{"id":1332,"date":"2016-10-19T18:29:26","date_gmt":"2016-10-19T16:29:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1332"},"modified":"2026-03-16T23:02:27","modified_gmt":"2026-03-16T21:02:27","slug":"dagsmark-andelsmejeri","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=1332","title":{"rendered":"Dagsmark Andelsmejeri"},"content":{"rendered":"
\"L\u00e4raren
Dagsmark Andelsmejeri uppf\u00f6rde denna byggnad \u00e5r 1929 och mejeriet verkade d\u00e4r i 20 \u00e5r, d\u00e5 verksamheten upph\u00f6rde. L\u00e4raren Selim Bj\u00f6rses var en aktiv fotograf, som ofta r\u00f6rde sig i byarna. Detta foto av det nybyggda mejeriet \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1930-talet och till v\u00e4nster syns uthusen hos Erland Krook.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2014 och historiken har kompletterats flera g\u00e5nger sedan dess.<\/span><\/strong><\/p>\n

I slutet l\u00e4ngst ner finns utf\u00f6rliga ritningar \u00f6ver byggnaden.<\/span><\/p>\n

Om du klickar H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>, s\u00e5 kommer du till den historik som Otto Bj\u00f6rses skrev som handlar om mejerierna i Kristinestadsnejden.<\/span><\/p>\n

Mejeriets historia.<\/strong><\/h3>\n

I l\u00e5nga tider har det producerats mj\u00f6lk i s\u00e5 gott som varje bondg\u00e5rd. Mj\u00f6lken anv\u00e4ndes av g\u00e5rdens folk och av en del tillverkades sm\u00f6r och ost. Allt detta gjordes i hemmen f\u00f6r hand med primitiva metoder. N\u00e4r produktionen sm\u00e5ningom \u00f6kade, blev det n\u00f6dv\u00e4ndigt att grunda mejerier som kunde ta hand om st\u00f6rre m\u00e4ngd mj\u00f6lk.<\/p>\n

S\u00e5dana sm\u00e5 g\u00e5rdsmejerier fanns det flera i Dagsmark i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet. Till exempel storbonden Viktor Lillkull<\/a> som bodde mittemot b\u00f6nehuset hade ett stort g\u00e5rdsmejeri. Men det producerades hela tiden mera och mera mj\u00f6lk och de sm\u00e5 g\u00e5rdsmejerierna klarade inte av att ta emot allt som bj\u00f6ds ut. I november 1897 kom mejerikonsulent Rosenberg till Dagsmark f\u00f6r att hos Viktor Lillkull diskutera stadgar f\u00f6r ett andelsmejeri f\u00f6r hela byn. Planerna rann dock ut i sanden.<\/p>\n

Eftersom det i grannbyarna fanns samma problem med vad man skulle g\u00f6ra med mj\u00f6lken s\u00e5 f\u00f6rdes l\u00e5ngtg\u00e5ende diskussioner om att bilda ett gemensamt mejeri f\u00f6r Lappfj\u00e4rds, Sideby och Tj\u00f6ck kommuner. \u00a0Alla var \u00f6verens om behovet och nyttan av ett stormejeri men det var till slut placeringen av det kommande mejeriet som fick hela projektet att stranda. Lappfj\u00e4rdsborna skulle absolut ha mejeriet i Lappfj\u00e4rd medan man i Dagsmark kunde t\u00e4nka sig att bygga det i Perus. I Dagsmark tyckte b\u00f6nderna att detta var naturligt s\u00e5 att transportstr\u00e4ckorna inte skulle bli s\u00e5 l\u00e5nga. Den tiden k\u00f6rde ju b\u00f6nderna sj\u00e4lva mj\u00f6lken med h\u00e4st till mejeriet.<\/p>\n

F\u00f6rhandlingarna ledde inte till \u00f6nskat resultat vilket ledde till att\u00a0flera byar besl\u00f6t att bilda och bygga egna andelsmejerier.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten den 26.1.1929 publicerade detta upprop f\u00f6r att f\u00e5 dagsmarkborna p\u00e5 f\u00f6tter d\u00e5 beslut skall fattas om byggande:<\/p>\n

ETT VIKTIGT M\u00d6TE I DAGSMARK<\/strong><\/em><\/p>\n

h\u00e5lles i ungdomslokalen i m\u00e5ndag den 28 dennes kl. 1 p. d. Det g\u00e4ller att behandla den l\u00e4nge man och man emellan diskuterade fr\u00e5gan om anl\u00e4ggande av ett mejeri. M\u00e5nga har redan tecknat andelar. Nu g\u00e4ller det att p\u00e5 allvar g\u00f6ra slag i saken.<\/em><\/p>\n

