{"id":15809,"date":"2020-03-28T23:10:02","date_gmt":"2020-03-28T21:10:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15809"},"modified":"2026-03-16T20:55:12","modified_gmt":"2026-03-16T18:55:12","slug":"norrviks-gard-pa-storavagen-139","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15809","title":{"rendered":"Norrviks g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 139"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det h\u00e4r bostadshuset p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 139 uppf\u00f6rdes \u00e5r 2025 av den nuvarande \u00e4garen och \u00e5ret innan revs det gamla bostadshuset som var uppf\u00f6rt \u00e5r 1964. Fotot taget fr\u00e5n v\u00e4ster sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2020, med hj\u00e4lp av Olavi Jantunens dotter Liisa Holopainen fr\u00e5n Villmanstrand, Eva Gr\u00f6nlund och familjen Norrvik. Ralf R\u00f6nnlund har bidragit med trevliga ber\u00e4ttelser.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens och hemmanets gamla historia.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1858, den 15 juni<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade Erik Johansson L\u00e5ng (1836-1902)\u00a0 ett L\u00e5ng hemman p\u00e5 1\/12 mtl av bonden Johan Eriksson L\u00e5ng och han fick fastebrev i september 1861. Vid storskiftet 1900-1912 fick bonden Erik Johansson L\u00e5ng sitt hemman placerat p\u00e5 detta avsides st\u00e4lle i Palon, som den tiden var en \u00f6de trakt. Hemmanet p\u00e5 55 ha var v\u00e4l samlat i ett hemskifte, plus ett omr\u00e5de i s\u00f6dra Lillsj\u00f6. Erik L\u00e5ng, som kallades ”K\u00e5rk Erk” hade f\u00f6re storskiftet bott n\u00e5gonstans p\u00e5 Brobackan och hans marker var utspridda \u00f6ver hela byn. Erik L\u00e5ng var n\u00e4ra sl\u00e4kt med Eklunds<\/a> och Westerbacks<\/a> p\u00e5 Brobackan och med Nyg\u00e5rds<\/a> upp i Korsb\u00e4ck.<\/p>\n

Erik L\u00e5ng var gift med Anna Lena<\/span> Andersdotter Korsb\u00e4ck (1837-1926) som var dotter till Maja Lena och Anders Mickelsson Korsb\u00e4ck\u00a0 (f.1804 i Korsb\u00e4ck). Anders och Maja Lena bodde d\u00e4r Liljeblads g\u00e5rd st\u00e5r i dag och det \u00e4r efter denna ”Ant”, som sl\u00e4kten kallas ”Antas”. Efter att Lena gifte sig med Erik, b\u00f6rjade hon kallas ”K\u00e5rk Lena”. Lena hade en bror som kallades ”Antas Josip” och om du vill l\u00e4sa mera om honom skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

I en skrift om storskiftet i Dagsmark skrev ”Lill K\u00e5rk” Bertel Forslin, att K\u00e5rk Erik L\u00e5ng var en framst\u00e5ende hemdoktor, som hade patienter \u00e4nda fr\u00e5n \u00d6vermark. K\u00e5rk Erik L\u00e5ng hade f\u00f6r \u00f6vrigt en bror som hette Johan Henrik L\u00e5ng (1816-1886) och han blev m\u00e5g p\u00e5 B\u00e5sk hemman i Kias kroken, d\u00e5 han \u00e5r 1840 gifte sig med Brita Maria B\u00e5sk (1822-1888). Johan Henrik \u00e4r mest k\u00e4nd som den som s\u00e5g till att kyrkan i Lappfj\u00e4rd blev byggd i mitten av 1800-talet.<\/p>\n

