{"id":14880,"date":"2019-11-13T22:34:11","date_gmt":"2019-11-13T20:34:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14880"},"modified":"2026-02-23T21:05:35","modified_gmt":"2026-02-23T19:05:35","slug":"posten-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=14880","title":{"rendered":"Posten i Dagsmark"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2019, med hj\u00e4lp av Gunvor Hammarberg.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

-Om du vill l\u00e4sa Gunvor Hammarbergs dikt, som hon skrev d\u00e5 postkontoret i Dagsmark skull st\u00e4ngas, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

-Om du vill l\u00e4sa en intressant ber\u00e4ttelse fr\u00e5n posten i Skaftung, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Sedan urminnes tider har det varit viktigt att brev och annan post har kunnat f\u00f6rmedlas mellan olika orter, fr\u00e4mst mellan kronan i Stockholm och de olika \u00e4mbetsm\u00e4nnen runt om i riket. Snabba ryttare anlitades som postkurirer och det inr\u00e4ttades s\u00e5 kallade posthemman, som skulle se till att utvilade h\u00e4star fanns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r postkurirerna, som skulle f\u00f6ra breven till mottagarna. Eftersom det ofta var v\u00e4rdepost som skulle f\u00f6ras till mottagarna, s\u00e5 var de h\u00e4r postkurirerna ofta utsatta f\u00f6r r\u00e5nare och det r\u00e4knades som ett av de farligaste yrkena. Posthemmanen l\u00e4ngs med postv\u00e4garna var befriade fr\u00e5n skatter och andra p\u00e5lagor, eftersom de sk\u00f6tte om h\u00e4starna och s\u00e5g till att det fanns ryttare.<\/p>\n

\u00c5r 1638 inf\u00f6rde den nya generalguvern\u00f6ren, greve Per Brahe samma postv\u00e4sende i den \u00f6stra rikshalvan, som de hade haft i det svenska riket sedan 1636. Postv\u00e4gar eller kanske det bara var stigar skulle byggas till de mest strategiska orterna i Finland. \u201dStora postv\u00e4gen\u201d gick fr\u00e5n \u00c5bo \u00f6ver den \u00e5l\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rden till Stockholm. Den f\u00f6rsta landv\u00e4gen f\u00f6r posttransport byggdes fr\u00e5n \u00c5bo via Helsingfors till Viborg. Den viktigaste postv\u00e4gen var den s\u00e5 kallade \u201dStrandv\u00e4gen\u201d som gick fr\u00e5n \u00c5bo genom Finland mot \u00d6sterbotten, runt Bottenviken och ner till Stockholm p\u00e5 den svenska sidan. Den h\u00e4r Strandv\u00e4gen gick precis som namnet s\u00e4ger l\u00e4ngs stranden, ocks\u00e5 genom Sideby till Lappfj\u00e4rd och vidare till N\u00e4rpes. Vintertid och \u00e5tminstone under menf\u00f6restider var denna strandv\u00e4g den enda postv\u00e4gen till Stockholm.<\/p>\n

\"\"
De svarta linjerna visar de postv\u00e4gar som Per Brahe grundade i Finland \u00e5r 1638. V\u00e4gen mellan Stockholm och \u00c5bo \u00f6ver \u00c5lands hav har funnits l\u00e4nge men eftersom den var ofarbar under l\u00e5nga perioder p\u00e5 grund av isl\u00e4get p\u00e5 \u00c5landshav, s\u00e5 blev det n\u00f6dv\u00e4ndigt med en ny ”Strandv\u00e4g” fr\u00e5n \u00c5bo runt Bottenviken till rikets huvudstad. Kartan \u00e4r tagen ur boken om postv\u00e4sendet i Finland.<\/figcaption><\/figure>\n

De orter som befann sig l\u00e4ngs Strandv\u00e4gen utvecklades snabbt till viktiga center f\u00f6r transporter i Finland. Posthemman m\u00e5ste finnas p\u00e5 2-3 mils avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra och dessa skulle se till att posten f\u00f6rdes vidare till n\u00e4sta posthemman. Lappfj\u00e4rds socken som hade grundats \u00e5r 1607, d\u00e5 den l\u00f6sgjordes fr\u00e5n N\u00e4rpes kunde dra nytta av denna postv\u00e4g och gick en blomstrande framtid till m\u00f6tes.<\/p>\n

