{"id":1587,"date":"2016-10-31T19:00:18","date_gmt":"2016-10-31T18:00:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1587"},"modified":"2026-04-29T21:31:55","modified_gmt":"2026-04-29T18:31:55","slug":"klemets-sag-och-kvarn","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1587","title":{"rendered":"Klemets S\u00e5g och Kvarn"},"content":{"rendered":"
\"P\u00e5
Klemets S\u00e5g \u2013 Klemetsin Saha i Dagsmark var verksamt i mitten p\u00e5 1900-talet och var p\u00e5 den tiden en av de st\u00f6rsta arbetsgivarna i byn. S\u00e5gen med d\u00e4rtill h\u00f6rande kvarn \u00e4gdes av br\u00f6derna Veli Kangas f. 1926 och Voitto Kangas f. 1918. P\u00e5 detta flygfoto s\u00e5 ser vi Klemets S\u00e5g nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet, d\u00e4r den l\u00e5g p\u00e5 stranden till Lappfj\u00e4rd \u00e5 i Klemets\u00e4ndan. H\u00f6gre upp p\u00e5 bilden syns V\u00e4in\u00f6s och Tilda Kangas\u00b4 bostadshus. \u00c4nnu h\u00f6gre upp i v\u00e4nstra kanten syns Ernst och Greta Lindells hus och h\u00f6gst upp finns del\u00e4garen Veli Kangas hus<\/a>, d\u00e4r han bodde tillsammans med hustrun Ethel. Mitt p\u00e5 bilden syns den andra del\u00e4garen Voitto och Elsebeths hus. Ovanf\u00f6r Voittos hus p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen Mauno och Maja M\u00e4kirantas nybyggda hus och h\u00f6gst upp Helmer och Gunhild Holmqvists<\/a> hus. L\u00e4ngst till h\u00f6ger Lennart och Signe Grans<\/a> bondg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2013, med hj\u00e4lp av Voitto Kangas och Harry Kangas. Uppgifter \u00e4r tagna ur gamla lagfarter och tidningar.<\/span><\/strong><\/p>\n

Tidig historia om Klemets kvarn.<\/u><\/strong><\/h3>\n

Det var i mitten p\u00e5 1600-talet som bonden Lars Larsson Klemets<\/strong> tillsammans med sina m\u00e5nga s\u00f6ner byggde den f\u00f6rsta kvarnen i Klemetsforsen. S\u00f6nerna Anders Larsson Klemets och Henrik Larsson Klemets, senare B\u00e5sk \u00f6vertog kvarnen vid sekelskiftet.<\/p>\n

-F\u00f6ljande \u00e4gare var Lars Andersson Klemets<\/strong> (1686-1755) som var gift med Valborg Storkull.<\/p>\n

-F\u00f6ljande \u00e4gare var Lars Larsson Klemets<\/strong> (1727-1796) som var gift med Margareta Sm\u00e5tr\u00e4sk.<\/p>\n

-F\u00f6ljande \u00e4gare var Lars Larsson Klemets<\/strong> (1761-1834) som var gift med Anna L\u00e5ng.<\/p>\n

-F\u00f6ljande \u00e4gare blir sonen Anders Larsson Klemets<\/strong> (1794-1834) som var gift med Anna Greta Sm\u00e5tr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

-F\u00f6ljande blir Johan Erik, Andersson\u00a0Klemets<\/strong> (1827-1868) och han var gift med Anna Kajsa Storkull.<\/p>\n

-F\u00f6ljande \u00e4gare var sonen Anders, Johan Eriksson\u00a0Klemets<\/strong> f\u00f6dd 1867 men som dog redan 1898. Denna Anders var gift med Matilda Storfors som var dotter till Johan Josef Storfors, f. L\u00e5ng fr\u00e5n Kaas hemman i Tj\u00f6ck. Denne Johan Josef kallades vanligtvis f\u00f6r \u201dStorf\u00e5ssin\u201d och var gift med Edla Yrj\u00e4ns fr\u00e5n P\u00e5skmark. Storf\u00e5ssin och hans Edla bodde i ett litet hus v\u00e4ster om kvarnen.<\/p>\n