Kontanta pengar beh\u00f6ves nu f\u00f6r en bonde mer \u00e4n f\u00f6rr. \u00d6verallt har man mejerier och \u00e4r \u00e4ven n\u00f6jd och glad d\u00e4r\u00f6ver. P\u00e5 de senaste \u00e5ren har s\u00e5dana tillkommit i Tj\u00f6ck och Sideby, Heden samt Pjelax. Dessa mejerier g\u00e5r bra och bysborna \u00e5ngrar sig \u00f6ver att man inte tidigare inr\u00e4ttat dem. D\u00e5 det g\u00e4ller att erh\u00e5lla en j\u00e4mn penningeinkomst s\u00e5 \u00e4r det nog b\u00e4st att g\u00f6ra allvar med mejerifr\u00e5gan, d\u00e4r det finnes f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett s\u00e5dant.<\/em><\/p>\n

Dagsmark med Korsb\u00e4ck b\u00f6r nog kunna leverera n\u00f6dig mj\u00f6lkm\u00e4ngd f\u00f6r ett mindre mejeri. Ett s\u00e5dant b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r startas med moderna maskiner, s\u00e5 att man inte beh\u00f6ver k\u00f6pa maskinupps\u00e4ttning tv\u00e5 g\u00e5nger. M\u00f6tet eller st\u00e4mman i m\u00e5ndag \u00e4r som synes av st\u00f6rsta vikt, varf\u00f6r alla b\u00f6nder och v\u00e4rdinnor b\u00f6r ta sig ledigt en stund och infinna sig till ungdomshemmet kl. 1-tiden. ty det fordras enighet, varf\u00f6r dagsmarkbor annars av gammalt \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda, om dylika f\u00f6retag skall kunna \u00e5stadkommas. Alla med allts\u00e5!<\/em><\/p>\n

P\u00e5 m\u00f6tet besl\u00f6ts att \u00e5r 1929 skall bygget p\u00e5b\u00f6rjas. Handlanden J. H. Storkull s\u00e5lde \u00e5r 1929, den 1 februari f\u00f6r 800 mark en tomt av sitt Gr\u00f6nvall hemman som tomt f\u00f6r det kommande mejeriet. Tomten p\u00e5 ca 1 200 kvm fick namnet Kilg\u00e4rdet 4:63 och lagfart beviljades \u00e5r 1930. Och det blev ett stort och durabelt bygge av cementstenar, med stora produktionsutrymmen i bottenplanet och 3 bostadsl\u00e4genheter i \u00f6vre v\u00e5ningen.S\u00e5 h\u00e4r skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten efter m\u00f6tet den 2.2.1929:<\/p>\n

MEJERI BYGGES I DAGSMARK.<\/em><\/span><\/strong><\/h6>\n

Senaste m\u00e5ndag h\u00f6lls st\u00e4mma med intressenter f\u00f6r blivande Dagsmark Mejeriandelslag. St\u00e4mman \u00f6ppnades av bonden Erik Englund, som anmodade de n\u00e4rvarande att utse ordf\u00f6rande och valdes h\u00e4rtill E. Englund samt till sekreterare Viktor Bj\u00f6rklund. Av de f\u00f6rut tecknade 60 medlemmarna voro cirka 50 n\u00e4rvarande, vilka med livligt intresse omfattade fr\u00e5gans betydelse. Skreds s\u00e5 till val av styrelse, i vilken invaldes Frans Agn\u00e4s, E. A. Klemets, Erland Krook, A. Forslin och Erik Englund. H\u00e4refter upptogs fr\u00e5gan om platsen f\u00f6r mejeriet och enades man om att i n\u00e4rheten av Storkulls butik var den l\u00e4mpligaste platsen. Styrelsen fick i uppdrag att genast b\u00f6rja med anskaffande av byggnadsmaterial samt befullm\u00e4ktigades att upptaga n\u00f6digt l\u00e5n och s\u00e5 fort som m\u00f6jligt g\u00f6ra best\u00e4llning \u00e5 n\u00f6digt maskineri f\u00f6r att mejeriet skall komma i g\u00e5ng inkommande h\u00f6st. Enh\u00e4lligt uttalades \u00e5sikten, att de b\u00e4sta maskiner borde ink\u00f6pas, om \u00e4n dessa st\u00e4lla sig n\u00e5got dyrare, och att i \u00f6vrigt icke prisfr\u00e5gan f\u00e5r vara avg\u00f6rande.<\/em><\/span><\/strong><\/p>\n

P\u00e5 f\u00f6rslag av den invalda styrelsen invaldes tre medlemmar som f\u00f6rst\u00e4rkt styrelse, n\u00e4mligen Erland Norrg\u00e5rd, Viktor Nylund och Johannes Stenlund, vilkas mandat utg\u00e5r s\u00e5 snart mejeriet anses f\u00e4rdigbyggt. Byggnaden kommer att uppf\u00f6ras av cementtegel vilka tillverkas p\u00e5 platsen. Till sist genomgicks Pellervos m\u00f6nsterstadgar, som med n\u00e5gra mindre f\u00f6r\u00e4ndringar antogos och fick styrelsen i uppdrag att s\u00f6ka fastst\u00e4llelse \u00e5 desamma.<\/em><\/span><\/strong><\/p>\n

Andelsmejeriet inf\u00f6rdes i handelsregistret den 20 augusti \u00e5r 1929, enligt den officiella tidningen:<\/p>\n