Eftersom resten av Finland var glest befolkat, s\u00e5 fanns det bara dessa tv\u00e5 postv\u00e4gar l\u00e4ngs kusterna \u00e4nda fram till efter Stora ofredens slut 1721 d\u00e5 postv\u00e4gar anlades ocks\u00e5 i inlandet.<\/p>\n

\"\"
Enligt denna karta fr\u00e5n 1750 s\u00e5 fanns postg\u00e5rdarna i samma g\u00e5rdar d\u00e4r g\u00e4stgiverierna fanns. L\u00e4ngst i s\u00f6der fanns Sydeby, sedan kommer Skaftung, H\u00e4rckmari by, Lapfierd, Toick by, Pielax och i N\u00e4rpes finns Finby postg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r systemet med postv\u00e4gar och postf\u00f6rare fortsatte i Finland ocks\u00e5 under den ryska tiden efter \u00e5r 1809. Under senare delen av 1800-talet b\u00f6rjade det inr\u00e4ttas postkontor och i Lappfj\u00e4rd kyrkby inr\u00e4ttades den f\u00f6rsta postexpeditionen i socknen \u00e5r 1890. Kontoret f\u00f6restods av folkskoll\u00e4raren Josef Nessler och fanns p\u00e5 s\u00f6dra folkskolan bredvid kyrkan. Sedan flyttade postkontoret till Storhannus g\u00e5rd, sedan till Fenniahuset, sedan \u00f6ver v\u00e4gen till det hus d\u00e4r Sydbottens Kraft hade sitt kontor, f\u00f6r att slutligen flytta till det aff\u00e4rshus som byggdes d\u00e4r Hoxellfolks g\u00e5rd hade st\u00e5tt.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 postkartan fr\u00e5n 1891 s\u00e5 ser vi att Kristinestad och Kask\u00f6 har ett postkontor modell st\u00f6rre, medan Lappfj\u00e4rd och N\u00e4rpes har ett mindre. Dagsmark och flera andra mindre orter saknar fortfarande kontor. Postrutterna var numrerade, till exempel rutten fr\u00e5n Kristinestad till Kankaanp\u00e4\u00e4 hade nr 18 och den fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till B\u00f6tom hade nr 19. Ocks\u00e5 avst\u00e5nden mellan orterna finns angivna, till exempel fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till B\u00f6tom \u00e4r det 15 km, och fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd till Stor\u00e5 \u00e4r det 32 km.<\/figcaption><\/figure>\n

Det f\u00f6rsta postkontoret i Dagsmark.<\/strong><\/h4>\n

Den 14 juli 1894 meddelade postverket att 8 nya poststationer har \u00f6ppnat i Finland och den ena \u00f6ppnades i Dagsmark 1 juni 1894. Den skulle underlyda postexpeditionen i Lappfj\u00e4rd och det var folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m som sk\u00f6tte stationen eller posthaltpunkt som det ocks\u00e5 hette.<\/p>\n

Den 6.7.1898 besl\u00f6t poststyrelsen att posthaltpunkten i Dagsmark skall indras och i st\u00e4llet skulle det inr\u00e4ttas en sj\u00e4lvst\u00e4ndig poststation. Kristinestads Tidning skrev den 4 januari 1899 att den nyinr\u00e4ttade poststationen i Dagsmark kan ta emot och expediera all slags post och att folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m \u00e4r den som skall sk\u00f6ta den.<\/p>\n

Den 17 februari 1900 skrev Kristinestads Tidning att poststationen i Dagsmark numera ocks\u00e5 \u00e4r postsparbankskontor, d\u00e4r pengar kan s\u00e4ttas in. D\u00e4r \u00e4r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att k\u00f6pa sparm\u00e4rken. I Perus \u00f6ppnades i juli 1904 en postanstalt och till f\u00f6rest\u00e5ndare antogs f\u00e4rgaren Porander.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1909 flyttade postkontoret fr\u00e5n den gamla folkskolan till den h\u00e4r nya. Folkskoll\u00e4rare Wadstr\u00f6m sk\u00f6tte om kontoret till 1919 d\u00e5 han avgick med pension och flyttade till Lappfj\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Posten hos Klemets Alvina.<\/strong><\/h4>\n

