{"id":12793,"date":"2019-06-27T22:35:37","date_gmt":"2019-06-27T19:35:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12793"},"modified":"2019-07-08T21:57:29","modified_gmt":"2019-07-08T18:57:29","slug":"tidningsurklipp-fran-ar-1926","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12793","title":{"rendered":"Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1926."},"content":{"rendered":"
\n

Befolkningsm\u00e4ngderna ur Syd-\u00d6sterbotten 9.1.1926:<\/span><\/p>\n

I Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling hade det under \u00e5r 1925 f\u00f6tts 106, varav o\u00e4kta 13 stycken. D\u00e4rtill fanns det 5 d\u00f6df\u00f6dda barn. Under samma \u00e5r hade 135 personer avlidit, av dessa 3 i Amerika. Den \u00e4ldsta avlidna mannen var 85 \u00e5r och den \u00e4ldsta kvinnan 88 \u00e5r. 75 personer hade flyttat in och 78 hade flyttat bort fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen. 41 par hade gift sig under \u00e5ret. I Lappfj\u00e4rd bodde det 7\u00a0620 personer, lite mera m\u00e4n \u00e4n kvinnor. Hur m\u00e5nga av dessa som bodde utomlands framkommer inte.<\/span><\/span><\/p>\n

I Sideby f\u00f6ddes det \u00e5r 1925 86 barn medan 50 personer hade avlidit. I f\u00f6rsamlingen fanns det 3\u00a0723 men av dem var hela 850 bosatta utrikes.<\/span><\/span><\/p>\n

I Kristinestad f\u00f6ddes det 56 barn medan 45 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta avlidna mannen var 92 \u00e5r och den \u00e4ldsta kvinnan 88 \u00e5r. 101 personer hade flyttat bort men exakt samma antal hade flyttat in. 20 par hade ing\u00e5tt \u00e4ktenskap. Vid \u00e5rsskiftet fanns det 3\u00a0473 personer i stadsf\u00f6rsamlingen.<\/span><\/span><\/p>\n

I Kristinestads landsf\u00f6rsamling, allts\u00e5 i Tj\u00f6ck f\u00f6ddes det 33 barn under \u00e5r 1925 och 19 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta avlidna mannen var 88 \u00e5r, liksom den \u00e4ldsta kvinnan. 4 par hade gift sig. I landsf\u00f6rsamlingen fanns det vid \u00e5rsskiftet 5 personer mera \u00e4n \u00e5ret innan, totalt 1\u00a0624.<\/span><\/span><\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 3.2.1926:<\/span><\/p>\n

Kommunaltaxeringen vidtog i Lappfj\u00e4rd m\u00e5ndagen den 1 februari. Som taxeringsgrund har man utom den fastst\u00e4llda normen f\u00f6r olika jord beslutet, att varje husbonde skall taxeras till 3\u00a0000 marks inkomst, samt 100 mark f\u00f6r varje ha odlad jord. Varje arbetsf\u00f6r gosse skall beskattas f\u00f6r 1\u00a0000 marks inkomst och varje flicka till 500 mk inom familjerna. Sytningshjon med hel sytning taxeras till 1\u00a0000 mark och med en halv sytning till 500 mark.<\/span><\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span>Syd-\u00d6sterbotten 24.3.1926:<\/span><\/p>\n<\/div>\n

\n

LAPFFJ\u00c4RDS FOLKH\u00d6GSKOLAS L\u00c4RARE OCH ELEVER hade fest p\u00e5 Dagsmark ungdomshem s\u00f6ndagen den 21 mars. Programmet upptog f\u00f6redrag av f\u00f6rest\u00e5ndare Joh. Nyquist om Brage och folkdr\u00e4kterna. Magister E. Karlsson talade om Gustav IV Adolf och maktst\u00e4llningen under hans tid. Sex av skolans elever Bertel \u00c5back, Ester Bj\u00f6rkman, Artur Hermans, Gunnar Nybond, Elin Lillkull och Berta Rosendahl, upptr\u00e4dde med deklamationsnummer. Dessutom spelades teaterstycket \u201dN\u00e4r dr\u00e4ngen blev m\u00e5g\u201d. Folkdanser, ringlekar och dans gjorde sitt till att trevnaden var allm\u00e4n och festligheten lyckad. Ungdomsf\u00f6reningen uppl\u00e4t lokalen gratis och uttalas d\u00e4rf\u00f6r skolans innerliga tack.<\/p>\n

