{"id":15406,"date":"2020-01-10T23:03:08","date_gmt":"2020-01-10T21:03:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15406"},"modified":"2021-02-17T19:21:03","modified_gmt":"2021-02-17T17:21:03","slug":"kristinestad-med-omnejd","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=15406","title":{"rendered":"Kristinestad med omnejd."},"content":{"rendered":"

Om du vill f\u00f6rstora kartorna i din bildsk\u00e4rm, s\u00e5 skall du h\u00e5lla ned CTRL-tangenten nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet och p\u00e5 samma g\u00e5ng klicka n\u00e5gra g\u00e5nger p\u00e5 + tangenten i h\u00f6gra kanten. Efter att du har tittat f\u00e4rdigt, h\u00e5ll igen ned CTRL-tangenten och klicka sedan p\u00e5 – tangenten lika m\u00e5nga g\u00e5nger.<\/p>\n

\"\"
Dagens Kristinestad med m\u00f6rkare f\u00e4rg gr\u00e4nsar i norr till N\u00e4rpes, i \u00f6ster till B\u00f6tom och Stor\u00e5 och i s\u00f6der till Sastmola.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kristinestads centrum som det ser ut i dag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lite m\u00e4rkligt att denna karta fr\u00e5n 1944 har ortsnamnen p\u00e5 ryska. Kriget mellan Finland och Sovjetunionen tog slut detta \u00e5r, s\u00e5 kanske det har n\u00e5gonting med det att g\u00f6ra. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kartan fr\u00e5n Riksarkivet \u00e4r fr\u00e5n 1941.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1938 s\u00e5 ser vi att M\u00f6rtmark nu har inf\u00f6rlivats med B\u00f6tom medan \u00c5back fortfarande h\u00f6r till Lappfj\u00e4rd. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Kartan fr\u00e5n Riksarkivet \u00e4r fr\u00e5n 1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1925 med de nya byar\u00e5arna utritade med r\u00f6d f\u00e4rg. Tj\u00f6ck \u00e4r \u00f6verf\u00f6rd till Kristinestad och heter Kristinestads landsf\u00f6rsamling medan staden f\u00f6rsamling heter Kristinestads stadsf\u00f6rsamling. M\u00f6rtmark med \u00c5back h\u00f6r till Lappfj\u00e4rds socken trots att det saknas en gemensam gr\u00e4ns. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De helgula omr\u00e5dena p\u00e5 kartan fr\u00e5n 1921 har en h\u00f6jd p\u00e5 mellan 0 – 100 m. Brunrandiga omr\u00e5den ligger p\u00e5 mer \u00e4n 100 meters h\u00f6jd. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1915-1920 som visar var hemmanen fanns i de olika byarna. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handritad rysk karta fr\u00e5n den tid som ryska kosacker vistades i Syd\u00f6sterbotten. Kartan fr\u00e5n Landsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dagens bilister med navigator p\u00e5 instrumentbr\u00e4dan skulle nog inte klara sig med v\u00e4gkartan fr\u00e5n \u00e5r 1900. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1894 fanns det ett f\u00f6rslag i j\u00e4rnv\u00e4gskommitt\u00e9n att Kristinestad skulle f\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. Starka krafter i Kask\u00f6 ville att den i st\u00e4llet skulle dras till Kask\u00f6 och oenigheten ledde till att ingen av st\u00e4derna fick j\u00e4rnv\u00e4g.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1875 s\u00e5 ser vi att Tj\u00f6ck \u00e4r en del av Lappfj\u00e4rds socken, medan Sideby, Stor\u00e5 och B\u00f6tom \u00e4r egna socknar. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Riksarkivets karta fr\u00e5n 1872.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vanhakyl\u00e4 heter Gammelby, Skaftung heter Grankulla och centrum i Lappfj\u00e4rd heter H\u00e5xel p\u00e5 kartan fr\u00e5n 1875. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Ristiina” och ”Kaskis” p\u00e5 samma karta, och N\u00e4rpes kallas f\u00f6r ”N\u00e4\u00e4r\u00e4p\u00e4\u00e4” \u00e5r 1844. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalmbergs karta fr\u00e5n 1856 \u00e4r v\u00e4lgjord och tydlig. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad och Kask\u00f6 med omkringliggande socknar och byar \u00e5r 1840. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Korsholms s\u00f6dra f\u00f6gderi eller Christinestad med omnejd 1834. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gkarta fr\u00e5n 1806. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Orter l\u00e4ngs kusten \u00e5r 1803. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
1800-talskarta med rysk text. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad och den nya staden Kask\u00f6 \u00e5r 1799. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd\u00f6sterbotten 1798 med de st\u00f6rre v\u00e4garna inritade. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"\"
Handritad karta fr\u00e5n 1700-talet. Fr\u00e5n Kungliga biblioteket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gn\u00e4tet i \u00d6sterbotten \u00e5r 1770. Om du vill l\u00e4sa en intressant reseber\u00e4ttelse om en f\u00e4rd mellan Vasa och Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