\u00c5r 1897 anh\u00f6ll mj\u00f6lnaren Anders Klemets om tillst\u00e5nd av guvern\u00f6ren i Vasa f\u00f6r sin kvarn i Klemetsforsen och vill du l\u00e4sa om den f\u00f6rr\u00e4ttning som h\u00f6lls, s\u00e5 skall du klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1898 skulle Anders tillsammans med sin hustru Matilda v\u00e4nda p\u00e5 en kvarnsten men p\u00e5 grund av den stora p\u00e5frestningen s\u00e5 dog han av anstr\u00e4ngningen. I Kristinestads Tidning den 18.1.1899 annonserade f\u00f6rr\u00e4ttningsman Arthur Lew\u00e1n att mj\u00f6lnaren Anders Klemets kvarl\u00e5tenskap och egendomar skall s\u00e4ljas p\u00e5 auktion den 23 januari och att den best\u00e5r av en vattenkvarn med 2 par stenar och grynmaskin i utm\u00e4rkt skick. D\u00e4rtill 2 boningshus i gott skick, \u00bc lott i Dagsmark Storsj\u00f6tr\u00e4sk, arrendemark p\u00e5 L\u00e5ng hemman, kreatur och annan l\u00f6segendom.<\/span><\/p>\n

Dottern Alexandra var bara 4 \u00e5r d\u00e5 pappa Anders Klemets dog och \u00e5r 1902 gifte mamma Matilda om sig med Anders Bj\u00f6rses fr\u00e5n Perus. De k\u00f6pte d\u00e5 en bondg\u00e5rd p\u00e5 A-sidon av Maria Utter, som \u00e5r 1901 hade blivit \u00e4nka med flera barn.\u00a0Matilda och Anders\u00a0bytte d\u00e5 namn till Forsg\u00e5rd och deras dotter Alexandra blev sedan sm\u00e5skoll\u00e4rarinna och gifte sig med Artur Rosengren fr\u00e5n \u00c5backan. Bondg\u00e5rden p\u00e5 A-sidon d\u00e4r de bodde, s\u00e5lde\u00a0Matilda Forsg\u00e5rd till b\u00f6nhusf\u00f6reningen och den byggdes sedan om till b\u00f6nehus i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet<\/a>.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 denna karta fr\u00e5n \u00e5r 1897 ser vi kvarnens placering p\u00e5 norra sidan av Lappfj\u00e4rds \u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n

Flera \u00e4gare till Klemets kvarn.<\/strong><\/h3>\n

Efter detta tragiska d\u00f6dsfall bytte kvarnen \u00e4gare flera g\u00e5nger. Efter Anders d\u00f6d 1898, s\u00e5 tog hans bror Viktor Klemets, senare Engstr\u00f6m \u00f6ver verksamheten men redan i april 1900 bj\u00f6d denne ut kvarnen i Kristinestads Tidning. F\u00f6ljande \u00e4gare blev d\u00e5\u00a0 \u201dKv\u00e4\u00e4n Viktor\u201d. Han hette Viktor Korsb\u00e4ck d\u00e5 han f\u00f6ddes \u00e5r 1866 d\u00e4r Holmbergas uppe i Korsb\u00e4ck men \u00e5r 1892 bytte han namn till Guss d\u00e5 han gifte sig med Vilhelmina Guss fr\u00e5n Tj\u00f6ck. \u201dKv\u00e4\u00e4n Viktor\u201d var bror bland annat till Holmbergas-Karl L\u00f6fgren som k\u00f6pte Pelas Viktors hemman bredvid Lillbron. Han var ocks\u00e5 bror till Henrik R\u00f6nnblad som tog \u00f6ver hemg\u00e5rden, allts\u00e5 den g\u00e5rd d\u00e4r P. Hammarberg bor i dag.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> s\u00e5lde Kv\u00e4\u00e4n Viktor kvarnen \u00e5t Matti Koskenkorva (f. 1864 i B\u00f6tom). Denne kallades ”Kv\u00e4\u00e4n Mattas” och tillsammans med hustrun Liisa hade han 6 barn. D\u00e5 Kv\u00e4\u00e4n Viktor Guss s\u00e5lde kvarnen s\u00e5 k\u00f6pte han efter \u00e5r 1910 \u201dGlas Kajsas\u201d allts\u00e5 \u00e4nkan Anna Kajsa Klemets g\u00e5rd som stod p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen, n\u00e4ra korsningen till L\u00e5ngas t\u00e5 p\u00e5 andra sidan \u00e5n och blev bonde d\u00e4r.<\/p>\n