Wasa-Posten 1.4.1926:<\/span><\/p>\n

60 \u00e5r fyllde i g\u00e5r n\u00e4mndemannen Viktor Eklund. Han har i sin hembygd Dagsmark gjort sig k\u00e4nd som en r\u00e4ttskaffens odalman och ivrat f\u00f6r folkbildning samt framsteg p\u00e5 olika omr\u00e5den i sin hemkommun. Vi \u00f6nska den aktade mannen \u00e4nnu m\u00e5nga, lyckliga och ljusa \u00e5r.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 17.4.1926:<\/span><\/p>\n

Landsh\u00f6vdingen har beviljat Dagsmarks ungdomsf\u00f6rening tillst\u00e5nd att f\u00f6r befr\u00e4mjande av ungdomsf\u00f6reningens s\u00e5ngk\u00f6rs str\u00e4vanden under juni\u2014augusti m\u00e5nader innev. \u00e5r i Lappfj\u00e4rd f\u00f6ranstalta ett offentligt lotteri med 6,000 lotter \u00e5 1 mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.5.1926, troligen skrivet av l\u00e4rare Byman:<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Korsb\u00e4ck<\/strong>.<\/h4>\n

N\u00e4r man fr\u00e5n Dagsmark kommer \u00f6ver den natursk\u00f6na, skogsbekl\u00e4dda Berg\u00e5sen, d\u00e4r Korsb\u00e4ck tar vid, \u00f6ppnar sig en r\u00e4tt tilltalande anblick. Josef Nyg\u00e5rds pr\u00e4ktiga g\u00e5rd med hans om m\u00f6da och arbete vittnande v\u00e4lsk\u00f6tta \u00e5kerf\u00e4lt. Bortom de vidstr\u00e4ckta f\u00e4lten ser man en skymt av vida vatten: Lillsj\u00f6 och Storsj\u00f6tr\u00e4sk, vilka genomflytas av Korsb\u00e4ck\u00e5n, som f\u00f6r n\u00e4rvarande sv\u00e4ller \u00f6ver sina br\u00e4ddar.<\/p>\n

V\u00e5rfloden, som i \u00e5r h\u00e4r s\u00e5som annorst\u00e4des \u00e4r ovanligt, m\u00e4ktig har lagt under sig ansenliga delar strandmark, och de sm\u00e5 \u00e4ngsladorna ter sig som p\u00e5 vattnet flytande pr\u00e5mar. Det skall inte dr\u00f6ja m\u00e5nga dagar mera, innan tr\u00e4skisen, som redan m\u00e4rkbart krympt ihop, ger sig i v\u00e4g eller sm\u00e4lter. D\u00e5 b\u00f6rjar stockfl\u00f6tningen p\u00e5 allvar h\u00e4r, och det blir liv och r\u00f6relse p\u00e5 \u00e5str\u00e4nderna och i den annars stilla nejden. Redan dessa dagar har flottningskarlar, b\u00e4rande de l\u00e5nga kexst\u00e4ngerna, synts i f\u00e4rd med f\u00f6rberedelser f\u00f6r fl\u00f6tningen. P\u00e5 tal om tr\u00e4sket passar jag p\u00e5 att inflika den nog s\u00e5 viktiga anm\u00e4rkningen, att planer redan l\u00e4nge varit g\u00e5ng att torrl\u00e4gga detsamma, varigenom inte mindre \u00e4n c:a 700 tunnland vunnes f\u00f6r odlingen. Torrl\u00e4ggningen \u00e4r dock sj\u00e4lvfallet ett kostsamt och med m\u00e5nga vanskligheter f\u00f6renat f\u00f6retag, som kr\u00e4ver sin tid. Tr\u00e4sket kommer emellertid redan inkommande sommar att av lantm\u00e4tare skiftas, vilket jag ville beteckna s\u00e5som ett avsev\u00e4rt steg fram\u00e5t mot det egentliga m\u00e5let, allts\u00e5 torrl\u00e4ggning. Under v\u00e5rvintern har byam\u00e4nnen h\u00e4r ofta sammankommit f\u00f6r att dryfta en del ortens n\u00e4ringsliv ber\u00f6rande fr\u00e5gor. S\u00e5lunda har man bl. a. r\u00e5dpl\u00e4gat om beh\u00f6vligheten av en p\u00e4rthyvel, och har beslut fattats om anskaffandet av en s\u00e5dan. N\u00e4r en g\u00e5ng p\u00e4rthyveln kommer i g\u00e5ng h\u00e4r och f\u00f6rser oss med billiga p\u00e4rtor, \u00e4r det att hoppas att skolhusets nu r\u00e4tt bristf\u00e4lliga p\u00e4rttak blir ih\u00e5gkommet.<\/p>\n

