{"id":1417,"date":"2016-10-21T23:31:47","date_gmt":"2016-10-21T21:31:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1417"},"modified":"2026-04-22T00:24:26","modified_gmt":"2026-04-21T21:24:26","slug":"andelshandelns-filial-i-dagsmark","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1417","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rd andelshandel"},"content":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2014. Flera fotografier \u00e4r fr\u00e5n andelshandelns arkiv och \u00e4r utl\u00e5nade av Kjell Rosenback.<\/span><\/strong><\/p>\n

Grundandet av Lappfj\u00e4rd andelshandel<\/strong><\/h2>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet tog Pellervos\u00e4llskapet initiativ till bildande av handelsbodar p\u00e5 andelsgrund, allts\u00e5 d\u00e4r kunderna ocks\u00e5 \u00e4r del\u00e4gare. (Vill du l\u00e4sa mera om Pellervo, klicka H\u00c4R!<\/a>) Tidigare hade det funnits endast privata handelsm\u00e4n med butiker runt om i kommunen. Lantmannagillet i Lappfj\u00e4rd tog d\u00e4rf\u00f6r initiativ till grundandet av en andelshandel ocks\u00e5 h\u00e4r. \u00c5r 1907 valdes en styrelse med uppgift att v\u00e4rva medlemmar, men arbetet gick tr\u00f6gt i b\u00f6rjan.<\/p>\n

De \u00e4ldre b\u00f6nderna var r\u00e4dda f\u00f6r att andelslaget kunde medf\u00f6ra f\u00f6rluster f\u00f6r medlemmarna. De hade i f\u00e4rskt minne de stora f\u00f6rluster som b\u00f6nderna lidit genom fartygsbyggen och sj\u00f6fartsf\u00f6retag och som blivit avskr\u00e4ckande exempel p\u00e5 ekonomiska sammanslutningar f\u00f6r b\u00f6nder. Rederiet med bonden Johan Ebb som huvudredare hade ju f\u00f6rorsakat s\u00e5dana f\u00f6rluster att flera b\u00f6nder m\u00e5ste g\u00e5 fr\u00e5n hus och hem i sviterna efter konkursen i b\u00f6rjan av 1880-talet. I samma veva var det ocks\u00e5 m\u00e5nga andra mindre fartygsf\u00f6retag som gjorde konkurs. \u00a0De yngre b\u00f6nderna s\u00e5g inga risker med andelslaget utan valde 10 personer att v\u00e4rva medlemmar. Den drivande kraften bakom det h\u00e4r projektet var bonden Viktor Rosenstedt fr\u00e5n Perus, han blev vald till ordf\u00f6rande i andelslaget d\u00e4r medlemmarna hette Selim Porander, Henrik Bergkulla, Axel Kl\u00e5vus, Alfred Ulfves och Johan Bj\u00f6rmans.<\/p>\n

Den 7 juli 1907 hade styrelsen f\u00e5tt ihop de erforderliga 250 medlemmarna och s\u00e5 uppgjordes stadgar och s\u00e5 lediganslog de tj\u00e4nsten som f\u00f6rest\u00e5ndare.<\/p>\n

Projektet avancerade snabbt och redan den 4 augusti 1907 ink\u00f6ptes Erik Salomon Eriksson Lampikoskis hemman s\u00f6der om Lappfj\u00e4rds \u00e5 p\u00e5 Ulfves hemman f\u00f6r 8 500 mark med byggnader, \u00e5krar och skogsmark. Hemmanet fick namnet Lund 1:63 och handelslaget s\u00f6kte och fick lagfart f\u00f6rst \u00e5r 1934. F\u00f6r att finansiera detta s\u00e5ldes direkt en del av skogen f\u00f6r 4 600 mark men kvar blev lokal f\u00f6r butiken och bostad \u00e5t personalen och magasin f\u00f6r varorna.<\/p>\n

\"\"
Det var i den h\u00e4r bondg\u00e5rden, som det nybildade Lappfj\u00e4rd Andelshandel \u00f6ppnade sin f\u00f6rsta aff\u00e4r 1907.<\/figcaption><\/figure>\n

18 augusti 1907 \u00f6ppnade aff\u00e4ren med f\u00f6rest\u00e5ndaren Alarik Hannelius. B\u00f6rjan blev ekonomiskt sv\u00e5r eftersom fel varor k\u00f6pts in och det ekonomiska resultaten blev d\u00e5ligt. Hannelius avgick redan i augusti 1908 och eftertr\u00e4ddes d\u00e5 av Erik Anders B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark. Denne var kvar \u00e4nda till december 1911, d\u00e5 han slutade och han byggde sedan ett aff\u00e4rshus i Perus, d\u00e4r han bedrev handel till 1927.<\/p>\n

En som \u00e4nd\u00e5 inte gav upp var styrelseordf\u00f6randen Viktor Rosenstedt, bland s\u00e5 h\u00e4r skrev han i \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1909: \u201d…ty en andelshandel i Lappfj\u00e4rd m\u00e5ste g\u00e5, huru sv\u00e5rt det \u00e4n skulle synas\u201d. Signaturen ”Lappfj\u00e4rding” skrev i en artikel i Samarbetet om problemen i b\u00f6rjan, vill du l\u00e4sa artikeln s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

F\u00f6rsta \u00e5rets f\u00f6rs\u00e4ljning blev 19\u00a0897 mk men redan 1917 var f\u00f6rs\u00e4ljningen uppe i 91\u00a0539 mk.<\/p>\n

Efter en tid besl\u00f6ts att det skall byggas en ny aff\u00e4rsbyggnad och ritningar f\u00f6r denna uppgjordes av byggm\u00e4staren Otto Ivars. Den nya butiksbyggnaden stod klar 17 december 1922 och blev att kosta 166\u00a0316 mark. Det \u00e5ret var oms\u00e4ttningen redan uppe i 738\u00a0291 mark. Det gamla aff\u00e4rshuset, som stod bakom det nya bj\u00f6ds ut f\u00f6r rivning redan i februari 1923.<\/p>\n

\"P\u00e5
P\u00e5 bilden den nybyggda aff\u00e4ren, som \u00f6ppnades i december 1922. Bakom aff\u00e4ren syns Starckes mejeri som senare byggdes om till kommunall\u00e4karg\u00e5rd. Det vita, dekorativa sk\u00e5pet p\u00e5 v\u00e4ggen bredvid ing\u00e5ngen \u00e4r Lappfj\u00e4rds kommuns anslagstavla, som sedan flyttades till kommung\u00e5rden p\u00e5 norra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