Folkskoll\u00e4rare Wadstr\u00f6m sk\u00f6tte om postkontoret \u00e4nda till \u00e5r 1919, n\u00e4r han avgick som l\u00e4rare och flyttade till Lappfj\u00e4rd. Posten flyttade d\u00e5 till \u201dBr\u00e4nninas\u201d, allts\u00e5 till Klemets Erik Anders\u00b4 g\u00e5rd, som fanns i skolans n\u00e4rhet. D\u00e4r var det \u201dGlas Kajsas\u201d dotter Alvina Klemets som sk\u00f6tte om kontoret \u00e4nda fram till 1935.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 folkskoll\u00e4raren Wadstr\u00f6m gick i pension \u00e5r 1919 s\u00e5 flyttades postkontoret till Klemets g\u00e5rd i n\u00e4rheten, d\u00e4r Alvina sk\u00f6tte sysslorna fram till 1935.<\/figcaption><\/figure>\n

Posten i Storkulls g\u00e5rd.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1935 flyttade kontoret till Storkulls aff\u00e4rshus, som det \u00e5ret hade \u00f6vertagits av makarna Erik och Selma Andersson. De var handlande i Storkulls g\u00e5rd fram till 1945 d\u00e5 de hyrde ut aff\u00e4ren som en filial \u00e5t Lappfj\u00e4rds Andelshandel. Andelshandeln fortsatte att sk\u00f6ta postkontoret \u00e4nda till 1948, d\u00e5 makarna Andersson s\u00e5lde aff\u00e4rshuset p\u00e5 auktion och det ropades d\u00e5 in av handlanden Nils Nelson. Nelson hade i n\u00e5gra \u00e5r bedrivit handel i Nor\u00e9ns g\u00e5rd p\u00e5 Sebasbackan men d\u00e5 han gav det h\u00f6gsta budet s\u00e5 flyttade han r\u00f6relsen till Storkulls aff\u00e4rshus 1948. I samma veva flyttade andelshandeln sin filial till Nor\u00e9ns hus.<\/p>\n

\"\"
Fr\u00e5n \u00e5r 1935 till 1948 var postkontoret inrymt i detta aff\u00e4rshus. Efter ett par \u00e5rs bortavaro \u00e5terkom det i december 1950 och stannade d\u00e5 h\u00e4r till 1968. Posten var av typ poststation II men \u00e5r 1943 fick den h\u00f6gre status d\u00e5 det blev en poststation I.<\/figcaption><\/figure>\n

Roseng\u00e5rds tar \u00f6ver postkontoret.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1948 flyttade postkontoret till Erik Anders Roseng\u00e5rds hem p\u00e5 Brobackan. Erik Anders sk\u00f6tte om kontoret mot ett arvode \u00e4nda till sin d\u00f6d \u00e5r 1950 och till sin hj\u00e4lp hade han dottern Gunvor (f. 1933) som bara var 15-16 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1948 \u00f6vertog Erik Anders Roseng\u00e5rd postkontoret i Dagsmark, som d\u00e5 inrymdes i hans hem p\u00e5 Brobackan. Efter Roseng\u00e5rds d\u00f6d 1950 flyttade kontoret tillbaka till Nelsons aff\u00e4rshus.<\/figcaption><\/figure>\n

Posten flyttar till Nelsonas<\/strong>.<\/h4>\n

I december 1950 flyttade postkontoret tillbaka till f.d. Storkulls aff\u00e4rshus, som hade \u00f6vertagits av Nils Nelson. Handlande Nelson var ansvarig f\u00f6rest\u00e5ndare och trots sina unga \u00e5r sk\u00f6tte Gunvor Roseng\u00e5rd om verksamheten p\u00e5 postkontoret, som var inrymt i det \u00f6stra h\u00f6rnet av byggnaden och hade en egen ing\u00e5ng i s\u00f6dra gaveln. P\u00e5 grund av sin unga \u00e5lder var det h\u00f6gst motvilligt som hon \u00e5tog sig sysslan men brodern Valter uppmanade henne att ta emot uppdraget. S\u00e5 helt utan yrkesutbildning eller n\u00e5gra kunskaper i finska spr\u00e5ket s\u00e5 b\u00f6rjade Gunvor arbeta p\u00e5 posten i Dagsmark.<\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan var det endast postf\u00f6rs\u00e4ndelser och f\u00f6rs\u00e4ljning av frim\u00e4rken som h\u00f6rde till arbetet men d\u00e5 barnbidragen och folkpensionerna inf\u00f6rdes s\u00e5 blev det Gunvors uppgift att betala ut dessa. Detta var en ansvarsfull syssla, som kr\u00e4vde noggrannhet. Det var l\u00e5ngt senare som ocks\u00e5 bankerna kunde b\u00f6rja utbetala dessa bidrag och pensioner.<\/p>\n

