{"id":12689,"date":"2019-06-17T00:12:36","date_gmt":"2019-06-16T21:12:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12689"},"modified":"2025-07-04T18:05:13","modified_gmt":"2025-07-04T15:05:13","slug":"lappfjards-forsta-kapell-eller-kyrka","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=12689","title":{"rendered":"Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsta kapell eller kyrka"},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i juni 2019.<\/span><\/strong><\/p>\n

De tv\u00e5 \u00e4ldsta f\u00f6rsamlingarna i landskapet \u00d6sterbotten grundades p\u00e5 1250-talet i socknarna Peders\u00f6re och Mustasaari. \u00c5r 1304 grundades f\u00f6rsamlingen i Storkyro, \u00e5r 1329 i Salo (h\u00f6r i dag till staden Brahestad) och \u00e5r 1331 f\u00f6rsamlingen i N\u00e4rpes.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 sedan 1331 som byn Lappfj\u00e4rd har h\u00f6rt till N\u00e4rpes socken. Det var ocks\u00e5 i N\u00e4rpes som den f\u00f6rsta kyrkan byggdes och sj\u00e4lvaste p\u00e5ven hade \u00e5r 1398 f\u00f6rklarat att kyrkan i N\u00e4rpes \u00e4r helgad \u00e5t martyren helige Olav och att den skulle vara sockenkyrka f\u00f6r ett mycket stort omr\u00e5de. Det betydde att det var endast i N\u00e4rpes som pr\u00e4sten kunde g\u00f6ra f\u00f6rr\u00e4ttningar.\u00a0 Lappfj\u00e4rdsborna m\u00e5ste d\u00e5 g\u00f6ra den l\u00e5nga resan till N\u00e4rpes f\u00f6r att bes\u00f6ka gudstj\u00e4nster, f\u00f6r att gifta sig, d\u00f6pa barn och vid begravningar. Det \u00e4r klart att det l\u00e5nga avst\u00e5ndet begr\u00e4nsade deltagandet i gudstj\u00e4nster, men den tiden fanns det heller inget tv\u00e5ng att g\u00f6ra det. D\u00e4remot hade f\u00f6rsamlingens medlemmar skyldighet att med dagsverken bygga och underh\u00e5lla kyrkan i N\u00e4rpes, vilket kunde k\u00e4nnas betungande f\u00f6r de som bodde avsides i Lappfj\u00e4rd.<\/span><\/span><\/p>\n

Vid det stora kyrkom\u00f6tet i Uppsala \u00e5r 1593 s\u00e5 besl\u00f6ts det om vilka regler som skulle g\u00e4lla f\u00f6r kyrkan och f\u00f6r dess medlemmar. Till exempel best\u00e4mdes det hur m\u00e5nga g\u00e5nger per \u00e5r som medlemmarna skulle n\u00e4rvara vid gudstj\u00e4nster, det vill s\u00e4ga \u00e5tminstone under b\u00f6ns\u00f6ndagarna. F\u00f6r de som bodde l\u00e4ngst bort i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 blev det h\u00e4r tv\u00e5nget n\u00e4stan om\u00f6jligt att uppfylla. Det fanns ju inga ordentliga v\u00e4gar, d\u00e5 det blev att med h\u00e4st eller till fots ta sig genom skog och mark till N\u00e4rpes.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r var det helt naturligt att Lappfj\u00e4rdsborna kr\u00e4vde att de skulle f\u00e5 en kapellf\u00f6rsamling i Lappfj\u00e4rd och en s\u00e5dan fick de redan f\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1594. En annan orsak till att Lappfj\u00e4rd fick en kapellf\u00f6rsamling var maktkampen i Sverige. Hertig Karl var lutheran medan kung Sigismund och hans vapendragare i Finland, Klas Fleming r\u00e4knades som katoliker. Genom att grunda flera nya f\u00f6rsamlingar och bygga nya kyrkor kunde hertig Karl sprida sitt budskap till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom via pr\u00e4sterna i kyrkorna. Den tiden var kyrkan den enda l\u00e4nken mellan folket och kungen. <\/span><\/span><\/p>\n

