{"id":1501,"date":"2016-10-25T19:34:57","date_gmt":"2016-10-25T17:34:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1501"},"modified":"2026-03-29T23:33:15","modified_gmt":"2026-03-29T20:33:15","slug":"storbron-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1501","title":{"rendered":"Storbron i Dagsmark"},"content":{"rendered":"
\"Det
Den h\u00e4r bron byggdes \u00e5r 1855 och det \u00e4r beundransv\u00e4rt hur fint arbete stenhuggarna fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski kunde g\u00f6ra d\u00e5, under den korta tid som den nya bron skulle byggas.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, uppdaterat i oktober 2016.\u00a0\u00a0Eva Gr\u00f6nlund har bidragit med flera tidningsartiklar och John Hammarberg med flera fotografier.<\/span><\/strong><\/p>\n

Om du l\u00e4sa mera om brons byggare ”K\u00e4ringk\u00e5sk Samel”, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/strong><\/span><\/p>\n

Vill du se flera fotografier av Storbron, s\u00e5 hittar du mera i Ingmar Roseng\u00e5rds eget album, som du kommer till om du klickar<\/span><\/strong> H\u00c4R!<\/a><\/span><\/strong><\/p>\n

Storbron \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5 i Dagsmark byggdes \u00e5r 1855, endast 2 \u00e5r efter att den gamla v\u00e4lvda stenbron, cirka 100 meter l\u00e4ngre norrut f\u00f6rst\u00f6rts. Enligt en artikel i Finlands Allm\u00e4nna Tidning den 14 maj 1853 skulle den v\u00e4lvda stenbron blivit f\u00f6rst\u00f6rd p\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mning i samband med islossningen. Det h\u00e4r skulle ha h\u00e4nt 29-30 april efter n\u00e5gra dagars t\u00f6v\u00e4der och regn. Bron var byggd s\u00e5 sent som \u00e5r 1848 och hade d\u00e5 kostat hela 6 000 rubel silver.<\/p>\n

\"P\u00e5
H\u00e4r syns det bra var den v\u00e4lvda stenbron med tv\u00e5 eller tre \u00f6ppningar hade st\u00e5tt under \u00e5ren 1848-1853. I huset till h\u00f6ger bodde Frans Eklund, i mitten bodde Viktor Eklund<\/a> och byggnaden till v\u00e4nster \u00e4r Erik Anders Roseng\u00e5rds butik<\/a>, som sedan blev J. Westers butik och sedan L. L\u00f6fgrens butik. I dag finns endast Viktor Eklunds hus kvar, det som vi ocks\u00e5 kallar f\u00f6r Norrbacks g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 den tidigare stenbron f\u00f6rst\u00f6rdes i v\u00e5rfloden \u00e5r 1853 blev det genast stora problem i kommunikationerna, eftersom det var h\u00e4r som huvudv\u00e4gen fr\u00e5n Kristinestad till Tammerfors gick. De stora textilfabrikerna med Finlaysson i spetsen \u00a0importerade stora m\u00e4ngder amerikansk bomull fr\u00e5n England och det skeppades via hamnen i Kristinestad. \u00a0Den h\u00e4r tiden fanns ingen j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Tammerfors s\u00f6derut och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5g hamnen i Kristinestad bra till och f\u00e4rdiga v\u00e4gar fanns.<\/p>\n

Ett normalstort fartyg lastade omkring 2 000 bomullsbalar, som v\u00e4gde 200 kg per styck. De h\u00e4r fraktades vintertid med h\u00e4stsl\u00e4dar till Tammerfors genom Lappfj\u00e4rd och Dagsmark. En h\u00e4st orkade transportera 3 balar i g\u00e5ngen vilket betydde att en b\u00e5tlast kr\u00e4vde n\u00e4rmare 700 h\u00e4stlass. Hur dessa transporter organiserades i praktiken \u00e4r tillsvidare oklart. Men i vilket fall som s\u00e5 medf\u00f6rde broraset stora problem, inte bara f\u00f6r Dagsmarkborna utan ocks\u00e5 f\u00f6r de l\u00e5nga transporterna.<\/p>\n

Pr\u00e4stsonen Carl Gustav Estlander, som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd men som var professor i Helsingfors har i sin bok ”Ungdomsminnen” skrivit att \u00e5r 1854 s\u00e5 gick det en f\u00e4rja \u00f6ver \u00e5n i Dagsmark, n\u00e4r han med h\u00e4st skulle ta sig fr\u00e5n Stor\u00e5 till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Det var bonden och entrepren\u00f6ren Samuel Forsman fr\u00e5n K\u00e4rjenkoski<\/a> som ledde och utf\u00f6rde brobygget. Han kallades \u201dK\u00e4ringk\u00e5sk Samel\u201d och troligtvis s\u00e5 var en del av stenhuggarna fr\u00e5n samma by. Ett \u00e5r efter att Stora bron blev f\u00e4rdig, s\u00e5 \u00e5tog sig Samuel att f\u00f6r 2 690 rubel silver bygga det sockenmagasin i Lappfj\u00e4rd, som i dag inrymmer f\u00f6rsamlingshemmet.<\/p>\n