Omkring 1912<\/strong> \u00f6vertog Johan Viktor Solfvin fr\u00e5n Kristinestad kvarnen och han blev f\u00f6ljande mj\u00f6lnare och tillsammans med sin familj flyttade han till Dagsmark. \u00c5tminstone sonen Alfred Solfvin (1912-1996) \u00e4r f\u00f6dd i Dagsmark medan dottern Elna (1907-2001, gift med Runar Grans) nog \u00e4r f\u00f6dd i Kristinestad.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g kvarnen ut 1912, h\u00e4r p\u00e5 landg\u00e5ngen till kvarnen st\u00e5r mj\u00f6lnaren sj\u00e4lv Johan Viktor Solfvin (1878-1934) och hans hustru Amanda (f. 1880). Solfvin var mj\u00f6lnare under \u00e5ren 1912-1922, efter det flyttade han med familjen till Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n

(Vill du l\u00e4sa mera om s\u00e5gverksf\u00f6rmannen, mj\u00f6lnaren och smeden Johan Viktor Solfvin, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I en artikel i Kask\u00f6 Tidning den 10 november 1920 s\u00e5 st\u00e5r det att en ny kvarn har k\u00f6rt ig\u00e5ng i Kalaks i N\u00e4rpes, vilket betyder att n\u00e4rpesborna h\u00e4danefter inte beh\u00f6ver \u00e5ka med h\u00e4starna i l\u00e5nga karavaner till kvarnarna i Dagsmark f\u00f6r att mala.<\/p>\n

\u00c5r 1922<\/strong> finns Antti Mikkonen (f. 1883 i Kexholm) antecknad som \u00e4gare till kvarnen men det \u00e4r oklart om han ocks\u00e5 bodde i Dagsmark. Som boende finns antecknade bland annat Kustaa Viktor Lehtonen och Arvo Virtanen.<\/p>\n

\"K.
K. V. Lehtonen bodde fram till 1928 p\u00e5 Klemets kvarn, men han \u00e4gde den inte. Annonsen var inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1929<\/strong> s\u00e5lde Mikkonen kvarnen f\u00f6r 10 000 mark \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen Frans Talvitie och Artturi M\u00e4kel\u00e4. Handlande Frans Talvitie var f\u00f6dd \u00e5r 1875 i Vanhakyl\u00e4 och han var gift med Matilda ”Tilta” Jokinen fr\u00e5n Karstula. Artturi M\u00e4kel\u00e4 var likas\u00e5 f\u00f6dd i Vanhakyl\u00e4 \u00e5r 1893 och han var gift med Eeva Amanda , f\u00f6dd 1891 i Tyrv\u00e4\u00e4. Inom kort s\u00e5lde Talvitie och M\u00e4kel\u00e4 kvarnen \u00e5t Henrik ”Heikki” och Hulda Nurmi. Smeden och mj\u00f6lnaren Heikki Nurmi var f\u00f6dd \u00e5r 1894 i Siikais och han var gift med Hulda Heikintyt\u00e4r Kujansivu, f\u00f6dd 1895 i Honkajoki. Paret Nurmi fick snart ekonomiska sv\u00e5righeter och Frans Talvitie och Artturi M\u00e4kel\u00e4 m\u00e5ste k\u00f6pa tillbaka kvarnen f\u00f6r 6 500 mark.<\/p>\n