Enligt en tidningsartikel i Wasa Tidning fr\u00e5n november 1884 som Eva Gr\u00f6nlund har hittat, s\u00e5 hade Erik och Lena L\u00e5ng g\u00e4stgiveri och skjutsh\u00e5llning redan n\u00e4r de bodde p\u00e5 Brobackan. Det var s\u00e5 att guvern\u00f6ren i Vasa uppmanade l\u00e4nsmannen att h\u00e5lla auktion p\u00e5 sysslan och den som bj\u00f6d minst, fick uppdraget f\u00f6r 3 \u00e5r i taget. I kommunen fanns det 6 g\u00e4stgiverier och f\u00f6r en ers\u00e4ttning om 425 fick Erik L\u00e5ng h\u00e5lla g\u00e4stgiveriet i Dagsmark. Det var den n\u00e4st h\u00f6gst summan av alla g\u00e4stgiverier, f\u00f6r Lappfj\u00e4rd norra gick f\u00f6r den h\u00f6gsta summan 590 mk medan Sideby var l\u00e4gst med 220 mark. Hela systemet med g\u00e4stgiverier och skjutsh\u00e5llningar avslutades som obeh\u00f6vligt 1936.<\/p>\n

Lena fortsatte att h\u00e5lla g\u00e4stgiveri i g\u00e5rden i Palon, d\u00e4r resande kunde ta in och vila och f\u00e5 n\u00e5got att \u00e4ta. Det har ber\u00e4ttats att d\u00e5 n\u00e5gra pojkar fr\u00e5n Tresk en s\u00f6ndag var cyklande ner till Dagsmark, s\u00e5 for de med \u201dtrampvagnen\u201d till Lena f\u00f6r att f\u00e5 \u00e4ta lite fil. Lena hade flera filbunkar p\u00e5 en hylla men eftersom hon var liten till v\u00e4xten, s\u00e5 r\u00e4ckte hon inte upp f\u00f6r att se vilken fil som var f\u00e4rdigt \u201dl\u00f6pna\u201d. Men d\u00e5 str\u00e4ckte hon upp handen och stoppade ner ett finger i bunken och om filet fastnade p\u00e5 fingret, s\u00e5 var det inte f\u00e4rdigt. Men d\u00e5 hon hittade en bunke d\u00e4r hon kunde stoppa ner fingret utan att filen fastnade, s\u00e5 kunde hon servera det \u00e5t pojkarna.<\/p>\n

\"\"
L\u00e5ngs stora bondg\u00e5rd stod med l\u00e5ngsidan mot Stor\u00e5v\u00e4gen. M\u00f6jligtvis hade g\u00e5rden f\u00f6re storskiftet st\u00e5tt nere p\u00e5 Brobackan eller s\u00e5 byggdes den p\u00e5 st\u00e4llet. P\u00e5 tomten fanns ett h\u00e4rbre och n\u00f6diga uthus och ett stycke ner mot byn fanns en ria. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st av ok\u00e4nd fotograf.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Erik L\u00e5ngs hemman nr 4:1 i Palon. P\u00e5 det nya hemmanet fanns inga bostadsbyggnader alls utom ett torp som l\u00e5g mitt p\u00e5 r\u00e5n n\u00e4ra Stor\u00e5v\u00e4gen. Sj\u00e4lva torpet l\u00e5g mera p\u00e5 Josef Granlunds sida och han arrenderade \u00e5r 1916 torpet \u00e5t Heikki och Ulrika Hemberg och \u00e5r 1920 kunde de l\u00f6sa in det f\u00f6r n\u00e5gra hundra mark.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902, den 22 mars<\/strong>, allts\u00e5 under storskiftets g\u00e5ng dog Erik L\u00e5ng och enligt ett muntligt testamente fyra \u00e5r tidigare skulle Erik L\u00e5ng ha best\u00e4mt att hela hemmanet skall ges \u00e5t enda sonen Erik Johan L\u00e5ng. Erik skulle d\u00e5 ha ber\u00e4ttat \u00e5t Erik och Maja Greta Korsb\u00e4ck att Erik Johan skall f\u00e5 all hans egendom och att dottern Anna och m\u00e5gen Viktor inte skall \u00e4rva n\u00e5gonting. Vid bouppteckningen den 13 juni 1902 uppgav Erik Johan att hans far hade \u00f6verlevts av hustrun Lena Andersson L\u00e5ng (1837-1926), som kallades \u201dK\u00e5rk Lena\u201d och barnen han sj\u00e4lv och dottern Anna som var gift med inhysesmannen Viktor Str\u00f6mberg eller L\u00e5ng. Erik Johan L\u00e5ng s\u00f6kte och fick lagfart p\u00e5 sitt 1\/12 dels mtl stora hemman f\u00f6rst \u00e5r 1914.<\/p>\n