Kapellf\u00f6rsamlingen var underst\u00e4lld N\u00e4rpes men Lappfj\u00e4rd fick en egen pr\u00e4st som kapellan och med st\u00f6rsta sannolikhet ocks\u00e5 n\u00e5gon typ av kyrka. Eftersom det inte finns n\u00e5gra dokument eller n\u00e5gon utpekad plats var en m\u00f6jlig kyrka skulle ha funnits, s\u00e5 \u00e4r det i dagsl\u00e4get sv\u00e5rt att best\u00e4mma platsen. N\u00e5gon stor byggnad beh\u00f6ver det inte heller ha varit. Det kan ocks\u00e5 ha varit n\u00e5gon typ av ”predikohus” eller ”l\u00e4sestuga”, som det fanns gott om i andra socknar i b\u00f6rjan av 1600-talet. Kapellet kunde till exempel ha funnits i den byggnad n\u00e4ra Birgittakyrkan, som sedan blev sockenstuga. Den sockenstugan anv\u00e4ndes ju i g\u00e5ngna tider av de finskspr\u00e5kiga som kyrka i Lappfj\u00e4rd. Den f\u00f6rsta kaplanen i Lappfj\u00e4rd blev Mattheus Laurentii, som var kaplan fr\u00e5n 1594 till 1607.<\/span><\/span><\/p>\n

I en odaterad skildring fr\u00e5n mitten av 1600-talet skrivs det om Lappfj\u00e4rd: ”\u00c4hr bel\u00e4get n\u00e4st Finland Vth med Sj\u00f6sijdan och begynner i en by som heter Sijdeby . 5 milar fr\u00e5n Lappfierdz Kyrkian. Vth l\u00f6per een Elff, d\u00e4r p\u00e5 b\u00e4gge sijdor boer een stoorby ben\u00e4md Lapfierdz by”.<\/strong> \u00a0<\/em>Uttrycket ”n\u00e4st Finland”<\/strong> kan verka oklart men i b\u00f6rjan av 1600-talet r\u00e4knades endast s\u00f6dra delen av v\u00e5rt land som Finland. Lappfj\u00e4rd fanns d\u00e5 i landskapet \u00d6sterbotten, som den tiden var mycket glest befolkat. Gr\u00e4nsen mellan landsdelen Finland och landskapet \u00d6sterbotten gick mellan byarna Sideby och Skaftung, vid den s\u00e5 kallade R\u00e5g\u00e5rden. Byn Sideby h\u00f6rde tidigare till Ulfsby storsocken i Satakunda och det var f\u00f6rst 1606-1607 som byn flyttades till den nya socknen Lappfj\u00e4rd i \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Det finns historiker som utpekar Skaftung, som den m\u00f6jliga platsen f\u00f6r den f\u00f6rsta kyrkan i Syd\u00f6sterbotten eftersom det d\u00e4r skulle ha funnits ett kapell i tiderna. Det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att Lappfj\u00e4rdsborna skulle ha varit med och byggt ett kapell just i Skaftung, s\u00e5 platsen borde nog ha varit n\u00e4rmare Lappfj\u00e4rd. Flera historiker har ocks\u00e5 ansett att den f\u00f6rsta kyrkan skulle ha funnits p\u00e5 samma plats, d\u00e4r Birgittakyrkan sedan byggdes p\u00e5 1600-talet. Bland annat pastor Ivar Lind\u00e9n var \u00f6vertygad om att den f\u00f6rsta kyrkan skulle ha funnits p\u00e5 samma st\u00e4lle, d\u00e4r Birgittakyrkan sedan byggdes. D\u00e5 den gamla Birgittakyrka \u00f6vergavs 1851, s\u00e5 h\u00f6lls det en sista minnesgudstj\u00e4nst d\u00e4r. Pr\u00e4sten ber\u00e4ttade d\u00e5, att det enda s\u00e4kra vi vet om den kyrkan \u00e4r att den \u00e4r byggd 1556, p\u00e5 den tid d\u00e5 Anders Kempe var kyrkoherde. Troligen hade pr\u00e4sten fel \u00e5rtal, han menade s\u00e4kert 1666, eftersom Anders Kempe var kyrkoherde under \u00e5ren 1638 till 1657.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
I september 1936 reste skaftungborna detta monument p\u00e5 den plats d\u00e4r det enligt deras \u00e5sikt skulle ha funnits den f\u00f6rsta helgedomen inom Sideby n.v. f\u00f6rsamling. H\u00f6gst troligt var det h\u00e4r kapellet en s\u00e5 kallad sj\u00f6manskyrka eller tacks\u00e4gelsekapell. S\u00e5dana byggdes i tiderna av sj\u00f6m\u00e4n eller skeppsredare d\u00e4r de kunde be om en trygg sj\u00f6resa och efter hemkomsten tacka Gud f\u00f6r att de kom tillbaka med livet i beh\u00e5ll.<\/figcaption><\/figure>\n