En f\u00f6r befolkningens ekonomiska f\u00f6rkovran synnerligen viktig fr\u00e5ga \u00e4r den om inr\u00e4ttandet av ett andelsmejeri i Dagsmark, vilken fr\u00e5ga \u00e4ven diskuterats p\u00e5 v\u00e5r ort, varifr\u00e5n man utlovat anslutning till f\u00f6retaget i fr\u00e5ga. Det beh\u00f6ver ju inte s\u00e4rskilt p\u00e5pekas, vilken oerh\u00f6rt stor betydelse inr\u00e4ttandet av ett mejeri kommer att f\u00e5 f\u00f6r kreaturssk\u00f6tselns uppgivande. Det \u00e4r att hoppas att f\u00f6retaget, i vars spets bl. a. st\u00e5r en s\u00e5 energisk, insiktsfull och betrodd man som direkt\u00f6r Viktor Nylund, skall kr\u00f6nas med framg\u00e5ng. Enligt vad undertecknad har sig bekant skulle f\u00f6retagets snara realiserande vara absolut s\u00e4kerst\u00e4llt, om 200 kor f\u00e5s antecknade.<\/p>\n

Betr\u00e4ffande de kulturella str\u00e4vandena p\u00e5 v\u00e5r ort vill jag denna g\u00e5ng blott omn\u00e4mna, att biblioteksf\u00f6reningen Myran, som f\u00e5tt ett underst\u00f6d av Svenska Folkskolans V\u00e4nner, under den g\u00e5ngna vinterns f\u00f6rlopp m\u00e5lmedvetet verkat for sin sak: allm\u00e4nt l\u00e5nebibliotek. De till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r biblioteket under terminen f\u00f6rf\u00e4rdigade handarbetena bortauktioneras n\u00e5gon dag denna m\u00e5nad. D\u00e5 g\u00e4ller det f\u00f6r envar att passa p\u00e5 tillf\u00e4llet att k\u00f6pa ett och annat vackert och nyttigt, s\u00e5dant som endast flitiga flickh\u00e4nder kan \u00e5stadkomma. Nu och d\u00e5 har under den g\u00e5ngna vintern v\u00e5r ort ih\u00e5gkommits av k\u00e4nda lekmannapredikanter, vilkas bibelutl\u00e4ggningar p\u00e5 skollokalen samlat talrika \u00e5h\u00f6rarskaror. Folkskolan, som har reducerad l\u00e4rokurs och i \u00e5r haft 21 elever, \u00f6ppnade den 3 maj d\u00f6rren f\u00f6r de minsta disciplarna sm\u00e5skolans elever, 10 till antalet. Efter vinterns vila stundar f\u00f6r v\u00e5ra goda ortsbor snart arbetets m\u00f6dosamma, anstr\u00e4ngande dagar, jag syftar n\u00e4rmast p\u00e5 karlfolket ty kvinnfolket h\u00e4r \u00e4r, sanningen att s\u00e4ga, b\u00e5de vinter och sommar eller \u00e5ret om \u00f6verlupet med allehanda g\u00f6rom\u00e5l: det skall spinnas och v\u00e4vas, det skall s\u00f6mmas och lappas, det skall tillredas mat, det skall arbetas i \u201dn\u00f6tse\u201d, det skall arbetas p\u00e5 \u00e5ker och \u00e4ng. Men aldrig h\u00f6rs en tillstymmelse till kn\u00f6t och klagan. Man \u00e4r allt fr\u00e5n farfars och mormors dagar s\u00e5 van med det d\u00e4r myckna och m\u00e5ngahanda. Och arbete \u00e4r en lust och sk\u00e4nker tillfredsst\u00e4llelse.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1926:<\/span><\/p>\n

Vid sammantr\u00e4de i m\u00e5ndags i och f\u00f6r skiftning av Dagsmark storsjo tr\u00e4sk, besl\u00f6ts enh\u00e4lligt att l\u00e5ta skiftningen bero n\u00e5gon tid, och i st\u00e4llet fortast m\u00f6jligt f\u00f6rverkliga en av gammalt ifr\u00e5gasatt \u00e5tg\u00e4rd att torrl\u00e4gga tr\u00e4sket, varf\u00f6r beh\u00f6riga papper \u00e4ven tidigare anskaffats. F\u00f6r ans\u00f6kande av statsbidrag f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let och i \u00f6vrigt f\u00f6rverkliga beslutet tillsattes en kommitt\u00e9 med direkt\u00f6r Viktor Nylund som ordf\u00f6rande och b\u00f6nderna Josef Henrik Liljedal, Erland Hammarberg, Erland Lind och Josef Backlund som ledam\u00f6ter.<\/p>\n