Erik och Lena L\u00e5ng hade tv\u00e5 barn:<\/strong><\/h4>\n

-dottern Anna Sofia<\/strong> (1861-1938) som kallades ”K\u00e5rk Fia” var gift med Viktor Str\u00f6mberg (1859-1925) och de bodde i en g\u00e5rd som stod p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r Ragnar Skogman byggde sin g\u00e5rd<\/a> p\u00e5 1950-talet. De hade endast en dotter som dog i unga \u00e5r.<\/p>\n

-sonen Erik Johan<\/strong> (1873-1962) som var gift med \u201dMokkelinas\u201d<\/a> dotter Matilda L\u00e5ngfors (1872-1948). Erik Johan, som kallades \u201dK\u00e5rk Erk J\u00e5han\u201d gifte sig \u00e5r 1927 med Matilda, som kallades \u201dMokkela Tilda\u201d. Erik Johan hade i unga \u00e5r varit med sin far till staden och p\u00e5 hemv\u00e4gen hade denna i berusat tillst\u00e5nd k\u00f6rt omkull med h\u00e4sten. Det gick s\u00e5 illa att den lilla gossen hamnade med huvudet under ena k\u00e4rrhjulet och pannbenet krossades ovanf\u00f6r ena \u00f6gat. Det s\u00e4gs att han vid denna olycka ocks\u00e5 fick en lindrig hj\u00e4rnskada, s\u00e5 att folk tyckte att han var enfaldig. Erik Johans storasyster Fia verkade som talman och fick Mokkelinas dotter Matilda att gifte sig med sin lillebror.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> fick sonen Erik Johan lagfart p\u00e5 hemmanet och p\u00e5 det nya st\u00e4llet r\u00e5kade det finnas en del av ett gammalt torp n\u00e4ra landsv\u00e4gen mitt p\u00e5 en r\u00e5. St\u00f6rsta delen av torpet l\u00e5g p\u00e5 \u201dPala Josipas\u201d, allts\u00e5 Josef Granlunds<\/a> mark och denne hade \u00e5r 1916 arrenderat ut torpet \u00e5t Heikki och Ulrika Hemberg.<\/a> Dessa hade tidigare bott p\u00e5 Lillsj\u00f6lidv\u00e4gen d\u00e4r \u201dRintalas\u201d.<\/a> \u00c5r 1920 s\u00e5lde b\u00e5de Josef Granlund och Erik Johan L\u00e5ng var sin del av torpet och den del p\u00e5 0,2 ha som l\u00e5g p\u00e5 Erik Johans sida fick namnet \u201dUlrikasborg\u201d och den del p\u00e5 0,3 ha som l\u00e5g p\u00e5 Josef Granlunds sida fick namnet \u201dHernb\u00e4rg\u201d. Efter Heikkis och Ulrikas d\u00f6d p\u00e5 30-talet s\u00e5ldes dessa omr\u00e5den \u00e5t \u201dKuoppa\u201d Ivar M\u00e4ki fr\u00e5n Stor\u00e5.<\/p>\n