Bokst\u00e4verna ”m.b.t” efter firmanamnet betyder ingalunda ”med b\u00f6rsen tom”, som n\u00e5gon humorist trodde det var. Bokst\u00e4verna st\u00e5r f\u00f6r ”med begr\u00e4nsad tillskottsplikt”, vilket betyder att medlemmarna f\u00f6rutom medlemsinsatsen p\u00e5 olika vis kunde vara skyldiga att vid behov betala ett visst till\u00e4gg. \u00c5r 1955 gjorde Lappfj\u00e4rd Andelshandel en stadge\u00e4ndring som tog bort denna tillskottsplikt och p\u00e5 samma g\u00e5ng f\u00f6rsvann ocks\u00e5 de 3 bokst\u00e4verna.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1933 arrenderade Lappfj\u00e4rd Andelshandel i bolag med Isojoen Osuuskauppa den norra delen av ett lageromr\u00e5de mellan Tj\u00e4rhofsv\u00e4gen och j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det i Kristinestad. P\u00e5 omr\u00e5det p\u00e5 420 kvadratmeter stod ett br\u00e4dlager som de b\u00e5da handelslaget kunde anv\u00e4nda. Arrendeavtalet skrevs under av ordf\u00f6rande Viktor Rosenstedt.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktor Rosenstedt var ordf\u00f6rande fram till 1939, allts\u00e5 i hela 32 \u00e5r. Han ville d\u00e5 l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret \u00e5t yngre, trots att flera medlemmar ville att han skulle forts\u00e4tta. Han blev rikligen avtackad av Andelshandeln f\u00f6r l\u00e5ngvarigt och troget arbete. \u00c5r 1926 fick han Centrallagets f\u00f6rtj\u00e4nstm\u00e4rke. Styrelsemedlemmen Selim Porander var till stor hj\u00e4lp, han satt som medlem i hela 34 \u00e5r.<\/p>\n

P\u00e5 1930-talet anst\u00e4lldes Hugo Gran\u00f6 som direkt\u00f6r f\u00f6r andelshandeln. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1891 i Terj\u00e4rv d\u00e4r han f\u00f6rst arbetade f\u00f6r det lokala handelslaget och sedan flyttade han till Lappfj\u00e4rd. Under en tid drev han ocks\u00e5 en privat handel i Lappfj\u00e4rd. Hugo avled \u00e5r 1961 p\u00e5 Malmska sjukhuset i Jakobstad och \u00e4r begravd vid kyrkan i Terj\u00e4rv.<\/p>\n

\"\"
Mellan \u00e5ren 1922 till 1951 s\u00e5g Lappfj\u00e4rd Andelshandels huvudaff\u00e4r ut s\u00e5 h\u00e4r. Huvudkontoret b\u00f6rjade i slutet av 1940-talet k\u00e4nnas tr\u00e5ng och en utvidgning blev aktuell. P\u00e5 v\u00e5rst\u00e4mman 1950 var \u00e4rendet uppe till behandling men d\u00e4r besl\u00f6t man att i st\u00e4llet ge ett bidrag p\u00e5 100 000 mark till Lappfj\u00e4rds ungdomsf\u00f6rening f\u00f6r byggandet av deras nya lokal. St\u00e4mman under ledning av Hilding Rosenstedt besl\u00f6t att renoveringen skall p\u00e5b\u00f6rjas f\u00f6rst d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den nyrenoverade huvudaff\u00e4ren ut, som d\u00e5 ans\u00e5gs vara en av de modernaste i nejden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1947<\/strong> anst\u00e4lldes Hilding Sandbacka fr\u00e5n N\u00e4rpes som f\u00f6rest\u00e5ndare vid Lappfj\u00e4rds Andelshandel. Han var f\u00f6dd 1911 och hade sedan 1930 arbetat p\u00e5 olika handelslag i N\u00e4rpes. Efter Lappfj\u00e4rds Andelshandels fusion med Syd\u00f6sterbottens Handelslag \u00e5r 1968 blev han det nya La-Syds verkst\u00e4llande direkt\u00f6r. Han avgick fr\u00e5n sin tj\u00e4nst \u00e5r 1970 av h\u00e4lsosk\u00e4l.<\/p>\n

\u00c5r 1951<\/strong> totalrenoverades huvudaff\u00e4ren i Lappfj\u00e4rd och \u00f6ppnade 14 december 1951, saneringen hade kostat 522 000 mark men f\u00f6rs\u00e4ljningen d\u00e5 var redan \u00f6ver 50 miljoner mark. F\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1952 gjorde andelshandeln ett rekord\u00e5r, d\u00e5 oms\u00e4ttningen \u00f6kade med 35 % till 98 miljoner mark. Huvudaff\u00e4ren i Lappfj\u00e4rd var st\u00f6rst med 48 miljoner och P\u00e4rus filialen kom tv\u00e5a med 10.<\/p>\n