Nr 63,885. Dagsmark Andelsmejeri m. b. t.<\/span><\/strong><\/h5>\n
Lappfj\u00e4rd socken. 24\/7, 20\/8 .1929.<\/span><\/h6>\n
Varje medlem deltager i andelslaget med en insats av 200 mark f\u00f6r varje honom tillh\u00f6rig ko.<\/span><\/h6>\n
Huru mycket h\u00e4rav vid anm\u00e4lningstiden \u00e4r inbetalt: 20 mark per insats.<\/span><\/h6>\n
Tillskottspliktens belopp: 500 mark per andel.<\/span><\/h6>\n
Mejerir\u00f6relse i Lappfj\u00e4rd socken.<\/span><\/h6>\n
Styrelse: Erik Englund, ordf\u00f6rande, E. A. Klemets, viceordf\u00f6rande, Erland Krook, Frans Agn\u00e4s och Axel Forslin, ordinarie medlemmar.<\/span><\/h6>\n
Disponent: J. W. Bj\u00f6rklund. Andelslagets firma tecknas av styrelsens ordf\u00f6rande eller viceordf\u00f6rande tillsammans med disponenten.<\/span><\/h6>\n
Styrelsen f\u00e5r ej utan st\u00e4mmas bifall upptaga penningl\u00e5n, \u00f6verstigande 20,000 mark.<\/span><\/h6>\n

 <\/p>\n

\"Det
Det finns mycket litet dokumenterat fr\u00e5n byggnadstiden men h\u00e4r ser vi att bygget framskridit s\u00e5 pass att byggnadsst\u00e4llningar har rests.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 19.10.1929 skrev tidningen ”Lantm\u00e4n och andelsfolk” s\u00e5 h\u00e4r om mejeriet:<\/p>\n

Dagsmark Andelsmejeri har \u00e4ven under sommaren uppf\u00f6rts av cementtegel. I \u00f6vre v\u00e5ningen har rymliga bost\u00e4der f\u00f6r personalen samt ett st\u00f6rre rum, som \u00e4r avsett f\u00f6r styrelsens och st\u00e4mmans sammantr\u00e4den. F\u00f6r n\u00e4rvarande inmonteras maskinerna: en Baltic kullagerseparator 2,000 ltr timavverkning, 3,000 ltr regenerativ past\u00f6r samt 800 Itr k\u00e4rna av Silkesborgs fabrikat. En viktig omst\u00e4ndighet \u00e4r, att mejeriet erh\u00e5ller rikligt med gott vatten genom sj\u00e4lvtryck. Ett synnerligen stort intresse \u00e5 orten egnas mejeriet. Utsikt till en l\u00f6nande mejeridrift finnes.<\/span><\/strong><\/p>\n

Den 13.11.1929 skrev Syd-\u00d6sterbotten s\u00e5 h\u00e4r om det nybyggda mejeriet:<\/p>\n

Andelsmejeriet i Dagsmark. Under sommaren har detta mejeri byggts och st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00e4rdigt. Maskinerna inmonteras som b\u00e4st. Maskinerna har levererats av Ab Viktor Forselius i \u00c5bo. N\u00e4mnda firmas mont\u00f6r leder inmonteringen.<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen skall mj\u00f6lk mottagas den 2 december och har som mejerska antagits bland 5 s\u00f6kande Ester Sj\u00f6vall fr\u00e5n Sideby. Andelsmejeriet har s\u00e5lunda blivit en verklighet. Ganska dyrt har det blivit, men s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 stort att det kommer att hinna till f\u00f6r ortens behov i l\u00e5nga tider. V\u00e4l \u00e4r det \u00e4ven byggt<\/strong>.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

\"Invigningsannons\"<\/p>\n

Tidningen Syd-\u00d6sterbottens skrev s\u00e5 h\u00e4r efter invigningen:<\/span><\/p>\n

Det nya andelsmejeriet i Dagsmark invigdes s\u00f6ndagen den 21 december under talrik anslutning av s\u00e5v\u00e4l bysborna som fr\u00e5n grannbyarna. Inbjudna voro s\u00e4rskilt grannmejeriernas styrelser j\u00e4mte personal. Festen b\u00f6rjade kl. 1 p. d. med demonstration av det tidsenligt uppf\u00f6rda mejeriet. Allm\u00e4nheten f\u00f6rpl\u00e4gades med sm\u00f6rg\u00e5s och k\u00e4rnmj\u00f6lk. S\u00e5 flyttade man till ungdomshemmet f\u00f6r att forts\u00e4tta festen. Efter det \u201dModersm\u00e5lets s\u00e5ng\u201d fulltonig och kraftig klingat i den fullsatta festsalen, talade magister F o r s s fr\u00e5n mejeriskolan i Gamlakarleby om betingelser f\u00f6r mj\u00f6lkproduktionen, med andra ord om sk\u00f6tseln och inredning av ladug\u00e5rden samt mj\u00f6lkens uppbevarande. Det l\u00e4rorika och med intresse \u00e5h\u00f6rda f\u00f6redraget bel\u00f6nades med kraftiga appl\u00e5der.<\/em><\/p>\n