Erik Johan L\u00e5ng tar \u00f6ver.<\/strong><\/h4>\n

\u201dK\u00e5rk Erk J\u00e5han\u201d, allts\u00e5 Erik Johan och Matilda fick inga barn. Redan 1927, den 5 december s\u00e5 s\u00e5lde de halva hemmanet f\u00f6r 100 000 mark \u00e5t Anselm (f.1887) och Hulda Peltomaa (f. Tuomi \u00e5r 1887) fr\u00e5n Stor\u00e5. Det s\u00e5lda omr\u00e5det p\u00e5 27.7 ha bestod mest av skog och Erik Johan blev kvar med odlingsmarkerna p\u00e5 14 ha i v\u00e4stra \u00e4ndan plus ett skogsomr\u00e5de p\u00e5 10 ha i den \u00f6stra \u00e4ndan av hemmanet. Peltomaa s\u00e5lde sedan ut sitt nyink\u00f6pta hemman i mindre delar, l\u00e4s mera om detta H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Trots att Erik Johan s\u00e5lde halva hemmanet \u00e5t Peltomaa, s\u00e5 hade han \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 pass stort hemman kvar att han inte klarade av det utan dr\u00e4ngar och pigor. P\u00e5 d\u00f6rren till \u201df\u00e5rn\u00f6ttse\u201d hade han ett l\u00e5s, som var sv\u00e5rt att anv\u00e4nda och s\u00e5 att andra skulle kunna \u00f6ppna det, s\u00e5 hade han skrivit p\u00e5 l\u00e5set:<\/p>\n

Les opp mot sol,<\/h6>\n
och \u00e5ter ner mot jol!<\/h6>\n
\"\"
\u201dK\u00e5rk Erk J\u00e5han\u201d, som p\u00e5 riktigt hette Erik Johan L\u00e5ng. Fotografiet ur Viktor Nylunds samlingar i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Varsaviita tar \u00f6ver.<\/strong><\/h4>\n

I januari 1937 s\u00e5lde Erik Johan och Matilda \u00e5terstoden av hemmanet L\u00e5ng i Palon \u00e5t Armas Varsaviita fr\u00e5n Stor\u00e5. K\u00f6pesumman var 169 000 mark, plus att k\u00f6paren skulle ge livstids sytning \u00e5t b\u00e5da s\u00e4ljarna. Sj\u00e4lva flyttade Erik Johan och Matilda till \u201dMyll\u00e4ris g\u00e5rd\u201d<\/a> p\u00e5 Brobackan som de k\u00f6pte samma \u00e5r av Vilhelm och Elna Norrback, som hade hamnat p\u00e5 obest\u00e5nd.<\/p>\n

Den nya \u00e4garen Armas Varsaviita (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1897) var gift med Hulda Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1900) bodde i Vanhakyl\u00e4 och han flyttade allts\u00e5 inte till bondg\u00e5rden i Palon. M\u00f6jligtvis hyrde han ut g\u00e5rden \u00e5t beh\u00f6vande fram till \u00e5r 1941, f\u00f6r det var d\u00e5 han hyrde ut g\u00e5rden \u00e5t Lappfj\u00e4rds kommun. \u00c5r 1946 genomf\u00f6rde kommunen en totalrenovering av byggnaden, f\u00f6r att den skulle passa som folkskola. Den finska folkskolan<\/a> verkade i g\u00e5rden i n\u00e5gra \u00e5r tills den flyttade till L\u00f6fgrens g\u00e5rd<\/a> n\u00e4ra Lillbron.<\/p>\n

Jantunen tar \u00f6ver.<\/strong><\/h4>\n

I augusti 1946 s\u00e5lde Armas Varsaviita hemmanet \u00e5t karelarna Juho och Maria Jantunen men de flyttade inte genast till g\u00e5rden eftersom den finska skolan var verksam d\u00e4r. Under \u00e5rsskiftet 1946-1947 l\u00e4t lantbrukss\u00e4llskapet Juho Jantunen flytta in i byggnaden d\u00e4r finska folkskolan fanns. Detta gjorde de utan att fr\u00e5ga eller ens meddela kommunen, vilket fick kommunens fullm\u00e4ktige att ryta till. De besl\u00f6t i januari 1947 att de skulle klaga hos l\u00e4nsstyrelsen \u00f6ver detta och f\u00e5 Jantunen avhyst.<\/p>\n

Trots att k\u00f6peskillingen var \u00f6ver 1,2 miljoner mark, s\u00e5 betalade Jantunen en blygsam handpenning och resten skulle han betala n\u00e4r han av staten hade f\u00e5tt ers\u00e4ttningen f\u00f6r sitt f\u00f6rlorade hemman i Karelen. Fadern Juho Jantunen var redan i 60-\u00e5rs \u00e5lder, d\u00e5 han blev bonde i Palon. Juho var f\u00f6dd i Jaakkima \u00e5r 1884 och \u00e5r 1907 gifte han sig med Maria Lankinen (1886-1957) som var f\u00f6dd i Jaakkima. Mellan \u00e5ren 1908 och 1924 fick de 4 d\u00f6ttrar och en son och hela familjen evakuerades efter krigsslutet. Sonen Olavi som var f\u00f6dd 1911 deltog i kriget, d\u00e4r han avancerade till l\u00f6jtnant.<\/p>\n