\"\"
Veljekset Karhum\u00e4kis flygfoto fr\u00e5n 1952 d\u00e4r Lappfj\u00e4rd Andelshandels alla byggnader syns.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 flygfotot fr\u00e5n 1952 s\u00e5 syns Lappfj\u00e4rd Tork- och Sorteringsandelslags torkria n\u00e4ra landsv\u00e4gen. Torkrian byggdes p\u00e5 1940-talet av en grupp unga b\u00f6nder som ville satsa p\u00e5 spannm\u00e5lsodling. I en stort uppslagen artikel i Vasabladet \u00e5r 1948, s\u00e5 skriver redakt\u00f6ren att byggnaden p\u00e5 utsidan ser ut som vilken lagerbyggnad som helst men att maskinerna d\u00e4r inne fyller bes\u00f6karen med extas. Dessv\u00e4rre gick det s\u00e5, att b\u00f6nderna mer och mer b\u00f6rjade satsa p\u00e5 rotfruktsodling, f\u00f6rst mor\u00f6tter och sedan p\u00e5 potatis. Fr\u00e5n och med september 1948 hyrde Lappfj\u00e4rd Andelshandel denna byggnad och \u00e5r1960 s\u00e5lde Torkandelslaget torkrian med alla maskiner och inventarier \u00e5t Lappfj\u00e4rd Andelshandel f\u00f6r en relativt billig penning. K\u00f6pebrevet undertecknades p\u00e5 Torkandelslagets v\u00e4gnar av Eskil Ingvesg\u00e5rd och Gunnar S\u00f6derg\u00e5rd. I b\u00f6rjan av \u00e5r 1977 s\u00e5lde La-Syd lagerbyggnaden \u00e5t\u00a0 Nils Berglund f\u00f6r 1 500 mk. Den skulle rivas f\u00f6re i maj 1977, vilket ocks\u00e5 skedde och han anv\u00e4nde stockarna till ett egnahemshusbygge i Dagsmark.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 1930-talet arbetade Alfred Solfvin p\u00e5 Lappfj\u00e4rd Andelshandels huvudaff\u00e4r i Lappfj\u00e4rd. Till v\u00e4nster st\u00e5r f\u00f6rest\u00e5ndaren Hugo Gran\u00f6 och till h\u00f6ger Rauha Uusihonko, gift Knus, senare R\u00f6nnback.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Styrelsen f\u00f6r andelshandeln samlad n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1930-talet. St\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e4nster Selim Porander, Erland Ingvesg\u00e5rd, Hugo Gran\u00f6 och s\u00e5 en som \u00e4r ok\u00e4nd. Sittande Karl Henrik Bergholm, Viktor Rosenstedt, Erik Henrik \u00c5djers och Johan Bj\u00f6rmans.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Personalen p\u00e5 Lappfj\u00e4rd andelshandel \u00e5r 1957.
Nere fr.v. Karin Gullmes, Anna Sm\u00e5tt, f\u00f6rest\u00e5ndaren Hilding Sandbacka, Ethel Gustafsson och Anna S\u00f6derlund.
Rad 2: Else-Maj G\u00e4ddvik, Dagmar Mangs, G\u00f6ta Lindell, Inga-Lill Kl\u00e5vus, Majel Eriksson, Maj-Lis Blomfeldt, Helena Granholm och Marita Nygren.
Bakre raden: Lars \u00d6sterberg, Birger Bj\u00f6rklund, Lennart Agn\u00e4s, Gunnar Bergfast, Venzel Smith, Eskil \u00d6sterberg, Erik Vesterback och Algot Kankaanp\u00e4\u00e4.
Fr\u00e5nvarande var Helmi Ekman och Stig Back.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 den nya hallbutiken till h\u00f6ger \u00f6ppnades i mars 1975, s\u00e5 st\u00e4ngdes butiken som hade varit i detta hus sedan 1922. Kontoret och lantbruksavdelningen fortsatte dock i den gamla byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

I december 1969 h\u00f6ll f\u00f6rvaltningsr\u00e5det och direktionen f\u00f6r Handelslaget La-Syd en st\u00e4mma d\u00e4r det best\u00e4mdes att en ny aff\u00e4rsbyggnad skall uppf\u00f6ras i Lappfj\u00e4rd, m\u00f6jligtvis under \u00e5r 1971. I september 1970 avgick direkt\u00f6r Hilding Sandbacka av h\u00e4lsosk\u00e4l, som hade lett f\u00f6retaget sedan 1947. I hans st\u00e4lle valdes Selim Wikberg, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes \u00e5r 1924 men som nu bodde i Malax. Vid denna tid var Arne Lind\u00e9n avdelningschef f\u00f6r lantbrukshandeln, som t.ex. \u00e5r 1970 visade en m\u00e4rkbar f\u00f6rs\u00e4ljnings\u00f6kning. Ett stort utbud av potatis medf\u00f6rde dock ett prisfall, som verkade negativt f\u00f6r handelslaget.<\/p>\n

SOK:s byggnadsavdelning gjorde ritningarna till den nya aff\u00e4ren, som skulle f\u00e5 en volym p\u00e5 3 250 kbm. Butiken skall inrymma en livsmedelsavdelning, textil- pappers- och en husger\u00e5dsavdelning. Gamla byggnaden skulle sedan inrymma j\u00e4rnavdelning och andelshandelns kontor.<\/p>\n

\"\"
I september 1974 inleddes bygget av La-Syds nya hallbutik i Lappfj\u00e4rd och den kunde \u00f6ppna 21 mars 1975. Det var byggm\u00e4staren Harry Lillkull, som uppf\u00f6rde den 600 kvm stora aff\u00e4ren. Byggnaden \u00e4r numera i familjen Rosenbacks \u00e4go och den inrymmer en modern Sale-aff\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

Lantbruks- och j\u00e4rnsidan flyttade i oktober 1985 in i livsmedelshallen och kvar i den gamla delen blev endast lagret. P\u00e5 samma g\u00e5ng avslutades f\u00f6rs\u00e4ljningen av textiler. Hallchefen Bror Grahn trodde att det skall finnas f\u00f6rdelar med att ha all f\u00f6rs\u00e4ljning under samma tak. I mars 1989 bildade lappfj\u00e4rdsborna Lars och Bror Ingves, tillsammans med Asko Kallioniemi och Jaakko M\u00e4kel\u00e4 tv\u00e5 nya f\u00f6retag, som \u00f6ppnade aff\u00e4r i det gamla ur bruk tagna aff\u00e4rshuset. De tre f\u00f6rstn\u00e4mnda bildade Lappfj\u00e4rds Byggtj\u00e4nst och alla tillsammans bildade Lappfj\u00e4rds VVS-tj\u00e4nst.<\/p>\n

I september – oktober 1989 gjordes en st\u00f6rre renovering inomhus i Lappfj\u00e4rd d\u00e5 hallbutiken byggdes om till en marketaff\u00e4r. F\u00f6rest\u00e5ndaren Bror Grahn och VD Ingmar Stenbacka var \u00f6verens om att renoveringen var lyckad och att den skulle locka mera kunder. Vid denna tid var marketen i Lappfj\u00e4rd Westbotnias enda enhet i Kristinestad.<\/p>\n

Produkthallen vid riksv\u00e4gen.<\/strong><\/h4>\n

I juni 1969 besl\u00f6t SOK att det skall byggas en hall f\u00f6r behandling av potatis och andra rotfrukter i Lappfj\u00e4rd. Kostnaden kommer att bli 220 000 mk, hallen blir 15 x 32 m och d\u00e4r kommer att finnas lagringsutrymme f\u00f6r 300 000 kg potatis. Tomten p\u00e5 ungef\u00e4r 2 ha arrenderades den 11 september 1969 ut av Lappfj\u00e4rds kommun. Den 14 december 1972, allts\u00e5 just f\u00f6re kommunsammanslagningen besl\u00f6t kommunalfullm\u00e4ktige att Handelslaget La-Syd kommer att f\u00e5 r\u00e4tt att l\u00f6sa in sin arrendetomt f\u00f6r 12 624 mark. K\u00f6pebrevet med staden Kristinestad skrevs den 20 juni 1973.<\/p>\n