Julen 1954 gifte sig Gunvor med Karl Hammarberg fr\u00e5n Norrviken och fr\u00e5n 1 oktober 1957 \u00f6vertog Gunvor ansvaret f\u00f6r posten i Dagsmark d\u00e5 hon blev utsedd till postf\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n

\"\"
Efter 1950 fanns ing\u00e5ngen till postkontoret i den s\u00f6dra \u00e4ndan p\u00e5 Nils Nelsons aff\u00e4rshus och kontoret fanns bakom f\u00f6nstret till h\u00f6ger. Foto Viktor Nylund, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Postutdelningen.<\/strong><\/h4>\n

\u00c4nda fr\u00e5n det f\u00f6rsta postkontorets tid s\u00e5 var det mottagarna som skulle h\u00e4mta posten sj\u00e4lva p\u00e5 folkskolan. P\u00e5 1910- och 20-talet h\u00e4mtade \u201dUlla\u201d Edvard \u00c5n\u00e4s alla de Syd-\u00d6sterbotten som skulle till Dagsmark. Tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan gick han till fots till Kristinestad och han fick 20 mark per m\u00e5nad i l\u00f6n f\u00f6r detta. V\u00e4l hemma l\u00e4t han hustrun Maj dela ut tidningen, som efter henne d\u00f6ptes till \u201dMajas blaa\u201d. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan n\u00e4mnas att en \u00e5rsprenumeration p\u00e5 Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1918 kostade 8 mark.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet fick Dagsmarkborna p\u00e5 vardagarna h\u00e4mta sin dagliga post p\u00e5 kontoret, d\u00e4r Gunvor hade satt in den i \u00f6ppna fack. P\u00e5 s\u00f6ndagarna sattes tidningsbuntarna i farstun innanf\u00f6r ytterd\u00f6rren och de som inte d\u00e5 h\u00e4mtade sina tidningar, fick dem insatta i facken och kunde d\u00e5 h\u00e4mta ut dem p\u00e5 m\u00e5ndagen.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1 april 1967 b\u00f6rjade posten sk\u00f6ta om att tidningarna och breven k\u00f6rdes ut till byborna i Dagsmark. Det h\u00e4r var ju en stor f\u00f6rb\u00e4ttring och det betydde ju samtidigt att en postutdelare skulle anst\u00e4llas. Ritva Rosenback anst\u00e4lldes och med sin Mobylette moped k\u00f6rde hon varje vardag ut posten till prenumeranterna. Postl\u00e5dorna som var tillverkade av galvaniserad pl\u00e5t, var utplacerade p\u00e5 st\u00e4llningar i olika stora grupper. De som bodde avsides med l\u00e5nga avst\u00e5nd till n\u00e5gra grannar kunde f\u00e5 postl\u00e5dan placerad i sin egen grind men i de flesta fall var l\u00e5dorna utplacerade i grupper p\u00e5 strategiska st\u00e4llen. D\u00e5 Ritva i b\u00f6rjan av 1980-talet blev sjuk, s\u00e5 fortsatte Siv Lindfors som vikarie. Siv delade ut posten till 1982 d\u00e5 Maj-Britt M\u00e4kiranta anst\u00e4lldes som utdelare p\u00e5 Dagsmarkomr\u00e5det. Inger Westerback brukade hoppa in som semestervikarie och Pauli M\u00e4enranta sk\u00f6tte om utdelningen p\u00e5 l\u00f6rdagarna. I mitten av 90-talet sammanslogs Dagsmark och Korsb\u00e4ck utdelningsomr\u00e5den och det b\u00f6rjade d\u00e5 sk\u00f6tas av Rita Nyg\u00e5rd. Maj-Britt flyttade d\u00e5 till Kristinestadskontoret och b\u00f6rjade dela ut posten i Pjelax-St\u00e5backa-B\u00f6le omr\u00e5det.<\/p>\n