\"\"
Juho och Maria Jantunen fotograferade i Jaakkima i Karelen.<\/figcaption><\/figure>\n

Juho, som kallades \u201dUkko\u201d blev d\u00e5 bonde p\u00e5 L\u00e5ng hemmanet tillsammans med sonen Olavi. I november 1949 gav makarna Jantunen halva hemmanet som g\u00e5va \u00e5t Olavi, allts\u00e5 h\u00e4lften av markerna och h\u00e4lften av skogen som l\u00e5g vid R\u00e4v\u00e5sv\u00e4gen. Juhos b\u00e4sta v\u00e4n var nog h\u00e4sten Lippo, som han hade tagit med sig fr\u00e5n Karelen. Lippo f\u00f6rstod precis vad Juho ville och d\u00e4rf\u00f6r kunde den k\u00f6ras till och med utan betsel, eller ”bitolar” som de kallas i Dagsmark. Vid bes\u00f6k i Nelsonas aff\u00e4r<\/a> beh\u00f6vde inte Juha binda fast h\u00e4sten, som de andra gjorde, utan den stod sn\u00e4llt och v\u00e4ntade utanf\u00f6r aff\u00e4ren.<\/p>\n

Trots \u00e4garbytena skulle sytningen \u00e5t Erik Johan L\u00e5ng betalas enligt kontraktet fr\u00e5n 1937. D\u00e4r ingick en viss m\u00e4ngd ved och s\u00e4d, men ocks\u00e5\u00a0 2 000 kg torrt h\u00f6. Detta sk\u00f6tte Jantunen om \u00e4nda till 1953 d\u00e5 han inte l\u00e4ngre levererade h\u00f6et \u00e5t Erik Johan. P\u00e5 grund av detta blev det process p\u00e5 tinget och Jantunen f\u00f6rsvarade sig med att h\u00f6et nog fanns men att det var Erik Johan som sj\u00e4lv borde h\u00e4mta det fr\u00e5n g\u00e5rden i Palon. Sytningskontraktet som var i \u00f6vrigt var klart och tydligt men n\u00e4mnde ingenting om hur \u00f6verl\u00e4mnandet av h\u00f6et skulle g\u00e5 till och var. Tingsr\u00e4tten var dock av den \u00e5sikten att Jantunen borde ha levererat h\u00f6et till Brobackan d\u00e4r Erik Johan bodde och Jantunen \u00e5lades att betala 5 mark per kilo f\u00f6r h\u00f6et \u00e5t Erik Johan.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 13 oktober<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nklingen Juho Jantunen det som fanns kvar av hemmanet \u00e5t sonen Olavi Jantunen f\u00f6r 350 000 gamlamark. F\u00f6rutom k\u00f6peskillingen skulle Olavi h\u00e5lla fadern med bostad, mat, kl\u00e4der, v\u00e4rme och lyse till d\u00f6d dag och Olavi m\u00e5ste ocks\u00e5 forts\u00e4tta att betala sytningen \u00e5t tidigare \u00e4garen K\u00e5rk Erk J\u00e5han.<\/p>\n

Jantunens alla barn f\u00f6rutom Olavi bodde p\u00e5 andra orter. \u00c5r 1957 dog Maria och \u00e5r 1961 dog Juho och de \u00e4r b\u00e5da begravda p\u00e5 \u00c5s\u00e4ndan.<\/p>\n