\"I
I november 1929 var Antti Mikkonen \u00e4gare till Klemets kvarn och den s\u00e4ljs d\u00e5 p\u00e5 exekutiv auktion hos Herman Uusitalo av utm\u00e4tningsbitr\u00e4det och det ser ut som att tidigare \u00e4garna Talvitie och M\u00e4kel\u00e4 m\u00e5ste k\u00f6pa tillbaka kvarnen.<\/figcaption><\/figure>\n

I januari 1930<\/strong> k\u00f6pte herrarna Talvitie och M\u00e4kel\u00e4 till\u00e4ggsmark runt kvarnen av Josef och Ida Guss, av Ida Vesterg\u00e5rd och av Emil Nyberg. Dessa mindre tomter bildade sedan l\u00e4genheten Klemetskvarn 1:65.<\/p>\n

De ekonomiska problemen fortsatte och utm\u00e4tning f\u00f6ljde. Trots utm\u00e4tningen s\u00e5 s\u00e5lde herrarna Talvitie och M\u00e4kel\u00e4 \u00e5r 1932 kvarnen \u00e5t Artturi Laaksonen och dennes hustru Selma fr\u00e5n Tammerfors f\u00f6r 20 000 mark. Artturi k\u00e4nde inte till utm\u00e4tningen utan fick nys om den d\u00e5 han transporterade maskiner fr\u00e5n Tammerfors. Efter en sv\u00e5r och l\u00e5ng r\u00e4ttstvist gjorde parterna en f\u00f6rlikning vilket betydde att Frans Talvitie \u00e4gde h\u00e4lften och makarna Laaksonen andra h\u00e4lften. I mars 1936 s\u00e5lde fr\u00e5nskilda Selma sin andel i kvarnen \u00e5t sin f\u00f6re detta man Artturi Laaksonen.<\/p>\n

\u00c5r 1936, den 17 oktober<\/strong> s\u00e5lde Frans Talvitie och Artturi Laaksonen deras gemensamt \u00e4gande kvarn \u00e5t Kalle och Anna M\u00e4kel\u00e4 f\u00f6r 36 000 mark. Kalle var f\u00f6dd 1874 i Vesilahti och han var gift med Anna Matikainen. Anna var f\u00f6dd \u00e5r 1875 i Kaukola, som ligger i n\u00e4rheten av Kexholm i Karelen.<\/p>\n

\"\"
I februari 1938 annonserade Kalle och Anna M\u00e4kel\u00e4 i Syd-\u00d6sterbotten och i flera andra tidningar att hon p\u00e5 grund av sin h\u00f6ga \u00e5lder vill s\u00e4lja kvarnen i Klemetsforsen. Men det var f\u00f6rst i maj som det blev aff\u00e4r d\u00e5 Bertta Ylisalo k\u00f6pte den.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1938, den 8 maj<\/strong> s\u00e5lde makarna M\u00e4kel\u00e4 kvarnen och tomten \u00e5t Alberta ”Bertta” Ylisalo f\u00f6r 105 000 mark. Bertta var f\u00f6dd 1904 i Parkano, var en tid gift med en Jokela, men de skilde sig snart. I januari 1939 flyttade Bertta fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till Vihtelj\u00e4rvi by i Kankaanp\u00e4\u00e4.<\/p>\n