\"\"
Postutdelarna r\u00f6rde sig i byarna med egna bilar och fick ers\u00e4ttning f\u00f6r det. I flera fall anv\u00e4nde de civila kl\u00e4der vid utdelningen men de kunde ocks\u00e5 anv\u00e4nda en speciell uniform. P\u00e5 ”Pala Alvar” Granlunds foto s\u00e5 visar Post Maja hur den kunde se ut. Bakom bilen syns J\u00e4mike g\u00e5rden hos Luoma och till h\u00f6ger syns Ohlgrens g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan p\u00e5 1940-talet h\u00e4mtade Korsb\u00e4ckborna och Norrvikborna posten fr\u00e5n kontoret i Dagsmark och h\u00e4mtningen delades veckovis mellan g\u00e5rdarna. Fr\u00e5n \u00e5r 1959 b\u00f6rjade handlanden J\u00f6rgen Lindqvist h\u00e4mta all post fr\u00e5n Dagsmark och han l\u00e4mnade Norrvikarnas post i Hammarbergs kiosk i Stolidbackan och resten tog han med till sin egen aff\u00e4r. Korsb\u00e4ckborna fick h\u00e4mta posten i aff\u00e4ren fram till 1.9 1968 d\u00e5 posten b\u00f6rjade delas ut i folks egna postl\u00e5dor. Hedvig Lind eller Nordstr\u00f6m var den f\u00f6rsta utdelaren men d\u00e5 hon flyttade till Sverige 1969 s\u00e5 fortsatte hennes bror Ulf Lindh. I b\u00f6rjan av 70-talet var det Anneli Kankaanp\u00e4\u00e4 som sk\u00f6tte om utdelningen fram till januari 1975 d\u00e5 Rita Nyg\u00e5rd tog \u00f6ver. Korsb\u00e4ckbornas post samlades i utdelningsomr\u00e5de nr 5500. P\u00e5 90-talet ut\u00f6kades ju Ritas omr\u00e5de med delar av Perus och hela Dagsmark och Korsb\u00e4ck. Rita gick i pension \u00e5r 2004 och Beneta Nordlund tog d\u00e5 \u00f6ver hennes arbete.<\/p>\n

De Dagsmarkbor som bodde i centrum n\u00e4ra postkontoret fick \u00e4nda fram till 1980 h\u00e4mta sin post i Nelsons aff\u00e4r men efter det blev det utdelning till egna l\u00e5dor ocks\u00e5 f\u00f6r dem. G\u00e5rdsgrupperna Lillsj\u00f6 och Storliden h\u00f6rde till Dagsmark utdelningsomr\u00e5de, som hade utdelningsnummer 6399.<\/p>\n

All post till och fr\u00e5n postkontoret skickades med postbuss eller med den vanliga turbussen. Paket, brev och kort som adresserats till Lappfj\u00e4rd eller Kristinestad kunde skickas med postbussen d\u00e5 den kl. 12.30 var p\u00e5 v\u00e4g till Kristinestad. \u00d6vrig post som skickades fr\u00e5n Dagsmark sorterade Gunvor i olika buntar och de skickades i posts\u00e4ckar med postbussen d\u00e5 den \u00e5terv\u00e4nde till Tammerfors vid 15-tiden p\u00e5 eftermiddagen.<\/p>\n

Kontoret flyttar till Andelsbankens hus.<\/strong><\/h4>\n

Postkontoret fanns kvar i Nelsons aff\u00e4rshus \u00e4nda till 30 september 1968 d\u00e5 det flyttade till den lediga lokalen i Andelsbankens hus alldeles i n\u00e4rheten. Det huset var byggt 1965 och det lediga utrymmet hade under n\u00e5gra \u00e5r anv\u00e4nts som m\u00f6tesrum. Efter flytten kunde s\u00f6ndagstidningarna h\u00e4mtas i en l\u00e5da som fanns utanf\u00f6r postkontoret. I god tid f\u00f6re tidningsbuntarna anl\u00e4nde p\u00e5 morgonen samlades de \u00e4ldre m\u00e4nnen i byn f\u00f6r att diskutera viktiga h\u00e4ndelser. En som n\u00e4stan alltid var med var \u201dLid Otto\u201d Bj\u00f6rklund och han var alltid f\u00f6rsedd med en liten kniv, med vilken han \u00f6ppnade tidningsbuntarna. En annan som ofta var med var \u201dMattas Lennart\u201d Grans, som till och med brukade sk\u00f6ta om utdelningen bland de som stod runt l\u00e5dan och v\u00e4ntade p\u00e5 sin tidning.<\/p>\n