\u00d6sterbottniska Posten 6.8.1926:<\/span><\/p>\n

Den evangeliska folkh\u00f6gskolan i S\u00f6dra \u00d6sterbotten kommer instundande h\u00f6st att \u00f6ppnas och torde densamma \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan att bliva vandrande. Skolan f\u00f6rl\u00e4gges i h\u00f6st till Dagsmark i Lappfj\u00e4rd. Till f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r skolan har antagits folkskoll\u00e4raren J. E. Sj\u00f6blad.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 4.9.1926:<\/span><\/p>\n

65 \u00e5r fyller i dag bankdirekt\u00f6r J. J. Wadstr\u00f6m i Lappfj\u00e4rd. Herr Wadstr\u00f6m har allt sedan han kom till n\u00e4mnda kommun f\u00f6r omkring 40 \u00e5r sedan p\u00e5 ett verksamt s\u00e4tt deltagit i dess kommunala liv. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r han \u00e4ven kommunalfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande och sekreterare. D\u00e5 han f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan l\u00e4mnade sin l\u00e4rartj\u00e4nst vid Dagsmark folkskola, blev han varmt hyllad av n\u00e4mnda bysamh\u00e4lle och f.d. elever, som f\u00f6r\u00e4rade honom bl. a. en guldklocka. Vi s\u00e4nder honom v\u00e5r lyck\u00f6nskan.<\/p>\n

Klockarfar ber\u00e4ttar i Syd-\u00d6sterbotten 18.9.1926:<\/span> F\u00f6r femtio \u00e5r sedan i september anh\u00f6ll en bonde fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd socken hos l\u00e4nsstyrelsen om tillst\u00e5nd att hos sig innehava sjuttio (s\u00e4ger 70) kannor br\u00e4nnvin, f\u00f6r att enligt ortens sed, fira sin dotters br\u00f6llop den 5, 6, 7 och 8 d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande oktober. <\/span><\/p>\n

Vasabladet 9.10.1926:<\/span><\/p>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1926 intr\u00e4ffade i Lappfj\u00e4rds flera mord, som det skrevs mycket om. Det som det skrevs mest om var mordet p\u00e5 spritsmugglaren Teppo Karhu och vars kropp sedan hittades neds\u00e4nkt med stenar i Lappfj\u00e4rds \u00e5 n\u00e4ra Flottbron. Det andra var mordet p\u00e5 skomakaren Aho fr\u00e5n Tammerfors som hittades m\u00f6rdad i H\u00e4rkmeri.<\/p>\n

Under de senaste dagarna har en tredje mordaff\u00e4r uppr\u00f6rt sinnena i Lappfj\u00e4rd. Denna g\u00e5ng g\u00e4ller det ett barnamord i Dagsmark, f\u00f6r vars utredning bist\u00e5nd \u00e5ter p\u00e5kallats av detektiver fr\u00e5n Vasa. F\u00f6r en tid sedan framf\u00f6dde en ogift flicka i Dagsmark by ett flickebarn. En kvinna, enligt uppgift moder till den man som skulle vara barnets fader var henne behj\u00e4lplig och \u00e5tog sig dessutom att helt och h\u00e5llet \u00f6vertaga barnets sk\u00f6tsel tills modern skulle bliva frisk. D\u00e5 den unga modern senare skulle avh\u00e4mta sitt barn, m\u00f6ttes hon av f\u00f6rklaringen att detta hade \u00bbf\u00f6rsvunnit \u00bb. Och barnet st\u00e5r ingenst\u00e4des att finna. Den mystiska aff\u00e4ren, bakom vilken man p\u00e5 goda grunder sp\u00e5rar ett brott, \u00e4r som b\u00e4st under utredning.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 13.10.1926 om<\/span>: mordet i Dagsmark \u00e4r att n\u00e4mna, att det avdagatagna barnet p\u00e5tr\u00e4ffats. Liket hittades i ett dike, icke l\u00e5ngt ifr\u00e5n den g\u00e5rd, i vilken den olyckliga unga kvinnan, som ber\u00f6vats sitt barn, hade tj\u00e4nat. Kronol\u00e4nsmannen har anh\u00e5llit om obduktion av barnets lik. Senare framkom det att den unga kvinnan agerat helt p\u00e5 egen hand utan hj\u00e4lp av n\u00e5gon fr\u00e4mmande kvinna. Det framkom ocks\u00e5 att den unga flickan inte alls var fr\u00e5n Dagsmark, f\u00f6r hon var fr\u00e5n M\u00e5ston och tj\u00e4nade endast som piga i Dagsmark.<\/p>\n