Norrvik tar \u00f6ver.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1963, den 15 oktobe<\/strong>r s\u00e5lde Olavi Jantunen sin andel av hemmanet \u00e5t bonden Egil Norrvik, som d\u00e5 bodde p\u00e5 Sandlunds hemman. Olavi tog \u00e5t sig fri r\u00e4tt att bo i g\u00e5rden till 1 maj 1964. Olavis syster Katri s\u00e5lde ocks\u00e5 sin arvsandel efter modern \u00e5t Norrvik medan de tre andra systrarna beh\u00f6ll sina \u00e4rvda andelar. Hemmanet bestod d\u00e5 av 14 ha \u00e5kermark och 10 ha skog.<\/p>\n

Egil rev d\u00e5 ner den gamla g\u00e5rden som stod med l\u00e5ngsidan mot v\u00e4gen. M\u00f6jligtvis hade g\u00e5rden f\u00f6re storskiftet st\u00e5tt n\u00e5gonstans p\u00e5 Brobackan. Stockarna hyvlades till byggnadstimmer f\u00f6r den nya g\u00e5rden som skulle byggas p\u00e5 samma tomt. Den nya g\u00e5rden som Egil byggde \u00e5r 1964 revs \u00e5r 2024.<\/p>\n

Hemmanet L\u00e5ng nr 1 \u00e4r fortfarande i familjen Norrviks \u00e4go.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden i Palon byggdes av Egil och Birgit Norrvik \u00e5r 1964. De hade tidigare bott d\u00e4r \u201dJ\u00f6ranas\u201d eller i Sandlunds gamla g\u00e5rd<\/a> p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen. 1963 k\u00f6pte makarna ett hemman av familjen Jantunen och de b\u00f6rjade d\u00e5 bygga g\u00e5rden, svinhuset och n\u00f6diga uthus. Bostadshuset \u00e4r byggt av timmer fr\u00e5n den gamla g\u00e5rden som stod p\u00e5 samma tomt. Den h\u00e4r g\u00e5rden revs i b\u00f6rjan av \u00e5r 2024. Fotot taget i juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Bonden Egil Norrvik (1928-2016) f\u00f6ddes i Norrviken och han var son till Selim Knus, senare Norrvik (1900-1985) och Julanda (1904-1988). Julanda var dotter till \u201dEljasas Viktor\u201d Rosenback (1861-1917) och Edla Maria B\u00e5sk (1860-1941). Julanda var f\u00f6dd p\u00e5 Sebasbackan men v\u00e4xte upp p\u00e5 Finng\u00e4rdst\u00e5 i Lappfj\u00e4rd dit familjen flyttade, d\u00e5 de s\u00e5lde sitt hemman \u00e5t familjen Agn\u00e4s.<\/p>\n

Egils hustru Birgit (1928-2017) var dotter till bonden Erik Anders Englund (1880-1948) och Amanda (f. Korsb\u00e4ck 1888-1974). Birgit v\u00e4xte upp i en g\u00e5rd som ligger n\u00e4rmaste granne med Norrviks<\/a> g\u00e5rd, s\u00e5 n\u00e4r hon flyttade till den nya g\u00e5rden \u00e5r 1964, s\u00e5 var det n\u00e4stan som att flytta hem igen.<\/p>\n

\u00c5r 1952 gick Egil i lantbruksskolan i Korsholm och efter det vistades han i Canada d\u00e4r han arbetade i skogarna. D\u00e5 han efter en tid \u00e5terv\u00e4nde, s\u00e5 k\u00f6pte han i juni 1955 Sandlunds hemman p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen av \u00e4nkan Hilma Sandlund. Det hemmanet hade i tiderna varit p\u00e5 30 ha men Hilma Sandlund hade s\u00e5lt ut vissa delar, s\u00e5 att d\u00e5 Egil k\u00f6pte det fanns det jordbruksmark 9 ha och skog 16 ha. K\u00f6peskillingen betalades kontant och f\u00f6rutom den skulle Egil ocks\u00e5 ge en viss m\u00e4ngd ved i sytning varje \u00e5r. S\u00e4ljaren Hilma Sandlund undantog ett vedlider och en lillstuga, d\u00e4r hon sedan hade r\u00e4tt bo.<\/p>\n