\"H\u00e4r
P\u00e5 kartan fr\u00e5n \u00e5r 1897 s\u00e5 syns det var Storbron \u00e4r bel\u00e4gen i Verkforsen i centrala Dagsmark. Notera ocks\u00e5 kvarnens och s\u00e5gens placering strax ovanf\u00f6r bron.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\u00c5r
\u00c5r 1921 ville Herr Landsh\u00f6vdingen i Vasa ha en utredning \u00f6ver broarnas skick i Lappfj\u00e4rd. P\u00e5 den tiden fanns det i kommunen endast 3 broar som underh\u00f6lls av staten, n\u00e4mligen P\u00e4rus bron, Stor-eller Nybron i Lappfj\u00e4rd och Dagsmark Bron. P\u00e5 grund av detta gjorde \u00e4ldre ingeni\u00f6ren Hjalmar Sourander unders\u00f6kningar som visade att bron i P\u00e4rus som var byggd s\u00e5 sent som 1913 var av s\u00e5 d\u00e5lig konstruktion \u201datt dennas b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga inte ber\u00e4knas till mycket mera \u00e4n dess egen tyngd, och kan d\u00e4rf\u00f6r icke godk\u00e4nnas\u201d. Dagsmark Bro som den d\u00e5 kallades blev d\u00e4remot godk\u00e4nd.<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 h\u00e4r lyder Souranders betyg, daterat 9 december 1921:<\/p>\n

Bron \u00e4r uppf\u00f6rd \u00e5r 1855 uti 2 sp\u00e4nnverk av resp 12,5 \u00a0och 12,6 m. fria \u00f6ppningar. Mellanpelarens bredd \u00e4r 6,5 m. Grunden utg\u00f6res av lerblandat grus och sten. Landf\u00e4stena och pelarena \u00e4r utf\u00f6rda av kilad och delvis huggen sten, grundad p\u00e5 stockrust. Stockrusten \u00e4ro visserligen under vattenytan, men \u00e4ndock s\u00e5 h\u00f6gt bel\u00e4gna, att vattnet speciellt under mellanpelaren, h\u00e5ller p\u00e5 att utgr\u00e4va grunden under rusten. \u00a0F\u00f6r att f\u00f6rhindra vidare utsk\u00e4rning \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att utf\u00f6ra stenkastning kring pelaren och framf\u00f6r landf\u00e4stena.<\/em><\/span><\/p>\n

Brospannen \u00e4ro av tr\u00e4 och relativt friska. Brolocket kunde icke granskas, medan unders\u00f6kningen utf\u00f6rdes vintertid, d\u00e5 detta var bet\u00e4ckt av sn\u00f6.<\/em><\/span><\/p>\n

Bron \u00e4r ber\u00e4knad att uth\u00e4rda maximalbelastningen d.v.s. en lastvagn v\u00e4gande 6\u00a0000 kg med 3 m axelavst\u00e5nd. Bron kan s\u00e5ledes godk\u00e4nnas, blott de broplankor som eventuellt \u00e4ro angripna av r\u00f6ta, ombytes och stenkastning utf\u00f6res kring pelaren och framf\u00f6r landf\u00e4stena.<\/em><\/span><\/p>\n

\"J.J.
J.J. Wadstr\u00f6m som var l\u00e4rare i Dagsmark under \u00e5ren 1882 \u2013 1919 har tagit detta foto. De speciella brospannen var av tr\u00e4 och i det h\u00f6gra skymtar kvarnen och i det v\u00e4nstra syns dammen som ledde vattnet in i kvarnen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Broarna
Broarna anv\u00e4ndes f\u00f6rr ocks\u00e5 som danslave, kanske br\u00f6llopsparet Anselm Nyg\u00e5rd och Fanny Klemets och g\u00e4sterna har tagit sig en sv\u00e4ngom p\u00e5 Storbron?<\/figcaption><\/figure>\n
\"Denna
Denna grupp \u00e4r fotograferad fr\u00e5n den s\u00f6dra sidan, l\u00e4ngst till v\u00e4nster Josef Berglund och s\u00e5 finns d\u00e4r Hemming Nyholm, Emil Nyholm, Viktor Eklund, Karl Hemberg och m\u00e5nga andra ok\u00e4nda. L\u00e4ngst till v\u00e4nster syns det litet av Vidbergs g\u00e5rd<\/a>, f\u00f6ljande \u00e4r Algot Roseng\u00e5rds hus<\/a>, i mitten Gunnar L\u00e5ngkvists l\u00e5nga bondg\u00e5rd och till h\u00f6ger handlanden Storkulls butik<\/a>. Bilden tagen 20 november 1928, allts\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 brolocket f\u00f6rnyades helt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
En grupp ungdomar nere vid \u00e5n med Storbron i bakgrunden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
Storbron ser liten ut i j\u00e4mf\u00f6relse med Westerbackas st\u00e5tliga hus<\/a> till h\u00f6ger, som byggdes \u00e5r 1922.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Det
Det r\u00e5der ingen tvekan om n\u00e4r bron \u00e4r byggd. Den h\u00e4r stenen stod p\u00e5 den s\u00f6dra sidan av \u00e5n och p\u00e5 den \u00f6stra sidan av bron och den finns nu uppbevarad p\u00e5 V\u00e4gverkets v\u00e4gmuseum. Foto: John Hammarberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 den h\u00e4r bilden av Storbron syns lite av L\u00e5ngkvists lillstuga i den v\u00e4nstra kanten, sedan Nelsons butik<\/a> och mitt i bild Erik och Selma Anderssons speciella hus.<\/a> I h\u00f6gra kanten syns Karl Hammarberg v\u00e4xthus och bakom det taket p\u00e5 Krook Erlands hus<\/a> och i den h\u00f6gra kanten syns lite av Dagsmark Mejeri<\/a>. Men notera hur v\u00e4lgjort stenplanket p\u00e5 Storbron \u00e4r gjort av huggen sten.<\/figcaption><\/figure>\n