\"\"
Lappfj\u00e4rds kommun gav byggnadstillst\u00e5nd till denna hall \u00e5r 1969 och den uppf\u00f6rdes d\u00e4refter av byggm\u00e4stare Harry Lillkull i b\u00f6rjan av 1970-talet. Byggare var Handelslaget La-Syd som byggde hallen\u00a0 i Lappfj\u00e4rd, n\u00e4ra den nybyggda str\u00e4ckningen av riksv\u00e4g 8. La-Syd l\u00f6ste in arrendetomten av staden Kristinestad \u00e5r 1973 f\u00f6r ca 12 624 mark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handelslaget La-Syd k\u00f6pte upp jordbruksprodukter, fr\u00e4mst potatis som man sedan hanterade i denna Produkthall. La-Syd uppgick ju sedan i Westbotnia \u00e5r 1985 och i januari 1989 meddelade VD Ingmar Stenbacka att verksamheten avslutats och att hallen endast kommer att anv\u00e4ndas som lager. Senare samma \u00e5r allts\u00e5 1989 s\u00e5ldes hallen \u00e5t Nyno Ab, med B\u00f6rje Norrg\u00e5rd p\u00e5 Kasi-Tuote i spetsen.\u00a0 Hallen st\u00e5r fortfarande kvar och har sedan haft flera \u00e4gare och den inhyser numera ett tv\u00e4tteri.<\/figcaption><\/figure>\n

Gr\u00f6nsakshandeln hade under en l\u00e4ngre tid varit ol\u00f6nsam f\u00f6r Westbotnia, mest p\u00e5 grund av SOK prispolitik som gjorde att Westbotnia inte kunde betala fullt pris \u00e5t sina leverant\u00f6rer. I januari 1989 ryktades det att Westbotnia kommer att l\u00e4gga ner gr\u00f6nsakshandeln men d\u00e5 dyker aff\u00e4rsmannen Egil Gullstr\u00f6m fr\u00e5n N\u00e4rpes upp som en r\u00e4ddande \u00e4ngel. Han \u00e4gde fr\u00e5n tidigare karosserifabriken N\u00e4rko och Gullstr\u00f6ms Gr\u00f6nsaker och i januari bildade han tillsammans med Westbotnia ett nytt bolag, som fick namnet Botnia Gr\u00f6nsaker. Det nya bolaget \u00f6vertog sedan all gr\u00f6nsakshandel, utrymmen och maskiner av Westbotnia. Egil Gullstr\u00f6ms f\u00f6rtrogne G\u00f6sta Lapvetel\u00e4inen uts\u00e5gs till chef f\u00f6r det nya bolaget.<\/p>\n

Vid denna tid blev den 450 kvm stora Produkthallen p\u00e5 den 1 ha stora tomten till salu och k\u00f6pare blev Nyno Ab, med B\u00f6rje Norrg\u00e5rd som \u00e4gare. P\u00e5 samma tomt stod ocks\u00e5 en pl\u00e5thall som ingick i k\u00f6pet och den hyrdes direkt ut som lager \u00e5t wellpappf\u00f6retaget Uni-Pak i Tj\u00f6ck. I november 1989 meddelade fastighetsbolaget Nyno Ab att de t\u00e4nker starta ett potatisskaleri i den gamla Produkthallen.<\/p>\n

\"\"
Firmanamnet har skrivits p\u00e5 olika s\u00e4tt, f\u00f6r det mesta utan ”s” och n\u00e5gon g\u00e5ng med ”s” som p\u00e5 detta brevhuvud: Lappfj\u00e4rds Andelshandel m.b.t.<\/figcaption><\/figure>\n

Flera filialer \u00f6ppnades.<\/strong><\/h1>\n

Norra filialen.<\/strong><\/h2>\n

Flera filialer \u00f6ppnades \u00a0runtom i Lappfj\u00e4rd bl.a. Norra filialen p\u00e5 B\u00f6tomv\u00e4gen \u00f6ppnade 1920 i en liten lokal som de hyrde av Viktor Holm. I november 1936 k\u00f6pte andelshandeln ett omr\u00e5de p\u00e5 Bj\u00f6rmans skattehemman av bondedottern Alvina Engblom. I k\u00f6pet ingick ett st\u00f6rre s\u00e4desmagasin, n\u00e5gra liderbyggnader och en boningsbyggnad. Boningsbyggnaden renoverades och byggdes om till aff\u00e4r och \u00e5r 1939 \u00f6ppnades filialen och den anv\u00e4ndes fram till 1957, d\u00e5 en helt ny byggnad togs i bruk i Idb\u00e4cks v\u00e4gsk\u00e4let.<\/p>\n

\"\"
Otydligt foto av den nybyggda ”Sl\u00e4ta filialin” p\u00e5 v\u00e4gen till B\u00f6tom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Norra filialen eller ”Sl\u00e4tafilialin” som byggdes 1939 verkade h\u00e4r till 1957 d\u00e5 den st\u00e4ngdes. \u00c5r 1960 s\u00e5ldes fastigheten \u00e5t Doris och Per-Erik Rosenback, som bodde h\u00e4r i n\u00e4rmare 15 \u00e5r, tills de i mitten av 60-talet byggde en ny g\u00e5rd bakom denna aff\u00e4rsbyggnad. Den gamla byggnaden plockades ned av Motel-Terttu fr\u00e5n L\u00e5lby, eller r\u00e4ttare sagt, s\u00e5 hade hon ett g\u00e4ng polacker att plocka ned huset. Det uppf\u00f6rdes sedan som sommarstuga i Sandj\u00e4rv i Uttermossa, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Huset till h\u00f6ger tillh\u00f6rde Einar Hoxell.<\/figcaption><\/figure>\n