Kask\u00f6 Tidning 9.10.1926:<\/span><\/p>\n

Den \u201devangeliska folkh\u00f6gskolans\u201d placering i Lappfj\u00e4rd. <\/strong><\/h3>\n

Ett hugg i ryggen mot Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola.<\/strong><\/p>\n

Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare, samlade till m\u00f6te i Pargas, har med oro f\u00f6rnummit, att en l\u00e4roanstalt, som kallar sig \u201devangelisk folkh\u00f6gskola\u201d, med detta l\u00e4s\u00e5rs b\u00f6rjan kommer att begynna sin verksamhet i Lappfj\u00e4rds socken, i Dagsmark by, blott 9 km. fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds svenska folkh\u00f6gskola. Fr\u00e5nsett att inr\u00e4ttandet av en ny folkh\u00f6gskola till de 15, som redan \u00e4r verksamma i de svenska bygderna och vilka som k\u00e4nt k\u00e4mpar med ekonomiska sv\u00e5righeter och elevbrist, knappast kan anses fylla ett svenskt kulturbehov, utg\u00f6r den nya skolans placering just i Dagsmark ett verkligt hugg i ryggen mot Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola, som nu i 19 \u00e5rs tid under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden utf\u00f6rt en betydande kulturg\u00e4rning.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola har p\u00e5 grund av sitt sn\u00e4vt tillm\u00e4tta skoldistrikt haft s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att fylla sina skolsalar med det minimum av elever, som fordras f\u00f6r erh\u00e5llandet av statsunderst\u00f6d, och n\u00e4r nu den evangeliska skolan beg\u00e4r sin andel av ungdomen i denna bygd, har Lappfj\u00e4rds folkh\u00f6gskola st\u00e4llts inf\u00f6r det ob\u00f6nh\u00f6rliga kravet att f\u00f6r alltid st\u00e4nga sina portar. Ifall Lutherska Evangelif\u00f6reningen med denna skola avsett grundandet av en verklig folkh\u00f6gskola har Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, varf\u00f6r denna uppgift inte skulle kunna fyllas av den redan existerande folkh\u00f6gskolan, men om den evangeliska skolan grundats f\u00f6r att fr\u00e4mst befordra Evangelif\u00f6reningens s\u00e4rstr\u00e4vanden, m\u00e5ste namnet \u201dfolkh\u00f6gskola\u201d i detta fall betecknas som en falsk skylt. Finlands svenska folkh\u00f6gskoll\u00e4rare har velat bringa dessa allvarliga farh\u00e5gor till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom i f\u00f6rvissningen om att de svenska folkh\u00f6gskolorna i detta land dock har skapats under s\u00e5 stora uppoffringar och alltj\u00e4mt ha en s\u00e5 betydande uppgift att fylla, att tillspillogivandet nu av en av dessa faktiskt utg\u00f6r ett brott. En skola, som tj\u00e4nar den evangeliska r\u00f6relsens intressen m\u00e5 g\u00e4rna skapas, blott den inte f\u00e5r karakt\u00e4ren av osund konkurrens, som \u00e4r of\u00f6renlig med verklig folkh\u00f6gskolanda.<\/p>\n

Folkh\u00f6gskoll\u00e4rarm\u00f6tet i Pargas.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.10.1926:<\/span><\/p>\n

