{"id":14958,"date":"2019-11-23T22:47:38","date_gmt":"2019-11-23T20:47:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14958"},"modified":"2019-11-23T22:51:06","modified_gmt":"2019-11-23T20:51:06","slug":"sista-numret-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14958","title":{"rendered":"Sista numret i Dagsmark."},"content":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten skriven av Bente Ingvesback och publicerad 2.8.1990:<\/span><\/p>\n

Det ligger onekligen ett vemodets skimmer \u00f6ver Lillsj\u00f6, den lilla utbyn som pensionerade bysmeden Otto Dahlroos kallar f\u00f6r \u201dSista numret i Dagsmark\u201d. Tio bebodda g\u00e5rdar bildar i dag en byagrupp som ser ut att f\u00f6rsvinna. Fj\u00e4rran \u00e4r den tid d\u00e5 sm\u00e5torpen och sm\u00e5g\u00e5rdarna t\u00e4tbefolkade byn.<\/p>\n

Och Dahlroos Ottos livsverk h\u00f6r delvis till det f\u00f6rflutna, d\u00e5 sonen som \u00f6vertagit smedjan ser sig tvungen att s\u00e5 sm\u00e5ningom sl\u00e5 sig p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvsarbete i st\u00e4llet. Men i hela Dagsmarktrakten rullar otaliga potatistr\u00f6skor med specialsm\u00e5potatistankar \u00e1 la Dahlroos.<\/p>\n

Det var \u00e5r 1978 som Dahlroos helt efter egen id\u00e9 gjorde den f\u00f6rsta sm\u00e5potatistanken. Den v\u00e4ckte genast stort intresse bland potatisodlarna, f\u00f6r det var tungt att h\u00e5lla p\u00e5 med att ta vara p\u00e5 sm\u00e5potatis i s\u00e4ckar. Dessutom var det i regel kvinnor som stod uppe p\u00e5 tr\u00f6skan och passade s\u00e4ckarna. F\u00f6rst n\u00e4r Dahlroos redan gjort tankar n\u00e5gra \u00e5r, blev det m\u00f6jligt att k\u00f6pa potatistr\u00f6skor med f\u00e4rdigt inbyggda sm\u00e5potatistankar.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1988, fyra \u00e5r efter att ha sjukpensionerats, gjorde Otto med sonen Olof en sm\u00e5potatistank till en dagsmarktr\u00f6ska. Men inte sedan dess. Tiderna har f\u00f6r\u00e4ndrats och det \u00e4r inte l\u00e4ngre fritt f\u00f6r potatisodlarna att syssla med sm\u00e5potatis.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 70-talet gjorde Otto l\u00e5dv\u00e4ndare och flera potatissorterare har han gjort. Maskin- och redskapsreparationer, sl\u00e4pvagnstillverkning, det var till Otto i Lillsj\u00f6 som jordbrukarna i trakten v\u00e4nde sig, n\u00e4r n\u00e5got gick p\u00e5 tok. Han var k\u00e4nd f\u00f6r att vara sn\u00e4ll och bra, man fick fara dit direkt och inte var han dyr heller.<\/p>\n

\u201dRik p\u00e5 erfarenheter men fattig p\u00e5 pengar\u201d, sammanfattar Otto sitt livsverk. Det var inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt, barnen var m\u00e5nga och d\u00e5 smedjan inte var speciellt stor, s\u00e5 kunde det h\u00e4nda att Otto l\u00e5g p\u00e5 rygg ute p\u00e5 sn\u00f6backen och svetsade i timtal. Det \u00e4r n\u00e5got som han inte vill r\u00e5da n\u00e5gon annan att ge sig in p\u00e5.<\/p>\n

P\u00e5 sommaren och h\u00f6sten kunde det st\u00e5 tre, fyra potatistr\u00f6skor p\u00e5 en g\u00e5ng hos Dahlroos och d\u00e5 var det br\u00e5ttom! \u201dOfta sov han bara n\u00e5gra f\u00e5 timmar per natt och steg upp kl. 4 p\u00e5 morgonen\u201d, ber\u00e4ttar hustrun Sylvia och ruskar p\u00e5 huvudet.<\/p>\n