I april 1956 k\u00f6pte Lappfj\u00e4rd Andelshandel ett tomtomr\u00e5de i B\u00f6tomkorsningen av l\u00e4raren H\u00e5kan Teir, som hade flyttat till Gamlakarleby. H\u00e5kan var gift med Svea L\u00e5ngvik och han var bror bland annat till Harald Teir och Grels Teir. H\u00e5kan hade f\u00f6rv\u00e4rvat omr\u00e5det av sin far, l\u00e4raren p\u00e5 norra folkskolan Frans Teir, som i sin tur hade k\u00f6pte det av Axel Lilltr\u00e4sk. D\u00e5 Lappfj\u00e4rd Andelshandel k\u00f6pte omr\u00e5det var det utarrenderat \u00e5t sytningsmannen Axel Stenman, som dock inte ville ge arrender\u00e4tten ifr\u00e5n sig. Efter en r\u00e4ttstvist och f\u00f6rlikning fick andelshandeln efter en tid tillg\u00e5ng till omr\u00e5det p\u00e5 0,2 ha, som hade namnet ”Per vid v\u00e4gen”. P\u00e5 omr\u00e5det fanns inga byggnader och Olof Lillsunde fick i uppdrag att uppg\u00f6ra ritningar.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1957 byggde Lappfj\u00e4rd andelshandel en ny ”Norra filial” i v\u00e4gsk\u00e4let till B\u00f6tom. Det h\u00e4r var det f\u00f6rsta bygget som byggm\u00e4stare Thure Nygren tog p\u00e5 sig, sedan efter n\u00e5gra \u00e5r blev han den st\u00f6rsta byggaren i Lappfj\u00e4rd och Kristinestad. D\u00e5 denna filial togs i bruk, s\u00e5 st\u00e4ngdes den gamla norra filialen, som stod l\u00e4ngre upp mot B\u00f6tom. Likas\u00e5 st\u00e4ngdes ”femmon”, allts\u00e5 filial nr 5, som hade \u00f6ppnats i b\u00f6rjan p\u00e5 1935 i f.d. handlanden Henrik Ingves g\u00e5rd. F\u00f6re ”femmon” st\u00e4ngdes, s\u00e5 hade den flyttat till Hautaviitas g\u00e5rd i Stenmanas kroken.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1975<\/strong> d\u00e5 den nya La-Syd aff\u00e4ren byggdes i Lappfj\u00e4rd st\u00e4ngdes den norra filialen och byggnaden och den 1 900 kvm stora tomten s\u00e5ldes p\u00e5 auktion \u00e5t Ragnar Bj\u00f6rklund.<\/p>\n

Central Caf\u00e9.<\/strong><\/h2>\n

I mars 1938 k\u00f6pte Lappfj\u00e4rds Andelshandel det s\u00e5 kallade Ingveska huset av sparbanken. Mellan \u00e5ren 1938 till 1941 hade andelshandeln ett caf\u00e9, som kallades Central caf\u00e9 i denna g\u00e5rd p\u00e5 norra sidan, den som senare b\u00f6rjade kallas Uddstr\u00f6ms g\u00e5rd. Efter kriget flyttade Lappfj\u00e4rds Sparbank till detta hus, som de hade f\u00f6rv\u00e4rvat n\u00e5gra \u00e5r innan.<\/p>\n

\"\"
H\u00e4r l\u00e5g Central caf\u00e9 under n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r runt 1940. L\u00e4nsstyrelsen gav i februari 1938 kaf\u00e9r\u00e4ttigheter av andra klass och som ansvarig f\u00f6rest\u00e5ndare antogs l\u00e4raren Selim Knus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att handlanden Henrik Ingves hade avlidit 1935, s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvade Lappfj\u00e4rd andelshandel hans stora aff\u00e4rshus p\u00e5 norra sidan. De inr\u00e4ttade h\u00e4r filial nr 5, som i folkmun kallades ”femmon”. G\u00e5rden s\u00e5ldes sedan \u00e5t Lappfj\u00e4rds Sparbank som hade sitt kontor h\u00e4r fram till efter kriget d\u00e5 de flyttade till Fenniag\u00e5rden. Andelshandeln flyttade i n\u00e5got skede ”femmon” till Wiljam Hautaviitas g\u00e5rd i Stenmanas kroken och filialen st\u00e4ngdes definitivt \u00e5r 1957 d\u00e5 Norra filialen \u00f6ppnades i B\u00f6tomv\u00e4gsk\u00e4let. Under n\u00e5gra \u00e5r i b\u00f6rjan av 1940-talet drev andelshandeln Central caf\u00e9, som inte blev s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt som man hade hoppats. Den stora g\u00e5rden har sedan haft flera \u00e4gare, tills den revs f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan, efter att ha st\u00e5tt tom i flera \u00e5r. (Veljekset Karhum\u00e4kis flygfoto)<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00f6dra filialen.<\/strong><\/h2>\n

Mellan \u00e5ren 1929 till 1943 hade Lappfj\u00e4rds andelshandel ocks\u00e5 en S\u00f6dra filial, eller mejerifilial som den ocks\u00e5 kallades. Den b\u00f6rjade i utrymmen som andelshandeln hyrde av aff\u00e4rsmannen Axel Lilltr\u00e4sk. \u00c5r 1933 k\u00f6pte de en egen lokal p\u00e5 Klockarsbackan eller Dahlbackan, men den drogs in under kriget, eftersom det var brist p\u00e5 alla varor. Aff\u00e4rshuset som stod n\u00e4ra Perusv\u00e4gen s\u00e5ldes 1948 \u00e5t lantm\u00e4taren Gunnar Gr\u00f6ndahl fr\u00e5n Dagsmark. \u00c5r 1959 flyttade Gunnar med familjen till N\u00e4rpes och g\u00e5rden s\u00e5ldes. Efter en tid s\u00e5ldes den \u00e5t Alvar Westerlund och huset st\u00e5r fortfarande kvar.<\/p>\n