\"\"
Det h\u00e4r aff\u00e4rshuset byggde Andelsbanken \u00e5r 1965, d\u00e5 bankens kontor flyttade fr\u00e5n Nelsons aff\u00e4r som speglar sig i de stora f\u00f6nstren. \u00c5r 1968 flyttade ocks\u00e5 posten sitt kontor till samma byggnad i lokalen till h\u00f6ger i bild. Foto Rafael Olin, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Postnumror tas i bruk.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1968 meddelade posten att de kommer att ta i bruk ett postnummersystem, inom de n\u00e4rmaste \u00e5ren, och det blev en stor f\u00f6rb\u00e4ttring i posthanteringen d\u00e5 postnumren togs i bruk \u00e5r 1971. F\u00f6re det hade all post adresserats endast med postkontorets namn, vilket betydde ett stort arbete vid postsorteringen. D\u00e5 g\u00e4llde det verkligen att veta var i Finland alla byar och kommuner fanns. Den f\u00f6rsta postnummerkatalogen utkom 1971 och postnumren togs f\u00f6rst i bruk endast p\u00e5 prov. Det var f\u00f6rst fr\u00e5n 1973 som det blev obligatoriskt att anv\u00e4nda det femsiffriga postnumret. Den sista postnummerkatalogen utkom \u00e5r 1998 och efter det kan numren s\u00f6kas p\u00e5 postens hemsida. Alla dagsmarkbor och korsb\u00e4ckbor har hela tiden haft postnumret 64320.<\/p>\n

I november 1987 blev Gunvor l\u00e5ngtids sjukskriven och fr\u00e5n januari 1990 gick hon i f\u00f6rtidspension. Tj\u00e4nsten \u00f6vertogs av Eivor Gr\u00f6ndahl som hade erfarenhet av postarbete i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Posten flyttar till Center-Huset.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av april 1988 flyttades postkontoret till det nya aff\u00e4rshuset som Lasse Backlund byggde i n\u00e4rheten och med Eivor som f\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n

I mars 1989 genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring i postutdelningen, d\u00e5 alla g\u00e5rdar f\u00f6rs\u00e5gs med b\u00e5de v\u00e4gnamn och nummer. Bakom reformen l\u00e5g polisen, posten, kommunen och V\u00e4g o Vatten. Det h\u00e4r underl\u00e4ttade sorteringen och utdelningen, d\u00e5 till exempel en g\u00e5rd som l\u00e5g 320 m fr\u00e5n v\u00e4gens b\u00f6rjan fick nummer 32 eller 31, beroende p\u00e5 vilken sida av v\u00e4gen som g\u00e5rden l\u00e5g.<\/p>\n

\u00c5r 1990 b\u00f6rjade tidningarna i Dagsmark delas ut ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00f6ndagsmorgnarna till postl\u00e5dorna, eftersom det hade funnits ett visst missn\u00f6je med den gemensamma l\u00e5dan.<\/p>\n

\u00c5r 1990 besl\u00f6t Postbanken att de kommer att avsluta verksamheten p\u00e5 alla sm\u00e5 postkontor i landet. Som en f\u00f6ljd av detta besl\u00f6t Posten som blivit ett aff\u00e4rsverk att antalet kontor kommer att minskas. Den tidigare politikern Pekka Vennamo, som blivit chef p\u00e5 posten \u00e5ret innan drev igenom en stor f\u00f6r\u00e4ndring i antalet postkontor i landet. Under hans ledning besl\u00f6t posten att st\u00e4nga de flesta kontoren p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4llet inr\u00e4tta s\u00e5 kallade postombud. I vanliga fall var det n\u00e5gon aff\u00e4r eller annan servicepunkt i byarna, som posten anlitade som ombud.<\/p>\n