Ungdomsf\u00f6reningsarbetet, som n\u00e5got f\u00f6rsummades under den br\u00e5daste tiden, har nu tagit raskare fart. Under september m\u00e5nad avlade f\u00f6reningen tv\u00e5 g\u00e4stbes\u00f6k. Tj\u00f6ck g\u00e4stades den i 1 september. Festen som inte var s\u00e5 talrikt bes\u00f6kt, p\u00e5 grund av r\u00e5dande regnv\u00e4der pr\u00e4glades av den b\u00e4sta fest- och kamratanda i deras rymliga och hemtrevliga lokal, och f\u00e5r framf\u00f6ras ett hj\u00e4rtligt tack f\u00f6r det v\u00e4nliga bem\u00f6tandet. Hoppas p\u00e5 snart \u00e5terseende i Dagsmark ungdomshem. Det andra g\u00e4stbes\u00f6ket f\u00f6retogs till Kalaks och Tj\u00e4rlaks U. F. i N\u00e4rpes den 18 sept. Det r\u00e5dande fina v\u00e4dret bidrog till att festen h\u00e4r var ganska talrikt bes\u00f6kt. F\u00f6r den uppskattning som h\u00e4r r\u00f6ntes framf\u00f6rs ett tack. Den 10 okt. hade vi g\u00e4stbes\u00f6k av \u00d6mossa u. f. Genom regnv\u00e4der var festen inte s\u00e5 talrikt bes\u00f6kt som \u00f6nskligt varit. P\u00e5 programmet, som var rikligt, m\u00e5 s\u00e4rskilt omn\u00e4mnas det ansl\u00e5ende och med intresse \u00e5h\u00f6rda talet av f\u00f6reningens ordf. G. Videskog. Till allm\u00e4n f\u00f6rtrytelse avlossade n\u00e5gra slynglar p\u00e5 hemv\u00e4gen de omtalade revolverskotten. De \u00e4r nog f\u00f6rut s\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nda f\u00f6r dylikt, varf\u00f6r betvivlas m\u00e5 om skotten var avsedda f\u00f6r g\u00e4sterna.<\/p>\n

Efter festen tackade \u00d6mossaborna f\u00f6r att de fick komma till Dagsmark men de skrev s\u00e5 h\u00e4r om ordningen:<\/p>\n

Ordningen p\u00e5 ungdomshemmet i Dagsmark var ganska god, men till\u00e5ter mig i all v\u00e4nlighet en \u00f6ppen fr\u00e5ga: M\u00e5nne revolverskotten efter festens slut h\u00f6rde till de nog s\u00e5 livliga appl\u00e5der, varmed vi avtackades, eller var det som avskedssalut vid v\u00e5rt avtag fr\u00e5n ungdomshemmet? Om de respektive revolverhj\u00e4ltarna innehade skjutlov och i s\u00e5 fall, om det \u00e4r lovligt att skjuta n\u00e4r och var som helst? S\u00e5 undrar reportern fr\u00e5n \u00d6mossa.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 3.11.1926:<\/span><\/p>\n

Evangeliska folkh\u00f6gskolans invigning i Dagsmark.<\/strong><\/p>\n

Festligheten begynte kl. 11 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen med gudstj\u00e4nst av prosten J. I. B\u00e4ck i Dagsmark b\u00f6nehus. H\u00e4refter uppl\u00e4stes h\u00e4lsningar, bl. a. en h\u00e4lsning fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r Kristliga folkh\u00f6gskolan i Sverige. Sedan framf\u00f6rdes ett tack till dagsmarkborna f\u00f6r deras uppoffringar till b\u00f6nehusets reparation. H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde ett tal av skolans rektor J. Sj\u00f6blad, vilket fr\u00e4mst riktades till styrelsemedlemmar och elever. Vidare upptogs p\u00e5 programmet solos\u00e5ng, som utf\u00f6rdes synnerligen vackert av fr\u00f6ken Daga Kjellberg. H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljde ett f\u00f6redrag av hr Sj\u00f6blad, om f\u00f6rarbetena f\u00f6r skolans grundande, varp\u00e5 han verkst\u00e4llde upprop av eleverna, som synas vara samlade fr\u00e5n alla delar av Svensk-Finland. Antalet anm\u00e4lda elever var d\u00e5 31. F\u00f6rmodligen komma \u00e4nnu flera elever att anm\u00e4la sig. Vidare f\u00f6ljde deklamation av fr\u00f6ken Jansson fr\u00e5n Kimito. Av representanter fr\u00e5n s\u00f6dra Kimito, fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5, fr\u00e5n Terj\u00e4rvi och fr\u00e5n Kristinestad framf\u00f6rdes h\u00e4lsningar. L\u00e4rarkollegiet, styrelsemedlemmarna samt eleverna blev fotograferade i b\u00f6nehusets festsal, som var smakfullt dekorerad. B\u00f6nehuset ter sig f\u00f6r \u00f6vrigt hemtrevligt och inbjudande. Efter det att ytterligare ett tal h\u00e5llits, avslutades h\u00f6gtidligheten med b\u00f6n av rektor J. Sj\u00f6blad.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 13.11.1926:<\/span><\/p>\n