L\u00e5lby filialen.<\/strong><\/h2>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1930-talet byggde \u00e4nklingen Karl Storl\u00e5hls (1864-1933) en sytningsstuga \u00e5t sig och sin dotter Hilma. Som medhj\u00e4lpare hade han m\u00e5gen Otto Bj\u00f6rses men s\u00e5 gick det s\u00e5 illa att d\u00e5 huset fick taket p\u00e5 \u00e5r 1933, s\u00e5 dog Karl. Efter 3 \u00e5r s\u00e5ldes det halvf\u00e4rdiga huset \u00e5t Lappfj\u00e4rd Andelshandel som byggde om det till butiksfilial. Filialen verkade h\u00e4r till \u00e5r 1958, d\u00e5 den flyttade till en nybyggd aff\u00e4rsbyggnad p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen. F\u00f6ljande att bo i huset var Karls sonson Kenneth Storl\u00e5hls (f.1937) och det \u00f6vertogs sedan av hans minder\u00e5riga dotter Yvonne Hannele (f.1957). Hon hade huset flera g\u00e5nger till salu men hon fick den sedan s\u00e5ld i november 1963 \u00e5t Margit Hohenthal f\u00f6r 2 000 nymark. Margit och hennes man Thorvald bodde h\u00e4r en tid men de anv\u00e4nde ocks\u00e5 huset enbart som fritidsbostad, d\u00e5 de bodde p\u00e5 annan ort. Efter deras d\u00f6d s\u00e5lde sonen Kim Hohenthal huset p\u00e5 1980-talet \u00e5t \u00c5ke och Rigmor L\u00f6fgren fr\u00e5n L\u00e5lby, som byggde om det till sytninsstuga. Det blev slutligen deras dotter som \u00f6vertog huset och hon bor d\u00e4r med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1958 <\/strong>uppf\u00f6rde bonden Sigfrid Grannas p\u00e5 eget bev\u00e5g en aff\u00e4rsbyggnad p\u00e5 sin 1 400 kvm stora tomt och den 10 maj k\u00f6pte Lappfj\u00e4rd Andelshandel tomten och det nya aff\u00e4rshuset av Grannas. Denna ”L\u00e5hlby filial” st\u00e4ngdes i juni 1978 p\u00e5 grund av ol\u00f6nsamhet och La-Syd besl\u00f6t att s\u00e4lja b\u00e5de aff\u00e4ren och tomten. F\u00f6re detta butiksf\u00f6rest\u00e5ndaren Dagmar Mangs k\u00f6pte s\u00e5 gott som genast aff\u00e4ren, tomten och butiksinredningen f\u00f6r 40 000 mark och hon \u00f6ppnade redan i augusti samma \u00e5r. Hon renoverade aff\u00e4ren och sk\u00f6tte den n\u00e4stan ensam i 7 \u00e5r tills hon st\u00e4ngde den i oktober 1985. Dagmar var f\u00f6dd Rosendahl i Sideby \u00e5r 1920 och 1957 hade hon gift sig med Torsten Mangs.<\/p>\n

Posten, som hade ett postkontor d\u00e4r st\u00e4ngde ocks\u00e5 i samma veva \u00e5t 1985.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1936 \u00f6ppnade Lappfj\u00e4rd Andelshandel en filial i denna byggnad i L\u00e5lby. H\u00e4r bedrevs handel fram till 1958 d\u00e5 andelshandeln k\u00f6pte en nybyggd aff\u00e4rsbyggnad p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen av Sigfrid Grannas. L\u00e4karparet Hohenthal k\u00f6pte sedan den gamla filialen och anv\u00e4nde den som bostad. Sedan har g\u00e5rden haft flera \u00e4gare, den har byggts till och den st\u00e5r fortfarande kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6re detta Lappfj\u00e4rd Andelshandels filial i L\u00e5lby, fotograferad fr\u00e5n v\u00e4gen sommaren 2024. Byggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1958 och andelshandeln bedrev handel h\u00e4r till 1978, d\u00e5 de s\u00e5lde fastigheten \u00e5t Dagmar Mangs.<\/figcaption><\/figure>\n

Centralbutiken.<\/strong><\/h2>\n

I augusti 1959 k\u00f6pte Lappfj\u00e4rds andelshandel ett tomtomr\u00e5de bredvid Fenniag\u00e5rden av \u00d6sterbottens k\u00f6tt. P\u00e5 tomten fanns d\u00e5 en gammal byggnad, d\u00e4r bland annat Erik Stens hade haft en aff\u00e4r. Andelshandeln anlitade Thure Nygren som byggare av en ny aff\u00e4r p\u00e5 samma st\u00e4lle och i november 1960 kunde Centralbutiken \u00f6ppnas. I n\u00e5gra \u00e5rs tid hade Andelshandeln haft en filial i Fenniag\u00e5rden som kallades ”Fennia matvarubutik”.<\/p>\n

\"\"
I den h\u00e4r butiken fanns andelshandelns Centralbutik fr\u00e5n november 1960 tills den sedan s\u00e5ldes p\u00e5 auktion i maj 1975, i samband med att nya La-Syd hallen \u00f6ppnade. Lappfj\u00e4rds sparbank gav det h\u00f6gsta budet och bankdirekt\u00f6r Folke Norrback uppgav d\u00e5 att den ink\u00f6pta byggnaden skall renoveras grundligt f\u00f6r att passa som bankkontor. Banken var den enda spekulanten och de bj\u00f6d 250 000 mark f\u00f6r byggnaden och den 4 500 kvm stora tomten.\u00a0 I den h\u00f6gra delen av huset finns i dag Lappfj\u00e4rds bibliotek.<\/figcaption><\/figure>\n

Perus filialen.<\/strong><\/h3>\n
\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den f\u00f6rsta filialen ut som Lappfj\u00e4rd Andelshandel \u00f6ppnade i Perus.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4ven i Perus \u00f6ppnades en filial \u00e5r 1924 mittemot Viktor Rosenstedts hemg\u00e5rd. Det h\u00e4r var Viktor och Emma Ragn\u00e4s hemg\u00e5rd, som de s\u00e5lde till Andelshandeln och den l\u00e5g p\u00e5 f\u00e4rgare Karl Poranders mark. De flyttade sj\u00e4lva till Starr\u00e4ngen\u00a0 och stugan d\u00e4rifr\u00e5n flyttades i n\u00e5got skede tillbaka till Erik Kvis arrendemark bakom filialen. Viktor och Emmas d\u00f6ttrar Helmi och Miili bodde sedan i stugan till slutet p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> k\u00f6pte Lappfj\u00e4rd Andelshandel m.b.t. tomten d\u00e4r deras gamla filial stod. S\u00e4ljare var f\u00e4rgare\u00e4nkan Maria Porander (f.Bj\u00f6rses i Lappfj\u00e4rd 1851) och hon var \u00e4nka efter f\u00e4rgaren Karl Porander (f.Purrander i Torne\u00e5 \u00e5r 1855-1915 i Lappfj\u00e4rd). Maria hade varit piga hos en sj\u00f6kapten i Ule\u00e5borg och d\u00e4r tr\u00e4ffat Karl och de gifte sig 1879 och flyttade d\u00e5 till Perus. K\u00f6peskillingen uppgick till 3 000 mark och tomten br\u00f6ts ut fr\u00e5n hemmanet och fick namnet Backb\u00f6le 21:58.<\/p>\n