Nu f\u00f6ljde en l\u00e4ngre paus med gratis kaffeservering, varefter magister Forss \u00e4nnu talade om hur sm\u00f6ret bed\u00f6mes och kvalificeras f\u00f6re exporten. Lantbrukaren O. Jeppson tackade sedan p\u00e5 Pjelaks mejeri v\u00e4gnar f\u00f6r inbjudningen, lyck\u00f6nskande dagsmarkborna f\u00f6r mejeriet och uttalade han f\u00f6rhoppningen att det m\u00e5 f\u00e5 en ljus framtid. P\u00e5 Tj\u00f6ck mejeri v\u00e4gnar frambar handlande M. M a n g s ett tack f\u00f6r inbjudningen samt lyck\u00f6nskade till framg\u00e5ng. Magister Forss frambar p\u00e5 mejerif\u00f6rbundet \u201dEnigheten” h\u00e4lsningar j\u00e4mte lyck\u00f6nskan f\u00f6r det yngsta barnet i f\u00f6rbundet. Nu f\u00f6ljde paus till kl. 8 p\u00e5 kv\u00e4llen, d\u00e5 festen \u00e5nyo vidtog i ungdomshemmet. Programmet inleddes med s\u00e5ngen \u201dJag \u00e4lskar min hembygd”. Direkt\u00f6r Viktor Nylund gav d\u00e4rp\u00e5 en historik om mejeriets tillkomst och dess kass\u00f6r Viktor Bj\u00f6rklund f\u00f6redrog tabl\u00e5 \u00f6ver byggnadskostnaderna, vidare bj\u00f6d programmet p\u00e5 deklamation av studeranden Rurik Nylund, samt en pigg bygdem\u00e5lsber\u00e4ttelse av Aina Lillkull. Sist f\u00f6ljde sv\u00e4ngom till god musik. Festen avsl\u00f6ts kl. 12 p\u00e5 natten.<\/em><\/p>\n

N\u00e4r bygget var f\u00e4rdigt s\u00e5 var\u00a0helt klart att detta mejeri klarade av att ta emot och f\u00f6rmedla mj\u00f6lken till st\u00f6rre uppk\u00f6pare. Tillverkningen av sm\u00f6r kunde ske rationellt och p\u00e5 ett f\u00f6rm\u00e5nligt s\u00e4tt.<\/span> Mejeriet fick tydligen en bra start och vill du se siffrorna f\u00f6r \u00e5r 1930, s\u00e5 publicerades de i Syd-\u00d6sterbotten efter \u00e5rsst\u00e4mman i mars 1931. Klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/span><\/a>f\u00f6r att l\u00e4sa mera. Vill du l\u00e4sa mera om Centrallaget Enigheten, som sk\u00f6tte om sm\u00f6rf\u00f6rs\u00e4ljningen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1931 br\u00f6t en v\u00e4rldsomfattande depression ut, vilket medf\u00f6rde att priset p\u00e5 exportsm\u00f6r sj\u00f6nk. Detta p\u00e5verkade mejeriets verksamhet och detta kan du l\u00e4sa om i \u00e5rsm\u00f6tesreferatet fr\u00e5n april 1932.<\/a><\/p>\n

Den ekonomiska nedg\u00e5ngen i Europa forts\u00e4tter och det s\u00e4tter sp\u00e5r ocks\u00e5 i mejeriets verksamhet. Vill du l\u00e4sa om \u00e5rsst\u00e4mman som h\u00f6lls i mars 1933, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

M\u00e4ngden mj\u00f6lk som hanterades kunde variera v\u00e4ldigt mycket fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, vilket bland annat kan utl\u00e4sas ur \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1933, som du kan l\u00e4sa h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Oroligheterna i Tyskland 1934 inverkade p\u00e5 jordbruket i Dagsmark, d\u00e5 sm\u00f6rexporten dit blev begr\u00e4nsad. Enligt disponenten ”Lid” Viktor Bj\u00f6rklund s\u00e5 hade b\u00f6nderna b\u00f6rjat satsa mer p\u00e5 spannm\u00e5lsodling och det beror mycket p\u00e5 att veteodlingarna ut\u00f6kats betydligt p\u00e5 kort tid. Det var ju ”Pala” Viktor H\u00e4gglund som hade b\u00f6rjat med veteodlingen i Dagsmark i b\u00f6rjan p\u00e5 30-talet och\u00a0\u00e5r 1934 h\u00f6ll Viktor Nylund p\u00e5 Ab P\u00e4rus-Fors Oy\u00a0 p\u00e5 att bygga den nya vetekvarnen bredvid kraftverket.<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om Andelsmejeriets h\u00f6stm\u00f6te 1934, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mera om\u00a0bygget av vetekvarnen i Perus, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"H\u00e4r
P\u00e5 Viktor Nylunds foto syns en del av de maskiner som fanns p\u00e5 mejeriet.<\/figcaption><\/figure>\n

