{"id":12916,"date":"2019-07-07T21:18:07","date_gmt":"2019-07-07T18:18:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12916"},"modified":"2019-08-04T09:58:23","modified_gmt":"2019-08-04T06:58:23","slug":"kangas-voittos-gard-pa-dagsmarkvagen-291","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12916","title":{"rendered":"Kangas Voittos g\u00e5rd p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 291."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019, med hj\u00e4lp av Voitto Kangas och dottern Maj-Lis.<\/span><\/p>\n

\"\"
Fotot taget fr\u00e5n nordost i juli 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden i Klemets\u00e4ndan, som ligger l\u00e4ngs v\u00e4gen ner till Klemets bron<\/a> byggdes runt 1954 av mj\u00f6lnaren Voitto Kangas (f. 1918 i Kankaanp\u00e4\u00e4) och Elsebeth (f. 1921 i Dagsmark).<\/p>\n

\"\"
Huset fotograferat \u00e5r 2003 fr\u00e5n v\u00e4gen ner till Klemets bro.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot taget i maj 2003 fr\u00e5n v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n

Voitto <\/strong>\u00e4r son till V\u00e4in\u00f6 Kangas (1897-1945) fr\u00e5n Kankaanp\u00e4\u00e4 och Tilda Serafia Karhumaa (1897-1989) fr\u00e5n Ruovesi. V\u00e4in\u00f6 och Tilda som gifte sig midsommaren 1918 hade ett jordbruk i Vihtelj\u00e4rvi by i Kankaanp\u00e4\u00e4, d\u00e5 de i december 1938 besl\u00f6t att k\u00f6pa Klemets kvarn i Dagsmark av Bertta Ylisalo. \u00c5r 1939 flyttade V\u00e4in\u00f6 och Tilda till Dagsmark med 7 av de 8 barnen, f\u00f6rutom den \u00e4ldsta sonen Voitto som d\u00e5 bodde i Nokia. En av Voittos yngsta br\u00f6der dog i en olycka som 3,5-\u00e5ring \u00e5r 1932, d\u00e5 han fick en ramlande h\u00e4stk\u00e4rra \u00f6ver sig.<\/p>\n

Elsebeth <\/strong>var dotter till Frans Lillsj\u00f6 (1896-1957) och Amanda (f. Lillkull 1899-1986) och hon v\u00e4xte upp p\u00e5 By\u00e5sv\u00e4gen 5 tillsammans med br\u00f6derna Alfons och Holger. Alla i familjen, utom Elsebeth som redan var gift, bytte \u00e5r 1947 sl\u00e4ktnamn till L\u00f6vdahl. L\u00e4s mera om Elsebeths sl\u00e4kt och hemg\u00e5rd H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Voitto Kangas som i unga \u00e5r arbetade p\u00e5 gummifabriken i Nokia blev inkallad i arm\u00e9n d\u00e5 vinterkriget br\u00f6t ut \u00e5r 1939. Efter ett par veckor i Niinisalo, flyttades han till Urjala och sedan till Lahtis. Kriget tog slut i mars 1940 just f\u00f6re Voitto hann till fronten. Den tiden var tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden 2 \u00e5r s\u00e5 under mellankrigs\u00e5ret var Voitto i milit\u00e4ren i Kuusamo. Midsommaren 1941 br\u00f6t forts\u00e4ttningskriget ut och Voitto som var eldledare vid artilleriet blev skickad till Kiestinki, som var ett av de viktigaste anfallsomr\u00e5dena. Det var h\u00e4rifr\u00e5n de finska och tyska trupperna f\u00f6rs\u00f6kte n\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen till Murmansk. P\u00e5 h\u00f6sten 1941 stannade anfallet upp lite \u00f6ster om Kiestinki och det blev lugnt fram till v\u00e5ren 1942 d\u00e5 de sovjetiska trupperna gjorde ett massivt motanfall som f\u00f6rsatte de finska trupperna i ett motti. Genom h\u00e5rda strider lyckades de finska trupperna ta sig ur mottit och de h\u00e4r striderna r\u00e4knas som de st\u00f6rsta n\u00e5gonsin p\u00e5 den nordliga kalotten. I krigets slutskede blev Voitto f\u00f6rflyttad till Karelska N\u00e4set f\u00f6r avv\u00e4rjningsstrider och han befann sig i Ihantala d\u00e5 det blev vapenstillest\u00e5nd. Efter freden med Sovjetunionen blev Voitto skickad till Torne\u00e5 med b\u00e5t f\u00f6r att mota tyskarna som retirerade norrut fr\u00e5n Ule\u00e5borg. Enligt ryssarnas krav skulle de forna bundsf\u00f6rvanterna drivas ut ur landet och de drog sig norrut mot den norska gr\u00e4nsen och f\u00f6rst\u00f6rde allt under retr\u00e4tten. De finska soldaterna f\u00f6rf\u00f6ljde tyskarna till Rovaniemi, som br\u00e4nts ner s\u00e5 totalt att d\u00e4r bara fanns ett par hus, resten var rykande ruiner och st\u00e5ende skorstenar. N\u00e4r trupperna n\u00e5dde Kittil\u00e4 blev de \u00e4ldsta soldaterna hemf\u00f6rlovade, d\u00e4ribland Voitto. I Vasa l\u00e4mnade han in sina vapen och d\u00e4rifr\u00e5n \u00e5kte han med t\u00e5g till Kristinestad och sedan gick han till fots till familjen i Dagsmark.<\/p>\n