30-\u00e5rs festen som Dagsmark ungdomsf\u00f6rening firade i s\u00f6ndags, var talrikt bes\u00f6kt av s\u00e5v\u00e4l ungdom som \u00e4ldre personer, oaktat det d\u00e5liga v\u00e4dret. Festen inleddes med s\u00e5ngen \u201dJag \u00e4lskar min hembygd\u201d unisont, ordf. h\u00e4lsade s\u00e5 festbes\u00f6karna v\u00e4lkomna. Festtalet h\u00f6ll rektor J. Nyquist, som med v\u00e4rme och \u00f6vertygelse framh\u00f6ll ungdomsf\u00f6reningarnas fosterl\u00e4ndska uppgift. F\u00f6ljde s\u00e5 tv\u00e5 f\u00f6redrag av konsulenter fr\u00e5n \u00d6sterbottens Svenska Lantbrukss\u00e4llskap, som f\u00f6r tillf\u00e4llet p\u00e5 f\u00f6redragsturn\u00e9 var i Dagsmark.<\/p>\n

Efter en kaffepaus sj\u00f6ng herr Otto Storfors solo till pianoackompanjemang. Historiken \u00f6ver f\u00f6reningens 30-\u00e5riga verksamhet uppl\u00e4stes av l\u00e4rare Henrik Rosenback som \u00e4ven skrivit den. Med en sk\u00e4mtsam monolog upptr\u00e4dde Selim Blomkvist, varefter det togs en kortare kafferast. S\u00e5ngk\u00f6ren ledd av kantor O. Storfors lockade d\u00e4refter publiken till festsalen. Efter k\u00f6rs\u00e5ngen framsade Svenska andelsf\u00f6rbundets sekreterare herr August Rosendahl n\u00e5gra trevliga deklamationsbitar. Frans Agn\u00e4s ber\u00e4ttade en munter bygdem\u00e5lsber\u00e4ttelse. Teaterstycket \u201dSvartsjuka och k\u00e4rlek\u201d utf\u00f6rdes till allm\u00e4n bel\u00e5tenhet.<\/p>\n

Den st\u00e4mningsfulla festen slutade med en sv\u00e4ngom f\u00f6r ungdomen.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 1.12.1926 att Svenska \u00d6sterbottens Distriktsjukhus i Roparn\u00e4s i Vasa invigdes i slutet av november 1926 och det hade fr\u00e5n b\u00f6rjan 140 platser. Bygget hade \u00f6vervakats av byggm\u00e4stare Otto Ivars fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Till \u00f6versk\u00f6terska hade valts Aina Wadstr\u00f6m fr\u00e5n Dagsmark, dotter till folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 13.11.1926:<\/span><\/p>\n