I motsats till andra mejerier i grannbyarna hade Dagsmark Andelsmejeri en mycket god ekonomi och kunde med vinstmedlen investera i maskiner och k\u00f6pa upp st\u00f6rre skogsskiften. Det \u00e4r oklart hur stora de h\u00e4r mejeriskogarna var. Men stora m\u00e4ngder stockar kunde huggas d\u00e5 Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening i b\u00f6rjan p\u00e5 1950-talet skulle bygga sitt nya f\u00f6reningshus. Hela byn kunde allts\u00e5 dra nytta av de vinstmedel som mejeriet hade. Vill du l\u00e4sa mera om Mejeriskogarna och dess historia, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Vill du l\u00e4sa om st\u00e4mman i mars 1938, skall du klicka H\u00c4R.<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Den 28 november 1939 skrev Syd-\u00d6sterbotten om mejeriets h\u00f6stm\u00f6te, vill du l\u00e4sa artikeln s\u00e5 klicka h\u00e4r!<\/strong><\/span><\/span><\/a> Man kunde gott tro att mj\u00f6lkm\u00e4ngderna skulle \u00f6ka fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, men det gjorde de inte, s\u00e5 h\u00e4r<\/strong> <\/span><\/a>skrev den d\u00e5varande disponenten Algot Bj\u00f6rklund i \u00e5rsber\u00e4ttelsen f\u00f6r \u00e5r 1948.<\/p>\n

\"H\u00e4r
Mejeriets personal poserar framf\u00f6r det st\u00e5tliga mejeriet, troligen p\u00e5 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Det st\u00e5tliga mejeriet fotograferat fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n

Trots att mejeriet till en b\u00f6rjan gick bra d\u00f6k det upp ov\u00e4ntade hotbilder. Flera b\u00f6nder b\u00f6rjade \u00e4ndra inriktning och gick ifr\u00e5n mj\u00f6lkproduktion till mera l\u00f6nsamma odlingar, fr\u00e4mst d\u00e5 mor\u00f6tter och potatis. Det h\u00e4r t\u00e4rde p\u00e5 mejeriets l\u00f6nsamhet och det blev sv\u00e5rare och sv\u00e5rare att kunna g\u00f6ra de investeringar som beh\u00f6vde g\u00f6ras. Efter kriget besl\u00f6t styrelsen att g\u00e5 upp i det nybildade Syd-\u00d6sterbottens Andelsmejeri som bildats i Lappfj\u00e4rd. Dagsmark Andelsmejeri \u00f6verl\u00e4t en del egendom till det nya mejeriet och fick i geng\u00e4ld andelar i mejeriet.<\/p>\n

\"\"
Den 20 oktober 1949 var mejeriets saga all i Dagsmark, ett par m\u00e5nader f\u00f6re det skulle ha fyllt 20 \u00e5r. Mj\u00f6lken skulle h\u00e4refter k\u00f6ras med bil till Lappfj\u00e4rd och f\u00f6r att det skulle lyckas m\u00e5ste mj\u00f6lkb\u00f6nderna bygga ”mejarbool” ute vid v\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

Verksamheten upph\u00f6r<\/strong><\/h4>\n

I oktober 1949 upph\u00f6rde s\u00e5 produktionen, som bara hann p\u00e5g\u00e5 i ett par decennier. D\u00e5 Andelslaget uppl\u00f6stes \u00e5r 1956 skulle egendomen delas mellan del\u00e4garna. Nu framkastades ett f\u00f6rslag att alla de betydande tillg\u00e5ngarna som mejeriet hade skulle doneras \u00e5t Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening. Det var klart att alla inte gillade detta och p\u00e5 st\u00e4mman d\u00e4r detta \u00e4rende upptogs var \u00e5sikterna delade. En del ville att tillg\u00e5ngarna skulle delas j\u00e4mt mellan \u00e4garnas enligt andelar men d\u00e5 steg bonden Karl Hemberg upp och tog till orda. Han lade handen p\u00e5 rocken d\u00e4r pl\u00e5nboken brukade vara och s\u00e5 sade han best\u00e4mt, att om h\u00e4r fanns s\u00e5dana fattiga med som inte har r\u00e5d med att donera sin andel till ungdomsf\u00f6reningen, s\u00e5 skall de kontakta honom s\u00e5 skall han ur egen ficka betala andelen i mejeriet \u00e5t dessa. Detta visade sig vara ett smart drag av Hemberg, f\u00f6r n\u00e4r st\u00e4mman fortsatte s\u00e5 var det ingen som mera v\u00e5gade opponera sig mot f\u00f6rslaget. Det \u00e4r oklart om Hemberg hamnade att betala \u00e5t n\u00e5gon del\u00e4gare men Dagsmark Ungdomsf\u00f6rening fick alla mejeriets tillg\u00e5ngar som donation.<\/p>\n