Under sina permissioner brukade Voitto bes\u00f6ka sina f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon i Dagsmark och han tr\u00e4ffade d\u00e5 Elsebeth Lillsj\u00f6, som han gifte sig med 1943, samma \u00e5r som deras f\u00f6rsta dotter f\u00f6ddes. Elsebeth bodde i hemg\u00e5rden p\u00e5 By\u00e5sv\u00e4gen och d\u00e5 Voitto hemf\u00f6rlovades flyttade han ocks\u00e5 dit, d\u00e4r de bodde tillsammans med Elsebeths f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

Voitto b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 Ab P\u00e4rus-Fors<\/a>, sedan arbetade han p\u00e5 Kristiinan Puu i Kristinestad som arbetsledare. Han var ocks\u00e5 med och startade exportf\u00f6retaget Kristiinan Puunviej\u00e4t tillsammans med flera s\u00e5g\u00e4gare i regionen.<\/p>\n

Voittos bror Veli Kangas<\/a> (f. 1926) hade efter fadern V\u00e4in\u00f6s d\u00f6d 1945 blivit mj\u00f6lnare p\u00e5 Klemets kvarn och \u00e5r 1951 l\u00f6ste br\u00f6derna Veli och Voitto ut de andra syskonen och de \u00f6vertog kvarnen.<\/p>\n