Birgittakyrkans plats ligger endast 5 \u2013 6 meter \u00f6ver dagens havsyta, vilket betyder att i slutet av 1500-talet s\u00e5 skulle denna plats, \u00e5tminstone tidvis ha varit t\u00e4ckt av havsvatten. Man kan fr\u00e5ga sig om lappfj\u00e4rdsborna skulle ha byggt sin f\u00f6rsta kyrka p\u00e5 s\u00e5 d\u00e5lig grund, att det vid sydv\u00e4ststormar och vid v\u00e5rfl\u00f6den skulle ha varit om\u00f6jligt att bes\u00f6ka kyrkan. <\/span><\/span><\/p>\n

\"\"
En tavla med den gamla Birgittakyrkan finns i sakristian i Lappfj\u00e4rds kyrka. Texten under kyrkan tyds till: ”Utsigt af S\u00f6dra sidan af Lappfjerds gamla kyrka Birgitta kallad; vesterska gamla delen byggd 1666. Tillbyggnad 1761.<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns ocks\u00e5 historiker som tror att det n\u00e4ra B\u00f6tombergen skulle ha funnits en stenkyrka. Terr\u00e4ngen p\u00e5 och runt B\u00f6tombergen har utforskats och ingenstans finns det n\u00e5gra st\u00e4llen, som kunde antyda att det har funnits en kyrka d\u00e4r. Eftersom det har g\u00e5tt 20 generationer sedan denna skulle ha funnits, s\u00e5 kan man inte s\u00e4tta riktigt stor tilltro till denna h\u00f6rs\u00e4gen. Om det mot f\u00f6rmodan skulle ha funnits en stenkyrka p\u00e5 B\u00f6tombergen, s\u00e5 skulle nog den efter det ha betraktats som helig plats. I allm\u00e4nhet kan man ocks\u00e5 s\u00e4ga att i v\u00e5rt land har det inte varit brukligt att bygga varken hus eller kyrkor uppe p\u00e5 berg, d\u00e4remot nog i dalarna, eller p\u00e5 h\u00f6jder och p\u00e5 backar.<\/span><\/span><\/p>\n

D\u00e4remot finns det en gammal kyrkgrund i N\u00e4rpes, s\u00e5 det kan vara den som avses. ”Tj\u00f6rtjon \u00e5p Mulib\u00e4rje i Finby” \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r forskare. H\u00f6jden p\u00e5 kyrkogrunden \u00e4r ungef\u00e4r en halv meter, formen \u00e4r oval och diametern ungef\u00e4r 11 meter.<\/span><\/span><\/p>\n