M\u00e5nga familjer hann bo i de l\u00e4genheter som fanns i \u00f6vre v\u00e5ningen. Tor B\u00e4ckstr\u00f6m var arbetsledare \u00e5t Stenstr\u00f6m och han bodde d\u00e4r med sin fru Anna-Lisa. Marita och Bjarne Grans hann bo d\u00e4r en tid, likas\u00e5 Lasse Gran\u00e9r och Astrid med dottern Ing-Britt, Valter och Lisen Roseng\u00e5rd, Ragnar och Verna L\u00e5ngfors, Torsten och Seija L\u00e5ngfors med dottern Sonja, Gunnar och Gunhild Roseng\u00e5rd och p\u00e5 slutet Bror och Gunni Lundell med sin familj.<\/p>\n

Eftersom mejeriets arkiv f\u00f6rsvunnit \u00e4r det sv\u00e5rt att veta vem som suttit i styrelsen och vem som arbetade d\u00e4r. Aktiva personer fanns det gott om, bland annat Frans Agn\u00e4s, Erland Norrg\u00e5rd, Erik Anders Englund och Erland Krook.<\/p>\n

Viktor Bj\u00f6rklund var disponent fram till 1946 d\u00e5 hans son Algot tog \u00f6ver. Denne hade d\u00e5 redan g\u00e5tt i Svenska mejeriskolan i Vasa och han arbetade fram till \u00e5r 1950 d\u00e5 han flyttade till Helsingby mejeriet utanf\u00f6r Vasa. \u00c5r 1955 flyttade Algot Bj\u00f6rklund till Valios mejeri i Vasa d\u00e4r han blev \u00f6vermejerist.<\/p>\n

Maskinister i Dagsmark var bland annat \u201dSt\u00e5l\u201d-Frans Nyberg fr\u00e5n By\u00e5sen och Otto Nyholm fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som flyttade till Dagsmark och byggde hus p\u00e5 Lisa-Morav\u00e4gen. Astrid Bj\u00f6rklund, g. Gran\u00e9r arbetade d\u00e4r som mejerska, liksom Aina Eklund och Sylvia Myllyniemi. \u00c5r 1948 bodde mejerskan Anni Rosenback (f,1926) fr\u00e5n P\u00e5skmark p\u00e5 mejeriet, hon som sedan gifte sig med Karl Nygren. \u00c5tminstone \u00e5r 1936 var Emil Backlund styrelseordf\u00f6rande och mot slutet var det Valdemar Rosengren.<\/p>\n

Roseng\u00e5rd och Stenstr\u00f6m tar \u00f6ver byggnaden 1953<\/strong><\/h4>\n

D\u00e5 mejeriverksamheten upph\u00f6rde, s\u00e5 besl\u00f6t Dagsmark Andelsmejeri i mars 1953 att s\u00e4lja mejeribyggnaden och l\u00e4genheten Kilg\u00e4rdet 4:63 \u00e5t Valter Roseng\u00e5rd f\u00f6r 500 000 mark. Redan i juni samma \u00e5r s\u00e5lde Valter Roseng\u00e5rd mejeriet och hela l\u00e4genheten vidare f\u00f6r 600 000 mark \u00e5t fabrik\u00f6rerna Konrad Stenstr\u00f6m (f. 1901) och dennes son Edsel Stenstr\u00f6m (f.1926). Edsel var gift med M\u00e4rta Elisabeth B\u00e4ckstr\u00f6m (f. 1931 i Helsingfors). Familjen Stenstr\u00f6m hade fr\u00e5n tidigare ett cementgjuteri i N\u00e4mpn\u00e4s i N\u00e4rpes.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r kunde Stenstr\u00f6m annonsera i tidningarna p\u00e5 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Stenstr\u00f6m b\u00f6rjade tillverka s\u00e5 kallade Tell-block i det nedlagda mejeriet. Det h\u00e4r var en ny uppfinning fr\u00e5n Sverige. Byggstenarna av cement visade sig ha goda isolerande egenskaper tack vare de lufth\u00e5l som fanns inuti stenen. Vissa ber\u00e4kningar den tiden visade att kostnaderna att bygga hus med tellblock blev l\u00e4gre \u00e4n att bygga p\u00e5 traditionellt vis med tr\u00e4.<\/p>\n

Bland annat det aff\u00e4rshus som Eskil Storkull byggde p\u00e5 Bygr\u00e4nden 1<\/a> byggdes med dessa tellblock. Eskil s\u00e5lde i vid samma tid en tomt av sitt hemman Gr\u00f6nvall \u00e5t Stenstr\u00f6ms Tellblock. Denna tomt l\u00e5g v\u00e4ster om mejeritomten och den fick namnet Kilg\u00e4rdet II 4:125.<\/p>\n

\"Tellblocket
Tellblocket blev snabbt popul\u00e4rt och det var m\u00e5nga potatis- och morotsk\u00e4llare som byggdes med dessa stenar i Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
St\u00e5ende Yngve S\u00f6derqvist<\/a> och uppe p\u00e5 maskinen Nils Klemets<\/a>, n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1950-talet. Produktionen p\u00e5gick endast sommartid och dagsproduktionen uppgick till ungef\u00e4r 300 st.<\/figcaption><\/figure>\n