V\u00e4gkarta fr\u00e5n 1789. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet. Staden Kask\u00f6 som grundades 1785 finns inte med p\u00e5 kartan. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Christinestad med omnejd 1747. Karta fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kort fr\u00e5n 1697. Notera namnet Lappfierden. Sideby hade i tiderna tillh\u00f6rt Ulfsby som l\u00e5g i landskapet Finland medan Skaftung h\u00f6rde till N\u00e4rpes socken i \u00d6sterbotten. Gr\u00e4nsen gick vid R\u00e5g\u00e5rden, som allts\u00e5 var gr\u00e4ns mellan Finland och \u00d6sterbotten. N\u00e4r Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1607 blev en egen socken ville ocks\u00e5 Sideby ansluta sig till den nya socknen, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av den kortare v\u00e4gen till kyrkan. \u00c5r 1785 blev Sideby en kapellf\u00f6rsamling under Lappfj\u00e4rd och f\u00f6rst \u00e5r 1860 blev Sideby en egen socken och fick d\u00e5 med sig byarna Skaftung och \u00d6mossa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 sj\u00f6korten fr\u00e5n 1697 s\u00e5 syns det bra att landskapen S\u00f6dra och Norra Finland l\u00e5g s\u00f6der om Lappfj\u00e4rd och Kristinestad. Omr\u00e5det norr om Finland kallades d\u00e5 \u00d6sterbotten, som p\u00e5 1500-talet bestod av socknarna N\u00e4rpes, Mustasaari och Peders\u00f6re.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1650 d\u00e4r planen \u00f6ver Kristinestad finns med. Enligt denna karta skulle det i Lappfj\u00e4rd ha funnits ungef\u00e4r 30 hemman medan det i Dagsmark fanns endast 3. Den dubbelstreckade linjen genom Lappfj\u00e4rd \u00e4r Per Brahes postv\u00e4g fr\u00e5n 1638. Redan d\u00e5 fanns det n\u00e5gon typ av bro \u00f6ver \u00e5n, ungef\u00e4r d\u00e4r Centralbron finns i dag och Gam\u00e4lbroen fanns \u00e4nda till \u00e5r 1970. Kartan l\u00e5nad av Heikki Rantatupa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1600-talet s\u00e5 ser man bra att den f\u00f6rsta bebyggelsen skedde runt och i n\u00e4rheten av R\u00e5dstuvutorget. Tomterna vid Staketgatan \u00e4r helt obebyggda och likadant \u00e4r det med tomterna p\u00e5 \u00f6vre sidan av V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Kartan ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Claes Claesson stadsplan fr\u00e5n 1651 s\u00e5 ser vi att det finns 3 l\u00e5nggator och 7 tv\u00e4rgator. Dessa bildar 12 kvarter och varje kvarter har upp till 12 tomter, d\u00e4r de nyinflyttade borgarna kunde bygga sina g\u00e5rdar. Strandlinjen gick l\u00e4ngs Strandgatan, eftersom havet den tiden var n\u00e4rmare fyra meter h\u00f6gre \u00e4n i dag. Originalkartan finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bonden Matts Knutsson bodde tillsammans med sin son i g\u00e5rden som stod ungef\u00e4r p\u00e5 nuvarande Corners parkeringsplats. N\u00e5gra andra byggnader syns inte p\u00e5 den detaljerade kartan, s\u00e5 n\u00e5gon storslagen handel har nog inte bedrivits p\u00e5 Kopp\u00f6n f\u00f6re den nya staden grundades \u00e5r 1649. Det finns inte heller n\u00e5gonting som tyder p\u00e5 att Kopp\u00f6n skulle ha varit en fiskeby. Staden som grundades p\u00e5 denna halv\u00f6 har aldrig hetat Kopp\u00f6n utan den fick namnet Christinestad \u00e5r 1651.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Karta fr\u00e5n 1550 d\u00e4r varken Kristinestad eller Kask\u00f6 finns med, d\u00e4remot nog Kask\u00f6\u00f6 och Koop\u00f6n. Kartan utl\u00e5nad av Heikki Rantatupa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r 500 \u00e5r sedan var havsytan n\u00e4stan 5 meter h\u00f6gre \u00e4n idag och det betyder att str\u00e4nderna var h\u00f6gre upp p\u00e5 land. I havet utanf\u00f6r Kopp\u00f6 l\u00e5g Skatan som en egen \u00f6, precis liksom en del av H\u00f6gholmen. L\u00e5lby var till en stor del t\u00e4ckt av vatten, det var bara Abborrholmen som stack n\u00e5gra meter upp \u00f6ver vattenytan. Lappfj\u00e4rds \u00e5 rann ut i havet lite nedanf\u00f6r Nybroforsen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r 1000 \u00e5r sedan var havsytan n\u00e4rmare 10 meter h\u00f6gre \u00e4n i dag och det betyder att stora delar av Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck l\u00e5g under vatten. Av dagens Kristinestad syns bara 2 sm\u00e5 \u00f6ar. De r\u00f6da linjerna visar dagens st\u00f6rre v\u00e4gar och den bl\u00e5a slingrande linjen \u00e4r Tj\u00f6ck \u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om du vill f\u00f6rstora kartorna i din bildsk\u00e4rm, s\u00e5 skall du h\u00e5lla ned CTRL-tangenten nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet och p\u00e5 samma g\u00e5ng klicka n\u00e5gra g\u00e5nger p\u00e5 + tangenten i h\u00f6gra kanten. Efter att du har tittat f\u00e4rdigt, h\u00e5ll igen ned Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestad med omnejd.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":45,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-15406","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15406"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19502,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/15406\/revisions\/19502"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/45"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}