakyrkan och i hennes g\u00e5rd inkvarterades en skvadron med dragoner. En dragon \u00e4r en soldat som r\u00f6r sig med h\u00e4st, men som strider p\u00e5 marken. Del av karta fr\u00e5n Krigsarkivet i Stockholm, ur samlingen Svenska Krig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I Kl\u00e5vus g\u00e5rd, nuvarande af H\u00e4llstr\u00f6ms inkvarterades de svenska artilleristerna. Del av karta fr\u00e5n Krigsarkivet i Stockholm, ur samlingen Svenska Krig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I n\u00e4rheten av Bergentins g\u00e5rd och Gam\u00e4lbroen inkvarterades stora m\u00e4ngder med svenska soldater. Bokstaven D st\u00e5r f\u00f6r Johan Agnis, Johan Hox och D\u00e5lis och d\u00e4r inkvarterades den f\u00f6rsta bataljon \u00e5bol\u00e4nningar. Bokstaven E st\u00e5r f\u00f6r H\u00e5x, Hinders och \u00c5lgars g\u00e5rdar och d\u00e4r inkvarterades en bataljon av Tavastehus regemente. Bokstaven F st\u00e5r f\u00f6r Carl \u00c5lgars g\u00e5rd och d\u00e4r inkvarterades en skvadron med dragoner. Del av karta fr\u00e5n Krigsarkivet i Stockholm, ur samlingen Svenska Krig.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Sedan 1908 har minnesm\u00e4rket p\u00e5mint lappfj\u00e4rdsborna om h\u00e4ndelserna den 29 augusti 1808. Bakom r\u00f6nnen skymtar Ingves\u00b4g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Texten p\u00e5 stenen kan verka lite oklar, men den avser f\u00f6rst\u00e5s den dag som striderna p\u00e5gick p\u00e5 b\u00e5da sidorna om Lill\u00e5n. Den tiden rann Lill\u00e5n ut i S\u00f6r\u00e5en men senare tiders dikesregleringar har torkat ut \u00e5n, som sedan b\u00f6rjade kallas Lill\u00e5b\u00e4cken och \u00e4r idag knappt synlig 500 meter s\u00f6der om kyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna skylt bredvid minnesm\u00e4rket f\u00f6rtydligar att det handlar om 1808-09 \u00e5rs krig. Fotot fr\u00e5n sommaren 2006, d\u00e5 r\u00f6nnen gav rikligt med b\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2020: Det Finska kriget eller 1808-09 \u00e5rs krig br\u00f6t ut den 21 februari 1808, d\u00e5 ryska trupper utan krigsf\u00f6rklaring tr\u00e4ngde in i Finland, som d\u00e5 var en del av det svenska riket. Till en Forts\u00e4tt l\u00e4sa Striderna i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1808<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6292,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16089","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16089","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16089"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16089\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25628,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16089\/revisions\/25628"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}