Brev fr\u00e5n Canada B. C.<\/span><\/strong><\/h4>\n

Till Fj\u00e4rran for en f\u00e5gel <\/span><\/p>\n

Och sj\u00f6ng p\u00e5 ving\u00e5rdskvist. <\/span><\/p>\n

Han sj\u00f6ng som om han s\u00f6rjde <\/span><\/p>\n

Som om han allting mist; <\/span><\/p>\n

Det var mitt hj\u00e4rtas melodi <\/span><\/p>\n

Med dr\u00f6mda skiftningar uti, <\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n Nordens skog \u2014..<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>Huru f\u00e4ster man sig ej vid de trakter, d\u00e4r man som barn lekt och vuxit upp. Man kan aldrig beskriva sin hembygd och den heml\u00e4ngtan man k\u00e4nner, n\u00e4r man \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt borta som \u00e4nda in i Canadas urskogar. D\u00e4r vaknar m\u00e5nga tankar, som man ej vet utav, medan man \u00e4r d\u00e4r hemma. Ja, en l\u00e4ngtan till allt, som kanh\u00e4nda synes ringa, medan man \u00e4r d\u00e4r hemma. Allt t\u00e4nker man p\u00e5 med de \u00f6mmaste k\u00e4nslor. \u00c4ro ej vi m\u00e4nniskor underliga? Vid s\u00e5dana tillf\u00e4llen t\u00e4nka vi endast p\u00e5 det goda i det vi f\u00f6rlorat och det s\u00e4msta i det vi ha. Ni ungdomar, som nu l\u00e4sa detta, bli ni d\u00e4r ni \u00e4r, ert hemland \u00e4r fattigt, men \u00e4ndock det b\u00e4sta f\u00f6r alla som \u00e4ro f\u00f6dda d\u00e4r. N\u00e5 nog kan man ju g\u00f6ra litet pengar h\u00e4r, om man \u00e4r arbetsam och sparsam och l\u00e5ter spritflaskan st\u00e5 or\u00f6rd, men trevnaden \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got. Och sedan om man f\u00e5r vara frisk. H\u00e4r bjudes p\u00e5 m\u00e5nga frestelser, som man ej haft en aning om, f\u00f6rr\u00e4n man rest hit. H\u00e4r har jag spr\u00e5kat med personer, som varit h\u00e4r i m\u00e5nga \u00e5r. De l\u00e4ngtar hem, men de s\u00e4ger att de aldrig f\u00e5r pengar nog att fara hem med. Stackars dessa m\u00e4n! D\u00f6mda att aldrig f\u00e5 se sitt k\u00e4ra hemland. Jag vet, att de l\u00e4ngtar till sitt gamla hem och de k\u00e4ra d\u00e4r. O, hur emigranten l\u00e4ngtar hem till de k\u00e4ra och de st\u00e4llen d\u00e4r han som barn har lekt. Det riktigt svider i br\u00f6stet, n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 sin hembygd och hemmet, som man l\u00e4mnat. Jag h\u00f6rde en, som sj\u00f6ng och spelade ganska v\u00e4l. Han sj\u00f6ng ofta \u201dEmigrantens heml\u00e4ngtan”. O, hur jag gr\u00e4t! Jag gick ut f\u00f6r mig sj\u00e4lv. Och som f\u00f6rfattaren av s\u00e5ngen s\u00e4g jag upp till stj\u00e4rnorna och undrade, om jag n\u00e5gonsin skulle \u201dbli glad igen”. Och vinden avundas man, d\u00e5 den susar en f\u00f6rbi: \u201dden varit d\u00e4r min hembygd \u00e4r” …<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>Nej, jag t\u00f6rs ej skriva mer f\u00f6r denna g\u00e5ng. Skall v\u00e4l skriva mer en annan g\u00e5ng, om mitt brev inte hamnar i papperskorgen. F\u00e5r s\u00e5 sluta med v\u00e4nliga h\u00e4lsningar till redaktionen, samt l\u00e4sekretsen.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span>J. Gr\u00f6ndahl. <\/span>Englewood 17.10.1926.<\/span><\/p>\n

Wasa-Posten 7.12.1926:<\/span><\/p>\n

Drunkningsolycka. Den 30 november drunknade backstugusittaresonen Frans Wiljam Renfors i Dagsmark, Storsj\u00f6tr\u00e4sk. F\u00f6r\u00e4ldrarna voro borta, d\u00e5 fr\u00e4mmande personer kommo till gossens hem och s\u00e4nde honom i ett \u00e4rende \u00f6ver tr\u00e4sket med denna sorgliga p\u00e5f\u00f6ljd. D\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna senare kommo hem, saknade de gossen och fingo slutligen reda p\u00e5, att han begivit sig \u00f6ver tr\u00e4sket, men ej \u00e5terkommit. Till sist konstaterades, att barnet g\u00e5tt ned p\u00e5 den svaga isen. Gossen var mellan 11 och 12 \u00e5r.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 24.12.1926:<\/span><\/p>\n

En gl\u00e4djefull jul och ett gott nytt \u00e5r till\u00f6nskas alla sl\u00e4ktingar, v\u00e4nner och bekanta i v\u00e5r hembygd fr\u00e5n Dagsmarkbor i Vancouver B. C.<\/span><\/span><\/p>\n

Josef Granholm, Erland Nor\u00e9n, Hannes Gr\u00f6ndahl, Arthur Gr\u00f6ndahl.<\/span><\/span><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Befolkningsm\u00e4ngderna ur Syd-\u00d6sterbotten 9.1.1926: I Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling hade det under \u00e5r 1925 f\u00f6tts 106, varav o\u00e4kta 13 stycken. D\u00e4rtill fanns det 5 d\u00f6df\u00f6dda barn. Under samma \u00e5r hade 135 personer avlidit, av dessa 3 i Amerika. Den \u00e4ldsta avlidna mannen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp fr\u00e5n \u00e5r 1926.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7430,"menu_order":1926,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12793"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12943,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12793\/revisions\/12943"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7430"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}