Lokalhistorikern Rurik Nylund fr\u00e5n Dagsmark hade en egen teori, som vid n\u00e4rmare eftertanke \u00e4r trolig. Vid all forskning utgick han fr\u00e5n landh\u00f6jningen och han kom fram till att den enda t\u00e4nkbara platsen f\u00f6r den f\u00f6rsta kyrkan skulle ha varit det st\u00e4lle d\u00e4r prostg\u00e5rden B\u00e4ckelund sedan byggdes. Det st\u00e4llet ligger 8 meter \u00f6ver dagens havsyta och var f\u00f6r 500 \u00e5r sedan 2 \u2013 3 meter ovanf\u00f6r havsytan, s\u00e5 inte ens v\u00e5rfloden skulle skada kyrkan.<\/span><\/span><\/p>\n

En Johan Bochm\u00f6ller skall i en skrift p\u00e5 1640-talet ha skrivit att vid kyrkan \u201dL\u00f6per een Elff\u201d, allts\u00e5 skulle kyrkan ligga n\u00e4ra Lappfj\u00e4rd \u00e5. D\u00e4rmed kan vi gl\u00f6mma B\u00f6tombergen, Kullan, Bruskbackan, Knusbackan, Kladdbackan och Mangsbackan.<\/span><\/span><\/p>\n

H\u00f6gst troligt stod det f\u00f6rsta kapellet i Lappfj\u00e4rd, p\u00e5 samma omr\u00e5de d\u00e4r Birgitta kyrkan sedan byggdes. D\u00e5 Birgitta kyrkan \u00e5r 1666 blev f\u00e4rdig, s\u00e5 b\u00f6rjade det gamla kapellet anv\u00e4ndas som sockenstuga. De finska gudstj\u00e4nsterna skulle ju ha h\u00e5llits i sockenstugan i l\u00e5nga tider, s\u00e5 det tyder nog p\u00e5 att det \u00e4r sockenstugan som var det f\u00f6rsta kapellet i Lappfj\u00e4rd. Se Rurik Nylunds teckning nedan.<\/p>\n

\"\"
Amat\u00f6rarkeologen Rurik Nylund skissade upp denna bild av hur Birgitta kyrka hade sett ut i tiderna. N\u00e4rmast landsv\u00e4gen stod klockstapeln och sockenstugan. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att det \u00e4r denna sockenstuga, som i tiderna byggdes som kapell \u00e5r 1594, allts\u00e5 det \u00e5r d\u00e5 Lappfj\u00e4rd blev en kapellf\u00f6rsamling under N\u00e4rpes f\u00f6rsamling. Det skulle ju f\u00f6rklara varf\u00f6r biskopen vid invigningen 1666 yttrade att den gamla kyrkan fortfarande st\u00e5r kvar. I Lappfj\u00e4rd skulle det ocks\u00e5 ha funnits flera stall f\u00f6r kyrkobes\u00f6karnas h\u00e4star och de syns p\u00e5 Ruriks skiss till v\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n

I Lappfj\u00e4rds historia del I \u00e4r historikern K. V. \u00c5kerblom \u00f6vertygad om att Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsta kyrka \u00e4r byggd l\u00e5ngt f\u00f6re 1594, d\u00e5 Lappfj\u00e4rd blev en eget kapellf\u00f6rsamling. Men han skriver ocks\u00e5 helt r\u00e4tt att: \u201dVi veta icke stort om Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsta kyrka\u201d.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i juni 2019. De tv\u00e5 \u00e4ldsta f\u00f6rsamlingarna i landskapet \u00d6sterbotten grundades p\u00e5 1250-talet i socknarna Peders\u00f6re och Mustasaari. \u00c5r 1304 grundades f\u00f6rsamlingen i Storkyro, \u00e5r 1329 i Salo (h\u00f6r i dag till staden Brahestad) och \u00e5r Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsta kapell eller kyrka<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":7821,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12689","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12689","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12689"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12689\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24280,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12689\/revisions\/24280"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}