\"\"
I december 1955 gifte sig bonden Egil Norrvik med bonddottern Birgit Englund under den tid som de bodde i Sandlunds g\u00e5rd p\u00e5 Sunnantillv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton.<\/h3>\n
\"\"
Familjen Jantunen hade ett stort hemman i Jaakkima, som de m\u00e5ste l\u00e4mna ifr\u00e5n sig vid krigsslutet 1944. P\u00e5 fotot fr\u00e5n 1920-talet sitter pappa Juho till v\u00e4nster med armen om enda sonen Olavi (f.1911), mamma Maria sitter med Helvi (f. 1924) i famnen och bakom dem st\u00e5r Hilkka (f.1922). Bredvid mamma sitter Anna Matilda (f. 1913) och bakom Aino Katri (f. 1908). Den \u00e4ldre damen l\u00e4ngst till h\u00f6ger \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00f6jtnanten Olavi ”Olli” Jantunen (f.1911) gifte sig i januari 1944 i tyska kyrkan i Viborg med sjuksk\u00f6terskan Mirjam Jaakonsaari (f.1913). Den \u00e4ldre dottern Ulla f\u00f6ddes 1944 i Villmanstrand och den yngre dottern Liisa f\u00f6ddes \u00e5r 1948 i Palon. Olavi dog i b\u00f6rjan av 1980-talet i Laihela och Mirjam dog \u00e5r 1980 och hon \u00e4r begraven i Imatra.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mummo, eller Maria Jantunen (1886-1957) i d\u00f6rr\u00f6ppningen och bredvid trappan st\u00e5r Mirjam Jantunen. P\u00e5 trappan sitter Olli, allts\u00e5 Olavi med hunden Tiva, f\u00f6ljande \u00e4r dottern Liisa och hennes v\u00e4n Marja-Leena.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 trappan i Palon sitter Olavi Jantunens d\u00f6ttrar Liisa (f.1948) och Ulla (f.1944). Bakom dem st\u00e5r deras faster Katri Jantunen, som var f\u00f6dd 1908 och bredvid trappan smyger katten Miimu. Fotot taget p\u00e5 p\u00e5sken 1960.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Olavi Jantunen, som kallades ”Olli”\u00a0 var f\u00f6dd 1911 i Jaakkima deltog som l\u00f6jtnant i kriget och han fortsatte i arm\u00e9n en tid efter kriget. H\u00e4r st\u00e5r han p\u00e5 trappan i Palon med d\u00f6ttrarna Liisa och Ulla i b\u00f6rjan av 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Juho Jantunens yngsta dotter Helvi (f. 1924) gifte sig \u00e5r 1945 med Ahti Ahtola fr\u00e5n Jurva.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster p\u00e5 trappan sitter Olavi Jantunens d\u00f6ttrar Liisa och Ulla och till h\u00f6ger sitter flera barn fr\u00e5n grannhusen. St\u00e5ende Liisas och Ullas kusin Risto, fotot \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mitt i bild st\u00e5r paret Ahtola fr\u00e5n Jurva. Juhos och Maria Jantunens dotter Helvi var f\u00f6dd 1924 i Jaakkima och \u00e5r 1945 gifte hon sig med Ahti Ahtola (f. 1924) och hon flyttade d\u00e5 till Jurva. H\u00e4r \u00e4r de p\u00e5 bes\u00f6k hos familjen L\u00f6tj\u00f6nen i Kauhaj\u00e4rvi. Till v\u00e4nster st\u00e5r Ahti L\u00f6tj\u00f6nen (f.1924) och tittar p\u00e5 f\u00e5glarna och till h\u00f6ger st\u00e5r Helvis syster Anna ”Tilta” Matilda och lutar mot planket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mirjam och Olavi Jantunen tillsammans med d\u00f6ttrarna Ulla och Liisa p\u00e5 bes\u00f6k hos Olavis syster Anna Matilda som kallades ”Tilta” och hon bodde i Kauhaj\u00e4rvi. Fotot taget p\u00e5 1960-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Trots att fotot \u00e4r lite otydligt s\u00e5 syns det att det fanns ett st\u00f6rre h\u00e4rbre, eller ”heb\u00e4r” p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e4r Jantunens. P\u00e5 trappan st\u00e5r Juho, som inom familjen kallades ”Ukko”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Juho och Maria Jantunen \u00e4r begravda p\u00e5 \u00c5s\u00e4ndans begravningsplats i Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den stora bondg\u00e5rden anv\u00e4ndes i tiderna f\u00f6r br\u00f6llop och andra festligheter. \u00c5r 1928 gifte sig Eero och Elna Myll\u00e4ri och de st\u00e5r mitt i bild ovanf\u00f6r de sittande spelm\u00e4nnen. Bredvid Eero st\u00e5r g\u00e5rds\u00e4gare Erik Johan L\u00e5ng. Kolla speciellt hur v\u00e4l fotografen har lyckats samla alla br\u00f6llopsg\u00e4sterna, till och med hunden till v\u00e4nster har lagt sig till ro.