Otto som hovslagare.<\/strong><\/h5>\n

Otto b\u00f6rjade egentligen sitt arbete som hovslagare. \u00c5ret var 1943. Det fanns gott om ungh\u00e4star och efter kriget \u201dodlades\u201d det n\u00e4stan h\u00e4star. Varje st\u00f6rre g\u00e5rd hade tv\u00e5 h\u00e4star och Otto hann n\u00e4stan inte med n\u00e5got annat \u00e4n att sko.<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r som det s\u00e4gs, att smedens tyngsta arbete \u00e4r hovslageriet. Jag hade lyckligtvis bra rygg, men h\u00f6fterna h\u00f6ll inte\u201d, s\u00e4ger Otto. \u201dDet g\u00e4llde att se efter s\u00e5 att man inte fick v\u00e4derkvarnar i \u00f6gonen\u201d s\u00e4ger han med glimten i \u00f6gat. \u201dOch se upp s\u00e5 att man inte hamnade i skottlinjen. Nog har jag flugit flera g\u00e5nger, h\u00e4sten kunde slita \u00e5t sig foten man h\u00f6ll p\u00e5 med och sikta in sig p\u00e5 en pr\u00e4ktig bakbensspark. D\u00e5 g\u00e4llde det allra f\u00f6rsta att se om st\u00f6vlarna var kvar p\u00e5 ens f\u00f6tter. En g\u00e5ng blev mitt ben avtrampat och det var av en sn\u00e4ll h\u00e4st\u201d.<\/p>\n

D\u00e5 det var h\u00f6b\u00e4rgningstid, 29 grader varmt och eld i smedjan, d\u00e5 rann nog svetten. Otto fick uppleva att arbetsh\u00e4starna f\u00f6rsvann. Och nu \u00e4r sm\u00e5bruken, ja hela jordbruket med reparationsarbete f\u00f6r smeder i farozonen. Sonen Olof ser ingen ljus framtid som smed.<\/p>\n

\u201dF\u00f6rr levde man inte som nuf\u00f6rtiden\u201d s\u00e4ger Otto. \u201dMan levde av jordbruket, man hade sj\u00e4lv kor. Nog funderar man om den h\u00e4r v\u00e4llevnaden \u00e4r n\u00e5got b\u00e4ttre. Allt \u00e4r inte s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigt. Det \u00e4r b\u00e4ttre om man lever lite mer jordn\u00e4ra och str\u00e4var till att odla giftfritt. De \u00e4ldre barnen som \u00e4r i Sverige har b\u00f6rjat ledsna efter hemtrakten. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 arbete i hemknutarna Dagsmark och Lappfj\u00e4rd. Alla hamnar v\u00e4l till Helsingfors till sist…\u201d<\/p>\n

Byagruppen Lillsj\u00f6.<\/strong><\/h5>\n

Lillsj\u00f6 \u00e4r en byagrupp som ser ut att f\u00f6rsvinna s\u00e5 sm\u00e5ningom, om inte tiderna f\u00f6r\u00e4ndras. Det \u00e4r en del pension\u00e4rer h\u00e4r nu i de tio bebodda g\u00e5rdarna, och andra f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1770.talet kom den f\u00f6rsta nybyggaren fr\u00e5n Dagsmark till Lillsj\u00f6. I slutet av samma sekel bosatte sig ocks\u00e5 Dahlroos\u00b4 sl\u00e4kt i Lillsj\u00f6. Men idag har typiskt nog sj\u00e4lva sl\u00e4kten Lillsj\u00f6, som gett namn \u00e5t byn, flyttat bort till centralare bos\u00e4ttningsomr\u00e5de.<\/p>\n

\u201dDet l\u00e4r ha funnits m\u00e5nga sm\u00e5torp och sm\u00e5g\u00e5rdar d\u00e4r p\u00e5 andra sidan \u00e5n\u201d s\u00e4ger Otto och visar genom stugf\u00f6nstret. Men nu \u00e4r det inte nog med att den tv\u00e5hundratjugo\u00e5riga, vackert bel\u00e4gna, men perifera byagruppen visar starka tendenser p\u00e5 att avfolkas. D\u00e4r sitter Otto och oroar sig f\u00f6r om posten och banken i Dagsmark skall f\u00f6rsvinna.<\/p>\n

\u201dVad skall allt bli till? Helsingfors? Men d\u00e4r finns ju inga bost\u00e4der.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel i tidningen Syd-\u00d6sterbotten skriven av Bente Ingvesback och publicerad 2.8.1990: Det ligger onekligen ett vemodets skimmer \u00f6ver Lillsj\u00f6, den lilla utbyn som pensionerade bysmeden Otto Dahlroos kallar f\u00f6r \u201dSista numret i Dagsmark\u201d. Tio bebodda g\u00e5rdar bildar i dag en Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sista numret i Dagsmark.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6087,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14958","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14958","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14958"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14958\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14963,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14958\/revisions\/14963"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6087"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14958"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}