Storbron renoveras 1977<\/strong><\/h3>\n

Under \u00e5ren 1977 och 1978 skulle den nya landsv\u00e4gen fr\u00e5n L\u00e5lby till Kristinestad byggas och gruset till den skulle k\u00f6ras fr\u00e5n Korsb\u00e4ck. Det visade sig d\u00e5 att bron inte h\u00f6ll f\u00f6r tyngre transporter utan beh\u00f6vde f\u00f6rst\u00e4rkas. Mitt i vintern 1977 f\u00f6rnyades brolocket och bron var d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ngd under tv\u00e5 m\u00e5naders tid. Den lokala persontrafiken kunde ske \u00f6ver en provisorisk tr\u00e4bro medan biltrafiken m\u00e5ste ske l\u00e4ngs med Sunnantillv\u00e4gen till Perus. Bron gjordes ocks\u00e5 smalare, fr\u00e5n 6 meter till 4,5 m men med samma 13 tons b\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga som tidigare.<\/p>\n

\"I
I mitten p\u00e5 70-talet skrev tidningen att en ny bro kommer att byggas inom ett par \u00e5r men i v\u00e4ntan p\u00e5 den, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rks den gamla. Bron var d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ngd ett par m\u00e5nader.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Sunnantillv\u00e4gen
Sunnantillv\u00e4gen och Kol\u00e4ngsv\u00e4gen f\u00f6rb\u00e4ttrades en aning f\u00f6r att klara av den tillf\u00e4lliga trafik\u00f6kningen med broreparationen p\u00e5gick. Kurvan bakom Egil Mannfolks uthus var n\u00e4stan 90 grader s\u00e5 det g\u00e4llde att k\u00f6ra f\u00f6rsiktigt i det isiga vinterf\u00f6ret. Artikeln ur Syd-\u00d6sterbotten januari 1977.<\/figcaption><\/figure>\n

Slutet f\u00f6r gamla Storbron och b\u00f6rjan p\u00e5 den nya.<\/u><\/strong><\/h4>\n

P\u00e5 1970-talet blev allt mer uppenbart att Storbron inte l\u00e4ngre klarade av den \u00f6kade trafiken. L\u00e5ngtradarna hade blivit b\u00e5de tyngre och l\u00e4ngre och den tv\u00e4ra kr\u00f6ken direkt efter bron p\u00e5 s\u00f6dra sidan uppfyllde inte d\u00e5tida krav. Flera f\u00f6rslag p\u00e5 ny v\u00e4gstr\u00e4ckning lades fram och den som v\u00e4gverket lyfte fram var en ny v\u00e4g \u00f6ver By\u00e5sen, f\u00f6rbi centrum i Dagsmark. Det fanns flera f\u00f6rslag p\u00e5 platser d\u00e4r den nya bron skulle byggas.<\/p>\n

Den som sist och slutligen framkastade det f\u00f6rslag som sedan verkst\u00e4lldes var Rurik \u00a0Nylund. Han ans\u00e5g att byn utarmades om v\u00e4gen drogs uppe i skogen. Id\u00e9n ans\u00e5gs bra och planeringen inleddes. Alla var inte n\u00f6jda med planerna, bland annat \u00c5ke Klemets, som \u00e4gde hela Klemets \u00e5kern fick den s\u00f6nderdelad i tv\u00e5 trekanter.<\/p>\n

\"Pension\u00e4ren
Pension\u00e4ren Beda Westerback som bodde n\u00e4ra bron p\u00e5 den s\u00f6dra sidan besv\u00e4rade sig flera g\u00e5nger, bland annat till republikens president men fick inget geh\u00f6r.<\/figcaption><\/figure>\n

I mitten p\u00e5 70-talet var s\u00e5 planen klar och godk\u00e4nd och meningen var att bygget av den nya bron skulle ske mellan \u00e5ren 1977-78. Den 7,6 km l\u00e5nga v\u00e4gen ner till Lappfj\u00e4rd skulle enligt planerna byggas 1980-81.<\/p>\n

Unders\u00f6kningar hade gjorts om trafikt\u00e4theten och \u00e5r 1970 var det mellan 620-950 fordon per dag som k\u00f6rde p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen. Redan \u00e5r 1974 hade antalet f\u00f6rdubblats och den h\u00e4r utvecklingen p\u00e5skyndade givetvis broprojektet. Mellan \u00e5ren 1971-74 hade det intr\u00e4ffat 11 olyckor p\u00e5 v\u00e4gen, varav 1 med d\u00f6dlig utg\u00e5ng. Dagsmark med sina stora industrier beh\u00f6vde goda f\u00f6rbindelser \u00e5t alla h\u00e5ll men det dr\u00f6jde flera \u00e5r innan tillr\u00e4ckligt med pengar kunde ansl\u00e5s f\u00f6r byggandet.<\/p>\n