\"\u00c5r
\u00c5r 1936 byggdes en ny filial i Perus p\u00e5 Backb\u00f6le l\u00e4genhet i korsningen av landsv\u00e4gen till Dagsmark och P\u00e4rus Brot\u00e5g. Lappfj\u00e4rd Andelshandel som senare uppgick La-Syd och sedan i Westbotnia s\u00e5lde denna fastighet \u00e5t de nuvarande \u00e4garna p\u00e5 1980-talet, och de bor fortfarande d\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 den nya filialen var f\u00e4rdig s\u00e5 bj\u00f6d handelslaget ut den gamla butiken inneh\u00e5llande 2 rum och dess inredning i tidningen Syd-\u00d6sterbotten. P\u00e5 tomten fanns ocks\u00e5 en st\u00f6rre magasinbyggnad och allt skulle s\u00e4ljas 16 november 1936.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
I Perus byggdes denna aff\u00e4r i s\u00e5 modern stil, s\u00e5 att styrelsen uppmanade byggare Otto Ivars att i forts\u00e4ttningen planera och bygga aff\u00e4rer enligt den traditionella modellen. Fotot fr\u00e5n 1970-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6re fusionen \u00e5r 1985 besl\u00f6t Handelslaget La-Syd att filialbyggnaden i Perus skall st\u00e4ngas till \u00e5rsskiftet 1985-86.\u00a0 Eftersom f\u00f6rest\u00e5ndaren sade upp sig i f\u00f6rtid besl\u00f6t det nya Westbotnia att filialen skall st\u00e4ngas redan i slutet av augusti. P\u00e5 samma g\u00e5ng st\u00e4ngde ocks\u00e5 postkontoret som var inrymt i samma byggnad. Det hade betj\u00e4nat 106 hush\u00e5ll, som efter st\u00e4ngningen b\u00f6rjade betj\u00e4nas i Lappfj\u00e4rd. Byggnaden s\u00e5ldes \u00e5t en privatperson f\u00f6r 30 000 mark och k\u00f6parna byggde om den till bostad, d\u00e4r de fortfarande bor.<\/p>\n

Dagsmark filial.<\/strong><\/h2>\n

Under n\u00e5gra \u00e5rtionden hade Lappfj\u00e4rd andelshandel ocks\u00e5 en filial i Dagsmark och vill du l\u00e4sa historiken om den filialen s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Andelslaget h\u00f6ll st\u00e4mmor varje v\u00e5r och h\u00f6st, och i tidningen Syd-\u00d6sterbotten inf\u00f6rdes ofta nog referat av dessa. Vill du l\u00e4sa vad som skrevs, s\u00e5 klicka t.ex. p\u00e5: h\u00f6stst\u00e4mma 1935!<\/strong><\/span><\/a>, v\u00e5rst\u00e4mma 1960.<\/span><\/span><\/a><\/b><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottens Handelslag fusioneras med <\/strong>Lappfj\u00e4rd andelshandel <\/strong>och La-Syd bildas.<\/strong><\/h4>\n

Mot slutet av 1960-talet fick Syd\u00f6sterbottens Handelslag i Kristinestad ekonomiska problem och f\u00f6r att undvika konkurs, framtvingade SOK en fusion med Lappfj\u00e4rd andelshandel vars ekonomi d\u00e5 var i gott skick. Det fanns ett stort behov av en ny livsmedelsaff\u00e4r i Kristinestad men det lokala handelslaget saknade ekonomiska resurser. SOK \u00f6vertog en stor del av Syd\u00f6sterbottens Handelslags skulder och s\u00e4kra fordringar och lovade st\u00f6da byggandet av en ny aff\u00e4r.<\/p>\n

Efter l\u00e5ngdragna f\u00f6rhandlingar kunde styrelsen f\u00f6r Lappfj\u00e4rd andelshandel godk\u00e4nna villkoren och det gjorde ocks\u00e5 direktionen f\u00f6r Syd\u00f6sterbottens Handelslag. Fusionsavtalet undertecknades den 11 december 1967 och den skulle tr\u00e4da i kraft f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1968<\/strong> fusionerades allts\u00e5\u00a0 Syd\u00f6sterbottens Handelslag med den mottagande parten Lappfj\u00e4rd Andelshandel. Det sista styrelsem\u00f6tet h\u00f6lls den 11 mars 1969 och sekreterare Bertel Ekman skrev s\u00e5 h\u00e4r i protokollet: ”D\u00e5 Lappfj\u00e4rds andelshandels verksamhet nu kan betecknas som avslutad framf\u00f6rde styrelsens ordf\u00f6rande Lennart Bj\u00f6rses styrelsens tack till f\u00f6rest\u00e5ndare Hilding Sandbacka och \u00f6vriga anst\u00e4llda f\u00f6r deras arbete under det till\u00e4ndalupna verksamhets\u00e5ret och det goda resultatet, som d\u00e4runder uppn\u00e5tts. Dessutom uttalade han f\u00f6rhoppningen, att det nya f\u00f6retaget La-Syd skulle kunna f\u00f6ra Lappfj\u00e4rds andelshandels traditioner vidare, d\u00e5 det g\u00e4ller att p\u00e5 andelsr\u00f6relsens grund tillvarata sina medlemmars intressen och betj\u00e4na dem p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt.”<\/span>\u00a0<\/em>N\u00e4rvarande p\u00e5 det sista m\u00f6tet var Lennart Bj\u00f6rses, K. E. Holm, Eskil Ingvesg\u00e5rd, Uno Klockars, Ragnar Backlund, Yrj\u00f6 Sillanp\u00e4\u00e4, Edvin Engman och Bertel Ekman.<\/p>\n

\u00c5r 1970<\/strong> avgick Hilding Sandbacka av h\u00e4lsosk\u00e4l med pension och i hans st\u00e4lle valdes Selim Wikberg. Han var f\u00f6dd i Rangsby 1924 och efter studier i Vasa Handelsl\u00e4roverk b\u00f6rjade han arbeta p\u00e5 Hartmans och sedan p\u00e5 olika handelslag. \u00c5r 1961 blev han f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Malax handelslag och fr\u00e5n 1971 VD f\u00f6r La-Syd.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1985<\/strong> blev det \u00e4nnu en fusion d\u00e5 La-Syd fusionerades med V\u00e4stra N\u00e4rpes Handelslag, N\u00e4rpes Handelslag, \u00d6vermark Andelshandel, Yttermark Andelshandel och P\u00f6rtom Andelshandel. Det nya regionhandelslaget fick namnet Westbotnia och styrdes av ett f\u00f6rvaltningsr\u00e5d p\u00e5 18 medlemmar. La-Syd fick utn\u00e4mna 5 medlemmar och d\u00e4r valdes Nils Hanses, G\u00f6ran Uppstu, Helmer Bergvik, Sven Isuls och Antti Pihlaja.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Tj\u00f6ck Handelslag, som sedan blev Syd\u00f6sterbottens Handelslag och som tillsammans med Lappfj\u00e4rd Andelshandel bildade La-Syd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