Kangas tar \u00f6ver.<\/u><\/strong><\/h3>\n

12 december 1938<\/strong> s\u00e5lde Bertta Ylisalo l\u00e4genheten Klemetskvarn 1:65 med d\u00e4rtill h\u00f6rande kvarn, och alla andra byggnader \u00e5t makarna V\u00e4in\u00f6 och Tilda Kangas fr\u00e5n Vihtelj\u00e4rvi i Kankaanp\u00e4\u00e4 f\u00f6r 160 000 mark. D\u00e5 familjen Kangas tog \u00f6ver s\u00e5 pratades det i byn, att nu kom det igen en ny \u00e4gare, denna g\u00e5ng fr\u00e5n Kankaanp\u00e4\u00e4 ”f\u00e5r se hur l\u00e4nge de h\u00e4r stannar”. V\u00e4in\u00f6 och Tilda var hemma fr\u00e5n Vihtelj\u00e4rvi by i Kankaanp\u00e4\u00e4, b\u00e5da var f\u00f6dda \u00e5r 1897. \u00c4ldsta sonen Voitto som d\u00e5 arbetade p\u00e5 Gummifabriken i Nokia blev kvar d\u00e4r, men de \u00f6vriga barnen flyttade med f\u00f6r\u00e4ldrarna till den g\u00e5rd som stod p\u00e5 kvarnomr\u00e5det.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Tilda och V\u00e4in\u00f6 Kangas utanf\u00f6r sitt hem i Dagsmark n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1940-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Det
F\u00f6rsta delen av det h\u00e4r huset byggdes p\u00e5 1800-talet men har sedan byggts till och renoverats. Det var hit som Tilda och V\u00e4in\u00f6 Kangas flyttade med sin familj \u00e5r 1938.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Veli
Tillsammans med sin far blev Veli mj\u00f6lnare p\u00e5 kvarnen och h\u00e4r sitter han p\u00e5 vagnen som drog upp s\u00e4ckarna med s\u00e4d, som skulle malas i kvarnen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
Voitto som bodde i Nokia blev inkallad i arm\u00e9n d\u00e5 vinterkriget br\u00f6t ut \u00e5r 1939 och han blev hemf\u00f6rlovad f\u00f6rst 1944. \u00c5r 1943 gifte sig Voitto Kangas med Elsebeth Lillsj\u00f6 f. 1921, dotter till Frans Axelsson Lillsj\u00f6 f. 1896 och Amanda f. Lillkull \u00e5r 1899.<\/figcaption><\/figure>\n

Under kriget hade Voitto bes\u00f6kt Dagsmark ett par g\u00e5nger under l\u00e4ngre permissioner. Bland annat hade han gift sig med Elsebeth Lillsj\u00f6, som ocks\u00e5 fick sin f\u00f6rsta dotter under krigstiden.<\/p>\n

Efter kriget b\u00f6rjade Voitto arbeta p\u00e5 kvarnen vid P\u00e4rus Fors tillsammans med Runar Grans och Evert Lillg\u00e4ls. Sedan arbetade han i flera \u00e5r som arbetsledare p\u00e5\u00a0 Kristiinan Puu i Kristinestad.<\/p>\n

\"Efter
Efter kriget var Voitto Kangas med och startade Kristiinan Puunviej\u00e4t tillsammans med flera andra s\u00e5gar i grannkommunerna. Det h\u00e4r f\u00f6retaget byggde bland annat de lagerbyggnader som fortfarande finns i hamnen i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1949 gifte sig Veli Kangas med Ethel Backlund, f 1928, dotter till Emil och Ida Backlund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Veli Kangas i milit\u00e4ren n\u00e5gon g\u00e5ng efter kriget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Veli Kangas sitter p\u00e5 stegen och spelar p\u00e5 sitt dragspel.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1945, den 22 mars<\/strong> avled mj\u00f6lnaren V\u00e4in\u00f6 Kangas och genom ett nyligen uppgjort inb\u00f6rdes testamente \u00f6vertog \u00e4nkan Tilda hela l\u00e4genheten Klemetskvarn 1:65 med d\u00e4rtill h\u00f6rande kvarn. S\u00f6nerna Veli och Voitto sk\u00f6tte sj\u00e4lva malandet vid Klemets kvarnen, som drevs enbart med vattenkraft. Eftersom de flesta tak den tiden t\u00e4cktes med p\u00e4rtor b\u00f6rjade br\u00f6derna tillverka s\u00e5dana ocks\u00e5.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e4rthyveln som stod bakom kvarnen i full g\u00e5ng med Adelinas-Tor Vidberg till v\u00e4nster, Voitto i mitten och hans sv\u00e4rfar Frans Lillsj\u00f6 till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1960, den 1 augusti<\/strong> s\u00e5lde Tilda Kangas hela l\u00e4genheten Klemetskvarn 1:65 \u00e5t s\u00f6nerna Veli och Voitto f\u00f6r 600 000 gamla mark.<\/p>\n