\"Lars
Lars Ax\u00e9n tog denna bild den f\u00f6rsta arbetsdagen.<\/figcaption><\/figure>\n

Nya bron b\u00f6rjar byggas i september 1983<\/strong><\/h3>\n

Det dr\u00f6jde \u00e4nda till \u00e5r 1982 f\u00f6rr\u00e4n staten kunde ansl\u00e5 den f\u00f6rsta miljonen f\u00f6r brobygget och f\u00f6ljande \u00e5r lossnade \u00e4nnu ett par miljoner mark. Eftersom planen var klar s\u00e5 kunde bygget starta i september 1983. Eftersom den gamla stenbron m\u00e5ste rivas f\u00f6re den nya kunde byggas s\u00e5 byggdes det en tillf\u00e4llig bro av metall p\u00e5 den \u00f6stra sidan om Storbron.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r h\u00e5ller de p\u00e5 att s\u00e4tta ut den tillf\u00e4lliga bron.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Den
Den tillf\u00e4lliga bron sk\u00f6ts ut fr\u00e5n den s\u00f6dra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 sidan av reservbron fanns en g\u00e5ng- och cykelv\u00e4g.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
P\u00e5 Ingmar Roseng\u00e5rds foto fr\u00e5n h\u00f6sten 1984 syns det bra hur trafiken leddes \u00f6ver reservbron. Tack vare denna kunde den gamla Storbron rivas f\u00f6re den nya byggdes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"N\u00e4r
N\u00e4r reservbron var p\u00e5 plats kunde gr\u00e4vmaskinerna b\u00f6rja arbeta med att riva brof\u00e4stet p\u00e5 den s\u00f6dra sidan och g\u00f6ra grundarbetet f\u00f6r den nya. Sj\u00e4lva bron st\u00e5r p\u00e5 4 betongpelare som i sin tur st\u00e5r p\u00e5 en stabil betongplatta. N\u00e5gra p\u00e5lningsarbeten beh\u00f6vde ej g\u00f6ras utan bron st\u00e5r s\u00e5 att s\u00e4ga p\u00e5 stadig grund. J\u00e4rnbalkarna fr\u00e5n den gamla Storbron anv\u00e4ndes som st\u00f6dbalkar under nybygget.<\/figcaption><\/figure>\n

Brobygget utf\u00f6rdes av Vasa distriktets V\u00e4g och Vatten och som arbetsledare fungerade Jaakko Harjula. Normalt var ett 20-tal man i arbete p\u00e5 brobygget och f\u00f6r dessa hade det byggts en hel barackby som stod p\u00e5 tomten d\u00e4r Kernofastigheten st\u00e5r idag. Flera arbetare bodde under veckorna i Dagsmark just i dessa baracker.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r skissades den nya bron upp.<\/figcaption><\/figure>\n

Det budgeterades att bron skulle komma att kosta 3 miljoner mark men de verkliga kostnaderna blev endast 2,45 miljoner. Den \u00e4r 70 meter l\u00e5ng och har en bredd p\u00e5 10,5 meter. Mitt\u00f6ppningen \u00e4r 40 meter och p\u00e5 b\u00e5da sidorna \u00e4r \u00f6ppningarna 15 meter. Det \u00e4r en sm\u00e4cker bro som g\u00e5r i en svag b\u00f6j, samtidigt som den sluttar en aning. Konstruktionen \u00e4r av typ l\u00e5dbalksbro, vilket betyder att de 2 l\u00e4ngsg\u00e5ende balkarna \u00e4r tomma inuti och i dessa ih\u00e5ligheter finns sp\u00e4nnvajrar som b\u00e4r upp bron. Den h\u00e4r byggmodellen g\u00f6r bron betydligt l\u00e4ttare och den ser inte s\u00e5 robust ut. Sj\u00e4lva locket p\u00e5 bron \u00e4r 15-20 cm tjockt vilket anses som mycket tunt. 64 ton armeringsj\u00e4rn anv\u00e4ndes vid bygget och 15 ton sp\u00e4nningsvajrar.<\/p>\n

Byggm\u00e4staren Jaakko Harjula tyckte att bygget var ett riktigt problembygge eftersom bron var b\u00f6jd och att den d\u00e4rtill sluttade. Men han tr\u00f6stade sig med att byggarna beh\u00f6vde varken vinkel eller vattenpass i arbetet. N\u00e5gra riktiga problem blev det aldrig med bygget och allt gick planenligt.<\/p>\n