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Birgit Englund visar upp det d\u00e5tida skidmodet framf\u00f6r hemg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Selim Bj\u00f6rses foto st\u00e5r Birgit och Paul Englund och visar upp sitt klubbland.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1952 gick Egil i Lantbruksskolan i Korsholm och h\u00e4r st\u00e5r han med sin syster Fageli.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flygfoto av byggnaderna hos Norrviks \u00e5r 1991. Det f\u00f6rsta uthuset som byggdes \u00e4r det gula mitt i bild och det l\u00e4gre svinhuset till h\u00f6ger. Svinuppf\u00f6dningen avslutades f\u00f6r flera \u00e5r sedan och numera \u00e4r potatisodlingen den viktigaste p\u00e5 hemmanet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Norrviks g\u00e5rd med alla uthus fotograferad om vintern.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mitt i bild det f\u00f6rsta uthuset som byggdes p\u00e5 1960-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I dag finns det betydligt mer och st\u00f6rre byggnader \u00e4n p\u00e5 ”K\u00e5rk Erk J\u00e5hans” tid. Foto Janne Smeds.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Egil Norrvik var k\u00e4nd som en uppfinnare som kunde tillverka det mesta. F\u00f6r \u00e5tskilliga \u00e5r sedan tillverkade han denna snurrande solpanel, som fortfarande fungerar,<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1938 dog \u00e4nkan Anna Sofia Str\u00f6mberg, som bodde i en g\u00e5rd som stod d\u00e4r Ragnar Skogman sedan byggde en g\u00e5rd p\u00e5 1950-talet. Hon var enda syster till ”K\u00e5rk Erk J\u00e5han” och han s\u00e5lde sedan bort hennes l\u00f6s\u00f6re p\u00e5 auktion.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnaderna hos Norrviks fotograferade fr\u00e5n sydost. L\u00e4ngst till v\u00e4nster bakom bj\u00f6rkarna skymtar Mannilas g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Birgit Norrvik visade hur det g\u00e5r till n\u00e4r man spinner garn p\u00e5 en spinnrock fr\u00e5n 1906. Men f\u00f6rst skulle ju ullen kardas med kardorna som ligger golvet bredvid stolen. Fotot fr\u00e5n juli 2017, ett par m\u00e5nader innan hon dog.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
M\u00e5ngsysslaren Egil Norrvik som kunde b\u00e5de uppfinna och tillverka nyttiga maskiner inom jordbruket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Blomsterprakt p\u00e5 Norrviks g\u00e5rdsplan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Redan som ung bonde b\u00f6rjade Egil Norrvik f\u00f6da upp sm\u00e5grisar, som han s\u00e5lde till mejeriets sving\u00e5rd i Lappfj\u00e4rd. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 11 september 1969.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2020, med hj\u00e4lp av Olavi Jantunens dotter Liisa Holopainen fr\u00e5n Villmanstrand, Eva Gr\u00f6nlund och familjen Norrvik. Ralf R\u00f6nnlund har bidragit med trevliga ber\u00e4ttelser. G\u00e5rdens och hemmanets gamla historia. \u00c5r 1858, den 15 juni f\u00f6rv\u00e4rvade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Norrviks g\u00e5rd p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen 139<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":88,"menu_order":139,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15809","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15809","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15809"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15809\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25690,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15809\/revisions\/25690"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/88"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15809"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}