\"\"
Posten har varit verksam i Finland i flera hundra \u00e5r och otaliga g\u00e5nger har verksamheten \u00e4ndrats. Skyltarna har f\u00f6rnyats regelbundet, d\u00e5 \u00e4ndringar har gjort. Post- och televerkets skylt \u00e4r klar och visar tydligt vad de h\u00e5ller p\u00e5 med.<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r postslakten v\u00e4ckte best\u00f6rtning p\u00e5 m\u00e5nga orter, ocks\u00e5 i Dagsmark som fanns med p\u00e5 slaktlistan. Byborna ans\u00e5g att servicen skulle bli s\u00e4mre i och med reformen och politikerna gjorde vad de kunde f\u00f6r att f\u00f6rhindra indragningen av kontoret. Redan den 28 augusti 1990 ordnades det i Dagsmark ett st\u00f6rre protestm\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen. \u00d6ver 100 bybor deltog och i panelen satt ordf\u00f6randen Kurt Backlund, postf\u00f6rest\u00e5ndaren Eivor Gr\u00f6ndahl och lokalpolitikern Nils Fritz\u00e9n. M\u00f6tet tillsatte en arbetsgrupp som skulle g\u00f6ra en namninsamling och en protest, d\u00e4r det ocks\u00e5 h\u00e4nvisades till f\u00f6retagen Raisio, Estrella, Lindell och Mellan\u00e5. Men ingenting hj\u00e4lpte, eftersom beslutet redan var fattat.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1990 f\u00f6rdes det h\u00e5rda kampanjer mot Pekka Vennamo och hans iver att st\u00e4nga flera tusen postkontor i landet. Leif Sj\u00f6str\u00f6m som p\u00e5 sin tid var en omtyckt serietecknare ritade detta postkort som bland annat Syd-\u00d6sterbotten l\u00e4t publicera. Prenumeranterna kunde d\u00e5 klippa ut kortet och skicka det \u00e5t sj\u00e4lvaste Pekka med en passande h\u00e4lsning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kask\u00f6bon Rolf Hellman ritade denna bild d\u00e4r Pekka Vennamo p\u00e5 m\u00e5f\u00e5 drar in postkontor i landet. Publicerad i Syd-\u00d6sterbotten 9 okt 1990.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"

Det var bekymrade miner i Dagsmark, n\u00e4r det kom fram att posten kommer att st\u00e4nga sitt kontor. Hyresv\u00e4rden Lasse Backlund till v\u00e4nster tillsammans med kommunalpolitikerna Torolf Lindfors och Micael Gr\u00f6ndahl dryftar h\u00e4r det uppkomna l\u00e4get.<\/figcaption><\/figure>\n

Posten st\u00e4nger kontoret i Dagsmark.<\/strong><\/h4>\n

Det f\u00f6rsta postkontoret som st\u00e4ngdes i kommunen var \u00d6mossa, d\u00e4r Matti Sevons aff\u00e4r blev postombud fr\u00e5n februari 1991. Sedan i mars 1991 f\u00f6ljde Tj\u00f6ck, d\u00e4r Leif S\u00f6derlunds K-aff\u00e4r blev ombud, och postf\u00f6rest\u00e5ndaren Beneta Nordlund blev postutdelare i st\u00e4llet. Sedan f\u00f6ljde H\u00e4rkmeri d\u00e4r Mikael Hoxells K-K\u00f6p blev ombud och i Dagsmark den 23 mars 1991 n\u00e4r k\u00f6pman Paul Hautaviita p\u00e5 K-Center tog \u00f6ver postens verksamhet. Den tidigare kommunen Sideby miste ocks\u00e5 sitt postkontor i samma veva. Kontoret i Sideby st\u00e4ngdes 10 maj 1991 och Kent Taipale p\u00e5 Sideby Handlin tog \u00f6ver som postombud. Tidigare postf\u00f6rest\u00e5ndaren Birgitta Roseng\u00e5rd flyttade d\u00e4rmed till postkontoret i Skaftung. Postkontoren i Skaftung, Lappfj\u00e4rd och Kristinestad blev kvar men gick samma \u00f6de till m\u00f6tes n\u00e5gra \u00e5r senare. Perus hade ju haft ett postkontor av klass II men det st\u00e4ngde redan 1 november 1971.<\/p>\n

Att postkontoren i Kristinestad och i Lappfj\u00e4rd skulle f\u00e5 bli kvar var ju v\u00e4ntat men att ocks\u00e5 Skaftung skulle f\u00e5 beh\u00e5lla sitt kontor kom som en \u00f6verraskning i oktober 1990. Det h\u00e4r berodde p\u00e5 att f\u00f6rest\u00e5ndaren Ragnhild H\u00f6ijer fick flera skaftungbor att g\u00f6ra tidsbundna depositioner i postbanken. Hon visste genast att n\u00e5gra namninsamlingar inte skulle hj\u00e4lpa utan att det kr\u00e4vdes pengar. P\u00e5 sin lediga tid sprang hon i g\u00e5rdarna och lyckades s\u00e5 pass bra att posten retirerade. Skaftung lyckades allts\u00e5 beh\u00e5lla kontoret, men sommaren 1996 st\u00e4ngdes det ocks\u00e5, trots att staden \u00e5ret innan hade k\u00f6pt lokalen d\u00e4r posten fanns.<\/p>\n

P\u00e5 de senare \u00e5ren har antalet postombud minskat, i de flesta fall i samband med att sj\u00e4lva postombudet avslutat verksamheten. Numera finns postombud endast i Lappfj\u00e4rd och i Kristinestad.<\/p>\n