\"I
I mitten p\u00e5 januari 1984 h\u00f6ll arbetarna p\u00e5 med gjutformarna och armeringen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I slutet p\u00e5 februari 1984 var det s\u00e5 dags att p\u00e5b\u00f6rja gjutningsarbetet. Eftersom det var full vinter just d\u00e5 s\u00e5 blev man tvungna att bygga ett plastt\u00e4lt runt hela bron och sedan skulle hela bygget v\u00e4rmas upp med v\u00e4rmebl\u00e5sare och infrar\u00f6da str\u00e5lningsv\u00e4rmare. Byggm\u00e4staren Jaakko Harjula omtalade att det under gjutningsskedet var 23 arbetare i jobb.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r \u00e4r gjutningen klar och efter det kunde plastt\u00e4ltet rivas.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r brobygget var \u00e5rets st\u00f6rsta inom hela Vasa distriktet och samtidigt byggdes ocks\u00e5 V\u00e4g och vattens nya dep\u00e5 i L\u00e5lby n\u00e4ra den nya v\u00e4gen till Kristinestad. S\u00e5 det var mycket p\u00e5 g\u00e5ng just detta \u00e5r.<\/p>\n

Samtidigt med brobygget byggdes ocks\u00e5 nya anslutningsv\u00e4gar p\u00e5 str\u00e4ckor om 800 meter, den l\u00e4ngsta snett \u00f6ver Klemets \u00e5ker. Med dessa anslutningsv\u00e4gar inr\u00e4knade steg de totala byggkostnaderna till 4,4 miljoner mark.<\/p>\n

\"H\u00e4r
H\u00e4r h\u00e5ller en gr\u00e4vmaskin p\u00e5 och gr\u00e4ver bort vattendelaren eller isklyvaren som den ocks\u00e5 kallades.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Brobyggarna
Brobyggarna tar sig en liten paus. Foto Lars Ax\u00e9n fr\u00e5n Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Medan gr\u00e4vningsarbetena i \u00e5n p\u00e5gick s\u00e5 togs det s\u00e5 gott som dagligen vattenprover i \u00e5n. Kemisten Kalevi Savolainen som \u00e4r hemma fr\u00e5n Sideby, vars f\u00f6retag fanns i Ilmajoki sk\u00f6tte om provtagningen. N\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar i vattenkvaliteten kunde inte konstateras varken under byggnadsskedet eller efter\u00e5t.<\/p>\n

\"Sommaren
Sommaren 1984 var sj\u00e4lva bron klar och d\u00e5 byggdes anslutningarna i b\u00e5da \u00e4ndarna. Efter det var det bara asfalteringsarbetena kvar och i mitten p\u00e5 augusti kunde de f\u00f6rsta bilarna k\u00f6ra \u00f6ver. Den f\u00f6rsta att k\u00f6ra \u00f6ver var Esko Hernesharju fr\u00e5n Vanhakyl\u00e4, det skedde fredagen den 17 augusti.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Brobygget
Brobygget fotograferat fr\u00e5n den s\u00f6dra sidan av \u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r \u00e4r det Kim Mannila och Kent \u00c5lgars som har v\u00e5gat g\u00e5 \u00f6ver den n\u00e4stan f\u00e4rdiga bron i augusti. Lite os\u00e4kra verkar de vara om bron skall h\u00e5lla f\u00f6r b\u00e5da tv\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Onsdagen
Onsdagen den 22 augusti 1984 var det s\u00e5 dags att inviga den nya bron. Till v\u00e4nster st\u00e5r stadsdirekt\u00f6r Kaj Nystr\u00f6m, i mitten distriktsingenj\u00f6ren Sven Cederberg fr\u00e5n Vasa och till h\u00f6ger st\u00e5r stadsstyrelsens ordf\u00f6rande Hans Ingvesg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Nystr\u00f6m konstaterade vid invigningen att v\u00e4garna i Kristinestad b\u00f6rjar vara i gott skick, ett faktum som befolkningen i kommunen s\u00e4tter stort v\u00e4rde p\u00e5. Han tillade att man i Dagsmark har speciell r\u00e4tt att st\u00e4lla stora krav p\u00e5 v\u00e4garna, eftersom byn utg\u00f6r ett mycket livskraftigt omr\u00e5de.<\/p>\n

\u00c5r 1984 p\u00e5b\u00f6rjades s\u00e5 arbetet med att grundf\u00f6rb\u00e4ttra landsv\u00e4gen mellan Dagsmark och Idb\u00e4ckskorsningen i Lappfj\u00e4rd, en str\u00e4cka p\u00e5 \u00f6ver 7 km.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Smeds Jannes dr\u00f6narfoto \u00f6ver Brobackan \u00e5r 2015, d\u00e4r Stor\u00e5v\u00e4gen med Storbron<\/a> finns med. G\u00e5rden i \u00f6vre kanten \u00e4r Westerbacks g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5ddin.<\/a><\/p>\n

\"\"
Ett varnande trafikm\u00e4rke p\u00e5 norra sidan av \u00e5n visar \u00e4nnu var v\u00e4gen och bron fanns i tiderna. Brobackan finns p\u00e5 den andra sidan \u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Brof\u00e4stet p\u00e5 den norra sidan av \u00e5n l\u00e4mnades kvar och \u00e4r det enda synliga som l\u00e4mnades kvar efter rivningen. Mitt i bild syns den gamla landsv\u00e4gen, som efter brorivningen kallas Bygr\u00e4nden.<\/figcaption><\/figure>\n

Vill du se mera fotografier av Storbron, s\u00e5 hittar du flera i Ingmar Roseng\u00e5rds eget album, som du kommer till om du klickar H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n

Tidningsartiklar om Storbron:<\/u><\/strong><\/h3>\n

Finlands allm\u00e4nna tidning, l\u00f6rdagen 14 maj 1853<\/strong><\/span><\/p>\n