Ragnar och Verna L\u00e5ngfors tar \u00f6ver byggnaden 1958<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1958, den 5 september<\/strong> s\u00e5lde Edsel och M\u00e4rta Stenstr\u00f6m mejeribyggnaden och tomten Kilg\u00e4rdet 4:63 \u00e5t s\u00e5gverksarbetaren Ragnar och Verna L\u00e5ngfors. De hade i flera \u00e5r varit bosatta i Canada och k\u00f6pet godk\u00e4ndes av deras ombud Selim Eklund. K\u00f6peskillingen utgjorde 1,58 miljoner gamla mark och s\u00e4ljarna tog \u00e5t sig gratis bostadsr\u00e4tt i ett \u00e5rs tid. Samma dag s\u00e5lde Stenstr\u00f6ms Tellblock den andra tomten Kilg\u00e4rdet II f\u00f6r 100 000 gamla mark \u00e5t Ragnar och Verna. Dessa flyttade f\u00f6ljande \u00e5r tillbaka fr\u00e5n Canada och fortsatte med tellblockstillverkningen.<\/p>\n

\"Tidningsartikel
Tidningsartikel om Ragnar och Verna L\u00e5ngfors i b\u00f6rjan p\u00e5 60-talet. \u00c5r 1961 byggde Uuno och Lily Kopisto en ny g\u00e5rd av tellblock vid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen i Kristinestad och dessa torde ha kommit fr\u00e5n L\u00e5ngfors fabrik.<\/figcaption><\/figure>\n

Bror Lundell tar \u00f6ver byggnaden och verksamheten 1964<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1963, den 19 augusti<\/strong> s\u00e5lde Ragnar och Verna L\u00e5ngfors b\u00e5da tomterna Kilg\u00e4rdet och den f\u00f6r detta mejeribyggnaden \u00e5t Bror och Gunni Lundell f\u00f6r 16 800 nymark. S\u00e4ljarna tog \u00e5t sig r\u00e4tt att f\u00e5\u00a0 bo kvar i 3-rums l\u00e4genheten p\u00e5 vinden till den 1 april 1964.<\/p>\n

\u00c5r 1964<\/strong> flyttade Bror Lundell (1933-2025) med familj hem fr\u00e5n Sverige och fortsatte med tillverkningen av tellblock,<\/p>\n

Bror som var f\u00f6dd i Bromarv hade utbildat sig till svetsare i Helsingfors. P\u00e5 skolan hade han tr\u00e4ffat Gunni \u00c5lgars fr\u00e5n Korsb\u00e4ck som arbetade p\u00e5 k\u00f6ket i skolan. Efter utbildningen flyttade paret till Sverige d\u00e4r Bror arbetade som svetsare p\u00e5 olika f\u00f6retag.<\/p>\n

Efter flytten till Dagsmark fortsatte allts\u00e5 Bror Lundell med tillverkningen av tellblock. Eftersom han var svetsare b\u00f6rjade han vintertid utf\u00f6ra svetsningsarbeten p\u00e5 v\u00e4rmeanl\u00e4ggningar i v\u00e4xthus. Den h\u00e4r verksamheten v\u00e4xte och han b\u00f6rjade med r\u00f6rmokeri p\u00e5 sidan om tellblockstillverkningen. I slutet p\u00e5 1960-talet lade han ned tillverkningen av tellblock och fortsatte d\u00e4refter enbart som r\u00f6rmokare med eget f\u00f6retag.<\/p>\n

\"Gun-Lis
Gun-Lis L\u00e5ngfors bild tagen fr\u00e5n norr m\u00f6jligtvis p\u00e5 60-talet. I h\u00f6gra kanten skymtar Nils Nelsons magasinbyggnad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Ingmar
Ingmar Roseng\u00e5rds bild fr\u00e5n september 1970. Till v\u00e4nster Lars \u00c5lgars v\u00e4xthus och till h\u00f6ger Boris L\u00e5ngfors potatislager.<\/figcaption><\/figure>\n
\"P\u00e5
P\u00e5 flygfotot fr\u00e5n \u00e5r 1961 s\u00e5 ser vi att det \u00e4r tillverkning av tellblock som g\u00e4ller p\u00e5 det nedlagda mejeriet. L\u00e5ngfors g\u00e5rd med uthus syns till h\u00f6ger. Fotot l\u00e5nat av Jan L\u00e5ngfors.<\/figcaption><\/figure>\n

Mejeribyggnaden f\u00f6rst\u00f6rs i h\u00e4ftig brand \u00e5r 1977<\/h2>\n

I juni 1977<\/strong> blev den f\u00f6re detta mejeribyggnaden f\u00f6rst\u00f6rd i en brand. Familjen Lundell som d\u00e5 bodde i \u00f6vre v\u00e5ningen miste allt sitt l\u00f6s\u00f6re och flyttade tillf\u00e4lligt till Andersons hus<\/a> p\u00e5 granntomten.<\/p>\n