Den h\u00e4r p\u00e4rthyvlingsverksamheten avtog med tiden och Karl Hemberg som handlade med virke uppmanade br\u00f6derna att b\u00f6rja s\u00e5ga stockar. De inf\u00f6rskaffade d\u00e5 en cirkels\u00e5g som placerades under taket d\u00e4r p\u00e4rthyveln stod.<\/p>\n

Br\u00f6derna byggde till s\u00e5gen och skaffade en hemtillverkad rams\u00e5g som dock inte fungerade tillfredsst\u00e4llande. S\u00e5 det blev att k\u00f6pa begagnade rams\u00e5gar av gjutj\u00e4rn, bland annat fr\u00e5n Pihlavan Saha, fr\u00e5n Virdois och fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi. Stockarna skaffades i huvudsak fr\u00e5n nuvarande Kristinestads omr\u00e5de.<\/p>\n

Utomst\u00e5ende transportf\u00f6retag sk\u00f6tte transporten av virket fr\u00e5n skogen till s\u00e5gen, bland annat Alvar Bj\u00f6rklund, Lindedahl och p\u00e5 senare tid br\u00f6derna Silander. De f\u00e4rdiga produkterna gick p\u00e5 export via hamnen i Kristinestad. Transporten till hamnen sk\u00f6ttes med s\u00e5gens egen lastbil. Som mest s\u00e5gades 900 standarder per \u00e5r. Standard var en m\u00e5ttenhet som i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet anv\u00e4ndes f\u00f6r virke som skulle skeppas med fartyg. En standard motsvarar ungef\u00e4r 4,5 fast kubikmeter.<\/p>\n

\"13\"<\/p>\n

Dagtid s\u00e5gades det stockar och p\u00e5 kv\u00e4llarna maldes det i kvarnen. Det blev l\u00e5nga arbetsdagar f\u00f6r br\u00f6derna som delade p\u00e5 ansvaret f\u00f6r b\u00e5de kvarnen och s\u00e5gen. N\u00e4r det var som livligast arbetade upp till 18 personer p\u00e5 s\u00e5gbacken men den vanliga arbetsstyrkan var 10-12 man. Kvarnen drevs med vattenkraft medan s\u00e5gen drevs av elektricitet som k\u00f6ptes av P\u00e4rus-Fors Ab.<\/p>\n

Kvarnkammaren var en popul\u00e4r plats d\u00e4r b\u00e5de personalen, kunderna och grannarna g\u00e4rna vistades. D\u00e4r brukade Dal Frans Gr\u00f6nlund och Halt Erik Asplund och m\u00e5nga andra sitta och diskutera. Om v\u00e4ggar kunde tala s\u00e5 skulle de s\u00e4kert ge material till flera b\u00f6cker.<\/p>\n

\"H\u00e5r
Voitto Kangas \u00e5r 1987 tillsammans med sin syster Vuokko, som bodde i Nokia.<\/figcaption><\/figure>\n

Ett annat f\u00f6retag som v\u00e4xt kraftig och utvecklats bra var Lindell<\/a> som verkade i n\u00e4rheten. Direkt\u00f6ren Elof Lindell visade intresse f\u00f6r s\u00e5gen och f\u00f6rhandlade med br\u00f6derna Kangas om en aff\u00e4r i b\u00f6rjan p\u00e5 80-talet, men den ledde inte till resultat.<\/p>\n

Mets\u00e4liitto k\u00f6per omr\u00e5det och s\u00e5gen \u00e5r 1981.<\/strong><\/h4>\n

En dag tog Mets\u00e4liitto lite \u00f6verraskande kontakt med Voitto med f\u00f6rslag att f\u00f6retaget skulle k\u00f6pa s\u00e5gen av br\u00f6derna. Den \u00e4ldre brodern Voitto var d\u00e5 redan i pensions\u00e5ldern, s\u00e5 de besl\u00f6t att s\u00e4lja alltsammans \u00e5t Mets\u00e4liittos dotterbolag Mets\u00e4liiton Teollisuus Oy. K\u00f6peskillingen var 100 000 mark och k\u00f6pet genomf\u00f6rdes i Helsingfors den 6 april 1981. Mets\u00e4liitto hade inget intresse att forts\u00e4tta verksamheten i Klemets-forsen, utan de sade upp hela personalen och st\u00e4ngde s\u00e5gen f\u00f6r gott.<\/p>\n