En stor f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r postutdelarna skedde i b\u00f6rjan av 1990-talet, d\u00e5 det nya systemet med v\u00e4gnamn och g\u00e5rdsnummer togs i bruk ocks\u00e5 p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en dikt som den m\u00e5ng\u00e5riga f\u00f6rest\u00e5ndaren Gunvor skrev d\u00e5 kontoret st\u00e4ngde, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa om Wilhelm Roos, som var f\u00f6dd i Kristinestad men som vuxen utvecklade den moderna posten i Sverige, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Du vet v\u00e4l om att du p\u00e5 din dator kan l\u00e4sa alla gamla tidningar i det digitala biblioteket. Testa genom att klicka H\u00c4R<\/a><\/strong><\/span>, s\u00e5 f\u00e5 du se hur Sydin s\u00e5g ut 9 februari 1918. I det digitala biblioteket finns det miljontals tidningar fram till 1930.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
F\u00f6rest\u00e5ndaren Gunvor Hammarberg utanf\u00f6r postkontoret \u00e5r 1958.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u201dSkr\u00e4ddarinas Tilda\u201d Klemets med barnbarnet Lisette R\u00f6nnlund utanf\u00f6r posten i Nelsons aff\u00e4r, d\u00e4r man p\u00e5 skylten kan se att d\u00e4r finns byns postkontor. I bakgrunden skymtar Anderssons g\u00e5rd och l\u00e4ngst till h\u00f6ger syns Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Brobackan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Postutdelaren Ritva Rosenback framf\u00f6r disken d\u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndaren Gunvor Hammarberg sitter. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 1968, allts\u00e5 sista \u00e5ret som kontoret fanns i Nelsons aff\u00e4rshus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rest\u00e5ndaren Gunvor Hammarberg i d\u00f6rren efter att kontoret hade flyttats till Andelsbankens hus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6re utdelningen skulle tidningarna och breven sorteras. Till v\u00e4nster Rita Nyg\u00e5rd som delade ut posten i Korsb\u00e4ck och bredvid henne Ritva Rosenback som sk\u00f6tte om Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Med j\u00e4mna mellanrum och utan f\u00f6rvarning kom f\u00f6rmannen Erik Bodman fr\u00e5n Kristinestad f\u00f6r att granska r\u00e4kenskaperna och r\u00e4kna frim\u00e4rkena p\u00e5 kontoret. Efter varje bes\u00f6k var han alltid lika n\u00f6jd, eftersom han aldrig hittade n\u00e5gra felaktigheter. Foto Maj-Britt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Posttj\u00e4nstemannen fr\u00e5n kontoret i staden p\u00e5 bes\u00f6k i postsorterarnas utrymmen i Andelsbankens hus. Genom f\u00f6nstret syns skogen p\u00e5 By\u00e5sen. Foto Maj-Britt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid halvtio-tiden p\u00e5 morgonen kom dagens post med Westers buss fr\u00e5n Kristinestad. Chauff\u00f6ren M\u00e4ki i d\u00f6rr\u00f6ppningen. Foto Maj-Britt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Pala Alvar Granlund passade p\u00e5 med kameran d\u00e5 Maj-Britt b\u00e4r posten till l\u00e5dorna. Nere till v\u00e4nster syns lite av hans hund och bakom bilen syns Ohlgrens g\u00e5rd,<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Maj-Britt r\u00e5kade f\u00e5 med mycket p\u00e5 ett och samma foto taget fr\u00e5n postd\u00f6rren \u00e5r 1987. Till v\u00e4nster hennes bil, bakom syns Martti Malinens servicestation och den cyklande mannen \u00e4r banktj\u00e4nstemannen ”Mattas \u00c5ke” Grans. Bakom honom syns Yngve Hammarbergs g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Birger Sonntag v\u00e4ntar p\u00e5 tur att bli betj\u00e4nad p\u00e5 postens kontor i Andelsbankens hus. Foto Maj-Britt.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2019, med hj\u00e4lp av Gunvor Hammarberg. L\u00e4nkar: -Om du vill l\u00e4sa Gunvor Hammarbergs dikt, som hon skrev d\u00e5 postkontoret i Dagsmark skull st\u00e4ngas, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! -Om du vill l\u00e4sa en intressant Forts\u00e4tt l\u00e4sa Posten i Dagsmark<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14880","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14880"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14880\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25622,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14880\/revisions\/25622"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}