\"Trots
Trots brandk\u00e5rens snabba utryckning gick byggnaden inte att r\u00e4dda och tillskyndande Dagsmarkbor kunde bara konstatera att mejeribyggnaden var f\u00f6rst\u00f6rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vasabladets redakt\u00f6r Sture Riissanen gjorde ett kort reportage efter branden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Efter
Efter branden i juni 1977 s\u00e5 ser vi att huset \u00e4r totalf\u00f6rst\u00f6rt och f\u00e4rdigt att rivas. Foto: Helvi Klemets.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Detta
Detta foto tog Helvi Klemets fr\u00e5n norr togs n\u00e5gra dagar efter branden 1977.<\/figcaption><\/figure>\n

Bygget av mejeriet som genomf\u00f6rdes i slutet p\u00e5 1920-talet med stor entusiasm och framtidstro fick allts\u00e5 ett abrupt slut en vacker sommarkv\u00e4ll i juni 1977. Efter branden byggdes ett nytt egnahemshus p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r ser den nya g\u00e5rden ut som byggdes d\u00e4r det f\u00f6rst\u00f6rda mejeriet stod.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6vrigt<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Mejeriet hade tryckta kuvert i flera olika storlekar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mejerif\u00f6rbundet Enigheten gav ett tredje pris \u00e5t maskinisten Gunnar Mattsson fr\u00e5n Dagsmark Andelsmejeri i en t\u00e4vling f\u00f6r mejerihush\u00e5llning. Detta gavs i Gamlakarleby den 3 april 1937.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dagsmark Andelsmejeri fick ett tredje pris av Mejerif\u00f6rbundet Enigheten i en t\u00e4vling i mejerihush\u00e5llning. Diplomet gavs i Gamlakarleby den 3 april 1937.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mejerif\u00f6rbundet Enigheten gav detta fina pris \u00e5t Dagsmark Andelsmejeri f\u00f6r det utst\u00e4llda sm\u00f6ret, som hade gett 11,70 Points. Diplomet gavs i Gamlakarleby den 20 mars 1931.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1976 gjorde byggm\u00e4staren Kurt Backlund upp ritningar p\u00e5 den gamla mejeribyggnaden och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g de ut:<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g bottenplanen ut, d\u00e4r mejeriet och senare cementgjuteriet fanns i tiderna. P\u00e5 senare tid anv\u00e4nde Bror Lundell utrymmena f\u00f6r sitt r\u00f6rmokeri.<\/figcaption><\/figure>\n
\"I
I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det 3 l\u00e4genheter.<\/figcaption><\/figure>\n

I den st\u00f6rsta l\u00e4genheten mot norr bodde \u00e4garna Bror och Gunni Lundell fr\u00e5n och med 1964. I l\u00e4genheten mot v\u00e4ster bodde Gunnar Lundell men d\u00e5 han flyttade till Sverige s\u00e5 flyttade systern Ulla Lundell dit tillsammans med modern Gunhild. De bodde f\u00f6re det i Bromarv. I l\u00e4genheten mot s\u00f6der bodde Gunnis syster Margit, f\u00f6dd \u00c5lgars\u00a0d\u00e5 hon var hem p\u00e5 semester fr\u00e5n Sverige. Tillsammans med sin man Arne Ulfves byggde\u00a0Margit sedan en g\u00e5rd n\u00e4ra By\u00e5sen och efter det har ingen bott stadigvarande i denna l\u00e4genhet.<\/p>\n

\"S\u00e5
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g fasaden ut mot v\u00e4ster, allts\u00e5 mot byin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Upp
Upp mot \u00c5backan s\u00e5g mejeribyggnaden ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Gavelfasaderna
Gavelfasaderna s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
H\u00e4r en sk\u00e4rning i den norra delen av byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"H\u00e4r
Bror Lundells far Karl Reinhold Lundell, f\u00f6dd 1905 i Bromarv. I b\u00f6rjan p\u00e5 forts\u00e4ttningskriget blev han utkommenderad till Hors\u00f6 som ligger utanf\u00f6r Bromarv och tillsammans med flera kamrater blev han tillf\u00e5ngatagen av ryska trupper och blev bortf\u00f6rd d\u00e4rifr\u00e5n den 10 juli 1941. Hans vidare \u00f6den \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nda och han blev sedan d\u00f6df\u00f6rklarad. Fotot taget i mitten p\u00e5 1920-talet av Ina Roos i Helsingfors. Ina Roos var i b\u00f6rjan p\u00e5 seklet en mycket k\u00e4nd fotograf med atelj\u00e9 i Kristinestad men hon flyttade sedan till Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2014 och historiken har kompletterats flera g\u00e5nger sedan dess. I slutet l\u00e4ngst ner finns utf\u00f6rliga ritningar \u00f6ver byggnaden. Om du klickar H\u00c4R, s\u00e5 kommer du till den historik som Otto Bj\u00f6rses skrev som handlar om Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dagsmark Andelsmejeri<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1332","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1332","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1332"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1332\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25693,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1332\/revisions\/25693"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}