\u00c5r 1983, den 30 december<\/strong> s\u00e5lde Mets\u00e4liiton Teollisuus Oy s\u00e5gen p\u00e5 l\u00e4genheterna Klemetskvarn 1:65 och Jokiranta 1:110 \u00e5t Luhtapuu Oy f\u00f6r 107 300 mark.<\/p>\n

\"Helt
Helt ov\u00e4ntat var det inte men \u00e4nd\u00e5 var det en \u00f6verraskning f\u00f6r m\u00e5nga d\u00e5 br\u00f6derna Kangas s\u00e5lde s\u00e5gen \u00e5t Mets\u00e4liitto.<\/figcaption><\/figure>\n

I flera \u00e5r stod s\u00e5gen och kvarnen \u00f6de. En dag d\u00f6k Matti Sundberg fr\u00e5n Luhtapuu Oy upp hemma hos Voitto och fr\u00e5gade vad som skulle g\u00f6ras med byggnaderna. Eftersom Voitto inte hade n\u00e5gra \u00f6nskem\u00e5l besl\u00f6ts det att allt skall rivas.<\/p>\n

S\u00e5 skedde ocks\u00e5 och inom kort stod ramarna kvar som en l\u00e4mning fr\u00e5n en storhetstid.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1992 l\u00e4t den d\u00e5varande \u00e4garen Botnia Wood riva s\u00e5gen som Mets\u00e4liitto hade k\u00f6pt f\u00f6r 11 \u00e5r sedan. Rivningen sk\u00f6ttes av Sj\u00f6str\u00f6m fr\u00e5n Pjelax och den som ville ha br\u00e4nnved fick gratis h\u00e4mta fr\u00e5n platsen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"De
De tv\u00e5 s\u00e5gramarna s\u00e5ldes till en k\u00f6pare i s\u00f6dra Finland men deras vidare \u00f6den \u00e4r ok\u00e4nda.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut i slutet p\u00e5 80-talet. N\u00e4stan ingenting fanns kvar av Klemets S\u00e5g.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Flera
Flera andra s\u00e5gar gick samma \u00f6de till m\u00f6tes som Klemets S\u00e5g. I en stor artikel i Suupohjan Sanomat 22 juli 1981 st\u00e5r det om flera andra s\u00e5gar i Syd-\u00d6sterbotten som s\u00e5lts och lagts ner eller blivit f\u00f6rst\u00f6rda i br\u00e4nder.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I dag \u00e4r omr\u00e5det p\u00e5 s\u00e5gbacken igenv\u00e4xt och den enda byggnad som inte revs \u00e4r i d\u00e5ligt skick. Fotot taget fr\u00e5n v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Enda
Enda byggnaden som finns kvar \u00e4r den h\u00e4r med sociala utrymmen som kl\u00e4df\u00f6rvaring, toaletter och kafferum f\u00f6r personalen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Veli
Veli Kangas dog \u00e5r 1995 och Voitto Kangas avled \u00e5r 2020 i en \u00e5lder av 101 \u00e5r. Han bodde den senaste tiden i en radhusl\u00e4genhet i Kristinestad. Dit flyttade han efter att han \u00e5r 2009 s\u00e5lt sitt hus som stod n\u00e4ra s\u00e5gen \u00e5t redakt\u00f6ren Jukka Svenstr\u00f6m. Den h\u00e4r bilden togs ca 2010 d\u00e5 Voitto var p\u00e5 v\u00e4g till ett veteransfest. Han ser n\u00f6jd ut med sina medaljer p\u00e5 br\u00f6stet och med bilden av s\u00e5gomr\u00e5det bakom sig.<\/figcaption><\/figure>\n

