{"id":15452,"date":"2020-01-13T22:10:39","date_gmt":"2020-01-13T20:10:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15452"},"modified":"2025-06-30T09:22:14","modified_gmt":"2025-06-30T06:22:14","slug":"de-gamla-helgonfigurerna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15452","title":{"rendered":"De gamla helgonfigurerna"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2020. Vissa uppgifter om helgonfigurerna \u00e4r tagna ur boken Svenska \u00d6sterbottens Historia, del V fr\u00e5n 1985 d\u00e4r Kari Appelgren skrivit om de helgonfigurer som har funnits i \u00d6sterbotten. Alla bilder p\u00e5 denna sida \u00e4r fr\u00e5n \u00d6sterbottens museum i Vasa och \u00e4r fotograferade av Anna von Numers.<\/span><\/strong><\/p>\n

I den gamla Birgittakyrkan i Lappfj\u00e4rd hade det funnits \u00e5tminstone sex olika helgonfigurer, som var utskurna i tr\u00e4. De \u00e4r samtliga daterade till slutet av 1400-talet eller fr\u00e5n 1500-talet. Eftersom Birgittakyrkan \u00e4r byggd s\u00e5 sent som 1666, s\u00e5 har dessa helgonfigurer f\u00f6re det funnits i den kyrkbyggnad eller kapell som har funnits n\u00e5gonstans i Lappfj\u00e4rd. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att helgonfigurerna fr\u00e5n b\u00f6rjan funnits i kyrkan i N\u00e4rpes men i n\u00e5got skede blivit f\u00f6rda till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Statsarkeologen Carl Axel Nordman (1892-1972) som var expert p\u00e5 Finlands medeltidskonst har unders\u00f6kt de h\u00e4r helgonfigurerna och daterad dem efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. D\u00e5 Birgittakyrkan revs 1856 s\u00e5 f\u00f6rdes helgonfigurerna till den nya kyrkan p\u00e5 Mangsbackan, d\u00e4r de f\u00f6rvarades under kyrkans golv.<\/p>\n

\u00c5r 1931 f\u00f6rdes helgonfigurerna till \u00d6sterbottens museum i Vasa, d\u00e4r de finns arkiverade sedan dess. Helgonfigurerna \u00e4r fotograferade av Anna von Numers.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster Sanct Laurentius eller Sankt Lars som enligt C.A. Nordman \u00e4r tillverkad i L\u00fcbeck p\u00e5 1400-talet. Den \u00e4r tillverkad i tv\u00e5 delar av ek och \u00e4r 108 cm h\u00f6g. I den ena handen h\u00e5ller Lars en bok.
Till h\u00f6ger en skulptur av Sankt Olav, som saknar b\u00e5de huvud och arm. Inga uppgifter om denna skulptur.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster en skulptur av Madonnan, som \u00e4r utskuren av lind och \u00e4r daterad till b\u00f6rjan av 1500-talet. Madonnan \u00e4r 105 cm h\u00f6g och har h\u00f6gra armen avslagen. P\u00e5 den v\u00e4nstra armen h\u00e5ller hon Jesusbarnet, som har mist b\u00e5de armar och huvud. Denna Madonna skulle i tiderna ha haft en krona av silver eller guld p\u00e5 huvudet. Denna krona fick bruden anv\u00e4nda vid sitt br\u00f6llop men endast om hon var jungfru. Om det gick s\u00e5 illa att bruden fick barn inom 9 m\u00e5nader efter br\u00f6llopet m\u00e5ste hon betala b\u00f6ter, d\u00e5 hon hade anv\u00e4nt jungfrukronan. Denna krona och m\u00e5nga andra v\u00e4rdem\u00e5l f\u00f6rsvann vid reformationen p\u00e5 1500-talet.
Till h\u00f6ger en skulptur av en kvinna som \u00e4r f\u00f6rsedd med en krona. Den \u00e4r utskuren i bj\u00f6rk och h\u00f6jden \u00e4r 118 cm. Armarna \u00e4r avslagna och det finns inte n\u00e5gra tillg\u00e4ngliga uppgifter om figuren. C. A. Nordman tror att den kan vara tillverkad i s\u00f6dra Finland, kanske p\u00e5 1500-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Sankta Clara som \u00e4r utskuren av ek och \u00e4r 94 cm h\u00f6g. C. A. Nordman har daterat helgonet, som ocks\u00e5 kallas Birgitta till senare h\u00e4lften av 1400-talet. Skulpturen \u00e4r kompakt och d\u00e4rf\u00f6r tror Nordman att den \u00e4r tillverkad n\u00e5gonstans i Norden.
Till h\u00f6ger Sankt Jakob, som C. A. Nordman har daterat till ca 1500 och att den skulle vara tillverkad i L\u00fcbeck. Den \u00e4r 73 cm h\u00f6g och utskuren av bj\u00f6rk. I den v\u00e4nstra handen h\u00e5ller Sankt Jakob en p\u00e5se inneh\u00e5llande en bok och i den h\u00f6gra handen, som nu fattas skulle han ha h\u00e5llit en vandringsstav.<\/figcaption><\/figure>\n

Krucifixet i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h4>\n

Ett krucifix \u00e4r en avbildning av den korsf\u00e4ste Jesus och de var ofta f\u00f6rekommande i v\u00e5ra kyrkor redan p\u00e5 1500-talet. Vanligtvis var de placerade n\u00e4ra altaret men de kunde ocks\u00e5 finnas p\u00e5 annan synlig plats i kyrkan. De var snidade i tr\u00e4 och kunde vara av olika storlekar. Krucifixen var ofta tillverkade nere i Europa men ocks\u00e5 i de nordliga l\u00e4nderna fanns det kunniga snidare.<\/p>\n

\"\"
Det h\u00e4r krucifixet som hade funnits i den gamla Birgittakyrkan fotograferat tillsammans med helgonfigurerna Sankta Clara och kvinnan med kronan. H\u00f6jden p\u00e5 hela krucifixet \u00e4r \u00f6ver 2 meter men ursprungligen har det varit h\u00f6gre eftersom det ser ut att vara avs\u00e5gat i nedre delen.
Korsets \u00f6vre armar avslutas med rundlar och p\u00e5 dessa finns det evangelistsymboler, s\u00e5som evangelisten Markus\u00b4 lejon, Lukas\u00b4 oxe och Johannes\u00b4 \u00f6rn och de h\u00e4r \u00e4r m\u00e5lade med flera olika f\u00e4rger. C A. Nordman hade daterat krucifixet till sent 1400-tal och han trodde att det skulle vara tillverkat i Finland. Sedan 1931 finns det i f\u00f6rvar p\u00e5 \u00d6sterbottens museum i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2020. Vissa uppgifter om helgonfigurerna \u00e4r tagna ur boken Svenska \u00d6sterbottens Historia, del V fr\u00e5n 1985 d\u00e4r Kari Appelgren skrivit om de helgonfigurer som har funnits i \u00d6sterbotten. Alla bilder p\u00e5 denna sida \u00e4r Forts\u00e4tt l\u00e4sa De gamla helgonfigurerna<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":15435,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15452","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15452"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24264,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15452\/revisions\/24264"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15435"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}