La-Syd fusioneras med handelslagen i N\u00e4rpes och Westbotnia bildas.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 1985 blev det \u00e4nnu en fusion d\u00e5 La-Syd fusionerades med V\u00e4stra N\u00e4rpes Handelslag, N\u00e4rpes Handelslag, \u00d6vermark Andelshandel, Yttermark Andelshandel och P\u00f6rtom Andelhandel. Det nya regionhandelslaget fick namnet Westbotnia och styrdes av ett f\u00f6rvaltningsr\u00e5d p\u00e5 18 medlemmar. La-Syd fick utn\u00e4mna 5 medlemmar och d\u00e4r valdes Nils Hanses, G\u00f6ran Uppstu, Helmer Bergvik, Sven Isuls och Antti Pihlaja. I samband med fusionen blev det ocks\u00e5 klart att filialerna i H\u00e4rkmeri och Perus kommer att dras in. Hilkka H\u00f6gn\u00e4sbacka hade arbetat 9 \u00e5r i Perus och var uppgiven efter beskedet.<\/p>\n

Planerad fusion med Waasko i Vasa.<\/strong><\/h4>\n

Det nya handelslaget Westbotnias l\u00f6nsamhet var d\u00e5lig fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan och flera f\u00f6rlustbringande enheter st\u00e4ngdes f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00f6nsamheten. I februari 1988 ingrep Centrallaget SOK och tj\u00e4nstem\u00e4n d\u00e4rifr\u00e5n bes\u00f6kte N\u00e4rpes f\u00f6r att diskutera l\u00e4get. De f\u00f6reslog att Westbotnia skulle fusioneras med handelslaget Waasko i Vasa, som hade betydligt st\u00f6rre verksamhet och vars ekonomi skulle ligga p\u00e5 stabilare grund. Westbotnias VD Rainer Hollfast och Thore Gull som var ordf\u00f6rande i f\u00f6rvaltningsr\u00e5det bes\u00f6kte efter det Waasko i Vasa och d\u00e4r diskuterade de f\u00f6rdelarna med en fusion. N\u00e5got f\u00f6rslag eller beslut om fusion gjordes dock inte d\u00e5. Men i april presenterade dock H\u00e5kan Smeds, som var styrelseordf\u00f6rande i Waasko ett fusionsavtal, som tydligen hade uppgjorts av SOK. Medlemmarna i Westbotnia togs p\u00e5 s\u00e4ng av det \u00f6verraskande avtalet. Flera styrelsemedlemmar godk\u00e4nde nog avtalet med inte alla och det besl\u00f6ts att det skall underst\u00e4llas en medlemsomr\u00f6stning p\u00e5 en st\u00e4mma.<\/p>\n

F\u00f6re den utlysta st\u00e4mman den 6 juni 1988, s\u00e5 presenterade aff\u00e4rstidningen Talousel\u00e4m\u00e4 de ekonomiska siffrorna f\u00f6r Waasko i Vasa. Tidningen kunde visa att Waasko hade varit f\u00f6rlustbringande i flera \u00e5r och att endast ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n centrallaget SOK hade r\u00e4ddat det fr\u00e5n konkurs. Den utlysta st\u00e4mman skulle h\u00e5llas i N\u00e4rpesg\u00e5rden, som dessv\u00e4rre visade sig vara f\u00f6r lite, varf\u00f6r den snabbt flyttades \u00f6ver till skolcentret. 460 medlemmar deltog i st\u00e4mman och vid omr\u00f6stning r\u00f6stade mer \u00e4n 400 f\u00f6r att fusionsavtalet med Waasko skulle f\u00f6rkastas. Detta ledde till att styrelsen och f\u00f6rvaltningsr\u00e5det avgick, men de satt kvar tills nya v\u00e4ljs p\u00e5 en kommande st\u00e4mma.<\/p>\n

P\u00e5 f\u00f6ljande st\u00e4mma valdes ett nytt f\u00f6rvaltningsr\u00e5d, som sedan valde en ny styrelse. Fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd valdes Stig Porander i st\u00e4llet f\u00f6r Sven Isuls, som hade varit positivt inst\u00e4lld till en fusion med Waasko. Till ny VD valdes Ingmar Stenbacka, som fr\u00e5n tidigare var v\u00e4l insatt i Westbotnias aff\u00e4rer. Han arbetade d\u00e5 som ekonomichef p\u00e5 ett karosserif\u00f6retag i N\u00e4rpes och hade fram till 1983 arbetat p\u00e5 Lindells i Dagsmark. Efter utn\u00e4mningen medgav han att uppgiften som VD kommer att bli sv\u00e5r, n\u00e5got som han ocks\u00e5 sedan fick erfara.<\/p>\n

Westbotnia forts\u00e4tter med Ingmar Stenbacka som VD.<\/strong><\/h4>\n

I september 1988 st\u00e4ngde Westbotnia de Piccolo kiosker som de hade drivit i N\u00e4rpes och i Kristinestad. De hade b\u00e5da visat d\u00e5lig l\u00f6nsamhet, ber\u00e4ttade den nya platschefen Rainer S\u00f6derback i Kristinestad. \u00d6ver lag visade handelslaget d\u00e5liga siffror och i november 1988 sades 20 personer upp p\u00e5 grund av den d\u00e5liga ekonomin.<\/p>\n

Handelslaget Westbotnia fick lite l\u00e4ngre levnadstid \u00e4r Waasko i Vasa, som var den tillt\u00e4nkta fusionspartnern. Sommaren 1990 var Waaskos saga all, d\u00e5 det fusionerades med Keskipohjanmaan Osuuskauppa i Karleby.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund \u00e5r 2014. Flera fotografier \u00e4r fr\u00e5n andelshandelns arkiv och \u00e4r utl\u00e5nade av Kjell Rosenback. Grundandet av Lappfj\u00e4rd andelshandel I b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet tog Pellervos\u00e4llskapet initiativ till bildande av handelsbodar p\u00e5 andelsgrund, allts\u00e5 d\u00e4r kunderna ocks\u00e5 \u00e4r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rd andelshandel<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7821,"menu_order":100,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1417","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1417","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1417"}],"version-history":[{"count":131,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1417\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25825,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1417\/revisions\/25825"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1417"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}