Den 29 och 30 april intr\u00e4ffade, efter n\u00e5gra dagars t\u00f6v\u00e4der och regn, islossning uti alla genom detta l\u00e4n flytande elfvar och b\u00e4ckar, hvilka till ovanlig h\u00f6jd \u00f6fversv\u00e4mmade sina br\u00e4ddar. Utom en m\u00e4ngd vattenqvarnar och mindre broar, hafva, enligt hvad h\u00e4rintill \u00e4r k\u00e4ndt, en st\u00f6rre bro i Kurikka kapell af llmola socken, en hv\u00e4lfd stenbro i Dagsmark by af Lappfjerd socken, en bro n\u00e4ra Kauhava kapellkyrka helt och h\u00e5llet, samt bron \u00f6fver Lillkyro elf till st\u00f6rre delen blifvit f\u00f6rst\u00f6rde.<\/span> <\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Kuopio tidning 11.6.1853<\/strong><\/span><\/p>\n

I sammanhang h\u00e4rmed f\u00e5 vi anf\u00f6ra f\u00f6ljande oss ben\u00e4get meddelade ber\u00e4ttelse om v\u00e5rflodens framfart uti Hongajoki och Lappfjerds f\u00f6rsamlingar. Den 30:de April begynte vattnet stiga. Som de flesta hemman inom predikog\u00e4llet \u00e4ro bel\u00e4gna p\u00e5 stranden af Hongajoki \u00e5, vederfors \u00e4garna en och annan olycka. Folket \u00e5 Hongaluoma hemman vaknade natten emot den 2 Maj p\u00e5 ett tjenstehjons n\u00f6drop och finner det intr\u00e4ngande vattnet redan till 2 qvarters h\u00f6jd uppfylla boningsrummet; n\u00e5gon sv\u00e5rare olycka drabbade dem dock icke. En 11 \u00e5rs gammal gosse begaf sig fr\u00e5n Pasto hemman till Pihlaja by, d\u00e4r ocks\u00e5 prestg\u00e5rden ligger, men <\/em>blir p\u00e5 allm\u00e4nna landsv\u00e4gen kringr\u00e4nd av vatten, s\u00e5 att han seende v\u00e4gen vara st\u00e4ngd f\u00f6r sig p\u00e5 alla sidor, n\u00f6dgas taga sin tillflykt till en n\u00e4rbel\u00e4gen lada d\u00e4r han efter tvenne dagar hittades av en torpare som av en h\u00e4ndelse rodde f\u00f6rbi ladan. Gossen undkom faran med n\u00e5gra dagars fasta. Sju kvarnar f\u00f6rdes ned av floden. Andra betydligare skador intr\u00e4ffade icke.<\/em><\/span><\/p>\n

Inom Lappfj\u00e4rds socken var f\u00f6r\u00f6delsen st\u00f6rre. Dagsmarks stora stenbro bortf\u00f6rdes av str\u00f6mmen i s\u00e4llskap med flera mindre broar. Hela stora Lappfj\u00e4rds by var \u00f6versv\u00e4mmad. Grisar, f\u00e5r och svin f\u00f6ljde med floden. De som bodde n\u00e4rmare B\u00f6tomgr\u00e4nsen k\u00f6rde sina kreatur upp p\u00e5 Pyh\u00e4vuori, d\u00e4r de alla r\u00e4ddades. Samma tid utl\u00e5ntes s\u00e4d fr\u00e5n Kronomagasinet i Christinestad. L\u00e5ntagare som utan att ana n\u00e5gon olycka t\u00e5gade hem\u00e5t med sina lass, funno v\u00e4gen avskuren genom vatten, varf\u00f6r de tvungos att stanna \u00e5 H\u00e5xells g\u00e4stgifveri d\u00e4r de uppeh\u00f6ll sig i flere dagar i st\u00f6rsta n\u00f6d. Saknande f\u00f6da f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r sig som h\u00e4starna och d\u00e5 g\u00e4stgiveriets tillg\u00e5ngar begynte bliva slut, hade de icke n\u00e5gon annan utv\u00e4g, \u00e4n att f\u00f6r tillf\u00e4llet sammansl\u00e5 farkoster varmed de kunde avh\u00e4mta livsf\u00f6rn\u00f6denheter fr\u00e5n l\u00e4ngre upp i landet bel\u00e4gna hemman. H\u00e4r slutar korrespondenten. Fr\u00e5n v\u00e5rt n\u00e4rmaste grannskap hava inga av \u00f6versv\u00e4mningar f\u00f6rorsakade skador f\u00f6rsports ehuru vattnet st\u00e5r ovanligt h\u00f6gt.<\/em><\/span><\/p>\n