Efter en tid byggde br\u00f6derna en p\u00e4rthyvlingsmaskin i n\u00e4rheten av kvarnen och efter en tid byggde de en cirkels\u00e5g. Sedan skaffade de en rams\u00e5g och efter det v\u00e4xte br\u00f6dernas f\u00f6retag s\u00e5 gott som varje \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1953 k\u00f6pte br\u00f6derna Veli och Voitto en tomt av n\u00e5gra hemmanshandlare. Tomten hade tidigare tillh\u00f6rt Konrad Rosenlund<\/a> och d\u00e4r hade st\u00e5tt en ria och n\u00e5gra andra uthusbyggnader.\u00a0 Efter en kort tid k\u00f6pte Voitto bort Velis andel och han b\u00f6rjade d\u00e5 bygga en g\u00e5rd p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g g\u00e5rden ut fr\u00e5n s\u00f6der p\u00e5 50-talet. I v\u00e4nstra kanten skymtar Helmer Holmqvists g\u00e5rd<\/a> p\u00e5 andra sidan landsv\u00e4gen.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter flytten till Klemets\u00e4ndan fick Voitto och Elsebeth sedan tv\u00e5 barn till. Elsebeth var hemmafru medan Voitto arbetade l\u00e5nga dagar p\u00e5 kvarnen och p\u00e5 s\u00e5gen. Om du vill l\u00e4sa mera om Klemets S\u00e5g och Kvarn, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Elsebeth dog \u00e5r 2000 och Voitto s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5r 2007. M\u00e4klaren som skulle f\u00f6rmedla g\u00e5rden k\u00f6pte det sj\u00e4lv men efter 2 \u00e5r s\u00e5 s\u00e5lde m\u00e4klaren det \u00e5t ett utomst\u00e5ende par, som kom fr\u00e5n Ilmajoki. Sj\u00e4lv flyttade Voitto till en radhusl\u00e4genhet i Kristinestad, d\u00e4r han bodde i 11 \u00e5r, fram till 2018 d\u00e5 han flyttade till \u00c5ldersro i Perus d\u00e4r han fortfarande bor.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 denna flygbild s\u00e5 ser vi Klemets S\u00e5g, d\u00e4r den l\u00e5g p\u00e5 stranden till Lappfj\u00e4rd \u00e5 i Klemets\u00e4ndan. Voittos och Elsebeths g\u00e5rd ligger mitt i bild bakom virkesstaplarna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 flygfotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 70-talet f\u00e5r man en bra \u00f6verblick \u00f6ver industrierna i Klemets\u00e4ndan. I nedre kanten finns br\u00f6derna Kangas s\u00e5g och kvarn, och lagret av plankor och br\u00e4der. Lite till v\u00e4nster syns Voittos g\u00e5rd. Den l\u00e5nga byggnaden i bakgrunden \u00e4r den f\u00f6rsta delen av Elof Lindells snickeri.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1943 gifte sig Voitto Kangas med Elsebeth Lillsj\u00f6 f. 1921, dotter till Frans Axelsson Lillsj\u00f6 f. 1896 och Amanda f. Lillkull \u00e5r 1899.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e4rthyveln som stod bakom kvarnen ner mot \u00e5n i full g\u00e5ng. ”Adelinas” Tor Vidberg till v\u00e4nster, Voitto i mitten och hans sv\u00e4rfar Frans Lillsj\u00f6 till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voitto och Elsebeth utanf\u00f6r kvarnen i Klemetsforsen. Vedradarna best\u00e5r av s\u00e5 kallad ”p\u00e4rtved”, allts\u00e5 den del av vedklubben som inte l\u00e4ngre kunde hyvlas till p\u00e4rtor. Den h\u00e4r 3-kantiga tallveden var bra att elda med, eftersom den endast bestod av k\u00e4rnvirke.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till den h\u00e4r g\u00e5rden flyttade V\u00e4in\u00f6 och Tilda Kangas \u00e5r 1939, efter att de \u00e5ret innan hade k\u00f6pt g\u00e5rden och kvarnen i n\u00e4rheten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att Voitto s\u00e5lde sitt hus i Klemets\u00e4ndan \u00e5r 2007 s\u00e5 bodde han ensam till \u00e5r 2018 i en radhusl\u00e4genhet i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voittos dotter Rita till h\u00f6ger st\u00e5r tillsammans med grannflickan Maj-Britt Holmqvist p\u00e5 det transportband som f\u00f6rde stockarna fr\u00e5n s\u00e5gbacken till s\u00e5gen i bakgrunden. Lappfj\u00e4rds \u00e5 till v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voitto och Elsebeth hade ocks\u00e5 ett litet jordbruk. Br\u00e4dstaplarna fungerade som g\u00e4rdesg\u00e5rd, s\u00e5 att inte kon och kalven kunde rymma.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voittos son f\u00f6dd 1952 var intresserad av f\u00e5glar och fiske och s\u00e5 h\u00e4r brukade han st\u00e5 nere vid Lappfj\u00e4rds \u00e5 med kastsp\u00f6t. Till v\u00e4nster i bakgrunden syns ”Kalleas Erikas” g\u00e5rd som l\u00e5g bredvid Klemets bron.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elsebeths och Voittos nybyggda hus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Dagsmarkbor p\u00e5 utf\u00e4rd. Till v\u00e4nster st\u00e5r Egil Mannfolk, i mitten Nils och Helvi Klemets och till h\u00f6ger Elsebeth och Voitto Kangas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad av Maj-Lis p\u00e5 2000-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voitto Kangas hus fotograferat fr\u00e5n \u00f6ster av Maj-Lis p\u00e5 2000-talet. Den r\u00f6da byggnaden till h\u00f6ger \u00e4r Kangas Harrys potatislager.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e5r st\u00e5r Voitto Kangas \u00e5r 1987 tillsammans med sin syster Vuokko, som bor i Nokia.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot av Voittos garage och kontor \u00e4r fr\u00e5n maj 2003 men det st\u00e5r fortfarande kvar i samma goda skick. Byggnaden \u00e4r i Mets\u00e4liittos \u00e4go.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 s\u00e5gbacken fanns ett transportband som f\u00f6rde stockarna fram till ett annat transportband som drog upp stockarna fram till ramen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5gen fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5gen fotograferad fr\u00e5n norr.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Voittos kor betade bland br\u00e4dstaplarna p\u00e5 br\u00e4dg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sp\u00e5ntornet i s\u00f6dra \u00e4ndan av s\u00e5gen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g Klemets S\u00e5g ut n\u00e4r den var som st\u00f6rst.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Brodern Veli Kangas dog \u00e5r 1995 medan Voitto fortfarande lever och bor p\u00e5 \u00c5lderso i Perus. Voitto flyttade 2007 fr\u00e5n Klemets\u00e4ndan till en radhusl\u00e4genhet i Kristinestad och 2018 till \u00c5lderso. Den h\u00e4r bilden togs ca 2010 d\u00e5 Voitto var p\u00e5 v\u00e4g till ett veteransfest. Han ser n\u00f6jd ut med sina medaljer p\u00e5 br\u00f6stet och med bilden av s\u00e5gomr\u00e5det bakom sig.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2019, med hj\u00e4lp av Voitto Kangas och dottern Maj-Lis. Den h\u00e4r g\u00e5rden i Klemets\u00e4ndan, som ligger l\u00e4ngs v\u00e4gen ner till Klemets bron byggdes runt 1954 av mj\u00f6lnaren Voitto Kangas (f. 1918 i Kankaanp\u00e4\u00e4) och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kangas Voittos g\u00e5rd p\u00e5 Dagsmarkv\u00e4gen 291.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":61,"menu_order":291,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12916","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12916","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12916"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12916\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13483,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12916\/revisions\/13483"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12916"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}