Fotografier och tidningsartikel.<\/h3>\n
\"\"
I nedre kanten p\u00e5 flygfotot s\u00e5 syns b\u00e5de s\u00e5gen och s\u00e5gbackan med det upplagrade virket. Fotot fr\u00e5n mitten av 1970-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\"14\"<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g Klemets S\u00e5g ut n\u00e4r den var som st\u00f6rst.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Projekt Kr\u00e4ftodling fick i slutet av 80-talet problem med sina odlingar vid Perus Forsen och \u00e5r 1990 flyttade de sina bass\u00e4nger med moderkr\u00e4ftor till det nedlagda s\u00e5gomr\u00e5det vid Klemetsforsen. Projektet drevs av ett andelslag som \u00e4gdes av P\u00e5skmark skifteslag, Tj\u00f6ck fiskelag, H\u00e4rkmeri skifteslag och Dagsmark skifteslag. Ordf\u00f6rande var Torolf Lindfors och verksamhetsledare Helge Holm. P\u00e5 bilden fr\u00e5n v\u00e4nster Bo-G\u00f6ran Dahlgren, Torolf Lindfors, Arne Byholm och Yngve Rosenback.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I flera \u00e5rs tid p\u00e5 1950-60 talet h\u00f6ll Tilda Kangas s\u00f6ndagsskola i sitt hem. Hon undervisade p\u00e5 finska och ibland hade hon hj\u00e4lp, p\u00e5 detta foto ser vi ju Esteri Rintam\u00e4ki l\u00e4ngst bak. L\u00e4ngst fram sitter Allan L\u00f6vholm, Claes Kangas, Alpo Rintam\u00e4ki, Asmo Rintam\u00e4ki och Harry Kangas. Flickorna fr\u00e5n v\u00e4nster \u00e4r Sirkka L\u00f6vholm, Rita Kangas, Maj-Britt Holmqvist, nere med glas\u00f6gon Hannele L\u00f6vholm, Sirpa Ohlgren, Annikki Luoma och bredvid Tilda st\u00e5r Sirkka-Liisa Enberg. L\u00e4ngst bak ovanf\u00f6r Hannele st\u00e5r Mayvor Mannfolk, Annel Grans, Esteri Rintam\u00e4ki, Lilli Mannila och Pirjo Ohlgren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r annonserade V\u00e4in\u00f6 Kangas i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1939.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Ethel
Ethel och Velis g\u00e5rd enligt konstn\u00e4ren Rosblom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Sp\u00e5ntornet
Sp\u00e5ntornet i s\u00f6dra \u00e4ndan av s\u00e5gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Voittos
Voittos kor betade bland br\u00e4dstaplarna p\u00e5 br\u00e4dg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kangas s\u00e5g \u00e5r 1955, fotot taget av Mauno Toivonen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r Ethel Kangas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r Veli Kangas i milit\u00e4ren. Han var i unga \u00e5r en lovande skidl\u00f6pare som deltog i flera stora t\u00e4vlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5gen
S\u00e5gen fotograferad fr\u00e5n norr.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 s\u00e5gbacken fanns ett transportband som f\u00f6rde stockarna fram till ett annat transportband som drog upp stockarna fram till ramen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 flygfotot fr\u00e5n 1994 s\u00e5 syns Veli Kangas g\u00e5rd nere till v\u00e4nster. Den stora byggnaden i bakgrunden \u00e4r Harry Kangas potatislager och verkstad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Ethel Backlund i unga \u00e5r, f\u00f6re hon gifte sig med Veli Kangas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5gen
S\u00e5gen fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 detta foto som \u00e4r taget fr\u00e5n landsv\u00e4gen s\u00e5 ser vi g\u00e5rden d\u00e4r familjen Kangas bodde och bakom till v\u00e4nster syns Klemets kvarn.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2013, med hj\u00e4lp av Voitto Kangas och Harry Kangas. Uppgifter \u00e4r tagna ur gamla lagfarter och tidningar. Tidig historia om Klemets kvarn. Det var i mitten p\u00e5 1600-talet som bonden Lars Larsson Klemets tillsammans med Forts\u00e4tt l\u00e4sa Klemets S\u00e5g och Kvarn<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1587","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1587","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1587"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1587\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25859,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1587\/revisions\/25859"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1587"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}