Ahti, \u00a01878 syyskuu 7 pv, Sanomia Kristiinasta<\/strong><\/p>\n

Muutama viikko sitten kuletti muuan ajopoika halkokuormaa Lapv\u00e4\u00e4rtin Dagsmarkin kyl\u00e4ss\u00e4 tiet\u00e4, joka kulki Brobakan sillan ylitse. Sillalla, joka on veden pinnasta noin kolmea sylt\u00e4 yl\u00e4h\u00e4ll\u00e4, juoniutui hewonen ja rupesi lykkim\u00e4\u00e4n kuormaa taaksep\u00e4in. Poika tosin enn\u00e4tti piipahtaa kuormalta sillalle, mutta hewonen kuormineen pauhahti jokeen. Tapauksesta ei kuitenkaan tullut sen kummempaa, kuin se, ett\u00e4 k\u00e4rryn py\u00f6r\u00e4t irtaantuivat lavasta ja painuivat pohjaan, mutta hevonen, vaikka v\u00e4h\u00e4n h\u00e4mm\u00e4styneen\u00e4, ui kuormineen onnellisesti rannalle.<\/em><\/span><\/p>\n

P\u00e4iv\u00e4lehti 11.9.1898<\/strong><\/p>\n

Senaatti on k\u00e4skenyt tie- ja vesirakennuksien ylihallituksen Vaasan piirin piiri-insin\u00f6\u00f6rill\u00e4 teett\u00e4m\u00e4\u00e4n piirustukset ja kustannuslaskut Lappfj\u00e4rdin pit\u00e4j\u00e4ss\u00e4 olevien Lappfj\u00e4rdin ja Dagsmarkin sek\u00e4 Ristiinankaupungin maaseurakunnan Tj\u00f6ckin jokisiltojen uudestaan rakentamista varten joko raudasta tai jostakin muusta kest\u00e4v\u00e4st\u00e4 aineesta. Piirustusten tulee olla niit\u00e4 pyyt\u00e4neiden sillantekovelvollisten maksuttomasti k\u00e4ytett\u00e4vin\u00e4.<\/em><\/span><\/p>\n

Wasaposten 19.10.1900<\/strong><\/p>\n

\u00c5broarna i Lappfj\u00e4rd. Sedan Lappfj\u00e4rd och Sideby socknars samt Kristinestads landsf\u00f6rsamlings gemensamma v\u00e4gbyggnadslag, tidigare genom guvern\u00f6ren i l\u00e4net anh\u00e5llit om uppg\u00f6rande p\u00e5 kronans bekostnad av ritningar och kostnadsf\u00f6rslag f\u00f6r ombyggande av sten eller annat h\u00e5llbart material av landsv\u00e4gsbroarna \u00f6ver och Dagsmarks \u00e5ar i Lappfj\u00e4rd kommun samt Tj\u00f6ck \u00e5 i Kristinestads landsf\u00f6rsamling, har numera, enligt kejserliga senatens befallning, ingenj\u00f6ren Gunnar Lindqwist uppr\u00e4ttat kostnadsf\u00f6rslag till n\u00e4mnda broars ombyggande, vilket f\u00f6rslag ren \u00f6verl\u00e4mnats \u00e5t v\u00e4gbyggnadslaget. Enligt ifr\u00e5gavarande f\u00f6rslag f\u00f6resl\u00e5s att den nya bron \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5 i Lappfj\u00e4rd kyrkoby skulle utf\u00f6ras av j\u00e4rn i tre spann. De gamla landf\u00e4stena och pelarna skulle h\u00e4rvid anv\u00e4ndas med en mindre ommurning av de \u00f6vre skikten och skulle bron utf\u00f6ras s\u00e5som platbro med farbana upptill, vilken farbana uppb\u00e4ras af tv\u00e4rbj\u00e4lkar av j\u00e4rn samt av l\u00e4ngdsyllar av tr\u00e4d. Kostnaden f\u00f6r denna bros ombyggande \u00e4r ber\u00e4knad till 43,000 mark.<\/em><\/span><\/p>\n

Bron \u00f6ver Lappfj\u00e4rds \u00e5 i Dagsmark by \u00e4r \u00e4ven f\u00f6reslagen att utf\u00f6ras av j\u00e4rn i tv\u00e5 spann a cirka 14 meters l\u00e4ngd, emedan grundf\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4r icke l\u00e4mpa sig f\u00f6r uppf\u00f6randet af en stenbro. En j\u00e4rnbro h\u00e4r anses bliva j\u00e4mf\u00f6relevis billig emedan de gamla landf\u00e4stena och pelarna kunna i ned en mindre ommurning av de \u00f6vre skiktena omv\u00e4ndas. Bron skulle, liksom bron i kyrkobyn, utf\u00f6ras s\u00e5som platbro. Kostnaderna ber\u00e4knas uppg\u00e5 till 26,000 mark.<\/em><\/span><\/p>\n

Bron \u00f6ver Tj\u00f6ck a i Kristinestads landsf\u00f6rsamling slutligen \u00e4r f\u00f6reslagen att utf\u00f6ras av sten i ett spann av 24 meters l\u00e4ngd och 4 meters b\u00e5gh\u00f6jd. Kostnaderna f\u00f6r denna bro- ber\u00e4knas uppg\u00e5 till 34,000 mark. Totalkostnaderna f\u00f6r f\u00f6ren\u00e4mnda tre broars ombyggande \u00e4r allts\u00e5 ber\u00e4knad till 103,000 mark. De nu uppgjorda detaljerade f\u00f6rslagen torde f\u00f6rst i en framtid komma till anv\u00e4ndning, d\u00e5 n\u00e5gon mera omfattande remont a n\u00e5gon bro blir beh\u00f6vlig.<\/span> <\/em><\/p>\n

<\/h3>\n

Inga st\u00f6rre olyckor.<\/strong><\/h3>\n

Trots den tv\u00e4ra kr\u00f6ken direkt efter bron p\u00e5 s\u00f6dra sidan har inga st\u00f6rre olyckor intr\u00e4ffat. De flesta trafikanterna har iakttagit n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6rsiktighet och anpassat hastigheten enligt v\u00e4glag och m\u00f6tande trafik.<\/p>\n

\"P\u00e5
\u00c5r 1961 i februari k\u00f6rde en lastbil fr\u00e5n Tammerfors ut \u00f6ver skyddsr\u00e4cket och hamnade p\u00e5 taket nedanf\u00f6r bron och \u00e5r 1973 gjorde en personbil samma man\u00f6ver. De h\u00e4r olyckorna f\u00f6rorsakade inga sv\u00e5rare personskador.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Lappfj\u00e4rds Historia:<\/u><\/strong><\/h3>\n

Eric Jakobsson var brofogde fr\u00e5n \u00e5r 1642 i N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rds socknar. Han l\u00e4t samma \u00e5r \u00e5tala bl.a b\u00f6nderna i Skaftung, M\u00f6rtmark och Dagsmark f\u00f6r motvillighet att bygga deras broar och r\u00f6dja v\u00e4garna.1<\/p>\n

Vid h\u00f6sttinget 1736 klagade brofogde Johan J\u00f6ransson Olme att samtliga h\u00e4rkmeribor inte ville befatta sig med Lappfierds brobyggnaden. Tv\u00e5 gamla m\u00e4n vittnade att b\u00f6nderna i H\u00e4rkmeri pl\u00e4ga taga del i Dagsmarks bro och Lappfj\u00e4rds bro. De d\u00f6mdes d\u00e5 att fullg\u00f6ra sin skyldighet. 2<\/p>\n

En stor\u00e5bo besv\u00e4rade sig vid vintertinget 1698 \u00f6ver lappfj\u00e4rdsbor, att de \u00e5rligen en stor myckenhet med bj\u00e4lkar och tr\u00e4w\u00e4rke neder \u00e5t \u00e5en med str\u00f6mmen flotta, varigenom Dagsmarks \u00e5broen som han med sina interssenter vidmakth\u00e5ller, stora anst\u00f6tar lider. Han beg\u00e4rde att bron skulle v\u00e4rderas, s\u00e5 att man hade att r\u00e4tta sig d\u00e4refter, ifall bron genom flottningen skulle kastas \u00f6ver \u00e4nda, vilket bif\u00f6lls. 3<\/p>\n

1808 br\u00e4nde ryssarna broarna i Tj\u00f6ck, Dagsmark och B\u00f6tom. Tj\u00f6ck bro v\u00e4rderades till 4000 riksdaler, Dagsmarks bro till 300 riksdaler och Hannola bro i B\u00f6tom till 200 riksdaler.4<\/p>\n

En st\u00f6rre v\u00e4lvd stenbro blev 1848 byggd \u00f6ver \u00e4lven i Dagsmark. Den stora v\u00e5rfloden 1853 f\u00f6rst\u00f6rde till grunden en st\u00f6rre v\u00e4lvd stenbro, vars uppf\u00f6rande hade kostat 6000 rubel silver(=2,4 miljoner mark \u00e5r 1952). och skadade en annan st\u00f6rre bro p\u00e5 stenkistor, varp\u00e5 skadan uppg\u00e5r till 800 rubel omtalade l\u00e4nsmannen i \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r 1853 och tillade, att flera tr\u00e4broar p\u00e5 allm\u00e4nna v\u00e4gen och p\u00e5 byv\u00e4garna blivit f\u00f6rst\u00f6rda. Den st\u00f6rre, v\u00e4lvda bron, var stenbron i Dagsmark. Denna bro m\u00e5ste uppbyggas \u00e5nyo. \u00a0I \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r 1854 omtalar l\u00e4nsmannen, att en st\u00f6rre bro p\u00e5 stenkistor har \u00f6ver \u00e4lven i Dagsmark by blivit grundlagd och uppf\u00f6rd, vartill penningarna till kontanta utgifterna av h\u00f6ga kronan erh\u00e5llits.<\/p>\n

\u00c5r 1898 besl\u00f6t man att hos myndigheterna anh\u00e5lla att ritning och kostnadsf\u00f6rslag till ombyggande av broarna i Lappfj\u00e4rd och Dagsmark skulle uppg\u00f6ras och broarna byggas p\u00e5 kronans bekostnad. De beh\u00f6vde bli h\u00e5llbarare f\u00f6r den stora trafiken. N\u00e5got resultat av en s\u00e5dan anh\u00e5llan l\u00e4t icke tala om sig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund 2014, uppdaterat i oktober 2016.\u00a0\u00a0Eva Gr\u00f6nlund har bidragit med flera tidningsartiklar och John Hammarberg med flera fotografier. Om du l\u00e4sa mera om brons byggare ”K\u00e4ringk\u00e5sk Samel”, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Vill du se flera fotografier Forts\u00e4tt l\u00e4sa Storbron i Dagsmark<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":17,"menu_order":7,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1501","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1501"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1501\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25451,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1501\/revisions\/25451"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/17"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}